Förebyggande insatser exempelklausuler

Förebyggande insatser. Förebyggande insatser har fått en ny numrering i avtalet. Reglering av ansökan om medel för förebyggande insatser är flyttat till kapitel 5 Finansiering, § 22. Mom. 1 Avtalet har tillförts förtydligande av vad förebyggande insatser kan vara - utbildning, validering, handledning/coachning och andra kompetens- höjande insatser för arbetstagare. Mom. 2 Avtalet har tillförts förtydligande av vad medel för förebyggande insatser kan ersätta arbetsgivaren för. Denna information låg tidigare i annan bilaga (bilaga 6, Centrala parters syn på förebyggande insatser). Mom. 3 Förebyggande insatser kan fortsättningsvis omfatta tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda arbetstagare. Avtalet ger alltså inte rätt till förebyggande insatser för samtliga tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda. Det är arbetsgivarens verksamhetsbehov som ligger till grund för vilka det är som kan omfattas av insatserna. Även arbetstagarens behov av Mom. 4 Arbetsgivaren kan ta del av medel på samma sätt som tidigare, antingen genom ansökan eller genom avrop av medel. Någon ändring i detta förfarande har inte införts. Mom. 5 Omställningsfonden kan ge arbetsgivare och lokala arbetstagar- organisationer stöd och vägledning i arbetet med förebyggande insatser.
Sample 1Sample 2Sample 3See All (4)
Law Insider
+
Microsoft® Word Add-in

Get the Official Word Add-in

Open in AppSource
Add to Word Now
Förebyggande insatser. Kommunerna ansvarar för ett förebyggande socialt arbete riktat direkt till barn, ungdomar och föräldrar. De erbjuder i varierande omfattning även service i form av råd och stöd som föräldrar kan ansöka om utan att en utredning behöver inledas.
Sample 1Sample 2Sample 3
Förebyggande insatser. Beslut om förebyggande insatser 22 § LVU
Sample 1Sample 2
Förebyggande insatser. Det behövs mer kunskap om förebyggande insatser. Följande fyra områden nämns: tillgänglighet, ’råd och service’, återhämtning samt ’Ester lever ett aktivt liv’. Det första handlar om tillgänglighet till samhället, och hur människors funktionsnedsättning påverkas av ökad tillgänglighet. ’Råd och service’ används som en tidig och förebyggande insats men det saknas kunskap om dess innehåll och effekter. Återhämtningsinriktat arbetssätt1 anses vara ett sätt att motverka försämring respektive återfall i psykisk sjukdom men vi vet för lite om effekter. ’Esther lever ett aktivt liv’ är ett delprojekt inom den regionala äldrestrategin (under framtagande) som handlar om att aktivt åldrande förebygger åldersrelaterade sjukdomar, men mer specifik kunskap saknas om hälsoeffekter.
Sample 1
Förebyggande insatser. 10.3.1. Beslut om förebyggande insatser enligt 22 § LVU 22 § 1 st LVU Social- utskottet Mellantvång 10.3.2. Beslut om upphörande av förebyggande insatser enligt 22 § LVU 22 § 3 st LVU Social- utskottet Mellantvång
Sample 1
