Common use of Föredragning Clause in Contracts

Föredragning. I samband med bildandet av Region Uppsala beslutade landstingsfullmäktige att inrätta en gemensam nämnd för kunskapsstyrning för socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård tillsammans med länets kommuner. Kunskapsstyrning handlar om att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom en verksamhet. Under hösten 2016 antog parterna samverkansavtal och reglemente för den gemensamma nämnden. Kommunfullmäktige i Uppsala fattade beslut i ärendet i december 2016. E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Nämnden inrättades den 1 januari 2017 och har ansvar för den verksamhet som ingick i dåvarande regionförbundets enhet för Välfärd och FoU-stöd samt för delar av landstingets FoU-verksamhet. Nämndens ansvar omfattar bland annat stöd till parternas utveckling och implementering av forsknings- och kunskapsbaserad verksamhet på området och ska vara en dialogpart gentemot den nationella nivån i frågor som rör kunskapsutveckling och kunskapsstyrning. Under hösten 2018 utvärderades nämnden för kunskapsstyrning. Utvärderingen gav rekommendationen att samverkan kring gemensamma kunskapsstyrningsfrågor istället ska hanteras i samverkansstrukturen HSVO. De ärenden som HSVO och kunskapsnämnden behandlat har överlappat varandra och nämnden har haft ett svagt mandat då huvudmännen för verksamheterna finns i kommunerna. Nämnden inrättades delvis som ett svar på tidigare bristande samverkansstrukturer mellan kommunerna och regionen på området. Dessa har under de senaste åren förbättrats. Inom HSVO samråd och Regionalt Forum finns numera en politisk representation och tjänstemannaledningen HSVO ger en nära koppling till kommunernas verksamhet. Genom att arbeta med kunskapsstyrningen inom HSVO kan länets aktörer koppla kunskapsstyrning med verksamhetsfrågor på ett sätt som är unikt sett gentemot övriga landet och bedöms ha goda förutsättningar att ge resultat. Den 1 februari 2019 föreslog ledamöterna i Regionalt forum att gällande samverkansavtal mellan Region Uppsala och länets kommuner kring kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård skulle sägas upp och ersättas med ett nytt avtal där HSVO ges avsvaret för att hantera gemensamma kunskapsstyrningsfrågor på området. Förslaget till nytt samverkansavtal i bilaga godkändes av Regionalt forum den 3 maj med förutsättningen att beslut om avtalet ska fattas i parternas respektive fullmäktige. Som en följd av det nya samverkansavtalet och det nya ansvar som ges HSVO föreslås den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning avvecklas.

Föredragning. I samband Patientnämnden är en fristående instans som patienter eller närstående kan vända sig till med bildandet av Region Uppsala beslutade landstingsfullmäktige att inrätta en gemensam nämnd för kunskapsstyrning för socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård tillsammans med länets kommuner. Kunskapsstyrning handlar om att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom en verksamhet. Under hösten 2016 antog parterna samverkansavtal och reglemente för den gemensamma nämnden. Kommunfullmäktige i Uppsala fattade beslut i ärendet i december 2016. E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Nämnden inrättades den 1 januari 2017 och har ansvar för den verksamhet som ingick i dåvarande regionförbundets enhet för Välfärd och FoU-stöd samt för delar av landstingets FoU-verksamhet. Nämndens ansvar omfattar bland annat stöd till parternas utveckling och implementering av forsknings- och kunskapsbaserad verksamhet på området och ska vara en dialogpart gentemot den