Frågestund exempelklausuler

Frågestund. Fullmäktigeledamöterna har rätt att ställa korta frågor till kommunstyrelsen om angelägenheter som gäller kommunens förvaltning och ekonomi vid en frågestund. Frågestunden hålls omedelbart efter fullmäktiges sammanträde, om inte fullmäktige beslutar något annat. Frågestunden är offentlig. Fullmäktiges ordförande är ordförande vid frågestunden. Kommunstyrelsens ordförande eller den som han eller hon utser svarar på frågorna. Frågorna besvaras i den ordning de har kommit in, om inte ordförande beslutar något annat. Då frågan besvarats har frågeställaren rätt att ställa två korta kompletterande frågor i samma ärende. Med anledning av frågorna förs ingen diskussion. Frågan ska lämnas in skriftligt senast 14 dagar före fullmäktigesammanträdet. Frågor som lämnats in senare och frågor som inte hinner besvaras under frågestunden behandlas under följande frågestund.
Frågestund. Fullmäktigeledamöterna har rätt att vid en frågestund ställa korta frågor om varje aktuellt ärende till välfärdsområdesstyrelsen eller välfärdsområdesdirektören om angelägenheter som gäller välfärdsområdets förvaltning och ekonomi. Frågestunden hålls före välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde, om inte välfärdsområdesfullmäktige beslutar något annat. Frågestunden är offentlig. Frågor ska lämnas in skriftligt eller per e-post till fullmäktiges sekretariat senast kl. 12.00 måndagen före presentationstillfället. Frågor kan ställas även muntligen under frågestunden. Varje fullmäktigeledamot kan ställa en muntlig eller skriftlig fråga per frågestund. Frågor som lämnats in senare och frågor som välfärdsområdesstyrelsen inte hinner besvara under frågestunden behandlas under följande frågestund. Välfärdsområdesfullmäktiges ordförande är ordförande för frågestunden. Välfärdsområdesfullmäktiges ordförande eller en person som hen utsett svarar på frågorna. Frågorna besvaras i den ordning de lämnats in, om inte ordföranden beslutar något annat. Efter att ha fått svar på sin fråga har föredraganden rätt att ställa två korta tilläggsfrågor om ärendet. Ingen diskussion förs med anledning av frågorna.
Frågestund. Förbundsstämman har beslutsrätt beträffande punkterna 1-5 och 8-10 ovan, när ärende enligt § 81 föreligger (ärende har överklagats till förbundsstämman) samt när förbundsstyrelsen förelägger förbundsstämman fråga för beslut.
Frågestund. I samband med de ordinarie sammanträden som fullmäktige valt för ändamålet ordnas en frågestund som varar ungefär en timme och under vilken ledamöterna har tillfälle att till borgmästaren och biträdande borgmästarna muntligt ställa frågor om en viss angelägenhet inom vederbörandes sektor som hänför sig till stadens funktioner. En ledamot som vill framställa en fråga ska inlämna den i skriftlig form till ordföranden före sammanträdet. Ordföranden avgör, om möjligt efter att ha diskuterat saken med vice ordförandena, med beaktande av aktualitets- och viktighetsgrad, vilka frågor som framställs under frågestunden och i vilken ordning de utvalda frågorna framställs. Då borgmästaren eller en biträdande borgmästare har svarat på frågan har frågeställaren rätt att få ordet först. Svaret får räcka längst tre minuter och anförandena längst två minuter. Xxxxxxxxxxx yttrar sig på sin plats. Ordföranden kan besluta begränsa diskussionen. Fullmäktige fattar inte beslut om det som behandlas under diskussionen.
Frågestund. För behandling av muntliga frågor framställda av fullmäktiges ledamöter kan anordnas en frågestund omedelbart efter det att fullmäktiges sammanträde avslutats. Ledamot i fullmäktige kan härvid till kommunstyrelsens ordförande eller kommundirektören ställa frågor angående kommunens förvaltning och ekonomi. Under samma frågestund får ledamot ställa högst två frågor. Fråga ska besvaras omedelbart eller under följande frågestund.
Frågestund. 46 DEL IV: Besluts­ och förvaltningsförfarandet 46
Frågestund. Vid frågestunden har fullmäktigeledamöterna rätt att ställa styrelsen korta frågor som är högst två (2) minuter långa och som gäller samkommunens förvaltning och ekonomi. Frågestunden ordnas innan fullmäktiges möte om fullmäktige inte beslutar annat. Frågestunden är offentlig. Fullmäktiges ordförande är frågestundens ordförande. Styrelsens ordförande eller en person utsedd av denne svarar på frågorna. Frågorna besvaras i den ordning de anländer om ordföran- den inte bestämmer annat. Efter svaret har den som ställt frågan rätt att göra två korta tilläggs- frågor som gäller ärendet. Ingen diskussion förs med anledning av frågorna. Frågorna ska sändas in skriftligen senast fjorton (14) dagar innan fullmäktiges möte. Frågor som sänts in senare samt frågor som inte hinner besvaras under frågestunden överförs till nästa frågestund. DEL IV‌

