Contract

Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals all- mänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavta- lets par-ter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolk-ningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ur-sprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavta-let. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande ver- kan är inte ansva-rig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felak- tigheter i översättningen.

Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosa- puolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkie- lisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suo- menkielinen työehtoso-pimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissi-tovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.

KOLLEKTIVAVTAL

för mejeriernas specialutbildade och tekniska funktionärer

1.2.2017–31.1.2020

Livsmedelsindustriförbundet rf

Förbundet för Mejeritekniska Funktionärer rf

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sida

I ALLMÄNT 5

II LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR 7

III ARBETSTID 12

IV FRÅNVARO MED LÖN 23

V SEMESTER 29

VI ÖVRIGA BESTÄMMELSER 31

VII MEJERIFUNKTIONÄRERNAS LÖNESYSTEM 39

VIII UPPGIFTSOMRÅDEN SAMT ALLMÄNNA LÖNESÄTTNINGSPRINCIPER 54

IX PROTOKOLL 59

X SAMARBETSAVTAL FÖR SPECIALUTBILDADE OCH TEKNISKA FUNKTIONÄRER I MEJERIER 73

KOLLEKTIVAVTAL

FÖR MEJERIERNAS SPECIALUTBILDADE OCH TEKNISKA FUNKTIONÄRER

I ALLMÄNT‌

1 § Avtalets omfattning

I detta avtal bestäms arbets- och lönevillkoren för specialutbildade och tekniska funktionärer som är anställda vid mejerier och andra inom mjölkförädlingsbranschen verksamma anläggningar som är medlemmar i Livsmedelsindustriförbundet rf.

Avtalets tillämpningsområde är uppgiftsbaserat, varför varken anställ- ningens natur, personens utbildningsnivå, given statistikbenämning, lö- neutbetalningssystem eller lönesättningsform har avgörande betydelse för avtalets tillämpande.

För avtalets tillämpning finns ingen övre gräns för utbildning. Detta inne- bär att bl.a. högskole-, yrkeshögskole-, t.ex. mejeriingenjör, eller funkt- ionär som har fått annan specialutbildning omfattas av detta avtal förut- satt att tjänsten till sitt innehåll omfattas av detta avtal. Yrkesfärdigheter- na kan skaffas även genom praktisk erfarenhet.

Protokollsanteckning 1:

Ovan nämnda bestämmelse ändrar inte tillämpningsområdet för kollektivavtalet för specialutbildade och tekniska funktionärer.

Protokollsanteckning 2:

En funktionär som har anställts på prov eller i en högst fyra måna- ders visstidsanställning, omfattas av detta avtal från anställningens början, dock så, att bestämmelserna i avtalets 4 § (uppsägningstid) inte tillämpas på honom under denna tid.

Förtroendemannen ska underrättas om funktionärer som har an- ställts på prov och för viss tid. På särskild begäran ska förtroende- mannen även underrättas om orsaken varför avtalet är tidsbundet.

2 § Arbetets ledning och fördelning samt organisationsrätten

Arbetsgivaren har rätt att anställa och avskeda funktionärer samt att leda och fördela arbetet.

Organisationsrätten är ömsesidigt okränkbar.

Protokollsanteckning:

Arbetsgivares krav, att en person som avses i detta avtal inte får höra till en facklig förening som har som ändamål att bevaka ar- betsgivaren underställda arbetstagares intressen gentemot honom, ska inte betraktas som en kränkning av organisationsrätten. Funkt- ionären är dock inte tvungen att utträda ur en dylik facklig förening, om han anslutit sig till den medan han befann sig i arbetstagarställ- ning och han när detta avtal trädde i kraft förvärvat rätten till s.k. passivt medlemskap i sin förening.

Tillämpningsanvisning:

Av funktionärens ställning i företagets organisation följer ofta, att han i stället för arbetsgivaren använder sig av de rätts- och makt- befogenheter som tillkommer arbetsgivaren. Detta hindrar dock inte och strider inte mot att funktionären i olika samarbetsorgan uttryck- ligen verkar i funktionärernas intresse.

3 § Arbetsgivarens och funktionärens allmänna skyldigheter

1. Funktionären ska främja och bevaka arbetsgivarens intressen, iaktta full diskretion i fråga om alla företagets angelägenheter såsom prissättning, planering, försöksverksamhet, utredningar och affärsförbindelser, samt noggrant och med sparsamhet förvalta de medel och annan företaget tillhörig egendom som anförtrotts honom.

2. Arbetsgivaren ska visa förtroende gentemot funktionären, informera ho- nom om beslut som gäller hans eventuella underlydande senast samti- digt som besluten delges de underlydande, stödja funktionären i hans verksamhet som företrädare för arbetsgivaren gentemot arbetstagarna samt med förtroende underhandla med honom om sådana av företagets angelägenheter som berör hans arbetsuppgifter.

3. Arbetsgivaren ska ytterligare redogöra för funktionären för hans ställning i företagets eller arbetsplatsens organisation samt för ändringar i ställ- ningen i ett så tidigt skede som möjligt, och även på annat ändamålsen- ligt sätt främja och stödja funktionären i hans strävanden att utveckla en för företaget framgångsrik verksamhet, samt i mån av möjlighet stödja honom i hans strävanden att utveckla sin yrkesskicklighet.

4. En nyanställd funktionär ska informeras om vilket avtal som tillämpas på hans anställningsförhållande samt om förtroendemanna- och förhand- lingssystemet.

4 § Anställningens upphörande

1. När arbetsgivaren säger upp arbetsavtalet, är uppsägningstiden

• 14 dagar, om anställningsförhållandet har fortgått högst 1 år,

• 1 månad, om anställningsförhållandet har fortgått mer än 1 år, men högst 4 år

• 2 månader, om anställningsförhållandet har fortgått mer än 4 år, men högst 8 år,

• 4 månader, om anställningsförhållandet har fortgått mer än 8 år, men högst 12 år, samt

• 6 månader, om anställningsförhållandet har fortgått mer än 12 år.

Funktionären ska iaktta:

• 14 dygns uppsägningstid, om anställningsförhållandet har fort- gått högst 5 år,

• 1 månads uppsägningstid, om anställningsförhållandet har fort- gått mer än 5 år.

2. Uppsägningen ska verkställas på verifierbart sätt.

3. Ett arbetsavtal som har ingåtts för viss tid eller som annars bör anses vara tidsbundet, upphör utan uppsägning vid utgången av den över- enskomna arbetsperioden, om inte annat har avtalats.

4. Semester som har tjänats in under föregående kvalifikationsår och som funktionären har rätt till vid semesterperiodens början, men som han ännu inte har hållit, räknas, om arbetsgivaren eller funktionären så öns- kar, till uppsägningstiden.

Protokollsanteckning:

Det mellan LIAF och Förbundet för Mejeritekniska Funktionärer slutna avtalet om uppsägningsskydd ska tillämpas som en del av detta kollektivavtal.

När arbetsgivaren permitterar funktionärer ska dock, om inte annat avtalas, följande tider för meddelande om permittering iakttas:

1 månad, om anställningsförhållandet har fortgått mindre än 5 år, 2 månader, om anställningsförhållandet har fortgått 5 år eller längre.

II LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR‌

5 § Lönebestämmelser Lönesystemet Mejpake‌

Funktionärernas uppgifter poängsätts enligt lönesystemet Mejpake som ingår som bilaga till detta avtal. Om enighet om poängsättningen inte kan nås lokalt, kan ärendet överlämnas till förbunden för avgörande.

Tillämpningsanvisning för Mejpakesystemet:

Utanför Mejpakesystemet kan lämnas sådana funktionärsuppgif- ter/funktionärer som är direkt underställda fabrikschefen eller produkt- ionschefen och som i väsentlig grad utövar arbetsgivarens makt på ar- betsstället.

Påverkande faktorer är bland annat företagets storlek, organisation och verksamhetens omfattning. Bedömningen sker från fall till fall.

I övrigt tillämpas på dessa uppgifter bestämmelserna i kollektivavtalet för specialutbildade och tekniska funktionärer i mejerier.

Dessutom konstaterades att gränserna för tillämpningen av kollektivav- talet är oförändrade. Gränserna för uppgifternas omfattning ingår som bilaga till detta avtal.

Funktionärer med avtalslön

- minimilönenivån är Mejpakelönen

- löneförhöjningstidpunkten följer tidtabellen i kollektivavtalet för speci- alutbildade och tekniska funktionärer i mejerier

- i samband med lönejusteringarna beaktas nivån på löneförhöjningar- na för andra tjänstemän inom produktionen på arbetsstället, dock minst den allmänna förhöjningens storlek

- övertidsersättning kan avtalas att betalas som en fast månadsersätt- ning, varvid den dock ska motsvara det utförda övertidsarbetet i ge- nomsnitt

- ersättning för restid kan avtalas att betalas som en fast månadser- sättning

- i övrigt fastställs arbetsvillkoren enligt kollektivavtalet

- för funktionärer med avtalslön ska anställningstiden beaktas som en faktor som höjer förvärvsinkomstnivån.

- när en funktionär med avtalslön uppnår följande årsnivå enligt systemet med tjänsteårstillägg i Mejpakesystemet får han en löneförhöjning som motsvarar förhöjningen för funktionärer inom Mejpakesystemet. Förhöjningen räknas så att det tal som är 80 procent av respektive funktionärs sammanlagda lön, multipliceras med ändringsprocenten för respektive årsnivå (0,5 %, 2 %, 2,5 % eller 3 %).

Protokollsanteckning:

Förbunden hänvisar till kollektivavtalets tillämpningsanvisning, som redogör för lönepolitiken i enskilda företag på sidan 56.

6 § Vikarieersättning

När en funktionär tillfälligt jämsides med sina egna arbetsuppgifter skö- ter en annan persons uppgifter eller som vikarie för en annan handhar mer krävande uppgifter, betalas till honom förutom hans individuella lön en separat vikarieersättning. Att situationen förutsätter ersättning ska konstateras gemensamt på förhand.

Vikarieersättningen, som är minst 14 procent av personens månadslön,

betalas fr.o.m. den tidpunkt då personen börjar sköta de tillfälliga uppgif- terna förutsatt, att uppgifternas skötsel pågår över en vecka.

Arbetsgivaren och funktionären kan även avtala om ett annat ersätt- ningsförfarande eller ersättningsbelopp så, att vikariatet beaktas som en faktor som ökar arbetets svårighetsgrad.

Tillämpningsanvisning:

Eftersom det faktum, att en person klarar av att sköta flera olika uppgifter, räknas som en faktor som ökar svårighetsgraden för hans arbetsuppgifter som en helhet, kan ersättningen för skötseln av vikariatet tas i beaktande när man fastställer funktionärens må- nadslön. Med en funktionär som regelbundet sköter vikariat kan även avtalas om ett separat tillägg som varje månad betalas till samma belopp.

7 § Mejeripraktikanter

Månadslöner för mejeripraktikanter fr.o.m. 1.3.2016 (månadslöner- na höjs inte 2017)

Mejerist/andra stadiet

Grundpraktik (de fyra första månaderna)	1456–1809 €/mån
Kompletterande praktik (från den femte månaden)	1571–1901 €/mån

Mejeriingenjör/yrkeshögskola

1:a årskursens praktikant	1456–1809 €/mån
2:a årskursens praktikant	1571–1901 €/mån
3:a årskursens praktikant	1759–2124 €/mån

År 2018 och 2019 justeras månadslönerna för mejeripraktikanter på det sätt man avtalat om i underteckningsprotokollet.

Protokollsanteckning:

När en praktikant med full effekt utför krävande funktionärsuppgif- ter, ska detta beaktas på ett skäligt sätt i lönesättningen för ho- nom.

I övrigt iakttas i fråga om praktikanter bestämmelserna i kollektivavtalet för specialutbildade funktionärer i mejeribranschen.

8 § Löneutbetalning

Funktionärens lön utgår i form av månadslön som betalas på fasta avlö- ningsdagar som fastslagits på förhand. Om ändring av avlöningsdagen och utbetalningssättet ska avtalas lokalt.

Ersättningar för arbete som har utförts utöver ordinarie arbetstid ska be- talas i samband med lönen för närmast följande löneperiod.

9 § Resekostnader och dagtraktamenten

1. Funktionären är skyldig att företa de resor som arbetet kräver. Resan ska göras på ändamålsenligt sätt så, att den inte tar längre tid eller för- orsakar större kostnader än vad arbetet nödvändigt kräver.

2. Resan anses ha börjat när funktionären avreser från arbetsplatsen, eller om man särskilt så avtalar, hemifrån före ordinarie arbetstid och vara avslutad när funktionären återvänder till sin arbetsplats, om han inte ef- ter ordinarie arbetstid återvänder direkt hem, varvid resan anses avslu- tad i och med det.

3. Arbetsgivaren ersätter alla nödvändiga resekostnader. Som sådana räk- nas priset för järnvägs-, båt-, flyg- o. a. biljetter, resgodsavgifter och när resan företas på natten priset för sovplatsbiljett.

Ersättningen för resekostnader och andra detaljer i samband med resan ska vid behov redas ut gemensamt innan resan inleds.

4. Dagtraktamente för resor i Finland betalas på följande sätt 2017:

a) 41 euro per resedygn som helt eller av vilket mer än tio xxxxxx har använts till resa, arbete eller vistelse på resmålet, samt

b) 19 euro för icke fullt dygn som omfattar mer än sex men högst tio timmar,

c) 19 euro om restiden överstiger det sista fulla resedygnet med minst två timmar och 41 euro om det överstigs med mer än sex timmar.

Dessa ersättningar minskas med hälften om arbetsgivaren ordnar med avgiftsfri mat för funktionären. Om funktionären på grund av arbetet un- dantagsvis inte har möjlighet att äta i arbetsgivarens kosthåll, eller i sin bostad under matpausen, och det inte är fråga om arbete på samma ort där företaget är beläget, eller företagets en i övrigt närbelägen arbets- plats, där möjligheterna att inta måltid motsvarar de sedvanliga, betalas till funktionären en kostpenning på 10,25 euro. I dessa fall betalas inte dagtraktamente.

Den skattebelagda delen av dagtraktamentet, som inte räknas som lön för arbetad tid, betalas per löneperiod i samband med löneutbetalningen.

5. Om funktionären blir tvungen att övernatta under resan, ersätts inkvarte- ringskostnaderna enligt verifikat.

Om funktionären inte företer räkning över inkvarteringen, betalas till ho- nom i övernattningspenning 12 euro.

6. Vid utrikesresa på uppdrag av arbetsgivaren betalas rese- och inkvarte- ringskostnader samt dagtraktamente så som arbetsgivaren och funkt- ionären med tillämpning av principerna i denna paragraf och statstjäns- temännens resereglemente särskilt har avtalat.

7. Om arbetet förutsätter en sammanhängande vistelse på samma ort om minst två veckor, är det fråga om kort arbetskommendering. Om arbetet

tar minst två månader att utföra, är det fråga om lång arbetskommende- ring.

I dessa fall kan man avtala lokalt om dagtraktamentets storlek med be- aktande av de lokala förhållandena och de åtgärder som arbetsgivaren eventuellt har vidtagit med tanke på vistelsen.

8. Arbete under resedygn inom ramen för timantalet i arbetstidsschemat räknas som ordinarie arbetstid. För eventuellt tilläggs- och övertidsar- bete betalas de tilläggs- och övertidsersättningar som förutsätts i detta avtal. Om de arbetstimmar som förutsätts i arbetstidsschemat inte kun- nat fullgöras under samma dygn, minskas dock inte funktionärens må- nadslön på grund av detta.

9. Om funktionären på uppdrag av arbetsgivaren reser under tid som enligt arbetstidsschemat är hans fritid, betalas för den tid som har åtgått till re- san grundlön, dock för högst åtta timmar under en arbetsdag och för 16 timmar under en fridag. Restiden räknas i fulla halva timmar. Restiden räknas inte som arbetstid.

Denna förmån kan även ges så, att man lokalt kommer överens om en särskild fast månadsersättning.

Om arbetsgivaren bekostar en sovplats för funktionären, betalas inte er- sättning för restid mellan klockan 21.00 och 07.00.

När man ska räkna ut när den ordinarie arbetstiden för en period har fullgjorts, ska man i fråga om resdagar under vilka den ordinarie arbets- tiden annars inte skulle ha uppnåtts, beakta även de timmar som gått åt till resan ända upp till arbetstidsschemats maximala ordinarie arbetstid per dygn. Dessa timmar räknas dock inte som egentliga arbetstimmar.

10. När funktionärens normala arbetsuppgifter förutsätter upprepade resor, eller när funktionären själv på grund av uppgifternas art bestämmer om sitt resande och hur han använder sin arbetstid, betalas inte ersättning för restiden.

11. Om man har kommit överens om användning av egen bil, betalas i er- sättning för detta 41 cent per kilometer.

Om en funktionär på uppdrag av arbetsgivaren under en arbetsresa är tvungen att transportera andra personer i sin bil, eller om han på grund av arbetsuppgifternas art i sin bil är tvungen att transportera verktyg, mätinstrument eller färdig apparatur för vilka arbetsgivaren skulle vara tvungen att ersätta rese- eller transportkostnaderna, höjs kilometerer- sättningen med 3 cent per person eller motsvarande mängd varor.

Ersättningen höjs med 7 cent då arbetsuppgifterna förutsätter släpvagn efter bilen.

12. Även ett resereglemente, där man fastställt ersättningen för funktion- ärens kostnader på annat sätt, kan fastställas för arbetsplatsen, förutsatt att man med ett lokalt avtal konstaterar att förmånerna enligt reseregle- mentet i sin helhet är minst på samma nivå som förmånerna i denna pa- ragraf.

10 § Arbetskläder m.m.

För funktionärer i mejerier och smältostfabriker bekostar arbetsgivaren behövliga arbetsrockar och förkläden och sköter om deras rengöring, liksom även skodon och arbetshandskar, om förhållandena förutsätter sådana. Funktionären kan kompenseras för dessa förmåner i pengar med 15 euro i månaden. Om funktionären dagligen kommer i beröring med frätande syror, betalas till honom (om förmånerna inte ges in na- tura) som motsvarande kompensation 18 euro.

Protokollsanteckning 1:

Förbunden rekommenderar att arbetsgivaren anskaffar och bekos- tar ovan nämnda arbetskläder.

Protokollsanteckning 2:

Förbunden rekommenderar att arbetsgivaren anskaffar behövliga skyddskläder då arbetsförhållandena på grund av t.ex. kyla, drag, smuts eller av andra särskilda skäl är i sådan grad avvikande att användande av skyddskläder kan anses nödvändigt.

Protokollsanteckning 3:

När en funktionär är tvungen att arbeta i fryslager (-18) betalas till honom ett särskilt tillägg i proportion till hans individuella lön och den tid som han arbetar under dessa förhållanden. Tillägget kan betalas som en genomsnittlig fast månadsersättning.

III ARBETSTID‌

11 § Arbetstid

Den ordinarie arbetstiden fastställs enligt 7 § i arbetstidslagen och är högst 80 timmar under en period av två veckor.

Protokollsanteckning 1:

Arbetstiden per dygn ordnas så att den bortsett från den lagstad- gade vilotiden är sammanhängande.

Tillämpningsanvisning:

Om funktionären utanför sin regelrätta arbetstid ska övervaka kvali- tetsprover eller utföra andra uppgifter som har överenskommits med arbetsgivaren, räknas den tid som går åt till dessa uppgifter som arbetstid enligt denna paragraf.

Om ovan nämnda uppgifter medför olägenheter för funktionären ska han ersättas för det på skäligt sätt. Ersättningens storlek fast- ställs lokalt.

Om arbetstiden i kontinuerligt treskiftsarbete har förbunden avtalat med ett särskilt protokoll.

Om arbetstiden i intermittent treskiftsarbete har förbunden avtalat med ett särskilt protokoll.

Om arbetstidsförkortningen i ett- och tvåskiftsarbete har förbunden avtalat med ett särskilt protokoll.

12 § Arbetstidsexperiment

I enlighet med förhandlingsordningen kan arbetstidsexperiment avtalas på arbetsplatsen med beaktande av företagets och personalens behov.

Om man i experimentet avviker från kollektivavtalets arbetstidsbestäm- melser ska avtalet göras skriftligt.

Frågor i anslutning till arbetstidsexperimenten behandlas mellan arbets- givaren och funktionärernas förtroendeman.

Om arbetstidsexperiment ska meddelas till förbunden som följer experi- mentens funktionsduglighet.

När ett avtal om arbetstidsexperiment har ingåtts att gälla tills vidare iakttas en uppsägningstid på två månader.

13 § Lediga dagar

Funktionärerna ges fridagar per vecka utgående från produktionsbeho- vet på följande sätt:

1. En sammanhängande ledighet om två dagar. Fridagarna ges cir- kulerande per vecka.

2. Söndag, då den andra lediga dagen är antingen lördag eller mån- dag

3. Söndag, då den andra lediga dagen ges cirkulerande per vecka

4. Då anläggningen eller någon av dess avdelningar är i verksamhet endast fem dagar i veckan, förhandlas om de lediga dagarnas placering så att man beaktar produktionsbehovet och funktion- ärernas framställning.

5. När kyrkliga högtidsdagar, jul- och midsommarafton, nyårsdagen, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx eller självständighetsdagen in- går i arbetstidsperioden, motsvarar dess längd den arbetstid som allmänt tillämpas i industrin under respektive år. En eventuell för- kortning av arbetstidsperioden kan realiseras antingen under ifrå- gavarande eller närmast föregående eller följande arbetstidspe- riod.

Protokollsanteckning:

I fråga om arbetstidsförkortning till följd av julveckan kan man av särskilda skäl även tillämpa en längre utjämningsperiod än vad som anges i punkt 5.

14 § Övertidsarbete Övertidsarbete utförs med funktionärens samtycke inom

lagstgade gränser.

Som övertidsarbete räknas periodövertidsarbete som under en två veckors period utförs utöver maximiarbetstiden ovan i 11 §.

