Femskiftssystem exempelklausuler

Femskiftssystem. Arbetstiden på i genomsnitt 34,5 timmar per vecka omsätts i praktiken så att grunden utgörs av ett femskiftssystem enligt följande: kkkk-mmmm-nnnn--sss-- eller mmmm-kkkk-nnnn- -sss- Arbetsskiftssystemet kan, avvikande från det ovan nämnda och genom lokala avtal, utgöras av en period på 20 dygn i form av kort rotation på följande sätt: mmkknn-ss-mmkknn--s- Arbetsskiftssystemet kan dessutom omfatta ledigheter på 22, 24 eller 26 dygn, under vilken tid ges antingen skiftledigheter eller semester. De alternativa systemen är följande: Alternativ 1: – Ett skift delas för sommartiden in i högst fem grupper så att varje grupp under olika tider får en oavbruten ledig period på 26 dygn (24, kort rotation) mellan den 18 maj och den 16 september. I övrigt följer i systemet under sommaren efter varje nattskiftsperiod en ledig period på sex dygn (4, kort rotation). Alternativ 2: - För sommaren skapas ett sjätte skift. I detta fall får varje skift en oavbruten ledighet på 22 dygn mellan den 26 maj och den 4 september. I övrigt följer i systemet under sommaren efter varje nattskiftsperiod en ledig period på sex dygn (4, kort rotation). Detta alternativ omfattar två skiftledighetstabeller, som tillämpas separat. Skiftledigheterna i arbetsskiftssystemet bestäms enligt grundtabellen och de skiftledigheter som ska ges utöver dessa enligt tilläggstabellen. Om skiftledigheterna i arbetsskiftssystemet överstiger den övre gränsen i grundtabellen, sammanjämkas skiftledigheterna enligt båda tabellerna. De skiftledigheter som överstiger grundtabellen avdras i så fall från skiftledigheterna enligt tilläggstabellen. Förläggning av semester för dem som är berättigade till 24 semesterdagar En arbetstagare som har rätt till 24 semesterdagar har i regel kvar 2–8 semesterdagar för den del av semestern som ges på hösten. Eftersom det i ovan nämnda lediga perioder i regel ingår fler vardagar än det finns semesterdagar kvar enligt semesterlagen, är arbetstagaren skyldig att arbeta i början eller slutet av den lediga perioden. Antalet arbetsdagar är detsamma som antalet skiftledigheter som ingår i ledighetsperiodens början eller slut. Samma princip följs i tillämpliga delar när arbetstagaren har tjänat in färre än 30 semesterdagar. Lokalt kan man med förtroendemannen avtala om införande av ett arbetsskiftssystem som avviker från det ovan nämnda förutsatt att arbetstiden enligt kollektivavtalet förverkligas. Arbetsskiftssystemet väljs med beaktande av de lokala förhållandena, bland annat tillgån...
Femskiftssystem. En veckoarbetstid på i medeltal 36 timmar genomförs med ett femskiftssystem, vid behov med ett fyrskiftssystem. För att arbetstiden ska jämnas ut till i medeltal 36 timmar per vecka under ett års tid ges de anställda, utöver veckovilan och veckans andra lediga dag, en extra ledig dag (8 timmar) för varje 7 arbetsskift som utförs som ordinarie arbete. Xxxxxxxxxx, veckans andra lediga dag och extra lediga dagar ska räknas in i det årliga femskiftssystemet. Till arbetstagare som under en utjämningsperiod tillfälligt arbetar i kontinuerligt treskiftsarbete ges extra lediga dagar på det sätt som anges i andra stycket ovan. Tidpunkten för extra lediga dagar avtalas lokalt.
Femskiftssystem. Arbetstidsförkortningen i detta avtal kan även verkställas med hjälp av ett s.k. femskiftssystem. Vid användning av femskiftssystem ges funkt- ionären som semester en 22 dagar lång sammanhängande ledighet un- der tiden 20.5–20.9. De semesterdagar, av den del av semestern som omfattar 24 dagar, som enligt ovan nämnda blivit outtagna, ges i allmänhet sammanhäng- ande under det kalenderår inom vilket kvalifikationsåret löper ut. I alla arbetsskiftssystem i detta avtal ges den del av semestern som överstiger 24 semesterdagar under det kalenderår inom vilket kvalifikat- ionsåret löper ut eller före utgången av april månad följande år. I övrigt tillämpas i fråga om semestern, och meddelandet om tidpunkten för den, bestämmelserna i semesterlagen. Avvikande från vad som sagts ovan i denna paragraf kan man lokalt av- tala om att semestern ska ges enligt semesterlagen. Förbunden anser det ändamålsenligt att man i ett så tidigt skede som möjligt försöker placera in semestrarna i arbetstidsschemat.
Femskiftssystem. 1 Arbetstiden på i genomsnitt 34,5 timmar per vecka omsätts i praktiken så att grunden utgörs av ett femskiftssystem enligt följande: kkkk-mmmm-nnnn--sss- eller mmkknn-ss- (kort rotation) 2 I ett system med kort rotation kommer man lokalt överens om att avvika från skiftledighetsystemet och semesterbestämmelserna som läggs fram nedan så att en genomsnittlig arbetstid per vecka på 34,5 uppkommer. 3 Dessutom kan i arbetsskiftsystemet ingå 4, 6, 22, 24 eller 26 dygn ledig tid, under den här tiden ges antingen skiftledighet eller semester. 4 De arbetsskiftssystem som ska tillämpas utarbetas lokalt i enlighet med det som anges ovan.

