Finansiell hävstång exempelklausuler

Finansiell hävstång. Finansiell hävstång definieras som en metod genom vilken en AIF–förvaltare kan öka exponeringen för en förvaltad fond. Detta kan ske genom lån av kontanter eller värdepapper, även genom användning av derivatinstrument. Fondens totala finansiella hävstång uttrycks som ett procentuellt värde, som beräknas på så sätt att fondens exponering, summan av marknadsvärdet av alla tillgångar, inklusive alla finansiella instrument, och skulder, divideras med Fondens värde. Fondens förvaltare använder sig i normalfallet av derivatinstrument för att hantera hävstången, men kan (som nämns ovan) även skapa detta genom användning av andra tekniker. Det totala bruttovärdet på Fondens innehavda positioner i finansiella instrument får utgöra maximalt 350 procent av Fondens värde och det totala positiva nettovärdet maximalt 150 procent av Fondens värde. Med det totala positiva nettovärdet (alltså max 150 procent av Fondens värde) avses här Fondens totala (långa) marknadsexponering, efter avdrag för Fondens korta positioner. Fondens hävstång mätt enligt bruttometoden (alltså max 350 procent av fonden värde) förväntas normalt vara i spannet 100 – 250 procent. Fondens totala exponering med tillämpning av åtagandemetoden (enligt artikel 8 i AIF-förordningen (231/2013/EU)) får maximalt utgöra 300 procent av Fondens värde. Skillnaden mellan åtagande- och bruttometoden är något förenklat att åtagandemetoden tar hänsyn till de riskbegränsningar som åstadkoms genom nettning- och hedgning av positioner, vilket inte bruttometoden gör. AIF-förvaltaren får använda tillgångarna i Fonden för att ställa säkerhet för fullgörandet av förpliktelser som ingåtts som ett led i förvaltningen av Fonden. Ett sådant säkerställande kan göras t.ex. genom pantavtal eller säkerhetsöverlåtelse eller s.k. transfer of title varigenom äganderätten till egendomen övergår till Fondens motpart.
Finansiell hävstång. Finansiell hävstång är en metod genom vilken förvaltare ökar exponeringen för en fond bl.a. genom användning av derivatinstrument. Den finansiella hävstången, uttryckt som förhållandet mellan fondens exponering och dess nettotillgångsvärde, får uppgå till 200 procent beräknad enligt bruttometoden och 100 procent enligt åtagandemetoden. Bruttometoden beräknar absolutbeloppet av alla positioner exponering. Vid beräkning av de sammanlagda exponeringen enligt åtagandemetoden tar bolaget hänsyn till nettning och hedging.
Finansiell hävstång. Finansiell hävstång definieras som en metod genom vilken ett fondbolag ökar exponeringen för en förvaltad fond genom lån av kontanter eller värdepapper, eller med användning av derivatinstrument eller på något annat sätt. Finansiell hävstång uttrycks som ett kvotvärde som beräknas på så sätt att en fonds exponering divideras med dess fondförmögenhet. Fonden kommer inte använda finansiell hävstång.
Finansiell hävstång. Fonden får inte använda sådana tekniker och instrument som av- ses i 25 kap. 21 § Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:9) om värdepappersfonder för att öka avkastningen och skapa häv- stång i fonden.
Finansiell hävstång. Fonden har inte möjlighet att använda sig av finansiell hävstång.
Finansiell hävstång. Finansiell hävstång definieras som en metod genom vilken ett fondbolag ökar exponeringen för en förvaltad fond genomlån av kontanter eller värdepapper, eller med användning av derivatinstrument eller på något annat sätt. Finansiell hävstång uttrycks som ett kvotvärde som beräknas på så sätt att en fonds exponering divideras med dess fondförmögenhet. Som nämnts ovan kommer fonden i normalfallet inte att använda sig av derivatinstrument. Finansiell hävstång avses normalt sett inte heller att skapas genom användningen av några andra tekniker eller instrument. AIF- förvaltaren har dock enligt gällande lagstiftning en teoretisk möjlighet att i detta avseende följa de regler som gäller för värdepappersfonder. Därigenom följer att den finansiella hävstången maximalt kan uppgå till 200 procent beräknad genom åtagandemetoden. AIF-förvaltaren har därutöver fastställt att den finansiella hävstången mätt enligt bruttometoden maximalt får uppgå till 300 procent. * * Skillnaden mellan åtagande- och bruttometoden är något förenklat att åtagandemetoden, men inte bruttometoden, tar hänsyn till de riskbegränsningar som åstadkoms genom nettning- och hedgning av positioner. AIF-förvaltaren får använda tillgångarna i fonden för att ställa säkerhet för fullgörandet av förpliktelser som ingåtts som ett led i förvaltningen av fonden. Ett sådant säkerställande kan göras t.ex. genom pantavtal eller säkerhetsöverlåtelse eller s.k. transfer of title varigenom äganderätten till egendomen övergår till fondens motpart.
