Förebyggande insatser exempelklausuler

Förebyggande insatser. Förebyggande insatser har fått en ny numrering i avtalet. Reglering av ansökan om medel för förebyggande insatser är flyttat till kapitel 5 Finansiering, § 22. Förebyggande insatser ska, precis som tidigare, tillgodose såväl arbetsgivarens kompetensförsörjningsbehov på kort- och/eller lång sikt som arbetstagarens behov av tidig omställning genom kompetensutveckling i syfte att öka anställningstryggheten hos arbetsgivaren. Avtalet har tillförts ett förtydligande vad gäller förebyggande insatser. Förebyggande insatser ska vara utöver det som normalt anses vara löpande kompetensutveckling inom ramen för arbetstagarens befintliga anställning. Kopplingen till arbetsbrist och risk för övertalighet som redogjorts för i tidigare avtal (bilaga 6, Centrala parters syn på förebyggande insatser) har tagits bort. Medel kan ersätta utbildningskostnader, merkostnader vid utbildning, t.ex. litteratur, resor, logi m.m., kostnader för handledning/coachning, kostnader för annan kompetenshöjande insats eller kostnader för samordning av förebyggande insatser. kompetens- och omställningsinsatser beaktas. Förebyggande insatser ska så som beskrivs i moment 1 tillgodose såväl arbetsgivarens kompetensförsörjnings- behov på kort- och/eller lång sikt som arbetstagarens behov av tidig omställning genom kompetensutveckling i syfte att öka anställningstryggheten hos arbetsgivaren. Rätten till en individuell kompetensutvecklingsplan har utmönstrats ur avtalet. Istället har avtalet tillförts en rätt till ett samtal om kompetens för tidsbegränsat anställda arbetstagare (se § 12). Innan arbetsgivaren beslutar att ansöka om medel för förebyggande insatser ska lokala parter i samverkan eller vid förhandling enligt medbestämmandelagen (MBL) genom diskussion och analys identifiera vilka insatser som kan vara aktuella för arbetsgivaren att söka medel för. Samverkan om förebyggande insatser protokollförs och sker innan arbetsgivaren ansöker om medel för förebyggande insatser. Av ansökan ska det framgå att samverkan skett. Kravet att arbetsgivaren ska upprätta en handlingsplan för förebyggande insatser har utmönstrats ur avtalet. Arbetsgivaren ska även fortsättningsvis årligen tillse att en uppföljning genomförs av förebyggande insatser och hur medel har använts. Uppföljningen ska redovisas för de lokala arbetstagarorganisationerna. Omställningsfonden kan stötta i detta, se mom. 5 nedan. Omställningsfonden ska ta fram underlag till arbetsgivare och lokala arbetstagarorganisationer inför den årliga...
Sample 1Sample 2Sample 3
Law Insider
+
Microsoft® Word Add-in

Get the Official Word Add-in

Open in AppSource
Add to Word Now
Förebyggande insatser. Kommunerna ansvarar för ett förebyggande socialt arbete riktat direkt till barn, ungdomar och föräldrar. De erbjuder i varierande omfattning även service i form av råd och stöd som föräldrar kan ansöka om utan att en utredning behöver inledas.
Sample 1Sample 2Sample 3
Förebyggande insatser. F.17 Beslut om förebyggande insatser 22 § LVU
Sample 1Sample 2
Förebyggande insatser. Mom. 1 Förebyggande insatser kan vara utbildning, validering, handledning/coachning och andra kompe- tenshöjande insatser för arbetstagare. Förebyggande insatser ska tillgodose
Sample 1
Förebyggande insatser. Det behövs mer kunskap om förebyggande insatser. Följande fyra områden nämns: tillgänglighet, ’råd och service’, återhämtning samt ’Ester lever ett aktivt liv’. Det första handlar om tillgänglighet till samhället, och hur människors funktionsnedsättning påverkas av ökad tillgänglighet. ’Råd och service’ används som en tidig och förebyggande insats men det saknas kunskap om dess innehåll och effekter. Återhämtningsinriktat arbetssätt1 anses vara ett sätt att motverka försämring respektive återfall i psykisk sjukdom men vi vet för lite om effekter. ’Esther lever ett aktivt liv’ är ett delprojekt inom den regionala äldrestrategin (under framtagande) som handlar om att aktivt åldrande förebygger åldersrelaterade sjukdomar, men mer specifik kunskap saknas om hälsoeffekter.
Sample 1
Förebyggande insatser. Beslut om regelbunden kontakt med särskilt utsedd kontaktperson eller behandling i öppna former IU 22 § första stycket LVU.
Sample 1
Förebyggande insatser. Kapitlet beskriver arbetsgivares möjligheter att avropa respektive ansöka om medel från Omställningsfonden för att genomföra förebyggande insatser. I kapitlet beskrivs också en rätt till en individuell kompetensutvecklingsplan för vissa grupper av arbetstagare. I bilaga 6 – Centrala parters syn på förebyggande insatser finns exempel på hur den lokala hanteringen av medel till förebyggande insatser kan gå till.
Sample 1
Förebyggande insatser. Bistånd kan beviljas till förebyggande insatser som till sin karaktär är starkt knutna till den enskildes speciella situation. Exempel är skydd för en kvinna som hotas psykiskt eller fysiskt, tjej/killgrupp, eller genom den riktade verksamheten på Familjecentrum. Vid heldygnsvård utnyttjas i första hand de HVB-hem och familjehem med ramavtal, eller SIS. Vid fråga om s.k. kontraktsvård, initierar kriminalvården frågan om gemensam utredning. Utredningen ska ske skyndsamt.
Sample 1