Related to Frågestund

  • Säkerhetsåtgärder 7.1 Personuppgiftsbiträdet ska vidta alla lämpliga tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder som krävs enligt Dataskyddslagstiftningen för att förhindra Personuppgiftsincidenter, genom att säkerställa att Behandlingen uppfyller kraven i Dataskyddsförordningen och att den Registrerades rättigheter skyddas. 7.2 Personuppgiftsbiträdet ska fortlöpande säkerställa att den tekniska och organisatoriska säkerheten i samband med Behandlingen medför en lämplig nivå av konfidentialitet, integritet, tillgänglighet och motståndskraft. 7.3 Eventuella tillkommande eller ändrade krav på skyddsåtgärder från den Personuppgiftsansvarige, efter parternas tecknande av PUB-avtalet, ska betraktas som nya Instruktioner enligt PUB-avtalet. 7.4 Personuppgiftbiträdet ska genom behörighetskontrollsystem endast ge åtkomst till Personuppgifterna för sådana fysiska personer som arbetar under Personuppgiftsbiträdets ledning och som behöver åtkomsten för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. 7.5 Personuppgiftsbiträdet åtar sig att kontinuerligt Logga åtkomst till Personuppgifterna enligt PUB-avtalet i den utsträckning det krävs enligt Instruktionen. Loggar får gallras först fem (5) år efter Loggningstillfället om inte annat anges i Instruktionen. Loggar ska omfattas av erforderliga skyddsåtgärder, i enlighet med Dataskyddslagstiftningen. 7.6 Personuppgiftsbiträdet ska systematiskt testa, undersöka och utvärdera effektiviteten hos de tekniska och organisatoriska åtgärder som ska säkerställa Behandlingens säkerhet.

  • Investeringsverksamheten Investering i patent -260 919 -305 132 -452 464 -425 605 -900 517 Finansieringsverksamheten Nyemission 2 572 280 40 068 6 572 368 14 045 467 1 980 108 Upptagna lån 0 0 0 -4 458 333 6 458 333 Amortering av skuld 0 -000 000 -552 080 -227 680 -468 749 Likvida medel vid årets början 1 431 640 2 506 701 2 506 701 1 233 741 444 164 Likvida medel vid årets slut* 802 176 478 678 1 431 640 2 506 701 1 233 741 *i beloppet ingår outnyttjad checkkredit om 642 907 478 678 1 074 469 2 000 000 1 233 741

  • FINANSIELL ÖVERSIKT Införlivade dokument avseende fullständig historisk finansiell information

