Figurer. Figur 1: Xxxxxxxxx efter 7 års användning
Figurer. Figur 1 - Björkvolymen per hektar i Västerbottens- och Västernorrlands län. 7 Figur 2 - Kartor över björkförekomst i länen 9 Figur 3 - Fem olika sätt att organisera björksavstappningen. 11 Figur 4 - EU:s logotyp för ekologiska produkter. 17 Figur 5 - Tappningsutrustning 20 Figur 6 - Tätning efter tappningen. 21 FÖRORD Rikare skog är ett projekt finansierat av Botnia Atlantica–programmet (Interreg) tillsammans med Region Västerbotten, Region Västernorrland, Österbottens kommunförbund och medverkande partnerorganisationer. Projektet pågår från augusti 2018 till slutet av 2021 och sker i samverkan mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Skogsstyrelsen i Sverige och Ruralia institutet och Skogscentralen i Finland. Projektets syfte är att undersöka förutsättningar för nya typer av skoglig tjänsteutveckling som potentiellt kan attrahera ett bredare spektrum av skogsägare och därigenom bidra till en ökad lönsamhet och konkurrenskraft för de företag som är, eller önskar vara, verksamma på denna skogliga marknad. Med hjälp av ny kunskap identifierar projektet hinder och möjligheter i skoglig tjänsteutveckling vilket i sin tur stärker sektorns innovationsförmåga. En väl utvecklad tjänstemarknad anses avgörande för ett resurseffektivt och hållbart nyttjande av skogsresursen i de regioner som projektet är verksam i; Västerbotten, Västernorrland och Österbotten. Projektet är uppdelat i tre huvudaktiviteter. Först identifieras behovet av ny kunskap och nya tjänstekoncept som motsvarar skogsägares behov av skoglig service (WP1). Den kunskapen utgör grunden är den andra huvudaktiviteten (WP2), där förutsättningar och potentialen i ett antal nya relevanta tjänstekoncept undersöks och utvecklas i form av så kallade piloter. Kunskapen och erfarenheterna från dessa aktiviteter omvandlas och överförs sedan till olika typer av lärandemoment (WP3). I denna rapport presenteras ett resultat inom den andra projektaktiviteten (WP2) där ett specifikt tjänstekoncept eller affärsmodell undersökts i form av en pilot. Då fokus ligger på att studera innovativa möjligheter i nya, eller vidareutveckling befintliga, tjänstekoncept så kan en pilot också förstås som en pilotstudie i ett konkret och praktiskt genomförande. Det övergripande syftet för projektets samtliga piloter är att få en djupare förståelse för tjänstemarknaden i stort liksom vilken utvecklingspotential som finns för nya tjänster. Genom piloterna utvecklar projektet kunskap om specifika och enskilda tjänster – som sam...
Figurer. Homoskedasticitet vs Hetroskedasticitet 17 2 Endogenitet 18 3 Grundmodell 23 4 log-modell 24 5 QQ-plot 27 6 Endogenitetstest Platform 28 7 Endogenitetstest Viewers 29 8 Digitala annonser 40 9 Plattpriss¨attning 42 10 Plot p˚a efterfr˚agan 45 11 Uber priss¨attning 46
Figurer. Lagernivåer enligt den vanliga EOQ modellen 11 2 Olika servicegrad och dess motsvarande Z-poäng. 13 3 Lagernivåer enligt GSL modellen. Beställning sker vid den halvstreckade linjen. 14 4 Beställningsschema 20
Figurer. Figur 1. Incoterms 2010. Bansarchina 2020. 12 Figur 2. Speditörens internationella uppgifter. Logistiikan ja toimitusketjun hallinnan perusteet 2011. 14 Figur 3. Speditörens internationella uppgifter. Logistiikan ja toimitusketjun hallinnan perusteet 2011. 30 Tabell 1. Skillnader mellan kvantitativ och kvalitativa forskningsstrategier (Bryman & Bell 2005 s.40) 20 Tabell 2. Jämförelse mellan de olika utmaningarna 25
Figurer. Figur 1 Statistiska Centralbyrån – Import- och exportstatistik mellan Uganda och Sverige, bortfallsjusterat, 2008 (081205)