Related to Femskiftssystem

  • Särskilda säkerhetsföreskrifter Utöver bestämmelserna i avsnitt 2.9 Säkerhetsföreskrifter gäller följande särskilda säkerhetsföreskrifter.

  • Allmänna säkerhetsföreskrifter För försäkringen gäller föreskrift som meddelats i lag, av myndighet, tillverkare, leverantör, besikt- ningsman eller motsvarande. Det finns exempelvis föreskrifter för elsäkerhet, explosiva och brandfarliga varor, kemiska produkter och miljöskydd. Föreskrifterna kan även gälla anvisningar om service och underhåll.

  • Säkerhetsföreskrifter a) Fabrikantens anvisningar om service, skötsel och användning m.m. ska följas. b) Service, reparation eller monteringsåtgärd ska vara fackmannamässigt utförd. c) Fordon och utrustning får inte användas under förhållanden som innebär onormal påfrestning på dessa. T.ex. får fordonets högsta tillåtna lastvikt inte överskridas. d) Aggregat, kran, lastanordning, redskap och annan utrustning ska monteras och användas enligt fabrikantens anvisningar. e) När fordonet framförs ska det ha däck med sådana egenskaper som föreskrivs i Trafikförordningen och Vägverkets författningssamling. f) Fordonet får inte framföras i högre hastighet än den tillåtna. g) Innan fordonet används på isbelagt vatten ska försäkringstagaren förvissa sig om att isen har tillräcklig bärighet. h) Innan motorredskap används från båt, pråm eller liknande farkost ska försäkringstagaren förvissa sig om att farkosten har tillräcklig bärighet och att motorredskapet är tillfredsställande förankrat i farkosten. i) Innan motorredskap används från kaj, bro och liknande konstruktioner ska försäkringstagaren förvissa sig om att konstruktionen har tillräcklig bärighet. j) gällande bestämmelser för kör- och vilotider ska följas k) Last, utom levande djur, ska förvaras, organiseras och säkras så att den inte kommer i rörelse av sig själv under de förhållanden som råder när fordonet står stilla samt att den inte förskjuts under transporten och därmed skadar fordonet under normala förhållanden, d v s utan att det t ex inträffar en trafikolycka med fordonet under transporten. l) För fordon som används för transport av levande djur ska det finnas sådana säkerhetsanordningar att lasten i samband med transporten inte utan vidare kan skada fordonet under normala förhållanden, d v s utan att det t ex inträffar en trafikolycka med fordonet under transporten. Om föreskrifterna inte följs kan ersättningen vid skada minskas eller utebli enligt punkt 1.6. Vid fellastning och fel i lasten samt feltankning gäller istället extra självrisk enligt punkt 3.6.4.