nationella nivån i frågor frågor, synpunkter eller klagomål som rör kunskapsutveckling hälso- och kunskapsstyrningsjukvård eller tandvård. Under hösten 2018 utvärderades nämnden Varje landsting och kommun ska enligt lag ha en patientnämnd. Kommunen får överlåta skyldigheten att ha en patientnämnd till landstinget, om kommunen och landstinget har kommit överens om detta, och kommunen får lämna ekonomiskt bidrag till landstinget som motiveras av överenskommelsen. Den gemensamma patientnämndens uppdrag i förhållande till kommunen omfattar all den hälso- och sjukvård som kommunen ansvarar för. Det berör framförallt hälso- och sjukvårdsinsatser för kunskapsstyrningäldre men också exempelvis skolhälsovård. Utvärderingen gav rekommendationen Det är kommunen som är vårdgivare i de flesta fall och det är i första hand vårdgivaren som ska ta emot och besvara klagomål. Vill patienter eller anhöriga framföra sina frågor till någon utomstående, kan de vända sig till patientnämnden för att samverkan kring gemensamma kunskapsstyrningsfrågor istället ska hanteras exempelvis få hjälp att ta tillvara sina intressen eller bli hänvisade till rätt myndighet. Den nya lagen ger patientnämnderna en mer central roll i samverkansstrukturen HSVOklagomålshanteringen. De ärenden som HSVO Patientnämnderna åläggs att utifrån patientklagomål, iakttagelser och kunskapsnämnden behandlat har överlappat varandra och nämnden har haft ett svagt mandat då huvudmännen för verksamheterna finns avvikelser av betydelse göra mer analyser att återföra till vårdgivarna. Vårdgivarna får i kommunerna. Nämnden inrättades delvis som ett svar på tidigare bristande samverkansstrukturer mellan kommunerna och regionen på området. Dessa har under de senaste åren förbättrats. Inom HSVO samråd och Regionalt Forum finns numera en politisk representation och tjänstemannaledningen HSVO ger en nära koppling till kommunernas verksamhet. Genom sin tur tydligare skyldigheter i hanteringen av klagomål samt att arbeta med kunskapsstyrningen inom HSVO kan länets aktörer koppla kunskapsstyrning med verksamhetsfrågor på ett strukturerat sätt som är unikt sett gentemot övriga landet och bedöms ha goda förutsättningar att ge resultatta tillvara patientnämndernas analyser. Den 1 februari 2019 föreslog ledamöterna i Regionalt forum att gällande samverkansavtal mellan Region Uppsala och länets kommuner kring kunskapsstyrning inom socialtjänst har sedan 1990-talet och angränsande hälso- en överenskommelse som gjordes i samband med ädelreformen haft en gemensam patientnämnd i landstingets och sjukvård skulle sägas sedermera Region Uppsalas regi. Överenskommelsen innebar också att landstinget finansierade verksamheten. I och med det nya utökade uppdraget behöver en ny överenskommelse tecknas, där patientnämndsverksamheten samfinansieras och bedrivs i närmare samarbete mellan Region Uppsala och kommunerna. Ersättningen för 2019 är 0,50 kronor per invånare och ska årligen räknas upp och ersättas med ett nytt avtal där HSVO ges avsvaret för att hantera gemensamma kunskapsstyrningsfrågor på områdetdet så kallade landstingsprisindex. Förslaget till nytt samverkansavtal i bilaga godkändes Uppsägningen av Regionalt forum den 3 maj med förutsättningen att beslut om tidigare överenskommelsen gjordes 15 juni 2018. Det nya avtalet ska fattas gälla från och med 1 januari 2019 och träder i parternas respektive fullmäktigekraft efter att fullmäktige fattat beslut enligt förslag. Som en följd av det nya samverkansavtalet och det nya ansvar som ges HSVO Kommunstyrelsens ordförande föreslås den gemensamma nämnden underteckna avtalet för kunskapsstyrning avvecklasUppsala kommun.