Ersättning för tilläggsarbete

Till en funktionär vars ordinarie arbetstid är 7,5 timmar om dagen och 37,5 timmar i veckan betalas ersättning för tilläggsarbete som överstiger dygns- eller veckoarbetstiden i arbetstidsschemat så som man avtalat om övertidsarbete per dygn eller vecka. Tilläggsarbete är inte övertids- arbete.

15 § Ersättning för lång arbetsdag

1. Då arbetstiden per dygn överstiger 8 timmar betalas till funktionären som ersättning för lång arbetsdag för de två första överstigande timmar- na med 50 procent och för de följande timmarna med 100 procent för- höjd lön räknat utgående från funktionärens timlön.

Arbete dagen före helg och högtidsdag Protokollsanteckning 1:‌

Då arbete utförs på en lördag samt på dagen före en helg- eller hög- tidsdag betalas som ersättning för lång arbetsdag efter 8 timmar med 100 procent förhöjd lön.

Arbete som fortskrider över dygnsskifte Protokollsanteckning 2:

Om en funktionär efter att ha arbetat minst 8 timmar fortsätter sitt arbete utan avbrott över dygnsskiftet, betalas även för de timmar som går över till följande dygn ersättning för lång arbetsdag. Dessa timmar beaktas därför inte när man räknar ut lönen för arbete som utförs under det sist nämnda dygnet.

2. Om en funktionär, under en två veckors period under dagar som enligt arbetstidsschemat är hans arbetsdagar, har arbetat över 80 timmar, be- talas utöver ovan i 1 stycket nämnda ersättning, för de överstigande timmarna timlön.

Protokollsanteckning 1:

Då arbetstiden under arbetstidsperioden har förkortats enligt 12 § 5 punkten, betalas ovan nämnda ersättning efter sagda förkortade arbetstid.

Protokollsanteckning 2:

Om en funktionär är förhindrad att arbeta på grund av semester, sjukdom, olycksfall, permittering av ekonomiska eller produktions- orsaker, resa på uppdrag av arbetsgivaren eller reservövning eller

deltagande i utbildning som har ordnats av arbetsgivaren eller som har överenskommits mellan förbunden, tas dylika frånvarodagar, om de annars enligt arbetstidsschemat skulle ha varit funktionärens arbetsdagar, i beaktande vid uträkning ersättning enligt 15 § 2 stycket som om han då hade varit 8 timmar i arbete.

I EXEMPEL PÅ ERSÄTTNING FÖR LÅNG ARBETSDAG

Ersättning %	Arbetade timmar under perioden															Sammanlagt
	M	Ti	O	To	F	L	S		M	Ti	O	To	F	L	S
	8	10	8	12	8				10	8	6	4			6	80 tim.
50 %		2		2					2							6 st.
100 %				2												2 st.

I exemplet ovan betalas till funktionären utöver månadslön en 50 pro- cents förhöjningsandel för sex timmar och en 100 procents förhöjnings- andel för två timmar, dvs. sammanlagt en ersättning som motsvarar lö- nen för fem timmar (6 x 0,50 + 2 x 1,00 = 5). Enligt 18 § ska dessutom betalas en 100 procents höjning för söndagsarbete, vilken inte har beak- tats i exemplet.

Ersättning %	Arbetade timmar under perioden															Sammanlagt
	M	Ti	O	To	F	L	S		M	Ti	O	To	F	L	S
	8	10	8	12	8				10	8	6	8			6	84 tim. = 4
50 %		2		2					2							6 x 0,50 = 3
100 %				2												2 x 1 = 2
																9

Ersättningarna för lång arbetsdag är här de samma som i föregående exempel (ersättning som motsvarar lönen för 5 timmar). Eftersom arbete under dagar som enligt arbetstidsschemat är arbetsdagar och som ingår i perioden utförts över 80 timmar (84), betalas ytterligare utöver månads- lönen en grunddel för 4 timmar. Utöver månadslönen betalas en summa som motsvarar lönen för sammanlagt 9 timmar.

16 § Ersättning för arbete på fridag

Arbete som en funktionär har utfört på en eller flera på förhand medde- lade fridagar i en två veckors period ersätts så att för de 8 första timmar- na betalas med 50 procent förhöjd timlön och för de följande timmarna med 100 procent förhöjd timlön.

Exempel på ersättning för arbete på fridag

Ersättning %

Arbetade timmar under perioden

Sammanlagt

M

Ti

O

To

F

L

S

M

Ti

O

To

F

L

S

8

8

8

8

8

8

8

8

8

8

= 80 tim.

7

6

= 13 tim. =13

50 %						7							1			= 8 tim. x 0,50 = 4
100 %													5			= 5 tim. x 1 = 5
																22

Personen har arbetat 80 timmar under arbetsdagar enligt arbetstids- schemat och under fastställda fridagar ytterligare 7 + 6 = 13 timmar. Som ersättning för arbete på fridag betalas grundlön för 13 timmar samt ytterligare en 50 procents förhöjningsdel upp till 8 timmar och därefter 100 procent. Utöver månadslönen betalas som ersättning för arbete på fridag en summa som motsvarar lönen för 22 timmar.

Man bör dock beakta, att för arbete som har utförts på söndag betalas ytterligare 100 procents söndagsersättning.

Ersättning %	Arbetade timmar under perioden															Sammanlagt
	M	Ti	O	To	F	L	S		M	Ti	O	To	F	L	S
	8	7	8	7	8				8	8	7	8			8	= 77 tim.
						6										= 6 tim. = 6
50 %						6										= 6 tim. x 0,50 = 3
100 %
																9

För arbete på fridag betalas grunddelen samt en 50 procents förhöj- ningsdel, dvs. en ersättning som motsvarar lönen för sammanlagt 9 timmar.

Ersättning för lång arbetsdag betalas inte samtidigt med ersättning för fridag.

Man bör dock beakta, att för arbete som har utförts på söndag betalas ytterligare 100 procents söndagsersättning.

Påsklördag, midsommarafton och julafton

När en funktionär enligt sitt arbetstidsschema arbetar på påsklördagen eller midsommar- eller julaftonen (även julafton som infaller på en sön- dag), betalas till honom en särskild 50 procents ersättning som efter 8 timmar stiger till 100 procent.

Om nämnda dagar enligt arbetstidsschemat skulle ha varit fridagar, be- talas för arbete på dessa dagar ersättning för arbete på fridag om 100 procent.

17 § Ersättning för storhelg

1. Då en funktionär arbetar på juldagen, annandag jul, trettondagen, lång- fredagen, påskdagen, annandag påsk, midsommardagen eller söndagen efter midsommar, betalas till honom ersättning för storhelg så, att lönen överstiger grundlönen med minst 200 procent.

2. Arbete på påsklördag, midsommarafton och julafton ersätts efter kl.

16.00 med 200 procent såsom arbete under storhelg.

Tillämpningsanvisning:

Ersättningen för storhelg täcker:

• ersättningen för söndagsarbete,

• ersättningen för lång arbetsdag, samt

• ersättningen för arbete på fridag.

Ersättningen för storhelg täcker inte:

• morgontillägget,

• ersättningen för arbete under veckovila,

• skifttillägget

• kvällstillägget

• nattillägget

Morgontillägget och ersättningen för arbete under veckovila räknas utgående från den oförhöjda lönen samt skifttillägget samt kvälls- och nattillägget utgående från lönen höjd med 100 procent.

18 § Kompensationsledighet

Om arbetsgivaren och funktionären avtalar om det sinsemellan, kan er- sättningarna för lång arbetsdag, fridag och övertidsersättningarna jämte lönens grunddel enligt detta arbetstidsavtal bytas ut att ges i fritid som förhöjts på motsvarande sätt. Om inte annat avtalas ska fritiden ges inom sex månader.

Om funktionären, på grund av att anställningen avbryts, eller på grund av sjukdom, som har börjat före på detta sätt avtalad ledighet, inte kan hålla den avtalade ledigheten, betalas det på förhand utförda arbetet i pengar eller avtalas om att ledigheten ges senare.

19 § Söndagsarbete

För söndagsarbete, med vilket avses arbete på söndag, annan kyrklig helgdag som inte ska ersättas som storhelg, självständighetsdagen eller första maj, betalas ytterligare, utöver annan lön som ska betalas för denna tid, som söndagsersättning enkel timlön. För skiftarbete på sön- dag betalas skiftarbetstillägget förhöjt med 100 procent.

För arbete på söndag betalas kvälls- och skiftarbetstilläggen förhöjda med 100 procent.

20 § Ersättning för arbete under veckovila

Till funktionären betalas för arbete som han tillfälligt utför under sin

xxxxxxxxx ersättning genom att senast under tre månaders tid förkorta hans ordinarie arbetstid på motsvarande sätt. Arbete under veckovilan kan ersättas i sin helhet även i pengar. Penningersättningen är enligt ar- betstidslagens 25 § lika stor som övertidsersättningens grunddel.

Exempel på ersättning för arbete under veckovila

Ersättning %	Arbetade timmar under perioden															Sammanlagt
	M	Ti	O	To	F	L	S		M	Ti	O	To	F	L	S
	8	8	8	8	8				8	8	8	8	8			= 80 tim.
						8	8									= 16 tim. = 16
50 %
100 %							8 (söndagsarbete)									= 8 x 1 = 8
fridagsersättning						8	8									= 16 8 x 0,50 = 4
																8 x 1 = 8
ersättning för ar- bete under vecko- vila
100 %							8									= 8 x 1 = 8
																44 tim.

Personen har arbetat 80 timmar under arbetsdagar enligt arbetstids- schemat och under fastställda fridagar ytterligare 8 + 8 = 16 timmar. Som ersättning för arbete på fridag betalas för 16 timmar grundlön samt ytterligare en 50 procents förhöjningsdel upp till 8 timmar och därefter 100 procent. Eftersom med personen har avtalats att arbetet under veckovilan ska ersättas i pengar, vilket i detta exempel är lönen för 8 timmar. Utöver månadslönen betalas en summa som motsvarar lönen för sammanlagt 44 timmar.

21 § Särskilda tillägg Morgontillägg‌

I annat än treskiftsarbete betalas för arbete som har utförts före kl. 06.00 på morgonen med 100 procent förhöjd lön.

Skifttillägg

I skiftarbete betalas till funktionärer som deltar i skiftarbete i kvällstillägg ett 15 procents och i nattskift ett 30 procents skifttillägg uträknat på tim- lönen.

Protokollsanteckning:

Då en funktionär som arbetar i skift stannar kvar för att arbeta längre än en 8 timmars arbetsdag, betalas till honom för de arbets- timmar som överstiger detta timantal enligt 15 § i detta avtal lönen förhöjd med skiftarbetstillägg enligt det skift vilket han stannat kvar för att arbeta.

Tillämpningsanvisning:

Denna avtalsbestämmelse tillämpas även på arbete där skiften växlar så att skift som följer efter varandra överlappar varandra med högst en timme, eller att det är högst en timme mellan skiften och skiften varierar på i förväg fastställt sätt.

Kvällstillägg

För arbete som utförs efter kl. 16.00 betalas, om detta arbete inte ord- nats som skiftarbete, kvällstillägg vars storlek är 15 procent uträknat på timlönen.

Tillämpningsanvisning:

Då funktionärens arbetsskift börjar kl. 14.00 eller senare, betalas kvällstillägg dock fr.o.m. början av arbetsskiftet.

Exempel 1:

Personen har inlett sitt arbete på morgonen så att 8 timmar blir full- gjorda kl. 15.00. Efter det börjar man betala till honom ersättning för lång arbetsdag. När personen fortsätter att arbeta efter kl.

16.00, betalas inte kvällstillägg.

Exempel 2:

Personens arbetstid infaller så att 8 timmar blir fullgjorda kl. 18.00. Klockan 16.00 börjar man betala kvällstillägg till honom. Om perso- nen fortsätter att arbeta efter kl. 18.00, betalas till honom ersättning för lång arbetsdag samt fortsättningsvis även kvällstillägg. Kvällstill- lägget (15 %) räknas utgående från lönen förhöjd med ersättningen för lång arbetsdag. Att tilläggen i det här fallet betalas jämsides mo- tiveras så att personen redan under sitt "normala" 8 timmars ar- betspass tjänade in kvällstillägg.

Nattillägg

För ordinarie arbete som utförs kl. 21.00−06.00 betalas ett nattillägg som är lika stort som nattskiftstillägget. Tillägget betalas dock inte för skiftarbete och inte i de fall då funktionären får morgontillägg.

Tillämpningsanvisning:

Morgontillägg betalas när funktionärens arbetsskift börjar kl. 0.00 eller därefter.

Lördagstillägg

För ordinarie arbete enligt arbetstidsschemat på lördag (inte i kvällsskift) kl. 06.00−16.00 betalas med 15 procent förhöjd lön.

För arbete på lördag efter kl. 16.00 betalas med 100 procent förhöjd lön (såsom på söndag).

I kontinuerligt treskiftsarbete betalas från början av kvällsskift på lördag

med 100 procent förhöjd lön.

Exempel på ersättning för lördagsarbete

I Lördagen är enligt arbetstidsschemat arbetsdag kl. 10.00–18.00: Betalas:

- kl. 10.00−16.00 lördagstillägg 15 %

- kl. 16.00−18.00 lördagstillägg 100 %

II Funktionären arbetar på lördag som enligt arbetstidsschemat är arbets- dag kl. 06.00−18.00.

Betalas:

- kl. 6.00−14.00 lördagstillägg 15 %

- kl. 14.00−16.00 ersättning för lång arbetsdag 100 % varefter på den så förhöjda lönen lördagstillägg 15 %

- kl. 16.00−18.00 ersättning för lång arbetsdag 100 % och lördagstill- lägg 100 %

III Funktionären är enligt arbetstidsschemat i kvällsskift på lördagen kl. 14– 22.

Betalas:

- kl. 14.00−16.00 kvällstillägg 15 %

- kl. 16.00−22.00 lördagstillägg 100 % och på den så förhöjda lönen tillägg för kvällsskift 15 %

IV Funktionären arbetar på lördagen på sin fridag kl. 8.00−18.00.

Betalas:

- kl. 08.00−16.00 ersättning för arbete på fridag 50 %

- kl. 16.00−18.00 ersättning för arbete på fridag 100 %

- kl. 16.00−18.00 lördagstillägg 100 %

22 § Uträkning av dag- och timlön Uträkning av daglön‌

När anställningen börjar eller upphör mitt under en löneperiod eller om arbetet avbryts till följd av moderskaps-, faderskaps-, föräldra- eller vård- ledighet, permittering eller av annan sådan orsak, fås funktionärens lön för en arbetsdag genom att dividera månadslönen med 21 eller med det antal arbetsdagar som enligt arbetstidsschemat ingår i ifrågavarande månad.

Uträkning av timlön

Funktionärens timlön räknas ut så att månadslönen inklusive naturaför- måner divideras med 160 då den ordinarie arbetstiden är 40 timmar i veckan och med 158 då den ordinarie arbetstiden är 37,5 timmar i veck-

an.

23 § Arbetstidsschema

För varje arbetsplats som omfattas av detta avtal ska arbetsgivaren göra upp ett arbetstidsschema vari fridagarna och arbetets begynnelsetid- punkter ska nämnas. Om det med tanke på arbetets art är möjligt, ska måltids- och vilotider samt tidpunkten när arbetet avslutas meddelas.

Protokollsanteckning:

Arbetstidsschemat för skift- och periodarbete ska tillkännages funktionärerna i god tid, dock minst en vecka före den i schemat nämnda periodens början.

Förbunden rekommenderar, att arbetstidsschemat, då det med hänsyn till verksamhetens natur är möjligt, tillkännages funktion- ärerna två veckor före den i schemat nämnda periodens början.

Därefter kan arbetstidsschemat ändras endast med funktionärens samtycke eller av vägande skäl som hänför sig till arbetsar- rangemangen.

Tillämpningsanvisning:

Om arbetstidsschemat varaktigt ändras och ändringen berör ex- empelvis flera funktionärer, en i övrigt betydande del av persona- len eller hela personalen, ska om ändringen på förhand under- handlas med förtroendemannen och innebörden av ändringen samt dess konsekvenser ska utredas för honom.

24 § Utryckningsarbete

Om en funktionär efter att ha avlägsnat sig från arbetsplatsen kallas till utryckningsarbete utanför den ordinarie arbetstiden, betalas till honom minst en timmes arbetslön samt ersättning för övertidsarbete då arbetet är övertidsarbete. Dessutom betalas särskild utryckningspenning enligt följande:

a) Om kallelsen till utryckningsarbete har getts efter den ordinarie ar- betstiden eller på funktionärens fridag, men före kl. 21.00, betalas en er- sättning som motsvarar timlönen för två timmar.

b) Om kallelsen har getts mellan kl. 21.00 och 06.00, betalas en ersätt- ning som motsvarar timlönen för tre timmar. Om arbetet dessutom är övertidsarbete, är övertidsersättningen i de fall som avses i denna punkt omedelbart 100 procent.

Om funktionären under sin ordinarie arbetstid som slutar kl. 16.00 med- delas att han, efter det att han har avlägsnat sig från arbetsplatsen, samma dag borde återvända till övertidsarbete som börjar efter kl.

21.00, betalas till honom den ovan i punkt a) nämnda extra ersättningen, vilken motsvarar timlönen för två timmar, utan tillägg för övertidsarbete.

Tillämpningsanvisning 1:

Om en funktionär kallas till arbete under sådan tid på dygnet då allmänna fortskaffningsmedel inte är tillgängliga, eller i så bråds- kande ordning, att det inte är möjligt att på vägen till eller från ar- betet använda allmänna eller andra lämpliga fortskaffningsmedel, betalas till honom ersättning för resekostnaderna enligt utredning.

Tillämpningsanvisning 2:

Om det som en bestående och karaktäristisk del av funktionärens arbetsuppgifter hör, att under sin fritid då företagets verksamhet det kräver per telefon ge särskilda verksamhetsdirektiv eller or- der, ska detta beaktas i lönesättningen för honom.

25 § Beredskap

Om funktionären enligt överenskommelse är skyldig att vistas i sin bo- stad från vilken han vid behov kan kallas till arbete, räknas hälften av dy- lik beredskapstid som hans arbetstid eller betalas till honom ersättning för halva tiden, varvid beredskapstiden inte räknas med i arbetstiden.

Beredskapsersättning betalas för minst fyra beredskapstimmar.

Tillämpningsanvisning:

Förbunden rekommenderar att som beredskapstid inte avtalas korta tidsperioder som ur funktionärens synpunkt är till förfång, utan beredskapstiden ska vara sammanhängande.

26 § Specialbestämmelser angående smältostfabriker, permanentförpacknings- avdelningar, glassfabriker samt mjölkpulver- och vasslekoncentratavdelningar

Ordinarie arbetstid

Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar om dagen och 40 timmar i veckan. Den ordinarie arbetstiden per dygn kan likväl förlängas en eller flera dagar i veckan, dock inte med mer än en timme under förutsättning att arbetstiden övriga dagar under samma vecka är i motsvarande grad kortare.

Fridagar

1. Om det för funktionärer i smältostfabriker inte ingår någon annan fridag i veckan än söndagen, ges utöver denna lagstadgade veckovilodag en ledig dag på lördag, eller om det inte är möjligt, på måndag. I glassfabri- ker samt vid mjölkpulver- och vasslekoncentratavdelningar ges de lediga dagarna vid intermittent två- och treskiftsarbete om möjligt i följd eller i anslutning till veckovilodagen så att den sammanhängande fritiden är minst två dagar. Man strävar efter att i första hand ge veckovilodagen på söndag.

I ettskiftsarbete ges fridagen antingen på lördag eller måndag, eller om det inte är möjligt, cirkulerande. Med funktionärens samtycke kan den lediga dagen även ges en fast veckodag.

2. I smältostfabriker, på permanentförpackningsavdelningar och i glassfa-

briker iakttas under de veckor, i vilka kyrkliga högtidsdagar, nyårsdagen, första maj eller självständighetsdagen ingår, den arbetstidsmodell som inom industrin allmänt iakttas, om produktionstekniska skäl inte annat kräver.

Övertidsarbete

För arbete som överstiger den dagliga ordinarie arbetstiden betalas för de två första timmarna med 50 procent och för därpå följande timmar med 100 procent förhöjd lön. I kontinuerligt treskiftsarbete betalas för veckoövertid för de åtta första timmarna med 50 procent och för följande timmar med 100 procent förhöjd lön.

27 § Säsongvariationer

Då säsongvariationer i produktionen det kräver, kan fridagarna under maj – augusti eller en del av dem flyttas att ges senare före utgången av följande april.

Under den tid från vilken fridagarna enligt föregående stycke har flyttats att ges senare, är den ordinarie arbetstiden högst 96 timmar under en två veckors period.

Under den tid då de flyttade fridagarna ges är den ordinarie arbetstiden högst 64 timmar under en två veckors period, om de inte ges såsom en eller flera sammanhängande ledigheter vid tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer.

Om en funktionär till följd av att anställningen avbryts, på grund av sjuk- dom eller av annan godtagbar orsak inte får sina flyttade fridagar, ersätts det arbete som under denna två veckors period utförts utöver 80 timmar såsom övertidsarbete.

Protokollsanteckning:

Om det praktiska arrangemanget i denna paragraf ska i god tid förhandlas med förtroendemannen och för dess ibruktagande ska förbundens samtycke införskaffas.

IV FRÅNVARO MED LÖN‌

28 § Lön under sjukdomstid och moderskapsledighet samt efter olycksfall

1. Om en funktionär vars anställningsförhållande har fortgått minst en må- nad drabbas av sjukdom eller olycksfall, som hindrar honom att arbeta och han inte vållat sjukdomen eller olycksfallet avsiktligen eller genom grovt slarv, har han rätt att under fortgående anställning av sin arbetsgi- vare få lön enligt följande:

Anställningen har fortgått oavbrutet	Lön betalas
kortare tid än 1 år	för 4 veckor
1 år, men kortare tid än 5 år	för 5 veckor
5 år eller längre	för 3 månader

Protokollsanteckning 1:

För sjukdomstid betalas de avtalsenliga särskilda tilläggen (t. Ex. morgontillägg, skiftarbetstillägg, kvällstillägg) enligt samma princip som för semester.