  • Fastighetsbildning Parterna ska gemensamt verka för att fastighetsbildning sker så att Området utgör en eller flera egna fastigheter. Kommunen ska inom sex månader från undertecknandet av detta avtal ha ansökt om sådan förrättning hos lantmäterimyndigheten i enlighet med vad som närmare framgår av bilaga [2].

  • Fastighetsbeteckning Adress Postnummer Postort

  • Protokollsanteckningar Som avslutningsdag för lokal respektive central förhandling skall anses den dag, då berörda parter i förhandlingsprotokoll eller på annat sätt enats om att förklara förhandlingen avslutad. Har parterna ej enats, gäller som avslutningsdag den dag, då part givit motparten skriftligt besked om att han anser förhandlingen avslutad.

  • Verksamhetsbeskrivning Meltron utvecklar, producerar och säljer LED-ljuskällor och system baserade på över 20 års forskning som har genererat en patentfamilj inom optik, elektronik och linjära drivdon samt kunskap inom materialteknik och värmeledning. Ljuset från Bolagets ljuskällor kan optimeras dels med avancerade beräkningsverktyg, dels med hjälp av avancerad optisk diffraktionsteknik som fördelar ljuset över upplysta ytor för en jämnare fördelning och eliminering av “blind spots”. Kärnan i Bolagets affärsmodell är innovativ produktut- veckling som vilar på över 20 års forskning. LED-mark- naden är omfattande och spås en kraftig tillväxt under många år framöver, men tillväxt och storlek är inte all- tid likställt med lönsamhet. Flertalet aktörer i olika delar av värdekedjan har svårt att nå lönsamhet. Bolaget har därför utarbetat en strategi för att en väg med tillhörande gång- och cykelbana. Bolagets produktserie som riktar sig emot särskilda industrier utmärker sig genom att vara särskilt robusta och flex- ibla vilket är optimalt inom till exempel gruvnäringen, på oljeraffinaderier eller i andra krävande och känsliga arbetsmiljöer. säkra en lönsam tillväxt. Meltron erbjuder lösningar som klarar de allra högsta säkerhetskra- Meltron fokuserar på ett antal strategiska kundsegment med höga krav avseende belysning i utma- nande miljöer; infrastruktur, industri, logistik samt jordbruk. LED-belys- ning är dagens mest effektiva belys- ningsteknik. LED-teknikens design och effektivitet resulterar i kraftig energibesparing och minskat under- håll samt betydligt längre livslängd än alla andra ljuskällor. Bolagets produktportfölj består av ett tiotal belysningslösningar fördelat på de ovan nämnda fyra kundsegmenten. Inom infrastruktur erbjuder Bola- get två produkter med integrerad mjukvara vilket gör lösningarna smarta. Belysningen kan integreras med t ex övervakningskameror som tillsammans med mjukvaran kan justera ljusstyrka samt fokusområde beroende av rörelse från fordon och människor i det aktuella området. Vid nyanläggning kan ofta anta- let ljuspunkter reduceras jämfört med konventionell belysning, vilket sänker kostnaden för stolpar och annan infrastruktur. Produktserien sänker driftkostnader kopplat till lägre energiförbrukning samt ger en säkrare lokal miljö genom möjlighe- ten att realtidsövervaka exempelvis Meltrons affärside är att tillhandahålla ledande, högkvalitativ och högteknologisk ljusteknik baserad på LED. Bolagets lösningar skall bidra till hållbar utveckling, skydda människor och egendom samt öka tryggheten på vägar, allmänna platser samt krävande industriella miljöer.

  • Protokollsanteckning Xxxxxxxx är ense om att skälig anledning bör föreligga för införande av arbete på förskjuten arbetstid. Om tjänstemannaparten i enskilt fall gör gällande att skälig anledning till förskjuten arbetstid ej föreligger, äger arbetsgivaren likväl genomföra förskjutningen av arbetstiden i avvaktan på resultatet av de förhandlingar som kan komma att begäras.