Föredragning. I samband med bildandet av Region Sedan ÄDEL-reformen år 1992 har kommunerna i Uppsala beslutade landstingsfullmäktige att inrätta en gemensam nämnd för kunskapsstyrning för socialtjänst och angränsande län hälso- och sjukvård tillsammans med länets kommuner. Kunskapsstyrning handlar om att utvecklasjukvårdsansvar för personer som bor i särskilda boenden, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom en verksamhet. Under hösten 2016 antog parterna samverkansavtal och reglemente för den gemensamma nämnden. Kommunfullmäktige vistas i dagverksamhet Postadress: Uppsala fattade beslut i ärendet i december 2016. kommun, kommunledningskontoret, 753 75 Uppsala Besöksadress: Xxxxxxxxxxxxx 00 Telefon: 000-000 00 00 (växel) E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Nämnden inrättades den samt ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende. Ansvaret omfattar inte hälso- och sjukvård som utförs av läkare. I enlighet med hälso- och sjukvårdslagen ska Region Uppsala till kommunerna inom länet avsätta de läkarresurser som behövs för att enskilda ska kunna erbjudas en god hälso- och sjukvård i särskilt boende och i dagverksamhet enligt 12 kap. 1 januari 2017 §. Detsamma gäller hemsjukvård i ordinärt boende och har ansvar i sådant särskilt boende som avses i 5 kap. 5 § tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453), om en kommun ansvarar för den verksamhet som ingick i dåvarande regionförbundets enhet för Välfärd vården enligt 14 kap. 1 §. I hälso- och FoU-stöd samt för delar av landstingets FoU-verksamhet. Nämndens ansvar omfattar bland annat stöd till parternas utveckling och implementering av forsknings- och kunskapsbaserad verksamhet på området och ska vara en dialogpart gentemot den nationella nivån i frågor som rör kunskapsutveckling och kunskapsstyrning. Under hösten 2018 utvärderades nämnden för kunskapsstyrning. Utvärderingen gav rekommendationen sjukvårdslagen framgår även att samverkan kring gemensamma kunskapsstyrningsfrågor istället ska hanteras i samverkansstrukturen HSVO. De ärenden som HSVO och kunskapsnämnden behandlat har överlappat varandra och nämnden har haft ett svagt mandat då huvudmännen för verksamheterna finns i kommunerna. Nämnden inrättades delvis som ett svar på tidigare bristande samverkansstrukturer mellan kommunerna och regionen på området. Dessa har under de senaste åren förbättrats. Inom HSVO samråd och Regionalt Forum finns numera en politisk representation och tjänstemannaledningen HSVO ger en nära koppling till kommunernas verksamhet. Genom att arbeta med kunskapsstyrningen inom HSVO kan länets aktörer koppla kunskapsstyrning med verksamhetsfrågor på ett sätt som är unikt sett gentemot övriga landet och bedöms ha goda förutsättningar att ge resultat. Den 1 februari 2019 föreslog ledamöterna i Regionalt forum att gällande samverkansavtal mellan Region Uppsala och länets kommuner kring kunskapsstyrning inom socialtjänst kommunerna ska sluta avtal angående omfattningen av och angränsande formerna för läkarmedverkan. Det avtalsförslag som tagits fram i bilaga 1 omfattar läkarinsatser för enskilda personer med kommunal hälso- och sjukvård skulle sägas upp sjukvård. I avtalet samt i relaterade styrdokument som publiceras i dokumentsamlingen Vård i Samverkan (ViS) anges och ersättas fastställs parternas åtaganden för läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård. Parallellt med ett nytt avtal där HSVO ges avsvaret framtagandet av avtalet har en översyn av berörda styrdokument i ViS genomförts vilket inneburit att sju olika styrdokument sammanfogas till en riktlinje. Syftet är att tydliggöra huvudmännens respektive ansvar och utforma en tydligare grund för lokala rutiner. Ansvarsfördelning och kvalitetsområden har tydliggjorts och mallar/bilagor har utformats så att de passar för all kommunal hemsjukvård oavsett var patienten bor. Det aktuella avtalet tydliggör bland annat att hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet erbjuds person som inte på egen hand eller med stöd kan uppsöka vårdcentral och att rutiner för uppföljning av läkarmedverkan upprättas. Parterna ska gemensamt verka för att hantera gemensamma kunskapsstyrningsfrågor på området. Förslaget till nytt samverkansavtal i bilaga godkändes av Regionalt forum den 3 maj med förutsättningen att beslut om avtalet ska fattas i parternas respektive fullmäktige. Som patienten och dennes anhöriga upplever delaktighet och trygghet beträffande hälso- och sjukvårdsinsatser och att en följd av det nya samverkansavtalet samordnad individuell planering (SIP) erbjuds och det nya ansvar som ges HSVO föreslås den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning avvecklasfast vårdkontakt utses när behov föreligger.