Protokollsanteckning 2:

Villkoret om en månads anställning tillämpas dock inte i fråga om olycksfall.

Tillämpningsanvisning:

Återfall i samma sjukdom

Om en funktionär inom 30 dagar räknat från den dag då han senast fick av arbetsgivaren betald lön för sjukdomstid på nytt på grund av samma sjukdom blir arbetsoförmögen, har han inte rätt till en ny sådan period med lön som avses i punkt 1, utan lön för sjukdomstid betalas sammanlagt för högst den i punkt 1 nämnda perioden. Om arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet redan uppfyllts under den föregående perioden av arbetsoförmåga, betalar arbetsgivaren dock lön för den i sjukförsäkringslagens 8 kap. 7 § 2 moment nämnda karenstiden, som är en dag.

Om funktionären insjuknar i samma sjukdom senare än 30 dagar efter den dag då arbetsgivaren senast betalade lön för sjukdomstid, betalas lön för sjukdomstid som om det var fråga om ny sjukdom, dvs. lönen för sjukdomstiden betalas på nytt för den i punkt 1 nämnda perioden. På basis av sjukförsäkringsbyråns beslut fast- ställs om det är fråga om samma eller annan sjukdom.

2. Arbetsgivaren fullgör sin skyldighet att betala lön för sjukdomstid genom att betala lönen direkt till funktionären, varvid arbetsgivaren ansöker om ersättning enligt sjukförsäkringslagen hos Folkpensionsanstalten eller ansvarig arbetsplatskassa sedan han av funktionären fått därtill nödvän- diga utredningar. Då särskilda skäl det förutsätter kan arbetsgivaren full- göra sin lönebetalningsskyldighet genom att till funktionären betala skill- naden mellan den fulla lönen och dagpenningen enligt sjukförsäkrings- lagen.

3. Från lönen för sjukdomstid avdras det som funktionären på grund av samma arbetsoförmåga och för samma tidsperiod får i dagpenning eller därmed jämförbar ersättning från sådan försäkringskassa som arbetsgi- varen understöder eller ersättningar som baserar sig på lag.

Om lönen för sjukdomstid har betalats innan någon av ovan nämnda er- sättningar blivit erlagda, har arbetsgivaren rätt att lyfta ersättningen eller att återfå beloppet av funktionären, dock inte mer än det som arbetsgiva- ren har betalat.

4. Om dagpenning enligt sjukförsäkringslagen inte har betalats av orsak som beror på funktionären eller har betalats till ett mindre belopp än vad han enligt sjukförsäkringslagen skulle vara berättigad till, har arbetsgiva- ren rätt att från lönen för sjukdomstid och moderskapsledighet avdra den

andel som till följd av funktionärens förfarande i dagpenning enligt sjuk- försäkringslagen helt eller delvis blivit obetald.

Protokollsanteckning:

Till en funktionär som inte är berättigad till dagpenning enligt sjuk- försäkringslagen betalas, om anställningen har fortgått över tre år, utöver den fulla lönen för 14 dagar, dessutom 60 procent av lönen för 12 dagar samt om anställningen har fortgått över fem år för 27 dagar.

I föregående stycke nämnda löneandel betalas högst en gång under en tid av 12 på varandra följande kalendermånader och endast en gång med anledning av sjukdom som fortgår längre tid än 12 månader.

5. En funktionär som av ovan nämnda orsaker är förhindrad att arbeta, är skyldig att utan dröjsmål meddela arbetsgivaren om det samt om när hindret antas upphöra.

6. Vid begäran ska funktionären uppvisa läkarintyg eller annan av arbetsgi- varen godtagbar utredning över sin arbetsoförmåga. Om arbetsgivaren i sådant fall bestämmer vilken läkare som ska anlitas, betalar arbetsgiva- ren kostnaderna för läkarintygets skaffande.

7. Funktionärernas rätt till moderskaps-, faderskaps-, föräldra- och vårdle- dighet bestäms enligt arbetsavtals och sjukförsäkringslagen.

Protokollsanteckning:

Förbunden rekommenderar att funktionären i ett så tidigt skede som möjligt gör upp en helhetsplan över sina frånvaroperioder.

8. Arbetsgivaren är skyldig att i samband med den lagstadgade moder- skapsledigheten betala lön för tre månader. En förutsättning för löneut- betalningen är dock att funktionärens anställning har fortgått samman- hängande minst sex månader före nedkomsten. Arbetsgivaren har i detta fall rätt att få den moderskapspenning som funktionären enligt sjukförsäkringslagen får för samma tid eller en del av den motsvarande den betalda lönen.

När en funktionär har adopterat ett barn under skolåldern, får han under samma förutsättningar i direkt anslutning till adoptionen en med moder- skapsledigheten jämförbar tre månaders ledighet med lön.

Protokollsanteckning:

När man fastställer semesterns längd, räknas i denna punkt nämnd frånvaro från arbetet såsom likställd med arbetad tid.

9. När en funktionär är borta från arbetet utöver den lagstadgade moder- skaps-, faderskaps- och föräldraledigheten, betraktas sådan frånvaro inte såsom likställd med arbetad tid då man fastställer de förmåner som är beroende av hur lång tid anställningen har fortgått, om inte annat har stadgats i lagen eller avtalats särskilt.

10. Till en arbetstagare som har rätt till faderskapsledighet enligt arbetsav- talslagen, betalas lön för de arbetsdagar som ingår i en kalenderperiod av sex dagar från det att faderskapsledigheten inleds. En förutsättning för löneutbetalningen är att funktionärens anställning har fortgått sam- manhängande minst sex månader före ledighetens början. Xxxxxxxxxx- ren har i detta fall rätt att få den faderskapspenning som funktionären enligt sjukförsäkringslagen får för samma tid eller en del av den motsva- rande den betalda lönen.

29 § Insjuknat barn

Då ett barn under tio år plötsligt insjuknar, betalas till barnets vårdnads- havare lön enligt bestämmelserna om lön för sjukdomstid för sådan kort- varig frånvaro som är nödvändig för att ordna barnets vård eller för att vårda barnet.

Tillämpningsanvisning:

Längden av en plötslig kort frånvaro fastställs utgående från vad som är nödvändigt för att ordna barnets vård eller för att vårda bar- net. Lön betalas vid barns insjuknande för de arbetsdagar som in- går i en period av högst fyra dagar från det att barnet har insjuknat.

En förutsättning för att lön ska betalas till annan än ensamförsör- jande är att båda föräldrarna är i förvärvsarbete och den ena på grund av sitt förvärvsarbete och sin arbetstid inte har möjlighet att ordna vård eller att själv vårda barnet. I fråga om en funktionär som inte är ensamförsörjande fordras dessutom den andra vårdnadsha- varens samtycke.

Över frånvaron ska presenteras en utredning enligt bestämmelser- na i detta kollektivavtal om betalning av lön för sjukdomstid. Dessu- tom ska utredning över den andra vårdnadshavarens förhinder att sköta barnet uppvisas.

Funktionärens semesterförmåner minskas inte på grund av ovan nämnda frånvaro.

Om ett barns föräldrar är anställda hos samma arbetsgivare och arbetar i skift så att föräldrarnas skift infaller efter varandra ges den hemmavarande föräldern möjlighet att utan att förlora lönen sköta det plötsligt insjuknade barnet tills den andra föräldern kommer hem från sitt skift. Längden av en sådan frånvaro med lön är den tid som behövs för färden till och från arbetet.

30 § Läkarundersökningar

Arbetsgivaren minskar inte funktionärens lön för ordinarie arbetstid i föl- jande fall:

1. För tid som går åt till läkarundersökning som är nödvändig för att konsta- tera sjukdom och i anslutning därtill av läkaren förskriven laboratorie- el- ler röntgenundersökning, om funktionären inte har fått mottagningstid utanför sin arbetstid.

2. För tid som går åt till vård av akut tandsjukdom om tandsjukdomen före vårdåtgärderna gör funktionären arbetsoförmögen och om den kräver vård under samma dag eller samma arbetsskift. En förutsättning är att arbetsoförmågan och vårdens brådskande natur påvisas med intyg av tandläkaren.

3. För tid som går åt till undersökning som behövs för att en havande funkt- ionär ska få det intyg av läkare eller hälsocentral som krävs för att hon ska få moderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen, om funktionären inte har fått mottagningstid utom arbetstid.

4. När en funktionär under pågående anställning deltar i hälsokontroller, som avses i statsrådets beslut om lagstadgad företagshälsovård och som har godkänts i företagshälsovårdens verksamhetsplan. Lönen minskas inte heller för restid i anslutning till dessa hälsokontroller. Det- samma gäller undersökningar som avses i lagen om skydd för unga ar- betstagare, samt sådana i hälsovårdslagen förutsatta undersökningar som krävs av arbetsgivaren eller som beror på att en teknisk funktionär inom samma företag flyttas över till arbetsuppgifter för vilka sådan undersökning fordras. Till en funktionär som skickas på i denna punkt nämnd undersökning eller som vid sådan undersökning uppmanas till ef- terkontroll, betalar arbetsgivaren även ersättning för nödvändiga rese- kostnader. Om undersökningarna eller efterkontrollerna görs på annan ort, betalar arbetsgivaren dessutom dagtraktamente.

En förutsättning för att ovan nämnda bestämmelser ska tillämpas är att kontrollerna och undersökningarna har ordnats så att onödig förlust av arbetstid undviks. Bestämmelserna om att funktionärens lön inte ska minskas tillämpas inte, om funktionären för samma tid får lön för sjuk- domstid.

Om undersökningen sker under funktionärens fritid, betalas till honom i ersättning för extra kostnader en summa som motsvarar den behovs- prövade maximidagpenningen under sjukdomstid som stadgas i sjukför- säkringslagen.

31 § Vissa ersättningar Kort tillfällig ledighet‌

Från funktionärens lön och semester avdras inte kort tillfällig ledighet med anledning av akut sjukdomsfall inom familjen eller nära anhörigs frånfälle.

Bemärkelsedagar

En funktionär vars anställning har fortgått minst tre månader har rätt att på sin 50- och 60-årsdag få ledigt med lön motsvarande den ordinarie arbetstiden om bemärkelsedagen infaller på hans arbetsdag.

Begravning och vigsel

Funktionären får en fridag med lön för att ordna en nära anhörigs be- gravning eller för begravningsdagen samt för sin egen vigsel. Som nära anhörig räknas funktionärens make/maka, barn, barnbarn och adoptiv-

barn, föräldrar, far- och morföräldrar, syskon, svärföräldrar samt sambo (bott stadigvarande i samma hushåll).

Protokollsanteckning:

Om en nära anhörigs begravning försiggår så långt borta att man rimligtvis inte kan förutsätta att funktionären genom att använda allmänna fortskaffningsmedel på begravningsdagen kan resa till begravningen och tillbaka till sin hemort, får han, om resan sker på hans arbetsdag, en fridag med lön för resan.

Organisationsmöten

Funktionärer som hör till undertecknade funktionärsorganisationers och dessas centralorganisationers fullmäktige och styrelser ges möjlighet att under sin arbetstid utan avdrag i lönen delta i sådana nämnda organs möten där frågor i anslutning till kollektivavtalsförhandlingarna behand- las.

Kommunala organs möten

Månadslönen för en funktionär som verkar som kommunal förtroende- man minskas med lönen för den ordinarie arbetstid som till följd av de kommunala mötena går förlorad. Avdraget i månadslönen verkställs så, att funktionären sammanlagt med den av kommunen betalda ersättning- en för inkomstbortfall får sin månadslön. Den del som eventuellt ska be- talas av arbetsgivaren utbetalas efter det att funktionären för arbetsgiva- ren har presenterat en utredning över den av kommunen betalda ersätt- ningen.

Reservövning

Till en funktionär som har kallats till reservövning betalas för tiden för re- servövningen skillnaden mellan hans lön och reservistlönen.

Sociala förmåner

Detta avtal gäller inte förmåner som arbetsgivaren enligt sina reglemen- ten har beviljat funktionärerna eller separat överenskomna underhålls- eller andra sociala förmåner, utan dessa stannar utanför detta avtal.

Tillägg för arbetsinstruktion

Till mejerifunktionären betalas ett tio procents instruktionstillägg räknat utgående från hans individuella månadslön då han vid sidan av sitt eget arbete ger arbetsinstruktion.

Detta avtal försvagar inte lokalt avtalade ersättningsnivåer.

Över instruktionen ska uppgöras en förhandsplan, i vilken instruktionens längd och innehåll utreds.

Ersättning betalas för minst en dag.

Tilläggets storlek är månadslönen dividerad med 21.

V SEMESTER‌

32 § Semester

Funktionärens semester fastställs enligt semesterlagen.

Om en funktionär är arbetsoförmögen under semestern, flyttas hans semester, om han anhåller om det, såsom stadgas i semesterlagen. På samma sätt förfars, om man vet att funktionären under semestern kom- mer att undergå sådan sjukvård eller därmed jämförbar vård att han un- der denna tid inte kommer att vara arbetsför.

Tillämpningsanvisning:

Funktionären har rätt att få två vardagar semester för varje full kvalifikationsmånad.

En funktionär vars anställning vid utgången av det kvalifikationsår (31.3) som föregår semesterperioden har fortgått utan avbrott minst ett år, har rätt att få två och en halv vardagar semester för varje full kvalifikationsmånad.

För semestertiden betalas till en funktionär som kontinuerligt eller under regelbundet återkommande perioder har utfört skiftarbete utöver månadslönen en på basis av skiftarbetstillägget uträknad genomsnittlig daglön så som stadgas i semesterlagens 11 § 3 moment. Samtidigt beaktas även övriga fortgående eller regel- bundet återkommande avtalsenliga tillägg samt regelbundet åter- kommande förhöjningar för söndagsarbete.

Avtal om att flytta semester – anställningsförhållandet har fortlöpt tio år

En funktionär, vars anställning före kvalifikationsårets slut har fortgått kontinuerligt minst tio år, och som med arbetsgivaren har kommit över- ens om att en del av den 24 dagar långa semester som ska hållas under semesterperioden flyttas att hållas utanför den, får två dagar av denna flyttade semester fördubblade vid en tidpunkt som arbetsgivaren be- stämmer, eller betalas för de två flyttade semesterdagarna, utöver vad som annars överenskommits om semesterpremie, en semesterpremie vars storlek är 100 procent av semesterlönen för dessa två dagar.

Tillämpningsanvisning:

Denna tillämpningsanvisning gäller de funktionärer som inte om- fattas av avtalet om arbetstidsförkortning.

Funktionären får själv bestämma om två av hans semesterdagar ska flyttas utanför den lagstadgade semesterperioden. Därmed får funktionären utanför semesterperioden fyra semesterdagar i stället för två.

33 § Förflyttning av semester

Arbetsgivaren har, om det är nödvändigt för företagets verksamhet, rätt att ge den del av semestern som överstiger 18 semesterdagar (tre veck- or) sammanhängande utanför den egentliga semesterperioden.

Före här avsedd uppdelning av semestern och fastställande av tidpunk- ten för den del av semestern som ges utanför den egentliga semester- perioden, ska arbetsgivaren förhandla om det med funktionären. Beträf- fande lagstadgad semester, som sålunda ges utanför semesterperioden, betalas om den inte ges en och en halv gång förlängd, utöver vad som i fråga om semesterpremien i övrigt har avtalats, en semesterpremie som är 50 procent av semesterlönen för denna semesterdel.

Protokollsanteckning 1:

Ovan överenskomna arrangemang tillämpas endast på den se- mesterdel som enligt semesterlagens 3 § 1 moment överstiger 18 semesterdagar (dagarna 19−24.).

Protokollsanteckning 2:

Om arbetsgivaren på sätt som avses i denna paragraf flyttar en funktionärs semester vars anställning har fortgått över tio år till en tidpunkt utanför semesterperioden, ges två dagar av den flyttade semestern fördubblade.

34 § Semesterpremie

1. Till funktionären betalas i semesterpremie 50 procent av hans lagstad- gade semesterlön.

2. Hälften av semesterpremien betalas i samband med semesterlönen. Den andra hälften betalas i samband med den löneutbetalning i vilken lönen för den första arbetsdagen efter semestern ingår, eller då denna lön skulle ha betalats, om inte funktionären hade varit förhindrad att återvända till arbetet.

Alternativt kan man komma överens om att semesterpremien ersätts med motsvarande ledig tid som ska tas ut före utgången av ovan nämnda kvalifikationsår. Om funktionärens anställning har upphört före den lokalt avtalade tidpunkten för utbetalning av semesterpremien, beta- las semesterpremien när anställningen upphör, om funktionären i övrigt är berättigad till semesterpremie.

Lokalt kan avtalas att semesterpremien byts ut mot kompensationsle- dighet. I fråga om kompensationsledigheten går man i övrigt tillväga en- ligt semesterlagens 27 §, men tidpunkten för kompensationsledigheten ska avtalas. För kompensationsledighet betalas inte semesterpremie.

3. Företagsvis kan avtalas att semesterpremien betalas samtidigt till alla funktionärer.

4. Semesterpremie betalas även i samband med eventuell semesterersätt- ning om anställningen upphör under semesterperioden av orsak som inte hänför sig till funktionären.

5. Till en funktionär som avgår med ålders- eller invalidpension, förtida ål- derspension eller individuell förtidspension betalas i semesterpremie ovan nämnda procent av den semesterlön och eventuella semesterer- sättning som han är berättigad till.

6. En funktionär som efter fullgjord värnplikt i aktiv tjänst återvänder till ar- betet på sätt som förutsätts i lagen om fortbestånd av arbetsavtals- och tjänsteförhållandet för den som fullgör skyldighet att försvara landet (305/2009), har rätt att få semesterpremie enligt ovan nämnda procent av den semesterersättning som betalades till funktionären då hans värn- pliktstjänstgöring började.

7. Avtalsparterna fastslår främjandet av arbetstillfredsställelse, bevarandet av arbetsförmåga och förlängandet av arbetskarriärer som sina gemen- samma mål. För att främja detta mål har förbunden avtalat om att en funktionär som har fyllt 50 år före utgången av semesterkvalifikationsåret har rätt att byta ut sex vardagar av sin intjänade semesterpremie mot motsvarande ledighet, om detta är i linje med de ovan nämnda målen och möjligt av produktionsrelaterade orsaker.

Man ska sträva efter att nå en överenskommelse om tidpunkten för le- digheten. I sista hand bestämmer arbetsgivaren om tidpunkten för ledig- heten.

Om en funktionär insjuknar mitt under ledigheten avbryts ledigheten så att den omvandlas till sjukledighet från och med början av nästa dag. Ledigheten kan dock inte skjutas fram till en senare tidpunkt, utan för- månen motsvarande ledigheten återgår att betalas ut som semester- premie. Motsvarande tillvägagångssätt tillämpas om en funktionär in- sjuknar före ledighetens början.

Avtalsparterna följer rättspraxis och om den ovan nämnda avtalsbe- stämmelsen visar sig strida mot rättspraxis, slopas bestämmelsen ome- delbart då domen vunnit laga kraft.

VI ÖVRIGA BESTÄMMELSER‌

35 § Grupplivförsäkring

Arbetsgivaren tecknar på sin bekostnad en grupplivförsäkring för funkt- ionärerna på sätt som har avtalats mellan centralorganisationerna. Detta innebär bl.a. följande:

Arbetsgivaren ansvarar för att grupplivförsäkringen tecknas. Arbetsgiva- ren betalar för den en försäkringspremie enligt de grunder som social- och hälsovårdsministeriet har fastställt och den utgör enligt lagen om olycksfallsförsäkring en bestämd procent av lönesumman för samtliga arbetstagare. Premien uppbärs i samband med premien för den lagstadgade olycksfallsförsäkringen.

När en funktionär har avlidit utbetalas försäkringssumman på basis av grupplivförsäkringen, om skyldighet att ordna APL-eller KAPL- pensionsskydd för funktionären har förelegat och han har efterlämnat sådana förmånstagare som centralorganisationerna har avtalat om. För-

säkringssumman betalas dock inte om funktionären då han avled lyfte ålderspension eller om han efter det att anställningen hade upphört fyllt 65 år.

Försäkringssumman beror på den avlidnes ålder. Dessutom betalas för- höjningar för barn under 18 år samt om funktionären har avlidit till följd av olycksfall.

36 § Ansvarsförsäkring

Arbetsgivaren tecknar en ansvarsförsäkring som är avsedd för funktion- ärer i chefsställning, som täcker hos arbetsgivaren eller försäkringstaga- ren anställd, i ledande eller övervakande ställning verksam funktionärs ansvar för person- och egendomsskada som har förorsakats arbetsta- gare i företaget till den del skadan inte ska ersättas på basis av den lagstadgade olycksfalls- eller trafikförsäkringen. Maximibeloppet för er- sättningen för personskada är 126 141 euro, dock högst 50 456 euro per person och för egendomsskada 25 228 euro. Även i övrigt bestäms för- säkringsvillkoren utgående från de allmänna och särskilda försäkrings- villkor som i fråga om ansvarsförsäkring har fastställts för arbetsgivaren.

37 § Inkassering av medlemsavgifter till fackföreningar

Om funktionären har gett sin fullmakt till det, innehåller arbetsgivaren från funktionärens lön dennes medlemsavgifter till sådan funktionärsor- ganisation som omfattas av detta avtal och betalar avgifterna per löne- period till det bankkonto som organisationen har uppgett.

Funktionären ges i slutet av kalenderåret eller då anställningen upphör ett intyg för beskattningen över den innehållna summan.

38 § Besök på arbetsplatsen

Det är förbjudet att utan industrianläggningsledningens särskilda tillstånd till fabriksområdet medta andra än sådana personer som är anställda vid industrianläggningen.

Tjänstemän vid Förbundet för Mejeritekniska Funktionärer rf ges, sedan man kommit överens om det med mejeriets eller fabrikens ledning, möj- lighet att tillsammans med mejeriets eller fabrikens representant och med den förtroendeman som företräder funktionärerna besöka sådan anläggning som omfattas av detta kollektivavtal för att där bekanta sig med förhållandena.