Förebyggande insatser. Mom. 1 Förebyggande insatser kan vara utbildning, validering, handledning/coachning och andra kompe- tenshöjande insatser för arbetstagare. Förebyggande insatser ska tillgodose a) arbetsgivarens kompetensförsörjningsbehov på kort- och/eller lång sikt, b) arbetstagarens behov av tidig omställning genom kompetensutveckling i syÆe att öka anställnings- tryggheten hos arbetsgivaren, samt c) vara utöver det som normalt anses vara löpande kompetensutveckling inom ramen för arbetstagarens befintliga anställning. Mom. 2 Medel för förebyggande insatser kan ersätta arbetsgivaren för a) utbildningskostnader, b) merkostnader vid utbildning, t.ex. litteratur, resor, logi m.m., c) kostnader för handledning/coachning, d) kostnader för annan kompetenshöjande insats, e) kostnader för samordning av förebyggande insatser. Mom. 3 Förebyggande insatser kan omfatta tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda arbetstagare. Mom. 4 Arbetsgivaren kan ansöka om respektive avropa medel till förebyggande insatser. Innan arbetsgivaren beslutar om att ansöka om medel för förebyggande insatser ska lokala parter i samver- kan eller vid förhandling enligt medbestämmandelagen (MBL) genom diskussion och analys identifiera vilka insatser som kan vara aktuella för arbetsgivaren att söka medel för. Av ansökan ska framgå att samverkan skett och att det protokollförts. Arbetsgivaren ska årligen tillse att en uppföljning genomförs av förebyggande insatser och hur medel har använts. Uppföljningen ska redovisas för de lokala arbetstagarorganisationerna. Mom. 5 Omställningsfonden kan ge arbetsgivare och lokala arbetstagarorganisationer stöd och vägledning i arbetet med förebyggande insatser. Omställningsfonden ska ta fram underlag till arbetsgivare och lokala arbettagarorganisationer inför den årliga uppföljningen av hur förebyggande medel har använts. Omställningsfonden kan eÆer initiativ från en eller flera arbetsgivare anordna och genomföra förebyggande insatser.
Sample 1
Förebyggande insatser. Bistånd kan beviljas till förebyggande insatser som till sin karaktär är starkt knutna till den enskildes speciella situation. Exempel är skydd för en kvinna som hotas psykiskt eller fysiskt, tjej/killgrupp, eller genom den riktade verksamheten på Familjecentrum. Vid heldygnsvård utnyttjas i första hand de HVB-hem och familjehem med ramavtal, eller SIS. Vid fråga om s.k. kontraktsvård, initierar kriminalvården frågan om gemensam utredning. Utredningen ska ske skyndsamt.
Sample 1
Förebyggande insatser. Beslut om regelbunden kontakt med särskilt utsedd kontaktperson eller behandling i öppna former IU 22 § första stycket LVU.
Sample 1
Förebyggande insatser. Kapitlet beskriver arbetsgivares möjligheter att avropa respektive ansöka om medel från Omställningsfonden för att genomföra förebyggande insatser. I kapitlet beskrivs också en rätt till en individuell kompetensutvecklingsplan för vissa grupper av arbetstagare. I bilaga 6 – Centrala parters syn på förebyggande insatser finns exempel på hur den lokala hanteringen av medel till förebyggande insatser kan gå till.
Sample 1