Föredragning. I samband Personligt ombud riktar sig till personer som är 18 år eller äldre, med bildandet psykiska funktionsnedsättningar samt betydande och väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på olika livsområden. Stöd till kommunerna utgår i form av Region Uppsala beslutade landstingsfullmäktige stadsbidrag för att inrätta kunna erbjuda insatser för målgruppen över hela landet. Att tillhandahålla personligt ombud är dock inte obligatoriskt. Verksamheten syftar till att den enskilde ska: • få bättre möjligheter att påverka sin livssituation och vara delaktig i samhället • få möjlighet att leva ett mer självständigt liv och få en gemensam nämnd för kunskapsstyrning för socialtjänst förbättrad livssituation • ges möjligheter att få tillgång till samhällets utbud av vård, stöd och angränsande hälso- service på jämlika villkor samt rättshjälp, rådgivning och sjukvård tillsammans med länets kommunerannat stöd utifrån sina egna önskemål och behov. Kunskapsstyrning handlar Verksamheten syftar även till att • få myndigheter, kommuner och regioner att samverka utifrån den enskildes önskemål och behov, och att • ge underlag till åtgärder som kan förebygga brister i fråga om att utveckladen enskilde kan få tillgång till samhällets utbud av vård, sprida stöd och använda bästa möjliga kunskap inom en verksamhetservice. Under hösten 2016 antog parterna samverkansavtal och reglemente för den gemensamma nämnden. Kommunfullmäktige i Uppsala fattade beslut i ärendet i december 2016. E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Nämnden inrättades den 1 januari 2017 och har ansvar för den verksamhet som ingick i dåvarande regionförbundets enhet för Välfärd och FoU-stöd samt för delar av landstingets FoU-verksamhet. Nämndens ansvar omfattar bland annat De personliga ombuden gav under 2023 stöd till parternas utveckling sammanlagt 136 klienter varav 76 kvinnor och implementering av forsknings- och kunskapsbaserad verksamhet på området och ska vara en dialogpart gentemot den nationella nivån i frågor som rör kunskapsutveckling och kunskapsstyrning60 män. Under hösten 2018 utvärderades nämnden för kunskapsstyrning. Utvärderingen gav rekommendationen att samverkan kring gemensamma kunskapsstyrningsfrågor istället ska hanteras i samverkansstrukturen HSVO. De ärenden som HSVO och kunskapsnämnden behandlat har överlappat varandra och nämnden har haft ett svagt mandat då huvudmännen för verksamheterna finns i kommunerna. Nämnden inrättades delvis som ett svar på tidigare bristande samverkansstrukturer mellan kommunerna och regionen på området. Dessa har Verksamheten hade under de senaste åren förbättrats. Inom HSVO samråd och Regionalt Forum finns numera en politisk representation och tjänstemannaledningen HSVO ger en nära koppling till kommunernas verksamhet. Genom att arbeta med kunskapsstyrningen inom HSVO kan länets aktörer koppla kunskapsstyrning med verksamhetsfrågor på ett sätt som är unikt sett gentemot övriga landet och bedöms ha goda förutsättningar att ge resultatåret ingen kö. Den 1 februari 2019 föreslog ledamöterna i Regionalt forum att gällande samverkansavtal största åldersgruppen är mellan Region Uppsala 30 och länets kommuner kring kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård skulle sägas upp och ersättas med 49 år. Det var 11 personer som hade helt eller delvis, hemmavarande barn under 18 år Personliga ombud ska varje år redovisa systembrister till Länsstyrelsen som sedan skickar detta till Socialstyrelsen. Bristerna ska ge ett nytt avtal där HSVO ges avsvaret underlag till respektive myndighet för att hantera gemensamma kunskapsstyrningsfrågor de ska kunna komma med förslag på områdetåtgärder. Förslaget Bristerna redovisas för en regional ledningsgrupp bestående av chefer för personliga ombud från Östhammar, Tierp, Heby, Enköping-Håbo och Uppsala kommun samt representanter från Region Uppsala, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan. Personliga ombud fyller en viktig funktion som stöd till nytt samverkansavtal enskilda och för att påtala brister i bilaga godkändes av Regionalt forum den 3 maj samhället för personer med förutsättningen att beslut om avtalet ska fattas i parternas respektive fullmäktige. Som en följd av det nya samverkansavtalet och det nya ansvar som ges HSVO föreslås den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning avvecklaspsykisk funktionsnedsättning.