39 § Statistik

Över samtliga tekniska funktionärer på arbetsplatsen vilka omfattas av kollektivavtalet ges lönestatistik skriftligen till förtroendemannen. Uppgif- terna ges en gång om året och omfattar samma tid som basuppgifterna i funktionärsstatistiken enligt avtalet om statistiksamarbete. I statistiken till förtroendemannen anges den genomsnittliga månadslönen för ordinarie arbetstid

a) som ett sammandrag enligt arbetsuppgiftens svårighetsgrad

b) som ett sammandrag per arbetsställe

c) enligt förbundens inbördes avtal om lönestatistik statistikförs de

funktionärer som står utanför Mejpake som en separat grupp.

För samtliga verksamhetsområdes- och lönegrupper per verksamhets- sektor anges i sammandragen samtidigt även antalet funktionärer.

De i denna punkt avsedda statistik- och numerära uppgifter ges till för- troendemannen omedelbart efter det att funktionärsstatistiken som upp- görs på basis av avtalet om statistiksamarbete har färdigställts.

Förtroendemannen är inte berättigad att få uppgifter om genomsnittliga månadsförtjänster för mindre än tre personers grupper.

Genomsnittlig förvärvsinkomst per månad för ordinarie arbetstid avser samma begrepp som ingår i lönestatistiken enligt avtalet om statistik- samarbete.

Uppgifter ur Mejpake

Förtroendemannen delges minst följande uppgifter om slutresultatet av Mejpakesystemet:

En lista av vilken framgår befattningsbeteckning, svårighetsklassifice- ringspoäng, sammanlagda poäng, den gamla lönen samt den nya lönen. En förteckning med befattningsbeteckningar och svårighetsklassifice- ringspoäng.

Därtill har avtalats att de uppgifter som förtroendemannen får är absolut konfidentiella och får inte delas vidare.

40 § Förtroendeman

Om förtroendemannens och hans ersättares rättigheter och skyldigheter har avtalats i det samarbetsavtal som har ingåtts mellan centralförbun- den.

För att förtroendemannen ska kunna sköta sina uppgifter ordnas för ho- nom tillfällig, regelbundet återkommande eller total befrielse från arbetet.

Ersättningar till förtroendemannen fr.o.m. 1.9.2014

Antal funktionärer	euro/må n.
5–9	66
10–20	112
21–50	142
51–100	203
101–200	239
201–300	285
301–380	318

41 § Arbetarskyddsfullmäktig

Om arbetarskyddsfullmäktigens rättigheter och skyldigheter har avtalats i det samarbetsavtal som har ingåtts mellan förbunden.

För att arbetarskyddsfullmäktigen ska kunna sköta sina uppgifter ordnas för honom tillfällig, regelbundet återkommande eller hel frigörelse från arbetet.

Ersättningar till arbetarskyddsfullmäktigen fr.o.m. 1.9.2014

Antal funktionärer	euro/må n.
10–20	112
21–50	142
51–100	203
101–200	239
201–300	285
301–380	318
381–	373

42 § Mötesfrihet

Registrerad underförening till sådant funktionärsförbund som avses i 1 § i detta avtal eller, om förbundet inte har någon underförening, förbundets medlemmar har möjlighet att på arbetsstället utanför arbetstiden (före arbetstidens början, under matpausen eller omedelbart efter arbetsti- dens slut samt vid särskild överenskommelse även under veckovilan) ordna möten i frågor som gäller arbetsförhållandena på arbetsstället un- der följande förutsättningar:

a) Överenskommelse ska träffas med arbetsgivaren om att arrangera möten på arbetsstället eller annat ställe som avses i detta avtal, om möj- ligt, tre dagar före mötet.

b) Arbetsgivaren anvisar en för ändamålet lämplig mötesplats antingen på arbetsstället eller i dess närhet, vilken han förfogar över. Om det inte finns en sådan plats ska man vid behov förhandla om frågan för att finna en ändamålsenlig lösning. Vid val av mötesplats ska man bl.a. beakta att bestämmelserna om arbetarskydd, arbetshygien och brandskydd kan iakttas och att mötet inte stör affärs- eller produktionsverksamheten.

c) Den organisation som har reserverat möteslokaliteterna samt arran- görerna ansvarar för mötets förlopp och ordning samt för att mötesloka- lerna hålls snygga. Organisationens förtroendepersoner ska närvara vid mötet.

d) Mötets arrangörer har rätt att till mötet kalla representanter för så- dant förbund som är part i kollektivavtalet, representanter för sådant för- bunds underförening eller för vederbörande centralorganisationer.

43 § Förhandlingsordning

1. Avtalsparterna strävar efter att förhandla sakligt om alla frågor som upp- kommer i branschen för att lösa dem i samförstånd. Avtalsparterna medverkar för sin del till att utveckla goda och sakliga förhandlingsrelat-

ioner på arbetsställena.

2. Om det i fråga om tolkningen eller tillämpningen av detta avtal har upp- stått meningsskiljaktigheter om vilka funktionären och arbetsgivaren inte har kunnat enas, och heller inte lokala förhandlingar har lett till överens- kommelse, ska ärendet föras till vederbörande organisationer för be- handling.

3. Om det uppkommer meningsskiljaktigheter mellan arbetsgivaren och funktionären av annan än ovan nämnd orsak, ska man först försöka nå enighet genom lokala förhandlingar och om dessa inte leder till resultat ska ärendet föras till vederbörande organisationer för behandling.

4. Om någondera parten föreslår förhandlingar i ovan nämnda fall, ska så- dana inledas vid första tillfälle och senast två veckor från det att förslaget lades fram. Förhandlingarna ska föras så att allt onödigt dröjsmål und- viks. Vid förhandlingarna ska tidpunkten för följande förhandlingar över- enskommas.

5. Om någondera parten så fordrar, ska över förhandlingarna för vardera parten uppgöras protokoll eller promemoria över meningsskiljaktigheter- na. I dokumentet ska i korthet nämnas den fråga som meningsskiljaktig- heten gäller samt vardera partens ståndpunkt. Protokollet eller prome- morian över meningsskiljaktigheterna ska göras upp inom två veckor från det att förhandlingarna har upphört.

6. Om de ovan i 2 stycket nämnda förhandlingarna inte leder till resultat, kan någondera parten föra ärendet till arbetsdomstolen för avgörande.

7. Så länge förhandlingar om sådan meningsskiljaktighet som avses ovan i 3 stycket pågår får arbetsinställelse (strejk eller lockout) på grund av frå- gan inte utlysas eller någon annan åtgärd vidtas i avsikt att utöva på- tryckning på motparten eller för att hindra arbetets regelbundna gång.

8. Representanter för de organisationer som är parter i kollektivavtalet har, om förbunden så avtalat, rätt att delta i de lokala förhandlingarna. I det fallet förutsätts att man därförinnan har förhandlat lokalt i frågan.

44 § Lokala avtal

Lokalt avtal som nämns i flera av bestämmelserna i detta avtal är möjligt enligt kollektivavtalets förhandlingsordning antingen mellan arbetsgiva- ren och funktionären eller mellan förtroendemannen och arbetsgivaren. Avtal med förtroendemannen binder de funktionärer som förtroende- mannen ska anses företräda.

Avtalet kan ingås för viss tid eller gälla tills vidare. Ett avtal som gäller tills vidare kan sägas upp med en uppsägningstid på tre månader, om man inte avtalat om en annan uppsägningstid. Avtalet ska ingås skriftli- gen om någon av parterna ber om det eller om avtalet ingås mellan ar- betsgivaren och förtroendemannen och är avsett att vara i kraft mer än två veckor.

Ett lokalt avtal som avses här utgör en del av kollektivavtalet. Det tilläm- pas även efter det att kollektivavtalets giltighetstid i övrigt har upphört.

Under denna tid och inom en månad efter att ett nytt kollektivavtal har trätt i kraft kan ett avtal som ingåtts för viss tid sägas upp med tre måna- ders uppsägningstid, om inget annat föreskrivs om det lokala avtalsförfa- randet i ifrågavarande paragraf.

45 § Utbildning

Förbunden har avtalat separat om utbildningsfrågor. Avtalet ingår som en del av detta avtal.

Protokollsanteckning 1:

Då en funktionär på uppdrag av arbetsgivaren deltar i utbildning som avser att främja yrkesskickligheten, betalar arbetsgivaren re- sekostnaderna enligt bestämmelserna i detta kollektivavtal. I fråga om resor i samband med utbildningen betalas inte lön för restiden.

Protokollsanteckning 2:

Parterna konstaterar att de funktionärer som deltar i sådan lokalt arrangerad kursverksamhet som främjar yrkesskickligheten och förmågan att sköta anställningsfrågor och som avses i utbild- ningsavtalet ska sinsemellan ges samma ställning i fråga om förmåner under kurstiden. Om funktionären deltar i en kurs under sin ordinarie arbetstid, minskas hans lön inte av denna orsak.

Parterna konstaterar ytterligare att det i fråga om denna utbild- ning samt kostnaderna och ersättningarna för den är möjligt att lokalt komma överens även på annat sätt.

Om i föregående stycke nämnda, av arbetsgivaren anordnade utbildning sker på funktionärens lediga dag, konstaterar parterna att ersättningsgrunderna för deltagandet i utbildningen vid behov ska avtalas lokalt.

Tillämpningsanvisning:

Avsikten med protokollsanteckning 2 är att i fråga om förmåner likställa de funktionärer som deltar i nämnda kurser. Om utbild- ningen anordnas vid en sådan tidpunkt att t.ex. en arbetsledare i nattskift blir tvungen att komma till kursen på sin lediga tid, ska han för denna tid få ersättning enligt grundlön eller ges motsva- rande tid ledigt vid annan tidpunkt. De som deltar i utbildningen under sin ordinarie arbetstid får sin månadslön oavkortad.

46 § Stridsåtgärder

När man anordnar kurser ska man se till att den dagliga vilotiden för funktionärerna blir tillräckligt lång.

Alla stridsåtgärder som riktar sig mot detta kollektivavtal i dess helhet el- ler mot någon av dess enskilda bestämmelser är förbjudna.

47 § Kollektivavtalets giltighetstid

Detta avtal gäller från den 1 februari 2017 till den 31 januari 2020 och fortgår även därefter ett år i sänder, om det inte senast en månad före sin utgång skriftligen har sagts upp av någondera parten.

Bestämmelserna i detta avtal är dock giltiga till dess att ett nytt avtal har trätt i kraft eller att förhandlingarna mellan avtalsparterna från någondera partens sida har konstaterats avslutade.

Detta avtal har uppgjorts i två likalydande exemplar, ett för vardera par- ten.

Helsingfors den 31 januari 2017 LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUNDET rf

FÖRBUNDET FÖR MEJERITEKNISKA FUNKTIONÄRER rf

Mejpake 2.4

fr.o.m. 1.5.2014

VIIMEJERIFUNKTIONÄRERNAS LÖNESYSTEM‌

1. Klassificering av arbetets svårighetsgrad

Vid bedömningen av arbetets svårighetsgrad mäts de krav som uppgif- ten ställer på den som sköter den. Uppgiftens innehåll är utgångspunk- ten för mätningen av svårighetsgraden. Med klassificeringen av uppgif- ternas svårighetsgrad i MEJPAKE mäts de väsentliga svårighetsfaktorer som förekommer i mejerifunktionärernas arbetsuppgifter.

Syftet med mätningen av en uppgifts svårighetsgrad är att skapa en så- dan skala för uppgifternas svårighetsgrad som uppfattas som rättvis och med vars hjälp uppgiftens svårighetsgrad och lönen kan kopplas sam- man.

Det finns fyra mätare av svårighetsgraden: 1) kravet på självständig om- dömesförmåga,

2) verkningar av beslutsfattandet, 3) växelverkan och 4) ledar- skap/ställning.

2. Individuell kompetens

Innehållet i en uppgift bestämmer den grundnivå i svårighetsgraden, som var och en som sköter uppgiften ska nå upp till. Meriter som övers- tiger de minimikrav som uppgiften ställer är individuell kompetens. Den individuella kompetensen och prestationen ska bedömas i relation till den uppgift som sköts. Också en mindre krävande uppgift kan utföras av en mycket kompetent person som klarar uppgiften utmärkt.

De kriterier (mätare) som väljs för mätning av individuella egenskaper ska stödja företagets verksamhetsmetoder och mål. En mejerifunktion- ärs individuella kompetens och arbetsprestation bedöms på arbetsplat- serna av mejerifunktionärens chefer. Förbunden har kommit överens om ett system som tillämpas för bedömning av kompetensen och prestat- ionen.

Användningen av kompetensbedömningen som ett instrument i ledning- en och styrningen av verksamheten förutsätter att systemet fortlöpande underhålls. Vars och ens arbete som är föremål för bedömning kan sty- ras endast med hjälp av den feedback som erhålls från bedömningen. Samtal mellan chefer och underlydande kan rekommenderas som ett redskap för att upprätthålla kompetensbedömningen. (Kompetensbe- dömningen medföljer som bilaga).

3. Tjänsteårstillägg

Tjänsteårstillägget fastställs enligt funktionärens år i branschen.

1.1 BEFATTNINGENS KARAKTÄRISTIKA VERKNINGAR AV BE-

SLUT/AVGÖRANDEN

Med befattningens karaktär mäts kravet på självständig bedömningsförmåga. Svårighetsgraden är desto större - ju oftare situationer som kräver bedömningsförmåga förekom- mer - ju mer situationerna avviker från varandra - ju kortare tiden för bedömningen är - ju mer omfattande och fördjupade kunskaper som behövs för avgöran- dena - ju mer ospecificerade anvisningarna är - ju vagare och långsammare feedback- en är Omfattningen och djupet av de kunskaper som behövs i bedömningssituationer ökas utöver av utbildning även av den erfarenhet som behövs i dessa.	Med verkningar av beslutsfattandet mäts deras betydelse och omfattning Svårighetsgraden är desto större - ju större de ekonomiska effekterna är - ju mer de påverkar produktionen och kvaliteten - ju större inverkan de har i anslutning till miljön, arbe- tarskyddet och den allmänna säkerheten Med beslutsfattande likställs rådgivning, rekommendationer eller motsvarande som är typiska för expertuppgifter och då utnyttjandet av dem och effekten base- rar sig på sakkunnigauktoritet. Verkningarna granskas som en helhet och deras samfällda verkan bedöms utgå- ende från företagets verksamhet
	BESLUT OCH AVGÖRANDEN (A – E)
BEFATTNINGENS KARAKTÄRISTIKA (1−6)	Beslut och avgöranden i anslutning till den egna befattningen	Besluten och avgörandena påverkar resul- tatet för ett delområde inom en helhet	Besluten och avgörandena påverkar en del av helhet- en i mejeriet	Besluten och avgörandena påverkar många helheter i meje- riet	Stor betydelse för uppnående av mejeriets mål och resul- tat
	A	B	C	D	E
VAL AV ALTERNATIV	17	18
• Klara anvisningar	7 *)	6
AVGÖRANDEN I BEKANTA SITUAT- IONER • Arbetsfältet är begränsat genom anvisningar eller bekanta förfaringssätt	19 0	19 9	21 5
OMDÖME OCH AVGÖRANDEN I NYA SITUATIONER • Grundar sig på funktionens egna bekanta källor		22 0	23 4	24 9
PLANERING, BEDÖMNING OCH AV- GÖRANDEN • Grundar sig på sakkunskap och erfarenhet från flera olika funktioner		23 9	25 4	26 9	28 9
PLANERING, ANALYSERING OCH KRÄVANDE AVGÖRANDEN • Självständiga avgöranden på basis av feed- back från många olika håll • Tillämpningarna grundar sig på omfattande kunskaper och prejudikat		25	27	29	31
		9	4	4	5
KRÄVANDE UTVECKLINGSMÅL UT- NYTTJANDE AV OMFATTANDE IN- FORMATIONSKÄLLOR • Det egna områdets verksamhetsprinciper ger generella riktlinjer tillsammans med feedback från flera olika sakkunnigin- stanser				32	34
				0	5

*) I varje ruta i tabellerna finns möjligheten att använda preciseringspoäng med vilka grundpoängen kan änd- ras i arbetsuppgifter med större eller mindre ekonomiskt ansvar, ansvar för produktionen och/eller för kvali- teten eller om det till arbetets karaktär hör att i oförutsedda situationer regelbundet på grund av tidspress av- göra och ta riskfyllda beslut.

1.2 PÅVERKAN

VÄXELVERKAN LEDARSKAP OCH STÄLLNING

Växelverkan och ledarskapet är desto större

– ju större rådgivnings-, handlednings- och utbildningskravet är

– ju djupare och mer omfattande krav på att motivera som föreligger

− ju mer mångfasetterat och omfattande kommunikations- och kontaktnätet är (kunder, andra organisationer, myndigheter, underleverantörer, mass- medier och motsvarande intressegrupper)

– ju större sakkunskap kontakterna kräver

Påverkan består av typisk kommunikation inom områden som ledarskap, planering, marknadsföring, personaladministration och handel samt i övriga kontakter som hänför sig till företagsbilden.

I ledaruppgifter accentueras betydelsen av påverkandets olika delfaktorer och uppgiftens svårighetsgrad beror på chefsuppgiftens natur.

Med chefsuppgifter kan likställas ledning av olika slags arbeten av projektnatur, där en person med sin sakkunnigauktoritet som grund styr olika slags arbetsgrupper. Självständigt ansvar för ett arbetsområde kan betona växelverkans svårighetsgrad på ett sätt som kan likställas med en chefsuppgift.

Den egna uppgiften består av ett snävt uppgiftsområde där växelverkan med andra är begränsad eller obetydlig.

LEDARSKAP OCH STÄLLNING (A–D)

VÄXELVERKAN (1−5)	Egen uppgift	En handle- dande eller styrande upp- gift eller ett självständigt uppgiftsom- råde.	Ansvaret större än inom ett självständigt uppgiftsom- råde eller Personalstyrning och/eller resursering eller Begränsad sakkunnigupp- gift	Organisations- och resurs- ansvar, stort planeringsan- svar **) el- ler Självständig och omfattande sakkunniguppgift.	Chefsbe- fattningens inflytande markant eller chefs- befattning med under- lydande på många organisat- ionsnivåer. Betydande projekt- /sakkunnigansvar
	A	B	C1	C	D
SEDVANLIGA ARBETS- KONTAKTER • Kommunikation inom den omedelbara ar- betsomgivningen	111 *)	122	127
KONTAKTER PÅ DEN EX- PERTNIVÅ SOM HÄNFÖR SIG TILL DET EGNA ARBETET • Inom den egna funktionen	132	142	148	152
MÅLINRIKTADE KONTAK- TER PÅ SAKKUNNIGNIVÅ • Förmåga att påverka och förhandla • Huvudsakligen inom den egna funktionen • Eventuellt sedvanliga kontak- ter med utomstående intresse- grupper	148	158	164	173	183
SJÄLVSTÄNDIGA KONTAK- TER I BETYDANDE OM- FATTNING • Yrkesmässigt specialkun- nande • Kontakter med kunder, experter eller motsvarande intressegrupper	170	181	186	194***)	206***)
EGET INITIATIV TILL ATT UTÖVA AKTIVT INFLY- TANDE PÅ MEJERIETS LEDNING • En god helhetskännedom om företaget och/eller • förädla kunskap för allmänt bruk och/eller  betydande kontakter med kunder, sakkunniga eller motsvarande intressegrup- per	197	207	212	218***)	229***)

*) I varje ruta i tabellerna finns möjligheten att använda preciseringspoäng med vilka grundpoängen kan ändras i arbetsuppgifter med större eller mindre ekonomiskt ansvar, ansvar för produktionen och/eller för kvaliteten eller om det till arbetets karaktär hör att i oförut- sedda situationer regelbundet på grund av tidspress avgöra och ta riskfyllda beslut. **) Organisations- och resursansvar, kan även vara en chefsuppgift.

***) Tilläggspoäng för sakkunnig-/chefsnivå SE TILLÄMPNINGSANVISNING

2.1 Kompetensbedömningssystem

Med kompetensbedömningssystemet bestäms grunderna för funktion- ärernas individuella lönedel.

Bedömningsgrunderna för kompetensen och arbetsprestationen utarbe- tas företagsvis med utgångspunkt i bifogade modell.

Kompetensbedömningen görs minst en gång om året och resultatet an- vänds vid implementeringen av företagets löneförvaltning. Rekommen- deras att kompetensbedömningen liksom mål- och utvecklingsdiskuss- ionerna fogas till de övriga instrumenten för företagets administration.

Mejerifunktionärernas förtroendeman informeras årligen om systemets bedömningsresultat och effekter på lönerna.

2.2 Bedömningsprinciper

Med funktionärens kompetens avses hans egenskaper när det gäller hans arbete och hans arbetsprestationer i relation till uppgiftens svårig- hetsgrad.

God kompetens och goda arbetsprestationer kan förekomma på alla ni- våer av svårighetsskalan.

På kompetensfaktorerna ska ställas följande krav:

• de ska ansluta sig till arbetet och förekomma i alla arbetspre- stationer som granskas

• de ska kunna ses, mätas och vara variabler (inte konstanter)

• de ska vara fristående

• de ska kunna påverkas av personen i fråga

Chefen eftersträvar villkorslös objektivitet i kompetensbedömningen. En funktionär har rätt att få veta bedömningens resultat, grunder och verk- ningar.

2.3 Kompetensfaktorer

ARBETSFÄRDIGHETER	SAMARBETSFÖRMÅGA	ANSVARSKÄNSLA
Behärskar arbetet	Flexibilitet	Ekonomisk hushållning
Mångkunnighet	Social förmåga/Förmåga att arbeta i grupp/Ledarförmåga	Xxxxxx för säkerhet och miljö
Utvecklas i arbetet
Specialkunnande
Självständighet
Omdömesförmåga

2.4 Skala

För kompetensbedömningen finns inga absoluta jämförelsenivåer, utan bedömningen ska ställas i relation till de krav arbetet ställer. En persons kompetens i arbetet (mätt med arbetsresultat, mångkunnighet m.m.) kan motsvara uppgiftens svårighetsgrad eller den kan överstiga eller under- stiga denna nivå. Kompetensbedömningen ska vara enhetlig inom före- taget oberoende av att bedömningen görs av flera olika chefer.