Finansiell hävstång. Finansiell hävstång uppstår genom användning av olika derivatinstrument. Fonden får i enlighet med fondbestämmelserna investera i derivatinstrument i syfte att skydda värdet på tillgångarna i Fonden. Placeringar i derivatinstrument används för att valutasäkra värdet i Fonden då denna är nominerad i annan valuta än Mottagarfonden. För historisk faktisk hävstång, se Fondens årsberättelser samt halvårsredogörelser. Finansiell hävstång tillämpas även i mottagarfonden som en del i placeringsinriktningen för att skapa avkastning och effektivisera förvaltningen.
Finansiell hävstång. Finansiell hävstång definieras som en metod genom vilken en AIF-förvaltare ökar exponeringen för en förvaltad fond genom lån av kontanter eller värde- papper, med användning av derivatinstrument eller på något annat sätt. Fondens totala finansiella hävstång uttrycks som ett kvotvärde som beräknas på så sätt att en fonds exponering divideras med dess fond- förmögenhet. Som nämnts ovan kommer fonden i normal fallet att använda sig av derivatinstrument. Finansiell hävstång kan även skapas genom användning av andra tekniker eller instrument samt genom upptagande av penninglån med löptid om maximalt tre månader. Fondens totala finansiella hävstång får maximalt uppgå till 600 procent, beräknad enligt åtagandemetoden, och 800 procent enligt bruttometoden.* Fonden tillämpar även begränsningar och indikatorer för hur hög hävstång som får skapas genom derivat- instrument. Till skillnad mot vad som gäller vid beräkningav fondens totala finansiella hävstång beaktas här endast fondens derivatpositioner. Fondbestämmelserna innebär att den totala hävstång- en till följd av derivatinstrument, mätt enligt åtagande- metoden, maximalt får uppgå till 500 procent. Häv- stången mätt enligt bruttometoden förväntas normalt vara i spannet 100–500 procent. Hävstången mätt enligt bruttometoden kan dock, om förvaltaren finner det ändamålsenligt, vara högre än den nu angivna för- väntade nivån.* * Skillnaden mellan åtagande- och bruttometoden är något förenklat att åtagandemetoden, men inte bruttometoden, tar hänsyn till de riskbegränsningar som åstadkoms genom nettning och hedgning av positioner. AIF-förvaltaren får använda tillgångarna i fonden för att ställa säkerhet för fullgörandet av förpliktelser som ingåtts som ett led i förvaltningen av fonden. Ett sådant säkerställande kan göras t. ex. genom pant- avtal eller säkerhetsöverlåtelse eller s.k. transfer of title varigenom äganderätten till egendomen övergår till fondens motpart.
Finansiell hävstång. Fonden får använda sådana tekniker och instrument som avses i 25 kap. 21 § Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:9) om värdepappersfonder för att öka avkastningen och skapa hävstång i fonden. Fonden får använda sig av flera typer av finansiell häv- stång nämligen derivatinstrument samt in- och utlåning av värde- papper. Detta innebär att fondens känslighet för marknadsföränd- ringar kan ökas. Fonden har möjlighet att använda derivatinstrument, som kan ha en s.k. hävstångseffekt, vilket innebär att fondens känslighet för marknadsförändringar ökas eller minskas. Fonden kan enligt gällande lagstiftning och genom att följa fondregelverket uppnå en finansiell hävstång. Den finansiella hävstången – uttryckt som för- hållandet mellan fondens exponering och dess nettotillgångs- värde – får uppgå till 5 000 procent beräknad enligt såväl brutto- metoden som åtagandemetoden. En generell beskrivning av finansiell hävstång och dess inverkan på en fonds riskprofil finns i avsnitt 4.12.
Finansiell hävstång. Som en del i Fondens placeringsinriktning får lån och deri- vatinstrument användas för att skapa finansiell hävstång. Fi- nansiell hävstång innebär att Fondens exponering blir större än om den helt hade finansierats med Fondens egna medel. Fonden kan bland annat använda sig av värdepapperslån, terminer, optioner, aktieswappar. CFD-kontrakt samt lån med eller utan säkerhet. Derivatinstrument får användas både i syfte att öka eller minska Fondens känslighet mot marknadsrörelser. Derivatinstrument används som ett led i placeringsinriktningen, för att kostnadseffektivt exponera Fonden mot enskilda aktier samt för att effektivisera för- valtningen. Finansiell hävstång uttrycks som ett kvotvärde som beräknas genom att Fondens exponering divideras med fondförmögenheten. Exponeringar via derivatinstrument samt tekniker och andra instrument kan öka Fondens risknivå, men erbjuder också möjligheter att minska Fondens risknivå samt att uppnå förbättrad riskjusterad avkastning. Hävstång kan medföra att Fonden blir mer känslig för marknadsförändringar, s k marknadsrisk. Även Fondens likviditetsrisk kan påverkas, t ex på så sätt att stora mar- ginalsäkerhetskrav medför att positioner måste avvecklas vid en ogynnsam tidpunkt, eller till priser som är ofördel- aktiga. Motpartsrisker kan öka till följd av hävstång, exem- pelvis genom att en motpart ställer in betalningarna. Förvaltaren får använda tillgångarna i Fonden för att ställa säkerhet för fullgörandet av förpliktelser som ingåtts som ett led i förvaltningen av Fonden. Eventuella ställda säkerheter för Fondens åtaganden överförs till motpar- ten med äganderätt (”Transfer of Title”) i enlighet med på marknaden sedvanliga villkor.