Föredragning. I samband med bildandet av Region För Uppsalas del är samarbetet viktigt för att locka investerare. Vår synlighet utomlands har ökat genom det gemensamma varumärket Stockholm-the Capital of Scandinavia. Postadress: Uppsala beslutade landstingsfullmäktige att inrätta en gemensam nämnd för kunskapsstyrning för socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård tillsammans med länets kommuner. Kunskapsstyrning handlar om att utvecklakommun, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom en verksamhet. Under hösten 2016 antog parterna samverkansavtal och reglemente för den gemensamma nämnden. Kommunfullmäktige i Kommunledningskontoret, 753 75 Uppsala fattade beslut i ärendet i december 2016. Besöksadress: Stadshuset, Xxxxxxxxxxxx 00 • Telefon: 000-000 00 00 (växel) • Fax: 000-000 00 00 E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Nämnden inrättades Stockholmsregionen är en liten region befolkningsmässigt med 3,7 miljoner invånare men ger ändå avtryck med höga placeringar i utländska rankingar vad gäller innovation, nystartade företag och livskvalitet. Ett annat resultat av samarbetet är fokuseringen med att trimma myndighetsutövningen gentemot företagen. Detta mäts genom Nöjd Kund Index (NKI) som är en bra indikator. Uppsala har sedan avtalsperiodens början ökat sitt NKI med undantag för 2012 då resultaten sänktes. Uppsala har genom interna arbetsgrupper och handlingsplaner nu vänt den 1 januari 2017 negativa trenden och resultaten är åter stigande. Ett tydligare och effektivare samarbete har ansvar för den verksamhet som ingick i dåvarande regionförbundets enhet för Välfärd och FoU-stöd samt för delar av landstingets FoU-verksamhet. Nämndens ansvar omfattar bland annat stöd till parternas utveckling och implementering av forsknings- och kunskapsbaserad verksamhet på området och ska vara en dialogpart gentemot den nationella nivån i frågor som rör kunskapsutveckling och kunskapsstyrning. Under hösten 2018 utvärderades nämnden för kunskapsstyrning. Utvärderingen gav rekommendationen att samverkan kring gemensamma kunskapsstyrningsfrågor istället ska hanteras i samverkansstrukturen HSVO. De ärenden som HSVO och kunskapsnämnden behandlat har överlappat varandra och nämnden har haft ett svagt mandat då huvudmännen för verksamheterna finns i kommunerna. Nämnden inrättades delvis som ett svar på tidigare bristande samverkansstrukturer mellan kommunerna och regionen på området. Dessa har under de senaste åren förbättrats. Inom HSVO samråd och Regionalt Forum finns numera en politisk representation och tjänstemannaledningen HSVO ger en nära koppling till kommunernas verksamhet. Genom att arbeta med kunskapsstyrningen även inletts inom HSVO kan länets aktörer koppla kunskapsstyrning med verksamhetsfrågor Uppsala kommuns myndighetsutövande verksamhetsområden på ett sätt som mycket positivt sätt. Samarbetet består av tre huvudområden: • Investeringsfrämjande • Näringslivsservice • Internationell marknadsföring Avtalet innebär en förlängning av tidigare avtalsperiod. Arbetet inom 8 branscher (ICT, Life Sciences, Cleantech, Hospitality, Automation, Infrastructure, Logistics, Metals- & Mining) fortsätter. Förändring mot tidigare avtal är unikt sett gentemot övriga landet och bedöms ha goda förutsättningar att ge resultat. Den 1 februari 2019 föreslog ledamöterna texten har förstärkts något mot tidigare med ambitionen att vara tydligare samt att en ny paragraf är inlagd i Regionalt forum att avtalet gällande samverkansavtal mellan Region Uppsala och länets kommuner kring kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård skulle sägas upp och ersättas med ett nytt avtal där HSVO ges avsvaret för att hantera gemensamma kunskapsstyrningsfrågor på området. Förslaget till nytt samverkansavtal i bilaga godkändes utvärdering av Regionalt forum den 3 maj med förutsättningen att beslut om avtalet ska fattas i parternas respektive fullmäktige. Som en följd av det nya samverkansavtalet och det nya ansvar som ges HSVO föreslås den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning avvecklaspartnerskapet.