Kompetensen bedöms i relation till uppgifternas svårighetsgrad:

Skala:

Konstaterat behov av utveckling eller styrning

Motsvarar uppgiftens svårighetsgrad

Motsvarar väl de krav uppgiften ställer

Kan fungera kontrollerat i olika problemsituationer

Kan utveckla arbetet och arbetsmetoderna

2.5 Kompetensfaktorer Arbetsfärdigheter‌

Denna kompetensfaktor innehåller utbildningsduglighet och inlärningsförmåga, snabbhet och noggrannhet i arbetet, smidighet samt produktivitet och energi.

• Behärskar arbetet

Hur väl personen kan organisera sina egna arbetsuppgifter

• Mångkunnighet

Personen kan och är vid behov villig att i stället för sitt eget ordinarie arbete utföra andra arbeten som också kräver en viss yrkesskicklighet.

• Utvecklas i arbetet

Intresse för nya arbeten och metoder: i vilken mån personen är villig att lära sig nya arbeten och metoder (exempelvis: vill lära sig nytt, pröva nya metoder, äger stort in- tresse för sin bransch).

• Specialkunnande

Meriter som vid utförandet av arbetsuppgifterna eller som i jämbredd med dem gagnar företaget, exempelvis språkkunskaper, ADB-kunskaper, förmåga att uppträda inför publik osv. Med språkkunskaper avses muntlig och/eller skriftlig färdighet på olika ni- våer i ett främmande språk (och det andra inhemska).

• Självständighet

Söker självständigt råd och vägledning: tar initiativ, klarar också svåra arbeten, ef- tersom han förstår hur de ska utföras. När ett arbete är slutfört övergår han till ett annat utan särskild uppmaning. Utnyttjar metoderna för fortlöpande förbättring.

• Omdömesförmåga

Med omdömesförmåga avses förmåga att fatta självständiga beslut. Förmåga att lösa problem.

Samarbetsförmåga

Denna kompetensfaktor innehåller attityder gentemot chefer eller underlydande, anpassning till arbetskamraterna samt balanserat och lugnt sinnelag.

• Flexibilitet

Hur personen reagerar på oväntade och avvikande uppgifter

• Social förmåga/Förmåga att arbeta i grupp

Kommer överens med sina arbetskamrater, chefer och underlydande/Förmåga att ar- beta i grupp. En inspirerande handledare.

• Ledarförmåga

Xxxxxxxxx ansvar och befogenheter, kräver resultat, sporrar, ger feedback, en grupple- dare som kan samarbeta, fattar självständiga beslut.

Ansvarskänsla

Denna kompetensfaktor innehåller identifieringar på ekonomisk hushållning, säker- het och miljö.

• Ekonomisk hushållning

Ansvar för att arbetstiden utnyttjas och för säkerställandet av att arbetet löper och fort- går.

• Ansvar för säkerhet och miljö

Ansvar för egen och andras säkerhet, arbetsplatsens och verktygens skick samt miljön.

Tjänsteårstillägg

Tjänsteårstillägget fastställs enligt funktionärens år i branschen.

Protokollsanteckning:

1) Om en person återvänder till samma arbetsgivare omedelbart efter sin utbildning, räknas även anställningstiden före utbild- ningen som tid som berättigar till tjänsteår.

2) I anställningsförhållandets längd inräknas utöver moderskaps- och föräldraledighet även en sådan högst treårig oavbruten frånvaro utan lön under vilken anställningsförhållandet är i kraft.

3) Erfarenhet från någon annan industri kan när Mejpakesystemet implementeras beaktas som en faktor som höjer tjänsteårstilläg- get.

Detta konstateras i början av anställningsförhållandet.

Anställningens längd	Tjänsteårstillägg
3–4 år	3 %
5–9 år	5,5 %
10–14 år	7,5 %
15–19 år	10 %
20–24 år	12 %
25–29 år	12,5 %
30 år	13 %

Beaktande av tjänsteårstillägget i lönen för funktionärer med avtalslön. Se 5 §, funktionärer med avtalslön, sista punkten.

ANVISNINGAR FÖR TILLÄMPNING AV MEJPAKE

Fastställande av befattningens svårighetsgradsklassificering (BSK) samt funkt- ionärens kompetens och lön

Bedömningsgrupp

På arbetsplatsen tillsätts en arbetsgrupp som centraliserat bedömer svå- righetsgraden på alla uppgifter. Den bör vara en permanent samarbets- grupp som i fortsättningen granskar bedömningen av uppgifterna när be- fattningarnas innehåll ändras, klassificerar helt nya befattningar samt lö- ser problem och meningsskiljaktigheter som eventuellt uppstår. Gruppen består av 2−6 personer. Bedömningsgruppen gör sig förtrogen med be- dömningssystemets innehåll och hur systemet ska tillämpas.

Befattningsbeskrivningar

Bedömningsgruppen svarar för uppdateringen av befattningsbeskriv- ningarna. Det är skäl att noga begrunda om svårighetsgraden kan be- dömas utgående från gällande befattningsbeskrivningar. Rekommende- ras att man fäster uppmärksamhet vid befattningsbeskrivningens ut- formning för att uppgifternas svårighetsgrad ska kunna mätas så tillförlit- ligt som möjligt. Av befattningsbeskrivningen ska framgå minst det an- svar som är förknippat med arbetsuppgifterna, befattningens innehåll samt kontakterna i anslutning till uppgifterna.

Bilaga: Befattningsbeskrivningsblankett

BSK-poängsättning (Poängsättning av befattningens svårighetsgradsklassifice- ring)

1. Bedömningsgruppen väljer ett tillräckligt antal s.k. nyckel- eller ankarbe- fattningar som bedöms täcka hela svårighetsgradshierarkin. Dessa be- fattningar väljs av bedömningsgruppens medlemmar tillsammans.

Vid behov intervjuas befattningshavarna och/eller dessas chefer. Obe- roende av eventuella intervjuer är det alltid bedömningsgruppen som bedömer svårighetsgraden.

2. På basis av ankarbefattningarna fastställs vad som avses med begrep- pen "helhet, helhetens delområde", som ingår i den mätare som an- vänds vid bedömningen av verkningarna av beslutsfattandet och avgö- randena. Genom att definiera dessa begrepp uppdras samtidigt grän- serna för det verkningsområde, inom vilket lönesättningssystemet i före- taget tillämpas. När begreppen definieras, är det skäl att minnas att det är en funktionärs uppgifter som bedöms; helheterna och delområdena definieras så, att de utgör mejerifunktionärens största möjliga naturliga verkningsområde.

3. Bedömningen görs så, att varje svårighetsgradsmätare gås igenom i sin helhet för varje enskild befattning.

Det är skäl att anteckna bedömningsresultaten. Likaså är det skäl att an- teckna grunderna för fastställandet av bedömningsskalan för att det se- nare ska vara möjligt att följa samma principer, och vid behov hitta de grunder enligt vilka avgörandena gjorts.

4. Återstående befattningar bedöms. Nyckeluppgifternas svårighetsnivåer kan användas som hjälp vid bedömningen.

Vikariat och uppgiftens svårighetsgrad

1. Om i befattningen ingår skötsel av en annan persons uppgifter, organi- sering av arbetena eller sjuk-, semester- eller liknande situationer och om dessa väsentligt påverkar uppgiftens svårighetsgrad, beaktas de vid klassificeringen som en faktor som ökar svårighetsgraden. Vikariat av denna typ ska beaktas så noggrant som möjligt i befattningsbeskrivning- en.

2. Vikarieersättning kan även betalas så att till vikarien betalas lön enligt svårighetsgradsklassificeringen för den mer krävande uppgiften.

3. Om inte särskilt vid BSK-poängsättningen har beaktats, fungerar vikari- eersättningen enligt bestämmelserna i kollektivavtalet.

Vikariatets inverkan på lönen ska antecknas.

Individuell kompetens

Med kompetens förstås alla funktionärens individuella egenskaper som har direkt eller indirekt betydelse för skötseln av arbetsuppgiften.

Xxxxxxxxxxx jämförs i relation till arbetets svårighetsgrad. En god kom- petens och goda prestationer förekommer på alla nivåer av svårighets- grad. Kompetensfaktorerna ska uppfylla kraven på rättvisa och moti- vering. Av detta följer att faktorerna ska uppfylla minst följande kriterier:

• de ska ansluta sig till arbetet och förekomma i alla arbetspre- stationer som granskas

• de ska kunna ses, mätas och vara fristående variabler (inte

konstanter)

• de ska kunna påverkas av personen i fråga

Likvärdighet och konsekvens tryggas bäst om en systematisk kompe- tensklassificering används i företaget. Valet av kompetensfaktorer och deras inbördes prioritet fastställs på arbetsplatserna med utgångspunkt i företagets mål. För att tillämpningen av systemet ska ske på ett så lik- värdigt sätt som möjligt i de olika bedömningsfallen, är det skäl att i före- taget precisera vad som avses med de valda kompetensfaktorerna. Pre- ciseringen görs av bedömningsgruppen.

För funktionärerna och deras representanter klarläggs de grunder som används vid bedömningen av kompetensen och prestationen samt, om funktionären så önskar, även bedömningens resultat. Utvecklingssamtal rekommenderas som förfaringssätt när det gäller att ge personlig feed- back och kartlägga behovet av ökad kompetens.

Bedömningen av kompetensen utförs av chefen, som vid den eftersträ- var absolut uppriktighet. Bedömningen av de individuella faktorerna görs minst en gång om året, om inte lokalt annat avtalas. Förbunden rekom- menderar att de befattningsbeskrivningar som bedömningen av uppgif- ternas svårighetsgrad grundar sig på justeras i samband med bedöm- ningen av vars och ens individuella kompetens.

Observeras bör att i samband med de individuella egenskaperna är spe- cialkunnande och eventuella andra delområden bundna till tiden. Tyngd- punktsområdena inom specialkunnandet förändras med tiden.

Kompetensbedömning när uppgiften ändras

Kompetensen bedöms enligt den nya uppgiften senast inom tre måna- der.

Lönesumman i anslutning till den nya befattningen får för den individu- ella kompetensens del likväl inte understiga den tidigare befattningens eurobelopp för kompetensdelen.

Ny funktionär

Bedömningen av en ny funktionärs individuella kompetens görs inom ett halvår från det att anställningen inleddes. Till dess är lönen minst lika stor som den uppgiftsbaserade lönen. Funktionärens kompetens och ar- betsprestation bedöms alltid i relation till hans uppgift vid respektive tid- punkt.

När anställningen har börjat ska Mejpakearbetsgruppen utan dröjsmål klassificera arbetets svårighetsgrad och underrätta funktionären om lö- negrunderna, dock senast inom fyra månader.

Tjänsteårstillägg

Ett nytt tjänsteårstillägg tas alltid i bruk från ingången av följande lönepe- riod.

Ändringar i arbetsuppgiften

Om det ansvar och de krav som funktionärens arbete förutsätter ändras, ska den uppgiftsbaserade svårighetsklassificeringen samt hans indivi- duella kompetens i relation till den nya befattningen fastställas på nytt.

Om funktionärens uppgift ändras i väsentlig grad ska poängsättningen för den uppgiftsbaserade svårighetsklassificeringen genomföras på nytt och då höjs hans lön från den tidpunkt då uppgiften ändrades.

Ändring av uppgiftens innehåll

När det ansvar och de krav som funktionärens arbete förutsätter ändras, men den egentliga befattningen är oförändrad, definieras klassificering av arbetets svårighetsgrad på nytt, om det är möjligt, från och med den tidpunkt då ändringen skedde. Ändringarna behandlas mellan förtroen- demannen och arbetsgivarens representant, om inte annat avtalas lo- kalt. Om man vet att arbetets innehåll ändras endast tillfälligt, återgår svårighetsgradspoängsättningen när ändringsskedet är slut och lönen fastställs enligt den ursprungliga situationen.

Ansvarsuppgiften kan vara exempelvis ett Milk Works-projekt, handled- ning av mejeripraktikanter, myndighetsansvar mm.

Tillägg för kunskaper och färdigheter, vikarieersättning, annat tillägg, +5 ...+60 poäng

Om den kunskapsnivå som krävs för uppgiften och kravet på erfarenhet väsentligt överstiger den allmänna nivån, korrigeras svårighetsbedöm- ningens slutpoäng med +5...+60 poäng.

*) Preciseringspoäng

I varje ruta i tabellerna för arbetets svårighetsgrad finns möjligheten att använda preciseringspoäng med vilka grundpoängen kan ändras i upp- gifter med större eller mindre ekonomiskt ansvar, produktionsansvar och/eller kvalitetsansvar eller om det till arbetets karaktär hör att i oförut- sedda situationer i upprepade fall på grund av tidspress göra riskfyllda avgöranden och beslut. BSK-poängen kan justeras med -5...+30 poäng.

Semestervikarier

Poängsättningen av semestervikarierna bör genomföras i Mejpakegrup- pen eller, om lokalt så avtalas, av förtroendemannen och arbetsgivarens representant sinsemellan utan dröjsmål.

Om möjligt ska poängsättningen göras på förhand.

**) Organiserings- och resursansvar, ledarskap/ställning (a-d)

Kan även vara en chefsuppgift.

Justering av mejpakesystemet

Arbetsgivarens representant och förtroendemannen ser årligen över po- ängsättningen av svårighetsklassificeringen, den individuella bedöm-

ningen och tjänsteårstilläggsandelarna i Mejpakesystemet.

***) Tilläggspoängsättning för sakkunnig-/chefsnivå

Om poängen i tabellen inte räcker till för BSK-poängsättningen, kan an- talet poäng ökas så att den lönenivå för sakkunnig-/chefsnivån som be- fattningen förutsätter nås.

Ändringar i lönesättningssystemet

Ändringar på företagsnivå som görs i Mejpakesystemets grundprinciper ska godkännas av förbunden.

KLASSIFICERING AV SVÅRIGHETSGRADEN, KOMPETENSBEDÖMNING OCH TJÄNSTEÅR SAMT LÖNE- SÄTTNING

NAMN:

BEFATTNING:

BEFATTNINGENS KARAKTÄR/BESLUT OCH AVGÖRANDEN VERKNINGAR AV AVGÖRANDENA Val mellan olika alternativ

A B

Avgöranden i bekanta situationer

A B C

Omdöme och avgöranden i nya situationer

B C D

Planering, bedömning och avgörande

B C D E

Krävande avgöranden

B C D E

Krävande utvecklingsmål

D E

VÄXELVERKAN/LEDARSKAP OCH STÄLLNING Sedvanliga arbetskontakter

A B C1

Kontakter med sakkunniga

A B C1 C

Målinriktade kontakter

A B C1 C D

Självständiga kontakter i betydande omfattning

A B C1 C D

Utövar inflytande på mejeriets ledning

A B C1 C D

KOMPETENSBEDÖMNING

1

2

3

4

5

LÖNESÄTTNING

0,35 %

1,0 %

1,6 %

2,1 %

2,6 %

BSK-poäng sammanlagt

Tilläggspoäng ***)

ARBETSFÄRDIGHET- ER

Behärskar ar- betet

Tilläggspoäng *)

Mångkunnighet

BSK-poäng samman- lagt

Utvecklas i arbetet

Kompetenspoäng Tjänsteårspoäng

Specialkunnande

Självständighet

Poäng sammanlagt

Omdömesförmåga

SAMARBETSFÖR- MÅGA

Pris per poäng €/p

Flexibilitet

Social för- måga/Grupparbete/Ledarförmåga

Lön = poäng x €/p Annat tillägg €/%

ANSVARSKÄNSLA

Ekonomisk hus- hållning

Ansvar för säkerhet och miljö

Lönen sammanlagt

Kompetens-% samman- lagt

<=

Tjänsteår

Kompetenspoängen = kompetens- % x BSK-poäng

Datum / Underskrifter -------------------- -----------------

3–4

5–9

10–14

15–19

20–24

25– 29

30

3%

5,5%

7,5 %

10 %

12%

12,5 %

13%

TILLÄGGSPOÄNG

*)TILLÄGG FÖR KUN- SKAPER OCH FÄR- DIGHETER

PO- ÄNG

*)VIKARIEERSÄTTNING

POÄNG

*)ANNAT

POÄNG

*) Tillägg för kunskaper och färdigheter: Om den kunskapsnivå som krävs för uppgiften och kravet på erfarenhet väsentligt överstiger den allmänna nivån, korrigeras svårighetsbedömningens slutpoäng med

+5 – +60 poäng.

BLANKETT FÖR BEFATTNINGSBESKRIVNING

BEFATTNINGENS NAMN	BRANSCH, ENHET ELLER AVDELNING
BEFATTNINGSHAVARENS NAMN	NÄRMASTE CHEFENS BEFATTNING (och namn)
VIKARIE FÖR BEFATTNINGSHAVAREN ÄR	VIKARIATBEFATTNINGAR

BEFATTNINGENS SYFTE

CENTRALA UPPGIFTER

ANSVAR

KONTAKTER I ANSLUTNING TILL BEFATTNINGEN

1. interna funktionella kontakter

2. kontakter med företagets/arbetsplatsens externa intressegrupper

GRUNDLÄGGANDE KRAV FÖR SKÖTSELN AV BEFATTNINGEN

1 utbildning och/eller erfarenhet

2 specialkrav

Datum och underskrifter

Chef

Funktionär ____ ________ ______ __ __ _

KOMPETENSBEDÖMNINGSBLANKETT

FÖRETAG: Datum:

Kompetensbedömning Funktionär:

Befattning:

	SKALA
	1	2	3	4	5
	0,35 %	1,0 %	1,6 %	2,1 %	2,6 %	Obs!
ARBETSFÄRDIGHETER
Behärskar arbetet
Mångkunnighet
Utvecklas i arbetet
Specialkunnande
Självständighet
Omdömesförmåga
SAMARBETSFÖRMÅGA
Flexibilitet
Social för- måga/Samarbetsförmåga/Ledar förmåga
ANSVARSKÄNSLA
Ekonomisk hushållning
Ansvar för säkerhet och miljö
KRYSS SAMMANLAGT						Kompetensbedömnings-%:

Vid bedömningen av en funktionärs kompetens sätts ett kryss i skalan vid varje använd kompetens- faktor enligt vald siffra genom att tillämpa skalans nedan angivna bedömningsgrunder. Procenten fogas direkt till mejerifunktionärens lön klassificerad enligt svårighetsgrad.

Kompetensen bedöms i relation till uppgifternas svårighetsgrad:

Skala:

Konstaterat behov av utveckling eller styrning

Motsvarar uppgiftens svårighetsgrad

Motsvarar väl de krav uppgiften ställer

Kan fungera kontrollerat i olika problemsituationer

Kan utveckla arbetet och arbetsmetoderna

Bedömningen gjord av:_ _ ______________ __ _ _____

VIII UPPGIFTSOMRÅDEN SAMT ALLMÄNNA LÖNESÄTTNINGSPRINCIPER‌

ARBETSLEDNINGS- OCH TILLVERKNINGSUPPGIFTER ARBETANDE MEJERI- FUNKTIONÄRERS UPPGIFTSOMRÅDEN

Leder arbetet och produktionsverksamheten samt ansvarar för produkternas tillverkning i stora mejerienheter såsom chef för underlydande arbetsledare och andra specialutbildade funktionärer så att hans ansvarsområde omfattar en uppgiftshelhet som består av flera avdelningar.

Till denna grupp hör även uppgift som på grund av den art av arbetsledning och teknisk kompetens som den kräver och på grund av sin svårighetsgrad utgör en med ovan nämnda uppgift jämförbar självständigt ledd produktions- enhet.

Leder arbetet och produktionsverksamheten samt ansvarar för produkter- nas tillverkning såsom chef för underlydande funktionärer och arbetsta- gare.

Till denna grupp hör även sådan direkt eller indirekt arbetsledningsuppgift, som omfattar självständig ledning av arbetet och produktionsverksamheten på produktionsavdelning och vars betydelse för mejerienhetens verksamhet är så stor att uppgiftens svårighetsgrad kan jämföras med den i föregående stycke avsedda uppgiftens.

Ansvarar självständigt för produktens eller produkternas tillverkning inom ra- men för det produktionsprogram och de anvisningar som har getts på mejeri- avdelningen, eller ansvarar för avdelningens direkta arbetsledning, vilket i fråga om svårighetsgrad kan jämföras med självständiga tillverkningsuppgif- ter.

Till denna grupp hör även funktionär som ansvarar för råmaterialshantering när uppgifternas svårighetsgrad motsvarar den som avses i föregående stycke.

Ansvarar för en uppgiftshelhet som är mer begränsad än den i grupp 3, eller för yrkesarbete som till sin svårighetsgrad kan likställas med detta.

1. Ansvarar som funktionär för mindre krävande uppgift. Uppgiften förutsätter kurser i branschen eller genom praktisk arbetserfarenhet förvärvad kompe- tens.

Tillämpningsanvisning 1:

När medlemmar av de funktionärsorganisationer som omfattas av kollek- tivavtalet arbetar

- i varuexpediering eller lager i anslutning till mejeriverksamhet

- i konsulentuppgifter i anslutning till mjölkanskaffning och mjölkproduktion

- i uppgifter som hänför sig till transportarrangemang

- i kosthåll (ansvarig funktionär) grupperas de efter uppgiftens svårighets- grad enligt ovan nämnda svårighetsklassificering. Samma förfaringssätt ska tillämpas på planerare och ritare i mejeribranschen.

Förbunden fäster uppmärksamhet vid att funktionärens uppgifter vid ökad automatisering ofta blir mer krävande trots att hans underlydande samti- digt minskar i antal.