  • Tillämpningsdirektiv Bestämmelsen överensstämmer med 7:1–2 § i arbetsavtalslagen där sådana uppsägningsgrunder som hänför sig till arbetstagarens person fastställs. I 7:2.2 i arbetsavtalslagen finns separat listade sådana skäl som åtminstone inte kan anses utgöra sakliga och vägande skäl för uppsägning. Som ett sakligt och vägande skäl anses sådana skäl som beror på arbetstagaren själv, såsom att arbetstagaren försummar sina arbeten, inte iakttar de av arbetsgivaren inom ramen för sin direktionsrätt utfärdade bestämmelserna, ogrundad frånvaro och uppenbar vårdslöshet i arbetet. Strävan har varit att ovan precisera begreppet saklig och vägande grund genom att ge några exempel på sådana fall då det enligt avtalet kan vara tillåtet att avsluta ett anställningsförhållande genom uppsägning. Vid bedömning av huruvida uppsägningsgrunden är saklig och vägande är enligt arbetsavtalslagen försummelsen av eller brottet mot skyldigheterna på grund av arbetsavtalet eller lagen av betydelse. Vid bedömning av huruvida en uppsägningsgrund som hänför sig till arbetstagarens person är saklig och vägande ska man beakta arbetsgivarens och arbetstagarens förhållanden i sin helhet. Detta innebär att man ska bedöma huruvida uppsägningsgrunden är tillräcklig genom att helhetsbedöma samtliga omständigheter som uppenbarar sig kring fallet. Som uppsägningsgrund anses även skäl till följd av vilka det enligt arbetsavtalslagen är möjligt att häva ett arbetsavtal. Närmare beskrivning om innehållet av uppsägningsgrunderna i arbetsavtalet finns i motiveringarna till regeringens proposition (RP 157/2000).

  • Riskfaktorer Innan en investerare beslutar sig för att förvärva MTN emitterade av Fabege är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för den framtida utvecklingen för Bolaget och MTN. Nedan beskrivs några av de risker som bedöms vara av särskild betydelse för Bolaget, utan särskild rangordning. Det finns risker både vad avser omständigheter som är hänförliga till Bolaget eller branschen och sådana som är av mer generell karaktär samt risker förenade med MTN. Vissa risker ligger utanför Bolagets kontroll. Redovisningen nedan gör inte anspråk på att vara fullständig och samtliga riskfaktorer kan av naturliga skäl inte förutses eller beskrivas i detalj, varför en samlad utvärdering även måste innefatta övrig information i Grundprospektet samt en allmän omvärldsbedömning. Nedanstående risker och osäkerhetsfaktorer kan ha en negativ inverkan på Bolagets verksamhet, finansiella ställning och resultat. De kan även medföra att MTN minskar i värde, vilket skulle kunna leda till att investerare förlorar hela eller delar av sin investering i MTN. Ytterligare risker som för närvarande inte är kända för Bolaget, eller som för närvarande bedöms vara obetydliga, kan också komma att ha motsvarande negativ påverkan. I Bolagets årsredovisning beskrivs hur några av riskerna och osäkerhetsfaktorerna hanteras.

  • Avgörande av meningsskiljaktigheter På detta avtal tillämpas finsk lagstiftning samt åländsk lag till de delar landskapet Åland har egen lagstiftningsbehörighet. Tvister om giltigheten, tolkningen och tillämpningen av detta avtal samt om extra arbeten och kostnader för dem ska, om parterna inte på egen hand kan förlikas, liksom angelägenheter som gäller tvister om indrivningen av tillgodohavanden till följd av kontraktet, föras till Ålands tingsrätt för avgörande. Om parterna enas om det kan ärendet även avgöras genom skiljemannaförfarande.

  • Meningsskiljaktigheter Uppkommer tvist rörande arbetsvillkor eller förhållandet i övrigt mellan parterna eller deras medlemmar ska part påkalla förhandling. Sådan förhandling ska påkallas inom fyra månader efter det part fått kännedom om den omständighet vartill yrkandet hänför sig och senast inom två år efter det att händelsen har inträffat. Tvistefrågor som ej kan lösas vid lokal förhandling ska hänskjutas till central förhandling. Central förhandling ska påkallas inom två månader efter det den lokala förhandlingen avslutats. Om en rättstvist som rör lag, kollektivavtal eller enskilt avtal har varit föremål för central förhandling utan att kunna lösas, får part hänskjuta tvisten rättsligt avgörande inom tre månader från den dag då den centrala förhandlingen har avslutats. Påkallar part inte förhandling, eller väcks intetalan, inom föreskriven tid, förlorar hen rätten till vidare talan. Om i lag föreskrivs annan frist gäller lagens bestämmelse.

