Femskiftssystem exempelklausuler

Femskiftssystem. Arbetstiden på i genomsnitt 34,5 timmar per vecka omsätts i praktiken så att grunden utgörs av ett femskiftssystem enligt följande: kkkk-mmmm-nnnn--sss-- eller mmmm-kkkk-nnnn- -sss- Arbetsskiftssystemet kan, avvikande från det ovan nämnda och genom lokala avtal, utgöras av en period på 20 dygn i form av kort rotation på följande sätt: mmkknn-ss-mmkknn--s- Arbetsskiftssystemet kan dessutom omfatta ledigheter på 22, 24 eller 26 dygn, under vilken tid ges antingen skiftledigheter eller semester. De alternativa systemen är följande: Alternativ 1: – Ett skift delas för sommartiden in i högst fem grupper så att varje grupp under olika tider får en oavbruten ledig period på 26 dygn (24, kort rotation) mellan den 18 maj och den 16 september. I övrigt följer i systemet under sommaren efter varje nattskiftsperiod en ledig period på sex dygn (4, kort rotation). Alternativ 2: - För sommaren skapas ett sjätte skift. I detta fall får varje skift en oavbruten ledighet på 22 dygn mellan den 26 maj och den 4 september. I övrigt följer i systemet under sommaren efter varje nattskiftsperiod en ledig period på sex dygn (4, kort rotation). Detta alternativ omfattar två skiftledighetstabeller, som tillämpas separat. Skiftledigheterna i arbetsskiftssystemet bestäms enligt grundtabellen och de skiftledigheter som ska ges utöver dessa enligt tilläggstabellen. Om skiftledigheterna i arbetsskiftssystemet överstiger den övre gränsen i grundtabellen, sammanjämkas skiftledigheterna enligt båda tabellerna. De skiftledigheter som överstiger grundtabellen avdras i så fall från skiftledigheterna enligt tilläggstabellen. Förläggning av semester för dem som är berättigade till 24 semesterdagar En arbetstagare som har rätt till 24 semesterdagar har i regel kvar 2–8 semesterdagar för den del av semestern som ges på hösten. Eftersom det i ovan nämnda lediga perioder i regel ingår fler vardagar än det finns semesterdagar kvar enligt semesterlagen, är arbetstagaren skyldig att arbeta i början eller slutet av den lediga perioden. Antalet arbetsdagar är detsamma som antalet skiftledigheter som ingår i ledighetsperiodens början eller slut. Samma princip följs i tillämpliga delar när arbetstagaren har tjänat in färre än 30 semesterdagar. Lokalt kan man med förtroendemannen avtala om införande av ett arbetsskiftssystem som avviker från det ovan nämnda förutsatt att arbetstiden enligt kollektivavtalet förverkligas. Arbetsskiftssystemet väljs med beaktande av de lokala förhållandena, bland annat tillgån...
Sample 1
Law Insider
+
Microsoft® Word Add-in

Get the Official Word Add-in

Open in AppSource
Add to Word Now
Femskiftssystem. Arbetstidsförkortningen i detta avtal kan även verkställas med hjälp av ett s.k. femskiftssystem. Vid användning av femskiftssystem ges funkt- ionären som semester en 22 dagar lång sammanhängande ledighet un- der tiden 20.5–20.9. De semesterdagar, av den del av semestern som omfattar 24 dagar, som enligt ovan nämnda blivit outtagna, ges i allmänhet sammanhäng- ande under det kalenderår inom vilket kvalifikationsåret löper ut. I alla arbetsskiftssystem i detta avtal ges den del av semestern som överstiger 24 semesterdagar under det kalenderår inom vilket kvalifikat- ionsåret löper ut eller före utgången av april månad följande år. I övrigt tillämpas i fråga om semestern, och meddelandet om tidpunkten för den, bestämmelserna i semesterlagen. Avvikande från vad som sagts ovan i denna paragraf kan man lokalt av- tala om att semestern ska ges enligt semesterlagen. Förbunden anser det ändamålsenligt att man i ett så tidigt skede som möjligt försöker placera in semestrarna i arbetstidsschemat.
Sample 1
Femskiftssystem. En veckoarbetstid på i medeltal 36 timmar genomförs med ett femskiftssystem, vid behov med ett fyrskiftssystem. För att arbetstiden ska jämnas ut till i medeltal 36 timmar per vecka under ett års tid ges de anställda, utöver veckovilan och veckans andra lediga dag, en extra ledig dag (8 timmar) för varje 7 arbetsskift som utförs som ordinarie arbete. Xxxxxxxxxx, veckans andra lediga dag och extra lediga dagar ska räknas in i det årliga femskiftssystemet. Till arbetstagare som under en utjämningsperiod tillfälligt arbetar i kontinuerligt treskiftsarbete ges extra lediga dagar på det sätt som anges i andra stycket ovan. Tidpunkten för extra lediga dagar avtalas lokalt.
Sample 1
Femskiftssystem. 1 Arbetstiden på i genomsnitt 34,5 timmar per vecka omsätts i praktiken så att grunden utgörs av ett femskiftssystem enligt följande: kkkk-mmmm-nnnn--sss- eller mmkknn-ss- (kort rotation)
Sample 1

Related to Femskiftssystem

  • Särskilda säkerhetsföreskrifter För de särskilda säkerhetsföreskrifterna gäller huvudregeln om inte annat framgår under respektive säkerhetsföreskrift

  • Allmänna säkerhetsföreskrifter För försäkringen gäller föreskrift som meddelats i lag, av myndighet, tillverkare, leverantör, besikt- ningsman eller motsvarande. Det finns exempelvis föreskrifter för elsäkerhet, explosiva och brandfarliga varor, kemiska produkter och miljöskydd. Föreskrifterna kan även gälla anvisningar om service och underhåll.

