Ekonomisk reglering. Enligt ersättningsmodellen (kapitel 3.1) ska en del av kostnaden utgöras av en fast andel som erläggs av respektive region månadsvis i efterskott. Den rörliga delen av ersättningen för utförd vård betalar regionen månadsvis i efterskott mot erhållen faktura. Fakturorna ska vara utställda på respektive sjukhus/förvaltning motsvarande med en faktura per remitterande klinik/motsvarande enligt överenskommelser med berörda regioner. Fakturorna ska även redovisa om vårdtillfället är akut eller planerad vård. NUS åtar sig att leverera epikris eller annat adekvat utskrivningsmeddelande före faktura. Slutreglering av ett års köpta vård ska göras senast per 31 mars året efter. Betalningstid är 30 dagar från fakturadatum. Vård ska normalt faktureras senast 6 månader efter att den avslutats. Eventuella felaktigheteter i fakturering avseende vårdtillfällen ska kunna regleras avseende innevarande år och föregående år. Det definierade beloppet som regleras kan härledas till en enskild faktura, eller ett enskilt fel som orsakat flera felaktiga fakturor som, summerat under perioden, överskrider den definierade beloppsgränsen. Felaktigheter som understiger aktuellt prisbasbelopp regleras inte. Denna överenskommelse är ett komplement till riksavtalets bestämmelse om reglering av fakturor.7 Följande uppgifter ska redovisas i anslutning till fakturan: • Avtal och avtalspunkt enligt vilken vården lämnas. • Patientens namn, personnummer och postadress. • Vårdenhet där vården lämnats. • Tidpunkt när vården ägt rum. • Antal vårddagar och uppgifter om öppen- respektive slutenvård, besök, transport eller dylikt samt pris per tjänst och summa ersättning. Vid vidareremiss på grund av att patienten behöver vård som går utöver NUS kompetensområde, och som sker efter överenskommelse mellan klinik vid NUS och remitterande hemortsklinik, svarar hemregionen direkt för ersättning till vårdgivande sjukhus. Vid vidareremiss inom NUS kompetensområde, men på grund av kapacitetsbrist vid NUS, tar Region Västerbotten faktura för vården och fakturerar hemregionen enligt ersättningsmodellens principer, se även avsnitt 2.4 (se särskilt upprättad rutin NRF Dnr 027/18).
Ekonomisk reglering. Enligt ersättningsmodellen (kapitel 3.1) ska en del av kostnaden utgöras av en fast andel som erläggs av respektive region månadsvis i efterskott. Den rörliga delen av ersättningen för utförd vård betalar regionen månadsvis i efterskott mot erhållen faktura. Fakturorna ska vara utställda på respektive sjukhus/förvaltning motsvarande med en faktura per remitterande klinik/motsvarande enligt överenskommelser med berörda regioner. Fakturorna ska även redovisa om vårdtillfället är akut eller planerad vård. NUS åtar sig att leverera epikris eller annat adekvat utskrivningsmeddelande före faktura. Slutreglering av ett års köpta vård ska göras senast per 31 mars året efter. Betalningstid är 30 dagar från fakturadatum. Vård ska normalt faktureras senast 6 månader efter att den avslutats. Eventuella felaktigheteter i fakturering avseende vårdtillfällen ska kunna regleras avseende innevarande år och föregående år. Det definierade beloppet som regleras kan härledas till en enskild faktura, eller ett enskilt fel som orsakat flera felaktiga fakturor som, summerat under perioden, överskrider den definierade beloppsgränsen. Felaktigheter som understiger aktuellt prisbasbelopp regleras inte. Denna överenskommelse är ett komplement till riksavtalets bestämmelse om reglering av fakturor.6
Ekonomisk reglering. Principer och budget för respektive gemensamt finansierad verksamhet fastställs av samverkansnämnden genom en rekommendation till ingående regioner. Villkoren för utnyttjande av sjukhusens tjänster regleras i bifogade avtal om vård vid universitetssjukhus och vård vid länssjukhus/länsdelssjukhus inom sjukvårdsregionen.
Ekonomisk reglering. Med undantag av landstingets ansvar för förrättningskostnader enligt § 3 är parternas samtliga ekonomiska mellanhavanden hänförliga till de frågor som detta avtal avser slutligen reglerade genom parternas Huvudavtal.