  • Verksamheten Petrosibir AB (publ.) med organisationsnummer 556468-1491 är ett svenskt bolag med verksamhet inom prospektering och produktion av olja och gas i Ryssland. Verksamheten bedrivs genom det helägda dotterbolaget AO Ingeo Holding. Ingeo Holding är innehavare av licenserna Ayazovskoye och Ayskoye. Genom det 51% ägda dotterbolaget OOO Ufa Petroluem ägs licenserna Suyanovskoye och Aysky i Basjkirien, en republik i den ryska federationen. I Basjkirien utvinner bolaget olja sedan 2011. Petrosibir äger också 49% i en oljeverksamhet i Komi, en republik i den ryska federationen. Innehavet i Komi ägs via det helägda cypriotiska dotterbolaget Sonoyta Ltd (”Sonoyta”) som i sin tur äger 49% i det cypriotiska bolaget Ripiano Holdings Ltd (”Ripiano”). Ripiano äger 100% av verksamheten i Komi.

  • Framtidsutsikter Den svenska vindkraften har haft en mycket stark expansion och vid ut- gången av 2015 stod vindkraften med sina 16,6 TWh för 10,5 procent av den svenska elproduktionen. Det kan jämföras med en produktion om 1 TWh 2006. Under 2015 sjönk utbyggnadstakten jämfört med 2014 som var ett rekordår för den svenska utbyggnaden. Att takten mattades av under 2015 är inte förvånande med tanke på den tidigare omfattande utbyggnaden och de historiskt sett låga ersättningsnivåerna. Energimarknaden är inne i en stark förändringsprocess. Med låga er- sättningsnivåer för el påverkas hela energisektorn och ingen produktions- metod står opåverkad från denna marknadsutveckling. Ekonomiska reali- teter tillsammans med miljöhänsyn förändrar produktionsmixen såväl som affärsmodeller. Vindkraft blir en allt viktigare del av inte bara den svenska elproduktionen utan också av den globala elproduktionen. Samtidigt för- söker fler och fler energibolag att sälja av eller minska sin exponering inom fossilbaserade produktionsmetoder. I Sverige syns bevis för en marknad i förändring bland annat genom besluten att inleda en förtida avveckling av kärnreaktorer på grund av bristande lönsamhet. Detta samtidigt som landbaserad vindkraft är ett av de absolut billigaste sätten att tillföra ny produktionskapacitet. Effektiviseringar i hela värdekedjan av ett vindkrafts- projekts livslängd för att möta investerarnas avkastningskrav är en nöd- vändighet. Genom markant sänkta kostnader för att etablera vindkraft kan projekt fortsatt realiseras med lönsamhet för den slutlige investeraren även i tider med låga samlade ersättningsnivåer för el och elcertifikat. Eolus långa erfarenhet av att uppföra vindkraftsanläggningar tillsammans med de fullständiga drift- och förvaltningstjänster bolaget erbjuder sörjer för att bolaget fortsatt ska kunna erbjuda attraktiva investeringsobjekt till olika kategorier av investerare. Eolus bedriver även verksamhet i USA, Norge, Finland och Baltikum. Förutsättningarna mellan länderna varierar vad gäller stödsystem, infrastruktur, vindresurser och behov av ny inhemsk elproduktion. Den amerikanska vindkraftsmarknaden som är den nyaste marknaden Eolus etablerat sig på är världens näst största efter Kina och har i och med den femåriga förlängningen av Production Tax Credit (PTC) getts stabilitet. Detta stöd tillsammans med ett otal olika mål och stöd på den delstatliga nivån samt en övergripande målsättning om att bli självförsörjande inom energiområdet lägger grund för positiva framtidsutsikter för vindkraften.

  • Byggherreansvar Försäkringen gäller inte för skada som omfattas av miljöbalken (1998:808) eller andra grannelagsrättsliga regler som den försäkrade kan bli ansvarig för i egenskap av byggherre vid mark-, byggnads-, anläggnings- eller installationsarbeten. Försäkringen gäller dock om investeringskostnaden för arbetet är högst 2 000 000 kr och den försäkrade inte är ett byggnadsentreprenadföretag. Försäkringsbeloppet är vid sådan skada begränsat till 1 000 000 kr per försäkringsår för sak- och ren förmögenhetsskada. Vid personskada är försäkringsbeloppet 10 000 000 kr per försäkringsår.