FUNKTIONÄRERNAS UPPGIFTER PÅ MEJERIERNAS KRAFT- OCH UNDER- HÅLLSAVDELNINGAR

Xxxxx arbetet indirekt såsom chef för underlydande tekniker och arbets- ledare eller andra motsvarande tekniska funktionärer. Till ansvarsområ- det hör den högsta arbetsledningen av kraftstationens eller produktions- anläggningens drifts- och underhållsarbeten. Till uppgifterna kan höra ansvar som definieras i förordningen om tryckbehållare eller andra för- ordningar samt direkt arbetsledning.

4. Xxxxx arbetet direkt med hjälp av underlydande tekniska funktionärer och ansvarar för en bestämd uppgiftshelhet. Till uppgifterna kan höra ansvar enligt förordningen om tryckbehållare eller andra förordningar.

En funktionär utan ovan nämnda underlydande, men vars kompetens och det ansvar som förutsätts i förordningarna kan likställas med ovan nämnda, kan även hänföras till gruppen.

Ansvarar som funktionär för det direkta underhållet av en mejerienhets maskiner och anläggningar. Till uppgiften kan höra ansvar enligt förord- ningen om tryckbehållare eller andra förordningar.

Till denna grupp hör även mejeriets maskinist då uppgiftens svårighets- grad kan likställas med ovan nämnda.

Ansvarar för en uppgiftshelhet som är mer begränsad än den i grupp 3, eller för yrkesarbete som till sin svårighetsgrad kan likställas med detta.

Sköter som funktionär en uppgift för vilken ansvaret i första hand hör till en funktionär i en högre lönegrupp. Till denna grupp hör s.k. yrkesmäss- igt prestationsarbete.

Tillämpningsanvisning 1:

I svårighetsgradsklassificeringen ska man beakta grupperingen av personer med motsvarande kompetens, som är verksamma på samma nivå i arbetslednings- eller produktionsuppgifter i an- läggningen.

LABORATORIERNAS UPPGIFTSOMRÅDEN

5. Tjänstgör i laboratorium och ansvarar självständigt för mejeriets labora- torieverksamhet eller utför mångsidigt forsknings- och utvecklingsarbete som fordrar specialkunskaper.

Tjänstgör i laboratorium och ansvarar för krävande laboratoriearbete, produktutveckling och forskning, samt sammanställer skriftliga redogö- relser för dem. Till denna grupp kan även höra teknisk laboratoriefunkt- ionär som utan underlydande utför ovan nämnda uppgifter.

Utför självständigt krävande laboratoriearbeten enligt givna allmänna anvisningar och gör upp skriftliga sammandrag över dem. Till denna grupp hör även teknisk funktionär i arbetsledningsuppgifter i laboratoriet.

Ansvarar för en uppgiftshelhet som är mer begränsad än den i grupp 3, eller för yrkesarbete som till sin svårighetsgrad kan likställas med detta.

Utför begränsat laboratoriearbete enligt detaljerade anvisningar. Uppgif- terna förutsätter kurser i branschen eller kompetens som förvärvats ge- nom långvarig praktisk erfarenhet.

1B. Utför under uppsikt begränsade laboratorieuppgifter som förutsätter kompetens genom arbetserfarenhet.

Tillämpningsanvisning 1:

I svårighetsgradsklassificeringen ska man beakta grupperingen av personer med motsvarande kompetens, vilka är verksamma på samma nivå i arbetslednings- eller tillverkningsuppgifter i an- läggningen.

ANVISNING FÖR TILLÄMPNING AV ALLMÄNNA LÖNESÄTTNINGSPRINCIPER:

Målsättningen för den lönepolitik som bedrivs i enskilda företag är att uppnå en rättvis lönesättning för varje enskild person och personal- grupp. Lönesättningen ska även stödja företagets målsättning för verk- samheten och verksamhetens fortbestånd samt bidra till att personalens arbetsmotivation upprätthålls och utvecklas.

Företagets interna lönepolitik ska inom ramen för de lönebestämmelser som har avtalats mellan arbetsmarknadsorganisationerna ta ställning till å ena sidan hur arbetsprestationen och lönen i praktiken fås att mot- svara varandra och å andra sidan hur förvärvsinkomstnivåerna för de olika uppgifterna ska fastställas. En viktig utgångspunkt är att lönen ska vara densamma för funktionärer som utför uppgifter som till sin svårig- hetsgrad och graden av ansvar är liknande och vilkas kompetens, ut- bildning, erfarenhet, arbetsprestation och andra individuella faktorer som verkar på lönesättningen är likvärdiga. Lönen betalas på basis av ar- betsuppgift, kompetens och arbetsprestation.

Även om en persons eller en personalgrupps förvärvsinkomstnivå och förvärvsinkomstutvecklingen totalt inte som sådana utgör grund för att lönen för en annan person eller personalgrupp ska höjas, konstaterar avtalsparterna att man vid implementeringen av företagens interna löne- politik och med beaktande även av att metoder och förfaringssätt fortgå- ende utvecklas, ska sträva efter att å ena sidan förvärvsinkomstnivåerna för arbetsplatsens olika personalgrupper och å andra sidan förvärvsin- komstutvecklingen står i rätt proportion till varandra.

Parterna betonar det ansvar som ansluter till en chefsställning och kon- staterar, att den ledning och övervakning av arbetet som befattningen förutsätter, höjer dess svårighetsgrad.

Företaget ska i sin lönepolitik fortgående följa med chefernas och de un- derlydandes löner så att lönenivån för de tekniska funktionärer som är i chefsställning överstiger lönenivån för deras underlydande.

Man ska systematiskt fästa uppmärksamhet vid lönesättningen av de tekniska funktionärer som är i chefsställning och noga följa med att ovan nämnda princip iakttas i företagets lönepolitik. Det är även viktigt att de tekniska funktionärernas förtroendeman och chefer känner till företagets lönepolitik och hur den implementeras.

De avtalsparter som har undertecknat löneavtalet följer med utveckling- en under avtalsperioden samt ger nödvändiga anvisningar om vilka fak- torer som ska beaktas när marginalregeln tillämpas och hur detta kan konstateras i företaget. När man tillämpar marginalregeln i ett företag, ska man använda sådana förvärvsinkomst- och lönefaktorer för chefer och underlydande som kan jämföras.

Livsmedelsindustriförbundet rf Avtal

Förbundet för Mejeritekniska Funktionärer rf (MVL) 26.3.2007

Gränserna för tillämpningen av kollektivavtalet för mejeriernas specialutbildade och tekniska funktionärer

1. LIF och MVL är ense om att områdena och gränserna för tillämpningen av kollektivavtalet för mejeriernas specialutbildade och tekniska funkt- ionärer har avtalats i kollektivavtalet mellan förbunden.

Förbunden är eniga om kollektivavtalets omfattning som fastställs i 1 § och de lönebestämmelser som fastställs i 5 § i kollektivavtalet jämte till- lämpningsanvisningar och protokollsanteckningar. Konstateras att i till- lämpningsområdet i sig inte skett förändringar.

2. I branschens fabriker och mejerier iakttas det allmänbindande kollektiv- avtalet för mejeriernas specialutbildade och tekniska funktionärer.

Minimivillkoren i kollektivavtalet för mejeriernas specialutbildade och tekniska funktionärer tillämpas i princip även på de funktionärsuppgifter som utförs av bl.a. processansvariga, produktionsansvariga och handle- dande chefer.

Förbunden är ense om att det faktum, att funktionären omfattas av kol- lektivavtalet innebär, att minimivillkoren i funktionärens arbets- och löne- villkor har avtalats i och med det riksomfattande kollektivavtalet.

Förbunden är ense om att en funktionär som nämns i detta avtal kan när det gäller lönesättningen ha en överenskommen individuell avtalslön som är större än Mejpakelönen enligt kollektivavtalet.

Förbunden fäster uppmärksamhet vid att lönejusteringarna för funktion- ärer med avtalslön görs enligt tidtabellen i kollektivavtalet för mejeriernas specialutbildade och tekniska funktionärer. Vid lönejusteringarna ska man beakta inverkan av arbetsplatsens övriga i produktionen verk- samma funktionärers löneförhöjningar.

Både högre tjänstemän och funktionärer som omfattas av kollektivavtalet kan vara direkt underställda fabrikschefen. Funktionärsställningen fast- ställs enligt hur mycket självständighet och ansvar som arbetet kräver samt funktionärens kunskaper och färdigheter. Vid meningsskiljaktighet- er avgörs funktionärsställningen av en arbetsgrupp med representanter för företaget och förbunden.

Livsmedelsindustriförbundet rf Förbundet för Mejeritekniska Funkt- ionärer rf

IX PROTOKOLL‌

LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUNDET rf

FÖRBUNDET FÖR MEJERITEKNISKA FUNKTIONÄRER rf

AVTAL

KONTINUERLIGT TRESKIFTSARBETE

1 § Avtalades att den ordinarie arbetstiden i kontinuerligt treskiftsarbete för- kortas så, att den är i genomsnitt 34,6 timmar i veckan. Arbetstidsför- kortningen gäller även sådant kontinuerligt treskiftsarbete som utförs endast en del av kalenderåret. Bestämmelserna i detta protokoll iakttas i tillämpliga delar även för det arbetet.

Protokollsanteckning:

Bestämmelserna i detta protokoll träder i kraft för en person som utan avbrott varit i kontinuerligt treskiftsarbete under ett morgon-, kvälls- och nattskift.

2 § I ovan i § 1 nämnt arbete ska arbetstiden under en period av högst ett år eller under en period av kontinuerligt treskiftsarbete och en på förhand fastställd utjämningsperiod jämnas ut till i genomsnitt 34,6 timmar i veckan.

I sist nämnda fall kan arbetstidsutjämningen genomföras även så, att man betalar en motsvarande penningersättning räknad på medeltimför- tjänsten eller ger motsvarande tid ledigt efter perioden av kontinuerligt treskiftsarbete.

Ett arbetstidsschema ska göras upp på förhand för arbetet för minst den tid under vilken veckoarbetstiden jämnas ut till i genomsnitt 34,6 timmar.

Protokollsanteckning:

Förbunden konstaterar att det i mjölkförädlingsbranschen inte all- tid är möjligt att göra upp ett detaljerat arbetstidsschema, ef- tersom säsongvariationerna i produktionen förutsätter kontinuer- ligt treskiftsarbete. Längden på den period under vilken kontinuer- ligt treskiftsarbete utförs meddelas dock med en noggrannhet på minst två veckor.

I ovan nämnda fall ges utjämningsledigheten sammanhängande om inte annat avtalas.

Den ordinarie dagliga arbetstiden är högst 8 timmar i dygnet.

3 § De tillägg som har tjänats in betalas enligt kollektivavtalets paragraf om löneutbetalning per löneperiod.

Lokalt kan avtalas om att de tillägg som har tjänats in ska betalas vid andra tidpunkter beroende på vad som är lämpligt i det skiftsystem som används så att en jämn förvärvsinkomst beaktas.

4 § Fridagarna i arbetstidsschemat räknas som arbetade dagar då man ska

fastställa semestern, dock minskade med dagsarbetstagarnas ordinarie lediga dagar under respektive kalendermånad.

5 § I de arbetstidsformer som avses i detta avtal ersätts arbete som översti- ger vederbörandes veckoarbetstid i arbetstidsschemat såsom i kollektiv- avtalet har avtalats om veckoövertid.

Protokollsanteckning:

Vid kontinuerligt treskiftsarbete divideras månadslönen vid uträk- nandet av timlönen med 146.

6 § Vid övergång från den arbetstidsform som avses i detta avtal till en an- nan, samt då anställningen för en funktionär upphör, kommer man över- ens om att de ledigheter som har tjänats in, men som blivit outtagna, ska ersättas antingen som motsvarande ledighet eller i pengar enligt medel- timförtjänsten.

7 § Femskiftssystem

Arbetstidsförkortningen i detta avtal kan även verkställas med hjälp av ett s.k. femskiftssystem. Vid användning av femskiftssystem ges funkt- ionären som semester en 22 dagar lång sammanhängande ledighet un- der tiden 20.5–20.9.

De semesterdagar, av den del av semestern som omfattar 24 dagar, som enligt ovan nämnda blivit outtagna, ges i allmänhet sammanhäng- ande under det kalenderår inom vilket kvalifikationsåret löper ut.

I alla arbetsskiftssystem i detta avtal ges den del av semestern som överstiger 24 semesterdagar under det kalenderår inom vilket kvalifikat- ionsåret löper ut eller före utgången av april månad följande år.

I övrigt tillämpas i fråga om semestern, och meddelandet om tidpunkten för den, bestämmelserna i semesterlagen.

Avvikande från vad som sagts ovan i denna paragraf kan man lokalt av- tala om att semestern ska ges enligt semesterlagen.

Förbunden anser det ändamålsenligt att man i ett så tidigt skede som möjligt försöker placera in semestrarna i arbetstidsschemat.

8 § Avvikande från vad som i övrigt tillämpas i livsmedelsindustrin tillämpas. när övriga förutsättningar uppfylls, bestämmelserna för kontinuerligt tre- skiftsarbete, förutsatt att det veckovisa avbrottet i arbetet är högst 16 timmar. Om avbrottet däremot är längre än 16 timmar, tillämpas be- stämmelserna för intermittent treskiftsarbete. Vid uträkning av avbrottets längd beaktas inte eventuella inlednings- och avslutningsarbeten.

Tolkningen enligt detta avtal av avbrottets längd gäller endast treskifts- arbete.

9 § Detta avtal är i kraft från 1.6.2010 till utgången av närmast följande kol- lektivavtals giltighetstid och fortsätter att vara i kraft även därefter ett år åt gången, om det inte senast två månader före dess utgång skriftligen sagts upp av någondera parten.

LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUNDET rf

FÖRBUNDET FÖR MEJERITEKNISKA FUNKTIONÄRER rf

LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUNDET rf

FÖRBUNDET FÖR MEJERITEKNISKA FUNKTIONÄRER rf AVTAL

INTERMITTENT TRESKIFTSARBETE

1 § Avtalades att den ordinarie arbetstiden i intermittent treskiftsarbete för- kortas så att den är i genomsnitt 35,8 timmar i veckan. Arbetstidsförkort- ningen gäller även sådant intermittent treskiftsarbete som utförs endast en del av kalenderåret. Bestämmelserna i detta protokoll iakttas i tillämp- liga delar även i detta fall.

Protokollsanteckning:

Bestämmelserna i detta protokoll träder i kraft för en person som utan avbrott har utfört intermittent treskiftsarbete under ett mor- gon-, kvälls- och nattskift.

Anmärkning:

Om gränsdragningen mellan kontinuerligt treskiftsarbete och in- termittent treskiftsarbete har avtalats med ett särskilt protokoll.

2 § Arbetstiden förkortas så att den under en period av högst ett år eller un- der en period av intermittent treskiftsarbete jämnas ut till i genomsnitt 35,8 timmar i veckan.

I sist nämnda fall kan arbetstidsutjämningen genomföras även så att man betalar en motsvarande penningersättning räknad på medeltimför- tjänsten eller ger motsvarande tid ledigt efter perioden av intermittent treskiftsarbete.

Årsarbetstiden i intermittent treskiftsarbete fås så att man multiplicerar arbetsveckorna med 35,8 timmar.

3 § Ett arbetstidsschema ska göras upp på förhand för arbetet för minst en sådan period under vilken veckoarbetstiden jämnas ut till i genomsnitt 35,8 timmar.

Protokollsanteckning 1:

I detta fal förlängs dock inte den ordinarie arbetstiden enligt kol- lektivavtalet när man under korta perioder, i vilka söckenhelger ingår, utför intermittent treskiftsarbete.

Protokollsanteckning 2:

Förbunden konstaterar att det i mjölkförädlingsbranschen inte all- tid är möjligt att göra upp ett detaljerat arbetstidsschema, ef- tersom säsongvariationerna i produktionen förutsätter intermittent treskiftsarbete. Längden på den period under vilken intermittent treskiftsarbete utförs meddelas dock med minst två veckors nog- grannhet.

I ovan nämnda fall ges utjämningsledigheten sammanhängande

om inte annat avtalas.

Den ordinarie dagliga arbetstiden är högst 8 timmar i dygnet.

4 § Fridagarna i arbetstidsschemat räknas som arbetade dagar då man ska fastställa semestern, dock minskade med dagsarbetstagarnas ordinarie lediga dagar under respektive kalendermånad.

5 § I intermittent treskiftsarbete ersätts arbete som överstiger vederböran- des arbetstid i arbetstidsschemat såsom i kollektivavtalet har avtalats.

Protokollsanteckning:

Månadslönedivisorn är 154.

6 § Vid övergång från den arbetstidsform som avses i detta avtal till en an- nan, samt då anställningen för en arbetstagare upphör, kommer man överens om att de ledigheter som har tjänats in, men som har förblivit outtagna, ska ersättas antingen som motsvarande ledighet eller genom att betala en motsvarande penningersättning.

7 § Detta avtal är i kraft efter 1.6.2010 till utgången av närmast följande kol- lektivavtals giltighetstid och fortsätter även därefter ett år åt gången om det inte senast två månader före dess utgång skriftligen sagts upp av någondera parten.

LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUNDET rf

FÖRBUNDET FÖR MEJERITEKNISKA FUNKTIONÄRER rf

ARBETSTID (VECKOARBETSTIDEN 37,5 TIMMAR)

Alternativ A

1. När man avtalar om att övergå från 37,5 timmars arbetsvecka till 40 timmars arbetsvecka, ska avtalet ingås före utgången av föregående år.

2. När man har övergått till 40 timmars arbetsvecka, tillämpas på tekniska funktionärer avtalet om förkortning av 40 timmars arbetsvecka i mejeri- branschen.

3. När man på ovan nämnda sätt övergår från 37,5 timmars arbetsvecka till 40 timmars arbetsvecka höjs månadslönen för de tekniska funktionärer- na med 2,7 procent. När en funktionär återgår till 37,5 timmars arbets- vecka sänks hans månadslön med 2,6 procent.

4. Avtalet kan sägas upp årligen med två månaders uppsägningstid så att det upphör vid kalenderårets slut.

Alternativ B

Avtal om övergång till arbetstid enligt detta alternativ ska ingås före ut- gången av föregående år. En förutsättning för att den arbetstid som överstiger de arbetade timmarna ska förkortas är att den tekniska funkt- ionären har högst 30 vardagar semester och att den årliga arbetstiden i övrigt förkortas endast av kyrkliga högtidsdagar, midsommaraftonen, självständighetsdagen, julaftonen, nyårsdagen, första maj samt lördagen efter jul och efter påsk.

1. När en funktionär har arbetat 170 ordinarie arbetsdagar om åtta timmar, ges han 100 timmar ledigt.

2. När ledigheten ges iakttas principerna i avtalet om förkortning av 40 timmars arbetsvecka i mejeribranschen. När man räknar ut de dagar som avses i punkt 1 tillämpas vad som i förkortningsavtalet har avtalats om dagar likställda med arbetade dagar.

3. Om inte annat avtalas får inte en period som ingår i en 37,5 timmars ar- betsvecka delas upp i flera än två delar.

4. Arbetstidsschemat görs upp för ett år framåt om inte annat avtalas.

5. Om arbetstiden i punkt 1 inte uppfylls på grund av att anställningen upp- hör, eller av annan orsak som avbryter perioden av 40 timmars arbets- vecka, ges den tekniska funktionären för den dygnsarbetstid som övers- tiger arbetstidsschemats 7,5 timmar motsvarande ledighet eller betalas till honom för den med 50 procent förhöjd lön.

6. Avtalet kan sägas upp årligen med två månaders uppsägningstid så att det upphör vid kalenderårets slut.

LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUNDET rf

FÖRBUNDET FÖR MEJERITEKNISKA FUNKTIONÄRER rf AVTAL

ARBETSTIDSFÖRKORTNING I ETT- OCH TVÅSKIFTSARBETE

Tillämpningsområde

Arbetstiden förkortas i de arbetstidsformer där den ordinarie arbetstiden är 40 timmar i veckan.

I ovan nämnda arbete förkortas årsarbetstiden i övrigt av högst 30 var- dagar semester, kyrkliga högtider samt midsommaraftonen, självstän- dighetsdagen, julaftonen, nyårsdagen och första maj.

Hur ledighet tjänas in

För ordinarie arbetsdagar tjänar arbetstagaren in ledig tid enligt följande:

minst	17	arbetsdagar	1	ledig dag
"	34	"	2	lediga dagar
”	51	"	3	”
"	68	"	4	"
"	85	"	5	"
"	102	"	6	"
"	119	"	7	"
”	136	"	8	"
"	153	"	9	"
"	170	"	10	"
"	187	"	11	” eller 10 lediga dagar och 8 tim.
"	210	"	12,5	” eller 10 lediga dagar och 20 tim.

Som arbetade ordinarie arbetsdagar räknas:

- den tid för vilken arbetsgivaren betalar sjuklön eller lön för moder- skapsledighet

- av arbetsgivaren även delvis bekostad utbildningstid, om arbetsgiva- ren betalar lön för den

- fritid i form av kort tillfällig ledighet för vilken arbetsgivaren betalar lön

- permittering högst 30 dagar om året

- fridagar som avses i detta avtal

Sålunda både minskar och ökar antalet lediga dagar under ovan nämnda tider.

Från arbetstidsförkortningen avdras andra än i punkt 1 nämnda seme- sterarrangemang eller årligen regelbundet återkommande fridagar som är baserade på avtal eller praxis och som förkortar arbetstiden.

Hur ledighet ges

Ledighet som har tjänats in under kalenderåret ska ges funktionären senast före utgången av april månad följande år om inte lokalt annat av- talas. Ledigheten ges vid tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer.

Arbetsgivaren ska i god tid meddela funktionären om ledigheten, dock minst en vecka på förhand, om inte annat avtalas.

Om arbetsgivaren och funktionären inte kommer överens om annat, ges tio fulla arbetsskift och 20 timmar ledigt genom att förkorta periodarbets- tiden.

Om funktionärens anställning upphör, och ledigheten inte har getts före det, betalas till funktionären lön för de outtagna fridagarna.

Om funktionären har fått för mycket ledighet när hans anställning upp- hör, får arbetsgivaren innehålla motsvarande lön från hans slutlikvid.