Ekonomisk reglering. Varje kalenderår fastställs ett genomsnittligt antal kalenderdagar som gräns för när kommunernas ersättningsskyldighet ska inträda. För avtalsperioden fastställs antalet genomsnittliga dagar till två kalenderdagar. Ersättningsskyldighet inträder för en kommun när minst två av de tre senaste månaderna (”rullande” tre månader) har ett genomsnittligt antal kalenderdagar som överstiger den fastställda gränsen. Den eventuella ersättning som kommunen ska ersätta bygger på det belopp som Socialstyrelsen årligen fastställer. Det motsvarar genomsnittskostnaden i landet för ett vårddygn i den slutna vården. Om fakturering blir ifrågasatt ska en gemensam analys genomföras. Berörd kommun initierar analysen till länsnätverket förvaltningschefer.
Ekonomisk reglering. Varje kalenderår fastställs ett genomsnittligt antal kalenderdagar som gräns för när kommunernas ersättningsskyldighet ska inträda. Det gäller dock inte psykiatrisk vård under 2018. För 2018 fastställs antalet genomsnittliga dagar till två kalenderdagar. Länsnätverket förvaltningschefer under Region Dalarna utser en gruppering med representanter från både kommuner och landsting som ska föreslå det genomsnittliga antalet kalenderdagar. Länsnätverket förvaltningschefer under Region Dalarna ska även utse en uppföljningsgrupp med representanter från både kommuner och landsting som har till uppdrag att ha avstämningar en gång i månaden avseende överenskommelsen och indikatorer som reglerar samverkan. Ersättningsskyldighet inträder för en kommun när minst två av de tre senaste månaderna (”rullande” tre månader) har ett genomsnittligt antal kalenderdagar som överstiger den fastställda gränsen. Avser alla andra patienter än patienter inom den psykiatriska vården. Den eventuella ersättning som kommunen ska ersätta bygger på det belopp som regeringen årligen fastställer. Det motsvarar genomsnitts- kostnaden i landet för ett vårddygn i den slutna vården. Om fakturering blir ifrågasatt ska en gemensam analys genomföras. Berörd kommun initierar analysen till länsnätverket förvaltningschefer under Region Dalarna. Om det dröjer mer än sju (7) kalenderdagar från underrättelse om att en patient är utskrivningsklar tills utskrivning sker, så övergår den genomsnittliga kalenderdags- beräkningen till en individuell beräkning av ersättningsskyldigheten. Kommunen ska då erlägga ersättning för de dagar som överskrider tre (3) kalenderdagar. Det är samma gräns som finns i lagstiftningens förslag. Berörda patienter ska inte räknas med i månadens genomsnittliga kalenderdagar som ligger till grund för fakturering.
Ekonomisk reglering. Ersättning för utförd vård betalar regionlandstingen månadsvis mot erhållen faktura. Faktu- rorna skall vara utställda på respektive sjukhus/förvaltning motsv med en faktura per remit- terande klinik/motsv enligt överenskommelser med berörda landsting. Fakturorna skall även redovisa om vårdtillfället är akut eller planerad vård. NUS åtar sig att samtidigt med faktu- ran leverera epikris eller annan adekvat utskrivningsmeddelande. Slutreglering av 2011 års köpta vård skall göras senast 2012-03-31. Betalningstid är 30 dagar från fakturadatum. Vård skall normalt faktureras senast 6 månader efter den avslutats.
Ekonomisk reglering. Villkoren för utnyttjandet av Universitetssjukhuset i Linköping regleras i särskilda avtal. Parterna kan träffa särskilda överenskommelser om inbördes ersättningar för övriga vårdtjänster över regiongränserna.
Ekonomisk reglering. Betalningsgaranti för vård på SANKS
Ekonomisk reglering. Alternativ A: Kommunen bidrar i väsentlig omfattning med digitalt redovisad fastighetsindelning. Kommunen erhåller en engångsersättning, enligt principer i särskilt PM 1998-05-29 (bilaga till tidigare normalavtal 1998-08-12, LMV:s dnr 000-00-0000). Den aktuella ersättningen och dess reglering framgår av bilaga A. Kommunen erhåller även en årlig ersättning som år 2000 motsvarar 75 öre per invånare och år. Den aktuella ersättningen och dess reglering framgår av bilaga A. Om Lantmäteriets totala intäkter för grundläggande Landskaps- och fastighetsinformation förändras (jämfört med basåret 1999) så ändras kommande års ersättningar i proportion till detta.
Alternativ B: Kommunen har ej bidragit med digitalt redovisad fastighetsindelning i väsentlig omfattning. Parterna har gemensamt finansierat uppbyggnaden av en ny databas och Lantmäteriet har svarat för huvuddelen av uppbyggnadsarbetet. Syftet har varit att båda parter ska ha fri dispositionsrätt till databasen. Parterna är överens om att ersättningsfrågan har reglerats tidigare. Ingen ytterligare ersättning utgår därför.