Föredragning. I Överenskommelsen som Uppsala kommun tecknade med Uppsala Rödakorskrets utgick från avsiktsförklaringen mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Sveriges Kommuner och Regioner och ett antal större civilsamhällesaktörer för att möjliggöra bättre samordning av frivilliginsatser på lokal nivå. Avsiktsförklaringen syftar till att underlätta för kommuner att bistå äldre personer och andra riskgrupper som utpekats av Folkhälsomyndigheten med exempelvis matinköp och sociala kontaktinsatser. Överenskommelsen innehöll därutöver åtaganden för Röda Korset att koordinera mer generella insatser lokalt för att mildra konsekvenserna av spridningen av coronaviruset i samhället, exempelvis att koordinera andra organisationers frivilliginsatser och information för att minska social oro. Inom ramen för överenskommelsen har Röda Korset hittills bland annat: • Koordinerat insatser från avsiktsförklarande frivilligorganisationer och övriga lokala frivilligorganisationer och föreningar som deltar i samverkan via Lokal överenskommelse med föreningslivet (LÖK) i Uppsala kommun. • Tagit fram och koordinerat bred spridning av informationsmaterial digitalt och analogt, inklusive på lätt svenska. • Tillsammans med övriga samverkande parter etablerat en tydlig organisation, process och rutiner för en effektiv samverkan för att möta stödbehov med insatser, bl.a. fixartjänster, stödsamtal via telefon, varit behjälplig med att få mat, medicin mm till hemmet. Vissa föreningssamarbeten har varit mer intensiva inledningsvis. Vilka föreningssamarbeten som sker avgörs av de behov Röda Korset och övriga parter i samverkansgruppen, inklusive Uppsala kommun, identifierar löpande under krisen. De sociala konsekvenserna av Coronapandemin är fortsatt betydande i kommunen. Folkhälsomyndigheten bedömer att risken för smittspridning är mycket hög. Med anledning av Region Uppsalas skärpta råd under hösten inskärper även Uppsala kommun allvaret i situationen i kommunen. En fortsatt samverkan med Röda korset ger Uppsala kommun goda möjligheter att utveckla det långsiktiga samarbetet med civilsamhället. Den ger även möjlighet för kommunen att inom ramen för det fortsatta krisberedskapsarbetet bygga vidare på redan etablerade relationer, organisation och erfarenheter. Den samverkansstruktur som byggts upp är vidare knuten till befintliga samverkanstrukturer i kommunen genom LÖK-samverkan. Kommunen har i nuläget inte en etablerad FRG, Frivillig Resursgrupp (utbildade frivilliga som i kommunal regi stödjer samhället i samband med bildandet av Region Uppsala beslutade landstingsfullmäktige extraordinära händelser) Arbete pågår med att inrätta en gemensam nämnd för kunskapsstyrning för socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård tillsammans med länets kommunerutveckla detta. Kunskapsstyrning handlar om att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom en verksamhet. Under hösten 2016 antog parterna samverkansavtal och reglemente för den gemensamma nämnden. Kommunfullmäktige i Uppsala fattade beslut i ärendet i december 2016. E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Nämnden inrättades den 1 januari 2017 och har ansvar för den verksamhet som ingick i dåvarande regionförbundets enhet för Välfärd och FoU-stöd samt för delar av landstingets FoU-verksamhet. Nämndens ansvar omfattar Det kvarstår bland annat stöd till parternas utveckling och implementering av forsknings- och kunskapsbaserad verksamhet på området och ska vara att stifta överenskommelse med Civilförsvarsförbundet, arbeta fram avtal med enskilda samt skapa en dialogpart gentemot den nationella nivån i frågor som rör kunskapsutveckling och kunskapsstyrningstruktur för arbetet. Under hösten 2018 utvärderades nämnden för kunskapsstyrning. Utvärderingen gav rekommendationen att samverkan kring gemensamma kunskapsstyrningsfrågor istället ska hanteras i samverkansstrukturen HSVO. De ärenden som HSVO och kunskapsnämnden behandlat har överlappat varandra och nämnden har haft ett svagt mandat då huvudmännen för verksamheterna finns i kommunerna. Nämnden inrättades delvis som ett svar på tidigare bristande samverkansstrukturer