Related to Förebyggande insatser

  • Veckoarbetstid Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde tjänstemannen. För den som har oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel. Veckoarbetstiden beräknas med högst 2 decimaler, varvid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt. Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året, räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år. Om lönen ändras gäller följande. Arbetsgivaren ska göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen till den dag tjänstemannen får besked om sin nya lön.

  • Överenskommelse om annan uppsägningstid Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att annan uppsägningstid ska gälla. Om så sker får emellertid arbetsgivarens uppsägningstid inte understiga uppsägningstid enligt detta avtal.

  • Halvårsredogörelse och årsberättelse, ändring av fondbestämmelserna Förvaltaren ska lämna en halvårsredogörelse för räkenskapsårets sex första månader inom två månader från halvårets utgång samt en årsberättelse för fonden inom fyra månader från räkenskapsårets utgång. Redogörelserna ska kostnadsfritt sändas till andelsägare som begär det samt finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet. Ändring av fondbestämmelserna får endast ske genom beslut av förvaltarens styrelse och ska underställas Finansinspektionen för godkännande. Sedan ändring godkänts ska beslutet finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet samt tillkännages på sätt som Finansinspektionen anvisar.

  • Arbetstidsförkortning 1. Förkortningen av arbetstiden gäller de arbetstidsformer vars ordinarie arbetstid är 40 timmar per vecka. Normalt är sådana arbetstidsformer dagsarbete, tvåskiftsarbete och kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete. Därutöver förutsätts att arbetstagaren har en semester på högst 30 vardagar och att hans eller hennes arbetstid per år i övrigt endast förkortas av kyrkliga helger, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen och första maj. 2. Ledighet ges under kalenderåret för utförda ordinarie arbetsdagar enligt följande: minst 18 1 36 2 53 3 70 4 87 5 104 6 121 7 138 8 155 9 172 10 189 11 206 12,5 Som utförda ordinarie arbetsdagar räknas även de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som infaller under arbetstagarens sjukdomstid och som arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid för eller lön för förlossningsledighet för och utbildningstid till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet. På samma sätt jämställs med ordinarie arbetsdagar den tid som används till kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens möten och till möten som ordnas av nämnder eller andra bestående organ som tillsatts av dem, för Industrifackets förbundsfullmäktiges eller förbundskommittéers möten och den tid som, med de förutsättningar som avtalats om i kollektivavtalet, använts till möten för valnämnder eller -kommittéer som tillsatts för statliga val, 50- och 60-årsdagar, eget bröllop, nära anhörigs begravning, uppbåd, repetitionsövningar samt ledighet som orsakats av vård av sjukt barn. Om ledigheten som ska beviljas ingår i den ovan nämnda tiden som ackumulerar antalet ordinarie arbetsdagar, anses den lediga dagen vara förbrukad. För en dylik ledig dag betalas ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten. En sjuk arbetstagare får inte beordras på skiftledighet. Ifall skiftledigheterna samtidigt ges till hela avdelningen, produktionslinjen eller arbetsskiftet, förbrukas dock skiftledigheterna. Skiftledigheterna förbrukas också om arbetstagaren meddelats om skiftledigheterna innan han eller hon insjuknat. Av arbetstidsförkortningen avdras övriga än under punkt 1 nämnda årliga avtals- eller praxisbaserade semesterarrangemang som förkortar arbetstiden eller årligen regelbundet återkommande extra lediga dagar. 3. Ledig tid som intjänats under kalenderåret ska ges arbetstagaren senast före utgången av kalenderåret, eller ifall det inte är möjligt före utgången av april nästa år, om man inte lokalt kommer överens om annat. Ledigheten ges vid den tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Om ledigheten beviljas samtliga arbetstagare eller arbetsavdelningar samtidigt iakttas anmälningstiden på två veckor. Det avgörs på företagsnivån på vilket sätt ledighet ges. Skiftledighet kan med tanke på drifttiderna förverkligas i företagen bl.a. på följande vis: a) genom att ge en arbetsdag ledigt, b) genom att ge två eller flera arbetsdagar ledigt i sänder, c) genom att ge mellandagen eller mellandagarna i söckenhelgsveckor ledigt, d) genom att ge lediga dagar enligt produktionssituationen till exempel under sommaren. Ledighet ges minst ett arbetsskift åt gången, om inte annat avtalas lokalt. 4. Åt arbetstagaren betalas en ersättning för ledigheten enligt den genomsnittliga timförtjänsten. Ersättningen betalas i samband med lönebetalning för den lönebetalningsperiod inom vilken ledigheten tas. Ifall arbetstagarens antal arbetsdagar som inverkar på skiftledigheterna vid utgången av kalenderåret är 9–17 eller 27–35 ” 43–52 ” 61–69 ” 79–86 ” 95–103 ” 113–120 ” 130–137 ” 147–154 ” 164–172 ” 181–188 ” 198–205 ” betalas till honom eller henne på följande lönebetalningsdag hälften av lönen för en skiftledighet. Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och den intjänade ledigheten inte fram till denna tidpunkt har getts, betalas till arbetstagaren lön som motsvarar den intjänade ledigheten i enlighet med den genomsnittliga timförtjänsten. Om arbetstagaren då anställningsförhållandet upphör har getts för mycket ledighet, får arbetsgivaren från arbetstagarens slutlön innehålla den summa som motsvarar denna ledighet. 5. I de arbetstidsformer som avses i den här paragrafen ersätts arbete som överskrider arbetstiden per vecka i den aktuella arbetsveckans arbetstidsschema i enlighet med vad man har avtalat om angående övertidsarbete per vecka i kollektivavtalet. 6. Vid fastställandet av semesterns längd anses såsom dagar jämställda med dagar i arbete även de dagar under vilka arbetstagaren varit förhindrad att utföra arbete på grund av att han eller hon har tagit ut ledigheter i enlighet med denna paragraf. 7. Med arbetstagaren kan även avtalas om att ledighet inte tas ut. För arbete som har utförts på en ledig dag betalas till arbetstagaren enkel lön.

  • Bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter Bostadsrättshavaren skall på egen bekostnad till det inre hålla lägenheten med tillhörande utrymmen, t ex lägenhetsförråd och i bostadsrätten ingående mark, i gott skick. Till lägenhetens inre skick räknas: rummens väggar, golv och tak, inredning i kök, badrum och övriga utrymmen i lägenheten samt eldstäder inklusive rökgångar, glas och bågar i lägenhetens ytter- och innerfönster, lägenhetens ytter- och innerdörrar samt de anordningar från stamledningar för vatten, avlopp, gas, elektricitet, och ventilation som bostadsrättshavaren försett lägenheten med. Bostadsrättshavaren svarar dock inte för målning av yttersidorna av ytterdörrar och ytterfönster och inte heller för annat underhåll av radiatorer än målning av dessa. Bostadsrättshavaren svarar inte heller för reparation av ventilationskanaler eller ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten, om föreningen har försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar fler än en lägenhet. Är bostadsrättslägenhet försedd med balkong, terrass eller uteplats åligger det bostadsrätthavaren att svara för renhållning och snöskottning. Bostadsrättshavaren svarar för reparation på grund av brand- eller vattenledningsskada endast om skadan uppkommit genom bostadsrättshavarens vårdslöshet eller försummelse, eller vårdslöshet eller försummelse av någon som hör till bostadsrättshavarens hushåll eller gästar bostadsrättshavaren eller av annan som bostadsrättshavaren inrymt i lägenheten eller som där utför arbete för bostadsrättshavarens räkning. Ifråga om brandskada som uppkommit genom vårdslöshet eller försummelse av någon annan än bostadsrättshavaren själv, gäller vad nu sagts dock endast om bostadsrättshavaren brustit i omsorg och tillsyn. Fjärde stycket äger motsvarande tillämpning om ohyra förekommer i lägenheten. Föreningsstämma kan i samband med gemensam underhållsåtgärd besluta om reparation, byte av inredning och utrustning avseende de delar av lägenheten som medlemmen svarar för.

  • Kostnadsfördelning Huvudmannen svarar för alla arbeten och kostnader för den allmänna anläggningen. Fastighetsägaren svarar för alla arbeten och kostnader för VA-installationen. Anordning som behövs endast för en eller några få fastigheter, t.ex. anordning för tryckstegring av vatten eller pumpning av avloppsvatten, bekostas av vederbörande fastighetsägare om inte huvudmannen bestämt annat.

  • Ledighet med tillfällig föräldrapenning Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning görs avdrag för varje frånvarotimme med Vid frånvaro hel kalendermånad görs avdrag med tjänstemannens hela månads- lön.

  • Genomsnittlig arbetstid Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd ska vara i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka, om inte annat framgår av följande stycken. Då Anmärkning

  • Arbetstidsförändring Om arbetstidens längd vid företaget eller för vissa tjänstemän förändras skall lönerna för berörda tjänstemän ändras i proportion till arbetstidsförändringen. Detta gäller inte för överenskommelse om arbetstidsförkortning i central löneöverenskommelse.

  • Medgivandets giltighetstid, återkallelse Medgivandet gäller tills vidare. Xxxxxxxxx har rätt att när som helst återkalla medgivandet genom att kontakta betalningsmottagaren eller sin betaltjänstleverantör. Meddelandet om återkallelse av medgivandet ska för att stoppa ännu inte genomförda betalningar vara betalningsmottagaren tillhanda senast fem bankdagar före förfallodagen alternativt vara betalarens betaltjänstleverantör tillhanda senast bankdagen före förfallodagen vid den tidpunkt som anges av betaltjänstleverantören.