  • Säkerhetsföreskrifter Med säkerhetsföreskrift avses en föreskrift om vissa bestämda handlingssätt eller anordningar som är ägnade att förebygga eller begränsa skada eller om vissa bestämda kvalifikationer hos den försäkrade eller dennes anställda eller andra medhjälpare.

  • Fastighetsbildning Parterna ska gemensamt verka för att fastighetsbildning sker så att Området utgör en eller flera egna fastigheter. Kommunen ska inom sex månader från undertecknandet av detta avtal ha ansökt om sådan förrättning hos lantmäterimyndigheten i enlighet med vad som närmare framgår av bilaga [x].

  • Protokollsanteckningar 1. Som avslutningsdag för lokal respektive central förhandling skall anses den dag, då berörd part alternativt parter förklarat förhandlingen avslutad, eller givit motparten skriftligt besked om att han anser förhandlingen avslutad.

  • Verksamhetsbeskrivning QuickBits lösning för e-handlare

  • Protokollsanteckning a) Xxxxxxxx är ense om att skälig anledning bör föreligga för införande av arbete på förskjuten arbetstid. Om tjänstemannaparten i enskilt fall gör gällande att skälig anledning till förskjuten arbetstid ej föreligger, äger arbetsgivaren likväl genomföra förskjutningen av arbetstiden i avvaktan på resultatet av de förhandlingar som kan komma att begäras.

  • Föreskrifter a) Ledningsägaren skall utöva rättigheterna så att egendomen inte betungas mer än nödvändigt.

  • Ansvarsbegränsningar 9.1 Parts skadeståndsansvar skall inte överstiga faktisk skada. Entreprenören svarar endast för skada som uppstått högst ett år före Kundens skriftliga underrättelse om skadan. Entreprenören svarar inte för indirekta skador såsom produktionsbortfall, utebliven vinst eller annan indirekt skada som drabbar Kunden.

  • Ansvarsbegränsning Förvaltaren eller förvaringsinstitutet är inte ansvariga för skada som beror av svenskt eller utländskt lagbud, svensk eller utländsk myndighetsåtgärd, krigshändelse, strejk, blockad, bojkott, lockout eller annan liknande omständighet. Förbehållet i fråga om strejk, blockad, bojkott och lockout gäller även om förvaltaren eller förvaringsinstitutet är föremål för eller vidtar sådan konfliktåtgärd. Skada som uppkommit i andra fall ska inte ersättas av förvaltaren eller förvaringsinstitutet, om de varit normalt aktsamma. Förvaltaren eller förvaringsinstitutet är i intet fall ansvariga för indirekt skada, om inte den indirekta skadan orsakats av förvaltarens eller förvaringsinstitutets grova vårdslöshet. Inte heller ansvarar förvaltaren eller förvaringsinstitutet för skada som orsakats av att andelsägare eller annan bryter mot lag, förordning, föreskrift eller dessa fondbestämmelser. Xxxxxx uppmärksammas andelsägare på att denne ansvarar för att handlingar som förvaltaren tillställts är riktiga och behörigen undertecknade samt att förvaltaren underrättas om ändringar beträffande lämnade uppgifter. Förvaltaren eller förvaringsinstitutet svarar inte för skada som orsakats av – svensk eller utländsk – reglerad marknad eller annan marknadsplats, depåbank, central värdepappersförvarare, clearingorganisation, eller andra som tillhandahåller motsvarande tjänster, och inte heller av uppdragsgivare som förvaltaren eller förvaringsinstitutet med tillbehörlig omsorg anlitat eller som anvisats förvaltaren. Detsamma gäller skada som orsakats av att ovan nämnda organisationer eller uppdragstagare blivit insolventa. Förvaltaren eller förvaringsinstitutet ansvarar inte för skada som uppkommer för fonden, andelsägare i fonden eller annan i anledning av förfogandeinskränkning som kan komma att tillämpas mot förvaltaren eller förvaringsinstitutet beträffande finansiella instrument. Föreligger hinder för förvaltaren eller förvaringsinstitutet att helt eller delvis verkställa åtgärd enligt avtal på grund av omständighet som anges ovan får åtgärden uppskjutas tills dess hindret upphört. Om förvaltaren eller förvaringsinstitutet till följd av en sådan omständighet är förhindrat att verkställa eller ta emot betalning ska förvaltaren eller förvaringsinstitutet respektive andelsägaren inte vara skyldigt/skyldig att erlägga dröjsmålsränta. Motsvarande befrielse från skyldigheten att erlägga dröjsmålsränta gäller även om förvaltaren med tillämpning av § 10 tillfälligt skjuter upp tidpunkten för värdering, teckning respektive inlösen av fondandelar. Att andelsägare oaktat vad som framgår ovan i vissa fall ändå är berättigade till skadestånd kan följa av 8 kap. 28-31 §§ samt 9 kap. 22 § LAIF.