mellan kommunerna och regionen på området. Dessa har under de senaste åren förbättrats. Inom HSVO samråd och Regionalt Forum finns numera Kommunstyrelsen föreslås därför besluta om en politisk representation och tjänstemannaledningen HSVO ger en nära koppling till kommunernas verksamhet. Genom att arbeta med kunskapsstyrningen inom HSVO kan länets aktörer koppla kunskapsstyrning med verksamhetsfrågor på ett sätt som är unikt sett gentemot övriga landet och bedöms ha goda förutsättningar att ge resultat. Den 1 februari 2019 föreslog ledamöterna i Regionalt forum att gällande samverkansavtal mellan Region Uppsala och länets kommuner kring kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård skulle sägas upp och ersättas med ett nytt avtal där HSVO ges avsvaret för att hantera gemensamma kunskapsstyrningsfrågor på området. Förslaget till nytt samverkansavtal i bilaga godkändes av Regionalt forum den 3 maj med förutsättningen att beslut om avtalet ska fattas i parternas respektive fullmäktige. Som en följd förlängning av det nya samverkansavtalet och det nya ansvar som ges HSVO föreslås den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning avvecklasbefintliga avtalet med Uppsala Rödakorskrets med 6 månader. Uppsala Rödakorskrets kommer under senare delen av november in med en rapport om hur arbetet fortlöpt under hösten 2020.

Föredragning. I samband med bildandet Idéburet offentligt partnerskap kan kort beskrivas som en överenskommelse mellan en offentlig aktör och en eller flera idéburna organisationer om drift av Region Uppsala beslutade landstingsfullmäktige att inrätta en gemensam nämnd för kunskapsstyrning för socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård tillsammans med länets kommuner. Kunskapsstyrning handlar om att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom en viss verksamhet. Under hösten 2016 antog parterna samverkansavtal Syftet med ett partnerskap är primärt att skapa långsiktiga och reglemente rimliga förutsättningar för den gemensamma nämnden. Kommunfullmäktige ideella organisationer att delta i Uppsala fattade beslut i ärendet i december 2016samhällsplaneringen och utvecklingen av välfärden. E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Nämnden inrättades Idéburet offentligt partnerskap är en relativt ny form av samverkan i Sverige. Någon exakt statistik över hur många partnerskap som tecknats mellan en offentlig aktör och en eller flera idéburna organisationer finns inte idag. En viss vägledning ges av organisationen Forum, som samlar flera idéburna organisationer med social inriktning och för statistik över samtliga partnerskap i Sverige. Av Forums samlade statistik per 30 juni 2016 finns ett drygt femtiotal partnerskap tecknade mellan en offentlig aktör och de idéburna organisationerna. De flesta startade 2014 och 2015. På den 1 januari 2017 offentliga sidan är det framför allt storstäderna, med Göteborg som ledstjärna, som tecknat flest partnerskap men även mindre kommuner som exempelvis Östhammar och Värmdö kommun har ansvar för den tecknat överenskommelser om partnerskap. Bland de idéburna organisationerna som tecknat partnerskap dominerar etablerade organisationer som stadsmissioner, brottsofferjourer, olika kvinnohus men även mindre organisationer som exempelvis friskvårdsklubben i Göteborg och fotbollsföreningarna Rosengård FC samt Malmö FF har tecknat överenskommelser om partnerskap. Inom landstingsområdet kan nämnas ett partnerskap mellan Uppsala läns landsting och Röda korset om verksamhet med krigs- och tortyrskadade personer. Bland de verksamhetsområden som ingick i dåvarande regionförbundets enhet för Välfärd och FoU-stöd samt för delar parter tecknat överenskommelse om dominerar olika former av landstingets FoU-verksamhet. Nämndens ansvar omfattar bland annat stöd till parternas utveckling eu-migranter, stöd till brottsoffer, stöd till våldsutsatta kvinnor, arbetslösa och implementering mötesplatser för hemlösa. Mer ovanliga verksamhetsområden är föräldrautbildning och suicid prevention. Beträffande tidsramarna är de flesta partnerskap fleråriga, oftast treåriga men det finns exempel på både kortare och