Exkluderade värden för ICA exempelklausuler

Exkluderade värden för ICA. Banken (Mkr):
Exkluderade värden för ICA. Banken (Mkr): jan-mar 2017 jan-mar 2016 helår 2016 helår 2015
Exkluderade värden för ICA. Banken (Mkr): jan-mar 2017 jan-mar 2016 helår 2016 helår 2015 Rörelseresultat plus 35 375 43 377 finansiella intäkter Genomsnittligt 12 630 11 677 12 386 11 455 sysselsatt kapital
Exkluderade värden för ICA. Banken (Mkr): jan-dec 2018 helår 2017 helår 2016 Periodens resultat 87 50 35 4 För perioden 1 januari – 31 december 2018 respektive helåren 2017 och 2016 är rörelseresultat plus finansiella intäkter på rullande 12 månaders basis 4 509 Mkr respektive 5 227 Mkr och 4 544 Mkr.
Exkluderade värden för ICA. Banken (Mkr): jan-dec 2018 helår 2017 helår 2016 Rörelseresultat plus finansiella intäkter 170 70 43 Genomsnittligt sysselsatt kapital 14 840 13 528 12 388 efter samtliga kostnader inklusive skatt i relation till nettoomsättningen. • Rörelsemarginal – Rörelseresultat i procent av nettoomsättning. Nyckeltalet presenteras för att ge en bild av Bolagets värdeskapande och förmåga att betala räntor och skatter samt ge utdelning. • Soliditet – Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande i förhållande till balansomslutningen. Nyckeltalet presenteras för att visa hur stor andel av balansomslutningen som finansierats av ägarna. Den finansiella informationen är hämtad från Bolagets koncernredovisningar för 2016 och 2017 och har reviderats av Bolagets revisor. Bolagets koncernredovisningar för 2016 och 2017 ger en komplett bild över Koncernens tillgångar, skulder och finansiella ställning. Den finansiella informationen är, i förekommande fall, hämtad från Bolagets bokslutskommuniké för perioden 1 januari – 31 december 2018. Bokslutskommunikén är ej granskad av Bolagets revisor. Bolagets koncernredovisningar för 2016 och 2017 har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare tillämpar Xxxxxxxxx även Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner. Samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder tillämpas i bokslutskommunikén för perioden 1 januari – 31 december 2018 som i årsredovisningen för 2017 förutom vad gäller IFRS 9 Finansiella instrument och IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder, som båda har börjat tillämpas per den 1 januari 2018. Redovisade siffror för perioden 1 januari – 31 december 2017 är omräknade enligt redovisningsprinciper och beräkningsmetoder gällande från 1 januari 2018. Bolagets årsredovisningar för 2016 och 2017 är upprättade enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och RFR2 Redovisning för juridiska personer, utgiven av Rådet för finansiell rapportering. Bolagets bokslutskommuniké för perioden 1 januari – 31 december 2018 är upprättad enligt IAS 34 Delårsrapportering. Inga väsentliga negativa förändringar har ägt rum i Bolagets framtidsutsikter sedan årsredovisningen för 2017 offentliggjordes den 8 mars 2018 och inga väsentliga förändringar har ägt rum i Bolagets finansiella situation eller ställning på marknaden...

Related to Exkluderade värden för ICA

  • Inskränkningar i rätten till sjuklön Mom. 5:1 Om tjänstemannen har fyllt 60 år när han anställs kan arbetsgivaren och han överenskomma att han inte skall ha rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderda- gen i sjukperioden. Om sådan överenskommelse har träffats skall arbetsgivaren underrätta den lokala tjänstemannaparten. Mom. 5:2 Om en tjänsteman vid anställningen har förtigit att han lider av viss sjukdom, har han inte rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga. Mom. 5:3 Om arbetsgivaren vid anställningen har begärt friskintyg av tjänstemannen men denne på grund av sjukdom inte har kunnat lämna sådant, har tjänste- mannen inte rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga. Mom. 5:4 Om tjänstemannens sjukförmåner har nedsatts enligt lagen om allmän för- säkring skall arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån. Mom. 5:5 Om tjänsteman har skadats vid olycksfall som vållats av tredje man och er- sättning inte utges enligt trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), skall arbetsgivaren utge sjuklön endast om - respektive i den utsträckning - tjänstemannen inte kan få skadestånd för förlorad arbetsförtjänst från den för skadan ansvarige. Mom. 5:6 Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse, skall arbetsgivaren utge sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om han särskilt har åtagit sig detta. Mom. 5:7 Arbetsgivaren är inte skyldig att utge sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden. - om tjänstemannen har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring, eller - om tjänstemannens oförmåga är självförvållad, eller - om tjänstemannen har skadats till följd av krigsåtgärder, om inte överens- kommelse om annat träffas.

  • Ytterligare information när det gäller distansförsäljning av finansiella tjänster a) Beträffande kreditgivaren

  • Rätten till sjuklön och sjukanmälan Mom. 1:1 Sjuklön från arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna i sjukperioden utges enligt lagen om sjuklön (SjLL) med tillägg i mom. 2:2, 2 st. Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek är angiven i mom. 3 - 6. Sjuklön från arbetsgivaren fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden utges enligt detta avtal. Ny sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från det en tidigare sjukpe- riod upphörde skall betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden. Mom. 1:2 När en tjänsteman blir sjuk och därför ej kan tjänstgöra skall han snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Vidare skall han så snart ske kan meddela arbetsgivaren när han beräknar kunna återgå i arbete. Samma gäller om tjänstemannen blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller måste avhålla sig från arbete på grund av risk för över- förande av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare. Sjuklön skall som huvudregel inte utges för tid innan arbetsgivaren fått an- mälan om sjukdomsfallet (8 § 1 st SjLL).