Related to Förebyggande insatser

  • Utskottets ställningstagande Under 2020 uppgick värdet av de inköp som omfattas av upphandlingslagarna till ca 819 miljarder kronor enligt Konkurrensverket. Detta motsvarade närmare en sjättedel av Sveriges BNP. Systemet med offentlig upphandling ska bidra till kostnadseffektiva och samhällsekonomiskt effektiva offentliga inköp. När den offentliga upphandlingen används som ett strategiskt verktyg finns potential att skapa verksamhetsnytta, samtidigt som inköpen bidrar till att nå andra samhälleliga mål. Utskottets utgångspunkt är att arbete som utförs inom ramen för en verksamhet som har upphandlats offentligt ska utföras under goda arbetsvillkor. Detsamma gäller för arbetsmarknaden i sin helhet. Det ska inte vara möjligt för aktörer att tillskansa sig offentliga kontrakt genom anbud som bygger på att de som i slutändan utför arbetet har undermåliga arbetsvillkor. Som utskottet har framhållit vid upprepade tillfällen är den svenska arbetsmarknadsmodellen en grundpelare för ordning och reda på arbetsmark- naden. Vi har en arbetsmarknad där den arbetsrättsliga lagstiftningens i många delar kollektivavtalsdispositiva karaktär gör att arbetsmarknadens parter har relativt långtgående möjligheter att själva reglera vad de uppfattar som missförhållanden och göra anpassningar till de särskilda behov som kan finnas inom olika branscher. I motionerna 2022/23:1370 (S) och 2022/23:1479 (S) yrkande 1 framställs liknande krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar. Som har framgått ovan delar utskottet motionärernas syn på vikten av att offentliga upphandlingar utförs under trygga arbetsförhållanden och goda arbetsvillkor. Utskottet konstaterar att dagens upphandlingslagstiftning, som till viss del har sin bakgrund i EU-rätten, innehåller bestämmelser om att vissa upphandlingar ska innehålla arbetsrättsliga villkor enligt nivåerna i ett svenskt centralt kollektivavtal. De arbetsrättsliga villkoren ska även uppfyllas av under- leverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet. Det är välkommet att den offentliga sektorn på detta vis kan bidra till att förbättra arbetsvillkoren för de arbetstagare som utför offentligt upphandlade kontrakt. Utskottet ser också positivt på det stöd som Upphandlingsmyndigheten lämnar till berörda parter för att underlätta tillämpningen av arbetsrättsliga villkor. Utskottet anser att det befintliga regelverket till stor del fångar upp de farhågor som motionärerna verkar ha. Utskottet kan inte se att det finns skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av vad motionärerna anför, och därför bör yrkandena avslås. I motion 2022/23:1962 (S) menar motionärerna att det är problematiskt när det finns flera underentreprenörer vid upphandlingar, och de vill därför se insatser på området. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i fråga om vikten av att kunna kontrollera det arbete som utförs inom ramen för en offentlig upphandling och att arbetet ska utföras av seriösa aktörer. Utskottet konstaterar dock att vi redan i dag har lagstiftning på plats som ger arbetstagare och deras arbetstagarorganisationer rätt att vända sig mot andra entreprenörer än arbetsgivaren vid lönefordringar. Utskottet noterar också att systemet för leverantörskontroll i samband med offentlig upphandling för närvarande är under utredning. Utskottet anser inte att det finns skäl att förekomma utredningens arbete genom något initiativ på området, och därför bör yrkandet avslås. Trakasserier i arbetslivet‌

  • Överenskommelse om annan uppsägningstid Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att annan uppsägningstid ska gälla. Om så sker får emellertid arbetsgivarens uppsägningstid inte understiga uppsägningstid enligt detta avtal.

  • Kostnadsfördelning Huvudmannen svarar för alla arbeten och kostnader för den allmänna anläggningen. Fastighetsägaren svarar för alla arbeten och kostnader för VA-installationen. Anordning som behövs endast för en eller några få fastigheter, t.ex. anordning för tryckstegring av vatten eller pumpning av avloppsvatten, bekostas av vederbörande fastighetsägare om inte huvudmannen bestämt annat.