Ledighet till följd av arbetstidsförkortningen eller del av sådan ledighet kan bytas ut mot penningersättning som motsvarar ledigheten, om ar- betsgivaren och funktionären kommer överens om det.

Om man kommer överens om ett arrangemang som ska gälla tills vi- dare, ska överenskommelsen göras skriftligen. Ett avtal som gäller tills vidare kan före utgången av oktober sägas upp att upphöra i början av följande kalenderår.

Frågan huruvida ovan nämnda avtal har ingåtts på ett ändamålsenligt sätt kan behandlas enligt kollektivavtalets förhandlingsordning.

Förvärvsinkomstnivå

Arbetstidsförkortningen i detta avtal verkställs utan att förvärvsinkomst- nivån sänks.

Semester

När man fastställer semesterns längd räknas även de dagar då funkt- ionären är förhindrad att arbeta på grund av att han håller ledigt enligt detta avtal som dagar likställda med arbetade dagar.

Avtalets giltighetstid

Detta avtal är i kraft på samma sätt som kollektivavtalet. Helsingfors, den 1 juni 2010 LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUNDET rf

FÖRBUNDET FÖR MEJERITEKNISKA FUNKTIONÄRER rf

Livsmedelsindustriförbundet rf

Förbundet för Mejeritekniska Funktionärer rf

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL KOLLEKTIVAVTALET FÖR MEJERIERNAS SPECIAL- UTBILDADE OCH TEKNISKA FUNKTIONÄRER

1 § Avtalsperiod

Detta kollektivavtal gäller 1.2.2017–31.1.2020 och ersätter kollektivavtalet för tiden 1.5.2014–31.1.2017. Därefter förlängs avtalet med ett år i sänder, om det inte sen- ast en månad före avtalsperiodens utgång skriftligen har sagts upp av någondera parten. Oberoende av uppsägning är bestämmelserna i detta avtal dock i kraft till dess att ett nytt avtal har trätt i kraft eller att någondera parten konstaterar att för- handlingarna mellan avtalsparterna har upphört.

§ Lönejusteringar

År 2017

År 2017 görs inga allmänna lönejusteringar som grundar sig på kollektivavtalet.

Åren 2018 och 2019

Eventuella lönejusteringar 1.2.2018 och 1.2.2019 eller från och med början av de lönebetalningsperioder som inleds närmast efter dessa datum genomförs enligt kostnadseffekterna för industrins jämförelsebranscher som nämns nedan så att den årliga kostnadseffekten av lönejusteringarna i kollektivavtalet för mejeriernas specialutbildade och tekniska funktionärer är den samma som genomsnittet i jäm- förelsebranscherna.

Om avtalsparterna kommer överens om det, kan lönejusteringarna helt eller delvis ersättas med strukturella ändringar i kollektivavtalen eller lokala poster med mot- svarande kostnadseffekt.

Avtalsförhöjningen räknas ut och genomförs som en procentuell allmän förhöjning samt som en lika stor höjning av priset per poäng i form av ett aritmetiskt medel- värde av de årliga kostnadseffekterna av löneuppgörelserna enligt följande jämfö- relsebranschers kollektivavtal som man känner till före 31.1.2018 med beaktande av längden på lönejusteringsperioderna:

• Kollektivavtalet för arbetstagare inom teknologiindustrin (Metallar- betarförbundet rf och Teknologiindustrin rf),

• Kollektivavtalet för teknologiindustrins tjänstemän (Fackförbundet Pro rf och Teknologiindustrin rf)

• Kollektivavtalet för den kemiska basindustrin (TEAM Industribran- schernas fackförbund rf och Kemiindustrin rf),

• Kemiska branschens tjänstemannaavtal (Fackförbundet Pro rf och Kemiindustrin rf)

• Pappersindustrins tjänstemannaavtal (Fackförbundet Pro rf, Fin- lands Maskinbefälsförbund rf och Skogsindustrin rf)

• Pappersindustrins kollektivavtal (Pappersförbundet rf och Skogsin- dustrin rf)

Om en uppgörelse i förhandlingarna gällande ett av kollektivavtalen ovan inte nåtts för den ifrågavarande tiden, lämnas det utanför beräkningen när lönejusteringen beräknas 1.2.2018.

Om ingen av ovan nämnda jämförelsebranscher före 31.1.2018 har nått någon uppgörelse i förhandlingarna, avtalar parterna om eventuella ändringar av gransk-

ningstidpunkterna och hur och när lönejusteringarna genomförs.

Från beloppet för de allmänna förhöjningarna och eventuella andra poster i jämfö- relsebranscherna avdras procentuellt den kostnadseffekt med vilken ifrågavarande bransch har avtalat om till exempel strukturella texter/ändringar i sitt kollektivavtal. Dessa är till exempel eventuella procentuella förhöjningar enligt konkurrenskrafts- avtalet genom vilka man har avtalat om förlängningen av arbetstiden. Man ska gemensamt avtala om att utesluta en sådan ”strukturell” löneförhöjning.

Om förbunden inte når enighet om beloppet för den allmänna förhöjningen inklu- sive kostnadseffekten av strukturella texter/ändringar före 31.1.2018, utses på ini- tiativ av någondera parten en förlikningsnämnd för att genom en bindande uppgö- relse avgöra meningsskiljaktigheten. Båda parterna utser två medlemmar till förlik- ningsnämnden samt kallar riksförlikningsmannen, eller dennes ställföreträdare om riksförlikningsmannen är förhindrad, till ordförande. Nämnden ska ge sin lösning före 15.2.2018.

Priset per poäng höjs enligt tidigare praxis högst med den procent som motsvarar kostnadseffekten av den allmänna förhöjningen från och med tidpunkten för den allmänna förhöjningen eller från och med början av den löneperiod som inleds närmast därefter.

Förbunden har kommit överens om att lönejusteringen som ska genomföras 1.2.2018 kan göras retroaktivt i fråga om februari och mars i samband med löne- betalningen i april 2018, om det finns en anledning till detta som beror på företa- gens löneförvaltning.

Lönejusteringen år 2019 genomförs på ovan nämnda sätt.

Om en uppgörelse i förhandlingarna gällande någon av avtalsbranscherna inte nåtts för den ifrågavarande tiden, lämnas det utanför beräkningen när lönejuste- ringen beräknas 1.2.2019.

3 § Lönejusteringar för funktionärer med avtalslön 1.2.2018 och 1.2.2019

Månadslönerna för funktionärer med avtalslön som nämns i 5 § i kollektivavtalet höjs med minst ett belopp som motsvarar den allmänna förhöjningen. I lönejuste- ringarna beaktas nivån på arbetsplatsens övriga i produktionen verksamma funkt- ionärers löneförhöjningar.

4 § Mejeripraktikanter

Lönerna för mejeripraktikanter räknas ut på samma sätt som tidigare år.

5 § Ersättningar för resekostnader

Storleken på beloppen för resekostnader fastställs under avtalsperioden i enlighet med de beslut om ersättningar som skattestyrelsen har fastställt.

6 § Bedömning av kompetensen

Förbunden fäster uppmärksamhet vid att bedömningen av de individuella faktorer- na görs minst en gång om året. Eventuella förändringar i kompetensen träder i kraft i början av kalenderåret (dvs. 1.1.2018, 1.1.2019 och 1.1.2020), om inte annat avtalas lokalt mellan förbunden.

7 § Sysselsättningsledighet

När arbetsgivaren har sagt upp en funktionär på de grunder som avses i 7 kapitel 3 § och 4 § eller 7 § i arbetsavtalslagen, har arbetstagaren utöver sysselsättnings- ledighet enligt 7 kapitel 12 § i arbetsavtalslagen rätt till sysselsättningsledighet i högst fem arbetsdagar för att delta i arbetskraftspolitisk utbildning, praktik och lär- lingsprogram enligt sysselsättningsprogrammet.

8 § Förbud mot parallella avtal

Avtalsparterna förbinder sig att medverka till att parallella avtal inte ingås inom av- talets tillämpningsområde.

9 § Principen om kontinuerliga förhandlingar

Parterna konstaterar att förbunden som gemensamt mål har att med tillämpning av principen om fortgående förhandlande utveckla kollektivavtalets innehåll samt be- handla oklarheter som uppstår i dess tolkning.

Den gemensamma arbetsgrupp som förbunden har tillsatt för detta ändamål forts- ätter sin verksamhet. Arbetsgruppens uppgifter är bl.a. tillämpning och upprätthål- lande av lönesättningssystemet och åtgärder i anslutning till dess struktur.

10 § Ändring av semesterlagen

Efter ändringen av semesterlagen 1.4.2016 förnyas 31 § i kollektivavtalet genom att det tredje stycket i bestämmelsen stryks så att paragrafen stämmer överens med den nya lagstiftningen och rättspraxisen.

11 § Förnyande av avtalet om uppsägningsskydd

Avtalsparterna konstaterar att avtalet om uppsägningsskydd mellan Livs- medelsindustriförbundet och Förbundet för Mejeritekniska Funktionärer till sitt innehåll delvis är föråldrat och står i strid med den gällande lagstiftning- en samt bestämmelserna i kollektivavtalet. Avtalsparterna tillsätter en ar- betsgrupp som har i uppdrag att uppdatera avtalet om uppsägningsskydd. Arbetsgruppens mandat sträcker sig till 31.1.2018. De avtalade ändringar- na träder i kraft under avtalsperioden vid en tidpunkt som parterna avtalar om separat.

12 § Arbetsgrupp för bedömning av kompetensen

Förbunden tillsätter en arbetsgrupp som har i uppdrag att kartlägga be- dömningen av kompetensen och behovet av att förnya bedömningen samt vid behov komma med ett förslag om hur bedömningen av kompetensen kan förändras. Arbetsgruppens mandat sträcker sig till 31.12.2017. De av- talade ändringarna införs under avtalsperioden enligt principen om konti- nuerliga förhandlingar.

13 § Övriga frågor

Bilaga till underteckningsprotokollet har förnyats och ingår som bilaga till detta kol- lektivavtal. I samband med att kollektivavtalet sammanställs flyttas texterna i denna bilaga till bestämmelserna i kollektivavtalet till de delar man separat kommer överens om. BILAGA.

14 § Godkännande av avtalet

Detta protokoll anses justerat och godkänt med avtalsförbundens underteckningar. Detta avtal har uppgjorts i två likalydande exemplar, ett för vardera parten.

Helsingfors den 31 januari 2017 LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUNDET rf

FÖRBUNDET FÖR MEJERITEKNISKA FUNKTIONÄRER rf

LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUNDET rf

FÖRBUNDET FÖR MEJERITEKNISKA FUNKTIONÄRER rf 31.1.2017

BILAGA TILL UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL KOLLEKTIVAVTALET FÖR MEJERI- ERNAS SPECIALUTBILDADE OCH TEKNISKA FUNKTIONÄRER

1. Kontorstjänstemän

Om medlemmar i Förbundet för Mejeritekniska Funktionärer rf arbetar med kon- torsuppgifter tillämpas på dem bestämmelserna i kollektivavtalet för kontorstjäns- temän.

2. Jämställdhet

Förbunden anser det vara viktigt att jämställdheten på arbetsplatserna främjas i enlighet med jämställdhetslagen och för att uppnå detta mål betonar de betydelsen av att de skyldigheter och åtgärder som nämns i lagen åtföljs.

3. Pekkanenledighet

Ledighet till följd av arbetstidsförkortningen eller del av sådan ledighet kan bytas ut mot penningersättning som motsvarar ledigheten, om arbetsgivaren och funktion- ären kommer överens om det. Om man kommer överens om ett arrangemang som ska gälla tills vidare, ska överenskommelsen göras skriftligen. Ett avtal som gäller tills vidare kan före utgången av oktober sägas upp att upphöra i början av följande kalenderår.

Frågan huruvida ovan nämnda avtal har ingåtts på ett ändamålsenligt sätt kan be- handlas enligt kollektivavtalets förhandlingsordning.

4. Arbetstidsbank

Avtalsparterna strävar efter att på det sätt de anser vara nödvändigt främja ar- rangemangen med en arbetstidsbank på arbetsplatserna.

5. Upprätthållande av förtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigens yrkes- skicklighet

Parterna konstaterar som sin gemensamma tolkning att utöver det som av- talats i punkt 3.2 i samarbetsavtalet ska arbetsgivaren och förtroendeman- nen/arbetarskyddsfullmäktigen även under ett förtroendeuppdrag utreda om upprätthållandet av hans yrkesskicklighet för sitt tidigare arbete eller motsvarande uppgift förutsätter en sådan yrkesutbildning som även arran- geras för andra funktionärer.

6. Bl.a. deltidspension, förlängt deltidsarbete, partiell vårdledighet, deltidssjukpension samt deltidsolycksfallspension

Förbunden har sinsemellan avtalat att arbetsdomstolens utslagspraxis ska tilläm- pas i fråga om arbetstidsförkortning bl.a. i fall där en arbetstagare övergår till så- dant deltidsarbete som nämns i rubriken.

Om arbetsdomstolen under avtalsperioden i ovan nämnda eller motsvarande situ-

ationer avgör på annat sätt, avtalar förbunden att arbetsdomstolens nya utslag omedelbart ska tillämpas.

Förfarande enligt domstolens beslut börjar tillämpas enligt förbundens överens- kommelse.

Förbunden konstaterar, att när en arbetstagare som omfattats av systemet med arbetstidsförkortning (Pekkanendagar) övergår till bl.a. deltidspension, förlängt del- tidsarbete eller partiell vårdledighet, deltidssjukpension eller deltidsolycksfallspens- ion tjänar han in ledighet till följd av arbetstidsförkortningen i proportion till den or- dinarie arbetstid under vilken han i verkligheten arbetar (AD:2004 -77).

X SAMARBETSAVTAL FÖR SPECIALUTBILDADE OCH TEKNISKA FUNKT- IONÄRER I MEJERIER‌

1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Avtalsparterna strävar efter att själva och på arbetsställena främja för- handlingsrelationerna och avtalsverksamheten. Avtalsparterna strävar ef- ter att utveckla dessa mål genom att utnyttja samarbetets olika former samt att för sin del övervaka ingångna avtal.

Föreningsfriheten, som hör till medborgarnas grundrättigheter, är okränk- bar. Detta gäller såväl arbetsgivare som funktionärer. Funktionärerna har rätt att grunda och verka i arbetsmarknadsorganisationer och de får inte av dessa orsaker sägas upp eller diskrimineras i sitt arbete. En enskild funktionärs trygghet och hälsa, rätt att inte bli diskriminerad och rätt till lik- ställd behandling utgör grunden för avtalsbestämmelserna.

Förbunden meddelar den andra parten om sina avsikter att vidta politiska eller solidariska arbetsstridsåtgärder minst fyra dagar på förhand, om det är möjligt. I anmälan ska anges orsakerna till den planerade arbetsstriden, tidpunkten då den inleds samt dess omfattning. Parterna rekommenderar motsvarande anmälningsförfarande för sina medlemmar.

Detta avtal tillämpas med iakttagande av nedan nämnda begränsningar i företag som är medlemmar i Livsmedelsindustriförbundet rf. Med arbets- ställe avses i detta avtal en produktionsenhet eller enhet med motsva- rande verksamhet i företag som är medlemmar i Livsmedelsindustriför- bundet rf.

När verksamheten på arbetsstället i väsentlig grad reduceras eller utvid- gas, eller på grund av affärsöverlåtelse, fusion, bolagisering eller därmed jämförbar väsentlig organisationsförändring, ska samarbetsorganisationen ändras så att den motsvarar arbetsställets förändrade storlek och struktur.

Den funktionärsförening som är verksam på arbetsstället ska skriftligen meddela arbetsgivaren om valda förtroendemän jämte ersättare.

När en ersättare vikarierar en förtroendeman ska meddelande om detta överlämnas till arbetsgivaren på sätt som har avtalats lokalt.

När en ersättare vikarierar en arbetarskyddsfullmäktig meddelar arbetar- skyddsfullmäktigen om detta skriftligen till arbetsgivaren.

Arbetsgivaren meddelar förtroendemannen skriftligen om vilka som på fö- retagets vägnar förhandlar med honom.

Såvida i detta avtal inte annat har avtalats, iakttas lagen om samarbete i företag samt lagen om arbetarskyddstillsyn och sökande av ändring i ar- betarskyddsfrågor, samt förordningen om arbetarskyddstillsyn, vilka inte ingår som en del av detta avtal.

2 SAMARBETSUPPGIFTER OCH SAMARBETSORGANISATIONER

2.1 Bestämmelser om förtroendemän

Förtroendemannasystemet finns till för att upprätthålla och utveckla för- handlings- och samarbetsrelationerna mellan arbetsgivaren och funktion- ärerna. Förtroendemannen verkar som företrädare för sin förening och funktionärerna i ärenden som gäller kollektivavtalets tillämpning, tryg- gande av arbetsfreden och tillämpningen av arbetslagstiftningen.

De funktionärer på respektive arbetsställe som hör till en organisation som har förbundit sig till detta avtal har rätt att bland sig utse en förtroendeman jämte ersättare när antalet ovan nämnda anställda funktionärer är minst tre. Valet kan förrättas på arbetsstället. Om så sker, ska samtliga ovan nämnda funktionärer i mån av möjlighet beredas tillfälle att delta i valet.

Arrangemangen inför valet och dess förrättning får inte störa arbetet i onödig grad.

Förutom val av förtroendeman har funktionärerna ytterligare rätt att utse en avdelningsförtroendeman efter det att man med arbetsgivaren kommit överens om vilken funktionell helhet som avdelningsförtroendemannen väljs för. I detta fall ska uppmärksamhet fästas vid att det överenskomna verksamhetsområdet till sin storlek är ändamålsenligt samt att det till sin omfattning är sådant att det främjar behandlingen av frågor enligt förhand- lingssystemet.

På ett arbetsställe med minst150 funktionärer som är medlemmar i en or- ganisation som har förbundit sig till detta avtal och där det finns klart defi- nierbara funktionella helheter, har funktionärerna rätt att för en dylik helhet välja en avdelningsförtroendeman. Även i detta fall avtalas om den funkt- ionella helhet som förtroendemannen ska företräda innan förtroendeman- nen väljs. Samtidigt ska avtalas i vilka frågor och i vilken omfattning han enligt förhandlingsordningen företräder funktionärerna. På arbetsställe som avses i detta stycke har funktionärerna likväl rätt att välja minst en förtroendeman per varje påbörjad 40 personers funktionärsgrupp.

Frågor som berör det egna anställningsförhållandet ska funktionären ut- reda med sin chef. Om frågan inte kan utredas på detta sätt, kan funkt- ionären överföra ärendet att behandlas vid förhandlingar mellan förtroen- demannen och arbetsgivarens företrädare.

2.2 Bestämmelser om arbetarskyddssamarbete

Bestämmelserna om arbetarskyddssamarbete tillämpas på arbetsställen där det regelbundet arbetar sammanlagt minst 20 arbetstagare och funkt- ionärer. Arbetarskyddsfullmäktig ska dock väljas när det sammanlagda antalet arbetstagare och funktionärer är minst tio.

De arbetstagare som på arbetsstället innehar funktionärsställning har en- ligt arbetarskyddstillsynslagen rätt att bland sig välja en egen arbetar- skyddsfullmäktig.

Förutom arbetarskyddschefen, som ansvarar för arbetarskyddsverksam- heten, samt de för detta ändamål utsedda fullmäktige och vice fullmäktige har de personalgrupper som avses i detta avtal rätt att, om man avtalar

om det lokalt, välja en eller flera arbetarskyddsombud, såvida företagets storlek och andra omständigheter det förutsätter.

Om en arbetarskyddsfullmäktig för funktionärerna valts bland de anställda som arbetar i produktionstekniska uppgifter, kan de som arbetar inom kommersiella och administrativa uppgifter på denna grund bland sig välja ett arbetarskyddsombud och vice versa.

Arbetarskyddsombudets uppgifter och ställning

Arbetarskyddsombudets uppgifter består bland annat av att i arbetar- skyddsärenden som gäller ombudets verksamhetsområde hålla kontakt med arbetarskyddsfullmäktigen och arbetarskyddschefen samt vid behov delta i arbetarskyddsgranskning. Arbetarskyddsombudets mandatperiod är densamma som arbetarskyddsfullmäktigens. När arbetarskyddsombu- dets uppgifter förutsätter det, har han rätt att genom att avtala om det med sin chef få befrielse från arbetet för att sköta dessa uppgifter.

Ett arbetarskyddsombud får inte sägas upp på grund av sina uppgifter som arbetarskyddsombud eller försättas i sämre position i förhållande till de övriga funktionärerna.

Om ett arbetarskyddsombud tillfälligt måste flyttas till arbete utanför sitt egentliga verksamhetsområde, ska man sträva efter att flyttningen inte i orimlig grad stör hans möjligheter att sköta uppgifterna som arbetar- skyddsombud.

Samarbetsuppgifter

Parterna deltar tillsammans med företagshälsovårdspersonalen, linjeled- ningen och personalförvaltningen i planeringen, implementeringen och uppföljningen av verksamheten för att upprätthålla arbetsförmågan. I detta sammanhang följer man med hur de anställda i företaget klarar sig i arbe- tet och gör vid behov upp anvisningar för hur de som är i behov av åtgär- der för att upprätthålla arbetsförmågan ska hänvisas till vård.

Arbetarskyddschefen och arbetarskyddsfullmäktigen, samt inom ramen för sitt verksamhetsområde, arbetarskyddsombudet som nämns i 2.2.3 stycket deltar, i samband med att verksamhetsplanen för företagshälso- vården görs upp, i planeringen av den verksamhet som bedrivs i syfte att upprätthålla arbetsförmågan. De deltar även i implementeringen och upp- följningen av planerna.

3 BESTÄMMELSER OM FÖRTROENDEMÄNNENS OCH ARBETARSKYDDSFULL- MÄKTIGENS SAMT ARBETARSKYDDSOMBUDETS STÄLLNING

3.1 Befrielse från arbetet och ersättning av inkomstbortfall

För att kunna sköta sina uppgifter beviljas förtroendemannen och arbetar- skyddsfullmäktigen tillfällig, regelbundet återkommande eller total befri- else från sitt arbete. Man ska då fästa uppmärksamhet bland annat vid antalet funktionärer i respektive personalgrupp, produktionens och verk- samhetens art samt antalet uppgifter enligt detta avtal.