  • Påföljd när säkerhetsföreskrift inte följts Om säkerhetsföreskrift inte följts görs ett avdrag enligt nedan från den ersättning som annars hade betalats. Sådant avdrag görs även från ersättning till annan försäkrad än den som inte följt föreskriften. Avdraget kan ökas om särskilda skäl finns med hänsyn till försummelsens art eller andra omständigheter. Avdraget kan minskas eller helt tas bort om • det kan antas att skada skulle ha inträffat även om föreskriften följts. Ersättning betalas då för den skada som kan antas skulle ha inträffat även om föreskriften följts • ingen av dem som anges i 8.2 varit försumlig • särskilda skäl finns med hänsyn till försummelsens art eller andra omständigheter.

  • Ansvar vid grov oaktsamhet och särskilt klandervärt handlande Om en obehörig transaktion har kunnat genomföras till följd av att Kontohavaren åsidosatt en skyldighet enligt första stycket ovan genom grov oaktsamhet, ansvarar Kontohavaren för beloppet, dock högst 12 000 kr per kort och reklamation. Har Kortinnehavaren handlat särskilt klandervärt ska Kontohavaren stå för hela förlusten.

  • Erbjudandet i sammandrag Emissionsbelopp vid full teckning

  • Upptagande till handel på reglerad marknad För Lån som enligt Slutliga Villkor ska upptas till handel på Reglerad Marknad åtar sig Xxxxxxx att ansöka om detta vid Nasdaq Stockholm AB eller annan Reglerad Marknad och att vidta de åtgärder som erfordras för att bibehålla upptagandet till handel så länge det relevanta Lånet är utestående, dock längst så länge detta är möjligt enligt tillämpliga regler.

  • Byte och anvisning av elhandelsföretag 8.1 Byte av elhandelsföretag ska genomföras utan särskild kostnad för kunden. Det åligger elnätsföretaget att genomföra byte av elhandelsföretag enligt anmälan från det nya elhandelsföretaget som kunden valt. Elnätsföretaget är skyldigt att genomföra bytet till den dag elhandelsföretaget och kunden kommit överens om såvida anmälan från elhandelsföretaget skett senast 14 dagar innan bytet ska genomföras. Om byte av elhandelsföretag och/eller balansansvarig inte skett på föreskrivet sätt kommer det tidigare elhandelsföretaget att fortsätta leveransen, respektive balansansvaret att kvarstå på den tidigare balansansvarige tills bytet kan äga rum. 8.2 Det åligger elnätsföretaget att efter att anmälan om nytt elhandelsföretag eller ny balansansvarig inkommit underrätta anmälande elhandelsföretag om anmälan är fullständig eller ofullständig. Vid fullständig anmälan ska elnätsföretaget bekräfta lämnade uppgifter samt om anmälan avser nytt elhandelsföretag ange beräknad årsförbrukning i uttagspunkten. Vid ofullständig anmälan ska det av underrättelsen framgå vad som är ofullständigt/felaktigt i anmälan. 8.3 Om en kund saknar avtal om elleverans med ett elhandelsföretag är elnätsföretaget enligt lag skyldigt att anvisa kunden ett sådant (anvisat elhandelsföretag). Elnätsföretaget ska utan dröjsmål underrätta kunden om vilket elhandelsföretag som anvisats och om kundens möjligheter att byta elhandelsföretag. 8.4 Lämnar elnätsföretaget en anvisning enligt punkten 8.3 till kunden ska elnätsföretaget samtidigt underrätta det anvisade elhandelsföretaget om detta.

  • Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkanden om ett flexiblare arbetsrättsligt regelverk i form av bl.a. förlängd period för provanställning och ändrade regler vid uppsägning. Utskottet hänvisar till pågående arbete med att se över det arbetsrättsliga regelverket. Jämför reservation 1 (M, KD), 2 (M) och 3 (L), motivreservation 4 (V) och särskilt yttrande 1 (C).

  • Övergripande mål för lönebildningen Det är parternas gemensamma uppfattning att god lönsamhet, produktivitet och utvecklingskraft i företagen samt stabila och förtroendefulla relationer mellan företagsledning, medarbetare och lokala fackliga företrädare utgör av- görande förutsättningar för värdeökning och tillväxt. Lönebildningen kopplas till företagets övergripande mål och sker mot bak- grund av företagets ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar, främst produktivitetsutvecklingen, och medarbetarnas bidrag till denna. Detta ställer krav på definierade och kommunicerade mål för verksamheten och medarbe- tarna som grund för en konstruktiv dialog om lönebildningen och löneut- vecklingen vid företaget. Genom att stimulera till bättre prestationer och ökad kvalitet kan lönebild- ningen vara en positiv kraft i företagets verksamhet som stärker den produk- tivitets- och intäktsskapande processen. Det är parternas uppfattning att detta avtal därmed över tid bör generera bättre löneutveckling för medarbetarna i företaget än ett avtal med centralt fastställda nivåhöjningar. Företagets resultat och utveckling är en effekt av tydliga mål för verksam- heten och för medarbetaren. Företagets chefer har därför ett särskilt ansvar för att mål sätts upp och att uppföljning av resultat sker. Avtalets inriktning är att knyta samman medarbetarens prestation och upp- nådda resultat med den individuella löneutvecklingen. Medarbetarnas utbild- ning, erfarenhet och kompetensutveckling är av stor betydelse för företagets produktivitet och förnyelse.