  • Ledighet med tillfällig föräldrapenning Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning görs avdrag för varje frånvaro- timme med Vid frånvaro hel kalendermånad görs avdrag med tjänstemannens hela månadslön.

  • Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. att införa en proportionalitetsprincip och sympatiåtgärder. Utskottet hänvisar bl.a. till det befintliga regelverkets utformning. Jämför reservation 18 (M), 19 (C), 20 (V), 21 (KD) och 22 (L) samt särskilt yttrande 5 (C).

  • Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 §2 Inkomst av anställn ing, för vil- Inkomst av anställn ing, för vil- ken den försäkrade inte är skatt - ken den försäkrade inte är skatt - skyldig här i riket enligt kom- skyldig enligt inkomstskattelagen munalskattelagen (1928:370), (1998:000), inkomst av anställ - inkomst av anställning, för vilken ning, för vilken den försäkrade är den försäkrade är skattskyldi g skattskyldig enligt lagen enligt lagen (1991:586) om (1991:586) om särskild inkomst- särskild inkomstskatt för skatt för utomlands bosatta samt utomlands bosatta samt inkomst inkomst av anställning för vilke n av anställning för vilken de n den försäkrade är skattskyldi g försäkrade är skattskyldig enlig t enligt lagen (1991:591) om sär - lagen (1991:591) om särskil d skild inkomstskatt för utomland s inkomstskatt för utomlands bosatta artister m. fl. och för vil - bosatta artister m. fl. och för vil - ken svensk lagstiftning om social ken svensk lagstiftning om social trygghet skall gälla enligt EES - trygghet skall gälla enligt EES - avtalet skall bestämmas me d avtalet skall bestämmas med led- ledning av xxxxxxxx uppgift frå n ning av särskild uppgift från ar - arbetsgivaren. Sådan uppgift skall betsgivaren. Sådan uppgift skall senast den 31 januari året näs t senast den 31 januari året näs t efter det år, som inkomsten avser, efter det år, som inkomsten avser, avläm nas till den myndighet, som avläm nas till den myndighet, som avses i 3 kap. 58 § lagen avses i 3 kap. 58 § lagen (1990:325) om självdeklaratio n (1990:325) om självdeklaratio n och kontrolluppgifter. I uppgiften och kontrolluppgifter. I uppgiften skall anges den försäkrade s skall anges den försäkrade s fullständiga namn, födelsetid och fullständiga namn, födelsetid och adress samt beloppet av den ut- adress samt beloppet av den ut- betalade lönen eller ersättninge n betalade lönen eller ersättninge n och den tidrymd som denna avser. och den tidrymd som denna avser. Vidare skall i uppgiften anges, om Vidare skall i uppgiften anges, om den försäkrade fått skattepliktig a den försäkrade fått skattepliktig a naturaförmåner. Arbetsgivaren naturaförmåner. Ett exemplar av skall sända ett exemplar av uppgiften skall inom tid som nyss uppgiften till den försäkrade inom sagts av arbetsgivaren sändas den nyss angivna tiden. till den försäkrade. Med arbetsgivare förstås vid Med arbetsgivare förstås vid tillämpningen av denna lag äve n tillämpningen av denna lag äve n den som utbetalat bidrag som den som utgivit bidrag som avses avses i 11 kap. 2 § första stycke t i 11 kap. 2 § första stycket m ) m lagen (1962:381) om allmän lagen (1962:381) om allmän för - försäkring. säkring.

  • Förberedelse- och avslutningsarbete Som övertid räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens uppgifter.

  • Läkarintyg Arbetsgivaren är skyldig att betala sjuklön fr o m den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om medarbetaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd med läkarintyg (8 § 2 st SjLL). Om arbetsgivaren så begär ska medarbetaren styrka nedsättningen av arbets- förmågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare.

  • Meddelarfrihet Leverantören förbinder sig att, med undantag för vad som nedan anges, inte ingripa mot eller efterforska den som lämnat meddelande till författare, utgivare eller motsvarande för offentliggörande i tryckt skrift eller i radioprogram eller liknande sådana upptagningar. Meddelarfriheten omfattar endast uppgifter rörande det uppdrag som utförs för Uppdragsgivaren. Förbudet gäller inte sådana meddelanden som avser företagshemlighet som skyddas av Lag (1990:409) om skydd för företagshemligheter. Förbudet gäller heller inte för den del som omfattas av tystnadsplikt för Leverantörens anställda utanför det verksamhetsområde som vårdgivarförhållandet omfattar, och inte heller i vidare mån än vad som följer av de begränsningar i meddelarfriheten för offentligt anställda, enligt bestämmelser i OSL.

  • Räntebestämmelser Xxxxxxx ersättningen senare än vad som sagts ovan utgår dröjsmålsränta enligt räntelagen. För den tid som utbetalning fördröjts genom polisutredning eller skiljemannavärdering betalar bolaget ränta enligt Riksbankens referensränta. Ränta betalas inte om den är mindre än 1 % av prisbasbeloppet*.