Om lokalt inte har avtalats om befrielse från arbetet för en arbetarskydds-

fullmäktig som företräder samtliga personalgrupper i företaget, beräknas arbetarskyddsfullmäktigens tidsanvändning enligt de branschvisa koeffici- enter som har varit i kraft från 1.4.1986. En arbetarskyddsfullmäktig som företräder enbart funktionärer har rätt att vid en tidpunkt som är lämplig för arbetet få tillräcklig befrielse från arbetet för att sköta sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt Befrielsens omfattning jämte arrangemang utreds och avtalas lokalt.

Månadslönen för en personalrepresentant nämnd i detta avtal minskas inte, om han under arbetstiden förhandlar med företrädare för arbetsgiva- ren eller i övrigt verkar i uppgifter som har överenskommits med arbetsgi- varen. Om en förtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig utför uppgifter som har avtalats med arbetsgivaren utanför sin ordinarie arbetstid, beta- las övertidsersättning för den tid som han sålunda har gått miste om, eller tilläggsersättning som har avtalats med honom.

Arbetsgivaren betalar förtroendemannen en särskild ersättning utanför lö- nesättningssystemet vars storlek fastställs enligt en skala som baserar sig på antalet funktionärer inom det verksamhetsområde som förtroende- mannen representerar.

Ersättningens storlek fastställs enligt situationen den 1 januari. Om antalet funktionärer förändras väsentligt, ska följden av förändringarna beaktas på sätt som avtalas lokalt.

När en förtroendeman är förhindrad att sköta sina uppgifter och dessa med stöd av behörig anmälan till arbetsgivaren sköts av hans ersättare under en minst två veckor lång period, betalas ersättningen, i stället för till förtroendemannen, odelad för en månad till ersättaren.

Bestämmelserna om förtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigens penningersättning ingår i kollektivavtalet.

3.2 Förtroendemännens och arbetarskyddsfullmäktigens ställning

Vid behov anvisar arbetsgivaren ett ändamålsenligt utrymme för förtroen- demannen och arbetarskyddsfullmäktigen där de kan förvara det material som uppgifterna förutsätter. Arbetsgivaren anvisar i mån av möjlighet ett ändamålsenligt utrymme, där de diskussioner som är nödvändiga för upp- gifternas skötsel kan föras. Om arbetsställets storlek förutsätter det, kan lokalt avtalas, att förtroendemannen vid behov kan använda sedvanliga kontors-, m.fl. liknande förnödenheter som är i användning i företaget.

En funktionär som verkar som förtroendeman, avdelningsförtroendeman eller som arbetarskyddsfullmäktig får inte när han sköter denna uppgift, el- ler för att han sköter den, flyttas till ett arbete med lägre lön än det som han skötte när han blev vald till förtroendeuppdraget. Om en till arbetar- skyddsfullmäktig som representerar samtliga personalgrupper i företaget vald persons egentliga arbete försvårar skötseln av förtroendeuppdraget, ska han med beaktande av omständigheterna på arbetsstället och hans yrkesfärdigheter anvisas annat arbete. Ett dylikt arrangemang får inte verka sänkande på hans förvärvsinkomst.

På ett arbetsställe med flera än tio funktionärer, ska förtroendemannen, avdelningsförtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktigen inte utan sitt

samtycke flyttas till sådant rese- eller treskiftsarbete, som väsentligt för- svårar skötseln av förtroendeuppdraget.

Förtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigens inkomstutveckling ska motsvara inkomstutvecklingen i företaget.

När en från arbetet helt eller huvudsakligen befriad förtroendemans eller från arbetet helt eller i huvudsak befriad arbetarskyddsfullmäktigs uppdrag upphör, ska arbetsgivaren och denne gemensamt utreda om upprätthål- landet av hans yrkesfärdigheter för sitt tidigare eller motsvarande arbete förutsätter yrkesutbildning. Arbetsgivaren ordnar den utbildning som ut- redningen förutsätter.

Förtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigens ställning kvarstår som förut oberoende av affärsöverlåtelse, om den överlåtna rörelsen eller delen av den behåller sin självständighet. Om den rörelse eller del av den som överlåts förlorar sin självständighet, har förtroendemannen och arbe- tarskyddsfullmäktigen rätt till det efterskydd som överenskommits i detta avtals 3.3 punkt räknat från det att hans mandatperiod på grund av affärs- överlåtelsen har upphört.

3.3 Anställningstrygghet

Om företagets arbetskraft permitteras eller sägs upp på grund av ekono- miska eller produktionsrelaterade orsaker, får förtroendemannen eller ar- betarskyddsfullmäktigen inte sägas upp eller permitteras såvida inte pro- duktionsenhetens verksamhet för respektive personalgrupps vidkom- mande avbryts helt. Om man med förtroendemannen eller arbetarskydds- fullmäktigen gemensamt konstaterar att denne inte kan erbjudas arbete som motsvarar hans yrke eller i övrigt för honom lämpligt arbete, kan från denna regel likväl avvikas.

En avdelningsförtroendemans arbetsavtal kan sägas upp enligt arbetsav- talslagens 7 kapitel 10 § 2 moment endast när arbetet upphör helt och ar- betsgivaren inte kan ordna arbete för honom som motsvarar hans yrkes- färdigheter eller i övrigt för honom lämpligt arbete eller utbilda honom till annat arbete på sätt som avses i arbetsavtalslagens 7 kapitel 4 §.

Förtroendeman, avdelningsförtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig får inte sägas upp av orsak som beror på honom själv, utan att majorite- ten av de funktionärer som han företräder har gett sitt samtycke till det en- ligt vad som förutsätts i arbetsavtalslagens 7 kapitel 10 § 1 moment.

Förtroendemannens, avdelningsförtroendemannens eller arbetarskydds- fullmäktigens arbetsavtal får inte hävas eller behandlas som hävt i strid med bestämmelserna i arbetsavtalslagens 8 kapitel 1–3 §. Hävning av dennes arbetsavtal på den grund att han har brutit mot ordningsreglerna är inte möjlig, om han inte samtidigt upprepade gånger och i väsentlig grad och oberoende av varning har lämnat sina arbetsåligganden ofull- gjorda.

Ovan nämnda bestämmelser om anställningstrygghet ska tillämpas även i fråga om på arbetsstället uppställd förtroendemannakandidat då man skriftligen meddelat till arbetsgivaren om hans kandidatur samt på person som kandiderar för att bli vald till arbetarskyddsfullmäktig, då man skriftli-

gen har meddelat om hans kandidatur till arbetarskyddskommittén eller annat motsvarande samarbetsorgan. Kandidatskyddet träder dock i kraft tidigast tre månader före ingången av mandatperioden för förtroende- mannakandidaten eller kandidaten till arbetarskyddsfullmäktig, och upphör i fråga om annan än den som har blivit vald när valresultatet har konstate- rats.

Bestämmelserna om arbetarskydd ska tillämpas även i fråga om funktion- är som har verkat som förtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig sex månader efter att hans uppdrag har upphört.

Om en förtroendemans, avdelningsförtroendemans eller arbetarskydds- fullmäktigs arbetsavtal har hävts i strid med detta avtal, ska arbetsgivaren betala till honom minst tio och högst 30 månaders lön i ersättning. Om det vid en produktionsanläggning eller motsvarande verksamhetsenhet regel- bundet arbetar mindre än 20 arbetstagare och funktionärer sammanlagt, utgör ovan nämnda ersättning för arbetarskyddsfullmäktigens vidkom- mande dock minst fyra och högst 24 månaders lön. Ersättningen ska fast- ställas enligt vad som har stadgats i arbetsavtalslagens 12 kapitel 2 § 2 moment.

3.4 Ersättare

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på förtroendemannens ersättare och vice arbetarskyddsfullmäktig den tid under vilken de enligt den anmä- lan som förutsätts i detta avtal verkar som ersättare.

Om arbetsgivaren permitterar eller säger upp arbetsavtalet med förtroen- demannens ersättare när han inte vikarierar förtroendemannen eller inte i övrigt innehar förtroendemannens ställning, anses uppsägningen eller permitteringen bero på funktionärens uppdrag som förtroendeman, om inte arbetsgivaren kan bevisa att åtgärden föranletts av andra orsaker.

4 SAMARBETE

Utvecklingsverksamhet

Funktionärerna och företrädarna för dem ska enligt principerna i detta av- tal kunna delta i utvecklingen och realiseringen av förändringar i fråga om arbetsorganisation, teknologi, arbetsförhållanden och arbetsuppgifter.

I samband med utvecklingsverksamheten och anslutande eventuell till- lämpning av ny teknologi ska man verka för ett meningsfullt, omväxlande och utvecklande arbetsinnehåll samt för att förbättra produktiviteten. På detta sätt skapar man möjligheter för funktionären att utvecklas i sitt ar- bete och utöka sina färdigheter för de nya arbetsuppgifterna.

De åtgärder som vidtas får inte leda till att den totala belastningen på funktionären ökar så att det förorsakar olägenhet för hans hälsa eller sä- kerhet.

Realisering av samarbetsverksamheten

Arbetsgivarens och funktionärernas samarbetsverksamhet kan ske i ett förhandlingsorgan av permanent karaktär, i projektgrupper som tillsätts för att realisera olika utvecklingsprojekt eller vid förhandlingar mellan arbets- givaren och personalen. I en projektgrupp som tillsätts för att genomföra ett utvecklingsprojekt företräds företaget och dess arbetstagare och funkt- ionärer jämlikt representerade. Funktionärerna utser sina representanter i första hand bland funktionärerna i utvecklingsobjektet.

Samarbetsorgan

Lokalt kan man avtala om att tillsätta ett sådant samarbetsorgan som bland annat behandlar frågor i anslutning till utvecklingsverksamheten. Samarbetsorganet kan ersätta särskilda samarbets- och arbetarskydds- kommittéer samt andra motsvarande kommittéer. Samma samarbets- kommitté kan i lokalt avtalad omfattning ansvara även för funktioner och planer som hänför sig till samarbetslagen, lagen om arbetarskyddstillsyn, lagen om företagshälsovård och jämställdhetslagen.

Anlitande av utomstående sakkunnig

Om arbetsgivaren i företagets utvecklingsverksamhet använder sig av en utomstående konsults tjänster, ansvarar arbetsgivaren för att konsultföre- tagets verksamhet överensstämmer med detta avtal.

5 UTBILDNING

5.1 Yrkesutbildning

När arbetsgivaren ordnar yrkesutbildning för funktionären eller skickar ho- nom på kurser som hänför sig till hans yrke, ersätts de direkta kostnader som föranleds av utbildningen och funktionärens lön minskas inte. Om ut- bildningen sker helt och hållet utanför arbetstiden, ersätts av utbildningen föranledda direkta kostnader. För den tid som använts för en kurs som ordnas utanför arbetstiden, samt för de resor till den som förutsätts, beta- las inte ersättning, om inte på annat sätt avtalats. Ersättningarna för rese- kostnaderna fastställs enligt kollektivavtalet.

Om en kurs ordnas sådan tid, att exempelvis en funktionär som arbetar i nattskift blir tvungen att infinna sig på kursen under sin fritid, ska man för denna tid betala till honom ersättning enligt grundlönen eller ge honom motsvarande ledig tid vid annan tidpunkt.

Om ersättningen av ovan nämnda kostnader ska i mån av möjlighet alltid avtalas på förhand.

5.2 Gemensam utbildning

Utbildning som främjar samarbetet på arbetsplatsen ordnas av arbets- marknadsparterna eller arbetsgivar- och funktionärsparten gemensamt på arbetsplatsen eller annan plats.

Grundkurserna i arbetarskyddssamarbete samt för detta samarbete nöd- vändiga specialkurser räknas som här avsedd gemensam utbildning.

Bestämmelserna om gemensam utbildning tillämpas även på utbildning kring medverkandesystem och lokalt avtalande. Om deltagande i utbild- ningen kan även avtalas mellan arbetsgivaren och vederbörande person.

Till den som deltar i utbildningen betalas ersättning enligt punkt 5.1. Om deltagande i utbildningen avtalas lokalt beroende på utbildningens art med respektive samarbetsorgan eller mellan arbetsgivaren och förtroen- demannen.

5.3 Fackförbundsutbildning

5.3.1 Upprätthållande av anställningsförhållandet samt anmälningstider

Funktionärerna ges möjlighet att delta i en månads eller kortare kurser som ordnas av tjänstemannacentralorganisationen FTFC och dess med- lemsförbund, om det inte medför märkbar olägenhet för företagets verk- samhet. När man bedömer ovan nämnda olägenhet ska uppmärksamhet fästas vid arbetsställets storlek. Anmälan om avsikt att delta i kurs ska gö- ras i ett så tidigt skede som möjligt. I nekande fall meddelas förtroende- mannen senast tio dagar före kursens början orsaken, varför beviljande av ledigt skulle medföra kännbar olägenhet. I sådant fall rekommenderas att man gemensamt försöker hitta en ny möjlig tidpunkt, då det inte finns hinder för att delta i kursen.

På förhand ska konstateras om det gäller sådan utbildning för vilken ar- betsgivaren betalar ersättningar till funktionären enligt detta avtal.

Personalrepresentanter som nämns i 5.3.2 punkten erbjuds i enlighet med denna punkt möjlighet att delta i utbildning som avses i detta avtal och som är ägnad att utöka dessa personers kompetens att sköta de uppgifter som avses i detta avtal.

5.3.2 Ersättningar

För kurs som ordnas i FTFC:s eller dess medlemsförbunds utbildningsan- stalt eller av särskild orsak annanstans och som har godkänts av utbild- ningsarbetsgruppen betalar arbetsgivaren till förtroendemannen, avdel- ningsförtroendemannen, förtroendemannens ersättare, arbetarskydds- fullmäktigen, vice fullmäktigen, till medlem av arbetarskyddskommittén och arbetarskyddsombudet för utbildning som förutsätts för skötseln av uppgifterna månadslön till förtroendemannen och avdelningsförtroende- mannen för högst en månad, samt till ovan nämnda i arbetarskyddsupp- gifter för högst två veckor.

På motsvarande sätt ersätts förtroendemannen och avdelningsförtroen- demannen för en månads inkomstbortfall när han deltar i en högst tre må- naders kurs som ordnas i FTFC:s institut. Samma gäller ordföranden för en medlemsförening förutsatt, att det företag där han arbetar har minst 180 anställda i arbetsavtalsförhållande och den medlemsförening som han leder har minst 50 medlemmar.

Därtill betalas till funktionärer som nämns i 5.3.2 punkten för varje kursdag för vilken månadslönen inte minskas som ersättning för de måltidskostna- der som kursens arrangör har för kursen en måltidsersättning som har av-

talats mellan centralförbunden.

Arbetsgivaren är skyldig att betala ovan i denna punkt nämnda ersätt- ningar till samma person endast en gång för samma eller till innehållet motsvarande kurs.

Semester-, pensions- eller andra med dessa jämförbara förmåner mins- kas inte, med gränsen upp till en månad, på grund av deltagande i kurs enligt 5.3 punkten.

6 INFORMATIONSVERKSAMHET

Arbetsgivaren ska delge personalen eller dess representanter:

1. efter att bokslutet har fastställts en på detta baserad utredning över före- tagets ekonomiska ställning,

2. minst två gånger under räkenskapsåret en utredning över företagets eko- nomiska ställning av vilken framgår utsikterna för hur produktionen, sysselsättningen, lönsamheten och kostnadsstrukturen kommer att ut- vecklas,

3. årligen en personalplan, som innehåller uppskattningar av vilka föränd- ringar i antalet anställda, personalens art och ställning som är att vänta.

Företaget ska utan dröjsmål informera om väsentliga förändringar i samt- liga ovan nämnda omständigheter.

I företag med en ordinarie personal på minst 20 personer, ges företagets bokslutsinformation enligt samarbetslagens 10 § 1 moment till persona- lens representanter på begäran skriftligen.

Personalgrupp som avses i detta avtal har rätt att på arbetsstället eller i annan överenskommen lokalitet ordna möten som gäller arbetsmarknads- frågor eller arbetsförhållandena på arbetsstället eller frågor som nämns i samarbetslagen. Personalgrupperna har även rätt att till sina medlemmar dela ut mötesinformation, information som gäller arbetsförhållandena på arbetsstället eller meddelanden kring arbetsmarknadsfrågor.

Personalgrupperna har rätt att på arbetsställets anslagstavla eller med andra kommunikationsmedel som används i företaget vid sidan av ar- betsmarknadsfrågor informera även om sådant som hänför sig till all- männa frågor.

Person- och statistikuppgifter som delges förtroendemannen

1. Allmän informationsförmedling

Arbetsgivaren ska se till att förtroendemannen i ett så tidigt skede som möjligt informeras om frågor som direkt eller indirekt berör funktionärerna på respektive arbetsställe.

2. Meningsskiljaktigheter

Om oklarheter eller meningsskiljaktigheter uppstår i frågor som gäller en funktionärs anställningsförhållande, ska förtroendemannen eller avdel- ningsförtroendemannen delges all information som är nödvändig för att det besvärsunderkastade fallet ska kunna utredas.

3. Personuppgifter

Förtroendemannen har rätt att få uppgifter om de funktionärer som omfat- tas av detta avtal enligt följande:

1. Funktionärens efter- och förnamn,

2. I fråga om nya funktionärer tidpunkten då de tillträder,

3. organisatorisk avdelning,

4. svårighetsgrad,

5. statistikbeteckning.

Uppgifterna ges en gång om året. I fråga om nya funktionärer ges inform- ationen i 1-5 punkten så fort som möjligt, dock senast tre månader efter att anställningsförhållandet har inletts.

4. Lönestatistik

Uppgifter om lönestatistiken delges förtroendemannen en gång om året i fråga om de funktionärer som omfattas av detta avtal som ett genomsnitt per arbetsställe samt fördelat enligt svårighetsgrad och kön:

a) månadslönen inklusive naturaförmåner,

b) den genomsnittliga månadsförtjänsten för ordinarie arbetstid,

c) ett genomsnitt av de individuella löneandelarna.

Xxxxxxx informeras förtroendemannen om indelningen av funktionärerna en- ligt olika svårighetsgrad.

Månadslönen inklusive naturaförmåner består av grundlönen per månad, en föränderlig prestationslöneandel samt naturaförmånernas förskottsin- nehållningsvärde i genomsnitt per månad. Månadsförtjänsten för ordinarie arbetstid omfattar ytterligare de skiftarbets- och söndagstillägg som har betalats för ordinarie arbetstid.

Uppgifterna om lönerna delges skriftligen omedelbart efter det att lönesta- tistiken för arbetsstället har färdigställts.

Förtroendemannen är inte berättigad att få uppgifter om genomsnittliga månadsförtjänster för mindre än tre personers grupper.

5. Uppgifter om arbetskraft

Som uppgifter om arbetskraftsutvecklingen delges förtroendemannen per kvartal inom ramen för de organisatoriska avdelningarna uppgifter om an- talet arbetstagare och funktionärer på hans verksamhetsområde.

6. Lönesättningssystem mm.

Förtroendemannen ges möjlighet att bekanta sig med de vid respektive tidpunkt ikraftvarande system som inom hans verksamhetsområde tilläm- pas för fastställandet av lönerna och för löneräkningen. Förtroendeman- nen har därtill rätt att bekanta sig med den förteckning över nöd- och över- tid samt därför betald förhöjd lön som har uppgjorts enligt arbetstidslagen och som gäller funktionärerna på hans verksamhetsområde.

7. Uppgifternas konfidentiella natur

Förtroendemannen får ovan nämnda uppgifter konfidentiellt för skötseln av sina uppgifter. Uppgifterna får inte överlåtas till förbindelsepersoner i andra företag och inte heller får de spridas i övrigt.

7 IKRAFTTRÄDANDE

Detta avtal träder i kraft 1.6.2010 och gäller tills vidare med sex månaders uppsägningstid.

Detta avtal ersätter inom sitt tillämpningsområde

• utbildningsavtalet 4.2.1976 (AAC – FTFC)

• avtalet om produktivitets- och teknologiutveckling 23.3.1990 (LIAF – Förbundet för Tekniska Funktionärer TL – Förbundet för Mejeritekniska Funktionärer)

• avtalet om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatser 12.10.1990 (LIAF – LIVS – Förbundet för Mejeritekniska Funktionärer – För- bundet för Tekniska Funktionärer TL)

• förbindelsemanna-/förtroendemannaavtalet 1.1.1993 (LIAF − Förbundet för Tekniska Funktionärer TL – Förbundet för Mejeri- tekniska Funktionärer – FIF)

Alla ovan nämnda avtal jämte underteckningsprotokoll och bilagor ersätts. Helsingfors, den 1 juni 2010

LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUNDET rf

FÖRBUNDET FÖR MEJERITEKNISKA FUNKTIONÄRER rf

LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUNDET rf

FÖRBUNDET FÖR MEJERITEKNISKA FUNKTIONÄRER rf PROTOKOLL 1.6.2010

1 § Konstateras, att bestämmelsen i 1 punkten 3 stycket i det samarbetsavtal som har undertecknats och som träder i kraft 1.6.2010 inte har kollektivav- talsenliga verkningar.

2 § När man räknar antalet funktionärer som nämns i samarbetsavtalets 3.2 punkt 3 stycket beaktas i mejeribranschen mejeriernas specialutbildade och tekniska funktionärer samt de funktionärer som arbetar inom kollek- tivavtalsområdet för livsmedelsindustrins tjänstemän.

LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUNDET rf

FÖRBUNDET FÖR MEJERITEKNISKA FUNKTIONÄRER rf

Livsmedelsindustriförbundet rf

Bölegatan 2, 00240 Helsingfors

Telefon: (09) 148 871

Förbundet för Mejeritekniska Funktionärer rf

Xxxxxxxxxxx 00 X, 00000 Xxxxxxxxxxx

Telefon: (00) 0000 000