  • Föreskrifter a) Ledningsägaren skall utöva rättigheterna så att egendomen inte betungas mer än nödvändigt. b) Om koncessionen för ledningen upphör eller ledningen av annan anledning inte längre skall nyttjas åtar sig ledningsägaren att på sin bekostnad tillse att egendomen befrias från i laga ordning meddelade rättigheter avseende ledningen. Om det är påkallat från allmän synpunkt skall ledningsägaren i samband härmed tillse att ledningen med tillhörande anordningar tas bort. c) Fastighetsägaren får inte i ledningens närhet ändra markanvändningen genom att exempelvis uppföra byggnad eller annan anläggning, utan att i god tid (minst 2 månader) ha informerat ledningsägaren, så att ledningsägaren kan flytta ledningen utan att belasta markägaren ekonomiskt. d) Fastighetsägaren får inte i ledningens närhet, utan anmälan i god tid till ledningsägaren, täckdika, spränga, schakta eller på annat sätt ändra marknivå eller vidta annan åtgärd som kan medföra fara för ledningen. Det åligger ledningsägaren att genomföra ledningsvisning på begäran av fastighetsägaren utan krav på ersättning. e) Vid planläggning, planändring eller ändrade förhållanden i övrigt som kan medföra flyttning av ledningsägarens befintliga anläggning skall parterna samråda med varandra. Parternas målsättning är att ledningsflyttningar inte skall förekomma. f) Fastighetsägare, arrendator eller deras arbetstagare svarar ej gentemot ledningsägaren för skada på ledningen som uppkommit vid normalt brukande av åker och skog. Ledningsägaren ställer ej heller krav på ersättning för skada som uppkommit vid markarbete i det fall att kabeln varit felaktigt förlagd eller felaktigt markerad. g) Ledningsägaren skall, i samband med egen förläggning eller uppgrävning av ledning, bereda fastighetsägaren möjlighet att samtidigt förlägga ledning och/eller tomrör (kanalisation). De praktiska detaljerna kring arbetet skall överenskommas vid varje enskilt tillfälle. Utnyttjar fastighetsägaren sin rätt att lägga ner egna ledningar eller tomrör i samband med ledningsägarens schaktningsarbeten skall fastighetsägaren, förutom sina egna kostnader, stå för de extrakostnader som detta innebär för ledningsägaren. h) Ger fastighetsägaren tillstånd till tredje man att utföra arbete som medför risk för skada på ledningsägarens anläggningar enligt detta avtal, skall fastighetsägaren informera denne om att ledningsägaren skall kontaktas innan arbetet påbörjas.

  • Ansvarsbegränsningar 9.1 Parts skadeståndsansvar skall inte överstiga faktisk skada. Entreprenören svarar endast för skada som uppstått högst ett år före Kundens skriftliga underrättelse om skadan. Entreprenören svarar inte för indirekta skador såsom produktionsbortfall, utebliven vinst eller annan indirekt skada som drabbar Kunden. 9.2 Entreprenören ansvarar inte för skada hänförlig till avbrott i kommunikation som orsakats av fel i fastighetsnät, telekommunikation, minicalltjänst eller annat system som står utanför Entreprenörens kontroll. 9.3 Entreprenörens åtagande omfattar inte arbeten eller åtgärder som omfattas av garantiåtagande från annan än Entreprenören. 9.4 Entreprenören övertar inte Kundens lagstadgade ansvar såsom fastighetsägare. 9.5 Kunden ansvarar för dolda fel och brister i sin fastighet som påverkar Entreprenörens åtagande och som Entreprenören inte bort upptäcka, såsom brister i konstruktion, utformning och prestanda. 9.6 Ersättning för felavhjälpande underhåll på de tekniska installationerna som förorsakats av eftersatt underhåll ingår inte i den fasta ersättningen. Underhåll betraktas som eftersatt om föreskrivet underhåll inte har utförts inom föreskrivna tidsintervall. Det åvilar Xxxxxx att visa att föreskrivet underhåll utförts. 9.7 I Entreprenörens ansvar för planerat och felavhjälpande underhåll ingår endast reparationer. Entreprenören ansvarar inte för reinvesteringar i fastigheten.