längre tidsperioder. Partnerskap ligger väl i linje med den lokala överenskommelsen mellan föreningslivet och Uppsala kommun (LÖK). I Uppsala kommun finns ett partnerskap tecknat mellan arbetsmarknads- och utbildningsnämnden och NybyVision. Målgrupp är främst utlandsfödda som har svårt att etablera sig i det svenska samhället som har behov av forsknings- språkträning och kunskapsbaserad verksamhet på området introduktion till den svenska arbetsmarknaden eller är i behov av sociala sammanhang och ska sysselsättning för personlig utveckling. Överenskommelsen är treårig och tecknades i januari 2015. Fler organisationer i Uppsala har anmält intresse att teckna överenskommelse om partnerskap. Bland dessa kan nämnas TRIS (tjejers rätt i samhället), Stadsmissionen och Röda korset. Beträffande TRIS pågår en diskussion om partnerskap med flera nämnder. Även om riktlinjerna skapar tydliga förutsättningar och möjligheter för partnerskap så kommer det fortsatta ekonomiska stödet till föreningslivet även framledes att vara en dialogpart gentemot den nationella nivån olika former av bidrag. Kommunens egen utredning (bilaga 1) belyser juridiska, ekonomiska och kvalitetsmässiga erfarenheter från olika partnerskap i frågor som rör kunskapsutveckling och kunskapsstyrninglandet. Under hösten 2018 utvärderades nämnden för kunskapsstyrning. Utvärderingen gav rekommendationen att samverkan kring gemensamma kunskapsstyrningsfrågor istället ska hanteras i samverkansstrukturen HSVO. De ärenden som HSVO och kunskapsnämnden behandlat har överlappat varandra och nämnden har haft ett svagt mandat då huvudmännen för verksamheterna finns i kommunerna. Nämnden inrättades delvis som ett svar på tidigare bristande samverkansstrukturer mellan kommunerna och regionen på området. Dessa har under de senaste åren förbättrats. Inom HSVO samråd och Regionalt Forum finns numera en politisk representation och tjänstemannaledningen HSVO ger en nära koppling till kommunernas verksamhet. Genom att arbeta med kunskapsstyrningen inom HSVO kan länets aktörer koppla kunskapsstyrning med verksamhetsfrågor Utredningen pekar på ett sätt flertal lärdomar och framgångsfaktorer som är unikt sett gentemot övriga landet och bedöms ha goda förutsättningar att ge resultatbör vägas in i det fortsatta arbetet med partnerskap. Den 1 februari 2019 föreslog ledamöterna i Regionalt forum att gällande samverkansavtal mellan Region Uppsala och länets kommuner kring kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård skulle sägas upp och ersättas med ett nytt avtal där HSVO ges avsvaret för att hantera gemensamma kunskapsstyrningsfrågor på området. Förslaget till nytt samverkansavtal i bilaga godkändes av Regionalt forum den 3 maj med förutsättningen att beslut om avtalet ska fattas i parternas respektive fullmäktige. Som en följd av det nya samverkansavtalet och det nya ansvar som ges HSVO föreslås den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning avvecklas.I korthet bör följande beaktas:

Föredragning. Personligt ombud riktar sig till personer som är 18 år eller äldre, med psykiska funktionsnedsättningar samt betydande och väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på olika livsområden. Stöd till kommunerna utgår i form av stadsbidrag för att kunna erbjuda insatser för målgruppen över hela landet. Att tillhandahålla personligt ombud är dock inte obligatoriskt. Verksamheten syftar till att den enskilde ska • ha bättre möjligheter att påverka sin livssituation och vara delaktig i samhället, • ha möjligheter att leva ett mer självständigt liv och få en förbättrad livssituation, • ges möjligheter att få tillgång till samhällets utbud av vård, stöd och service på jämlika villkor samt rättshjälp, rådgivning och annat stöd utifrån sina egna önskemål och behov. Verksamheten syftar även till att, • få myndigheter, kommuner och regioner att samverka utifrån den enskildes önskemål och behov, och att • ge underlag till åtgärder som kan förebygga brister ifråga om att den enskilde kan få tillgång till samhällets utbud av vård, stöd och service. Sedan oktober 2018 driver Stiftelsen Bräcke Diakoni verksamheten med sex heltidstjänster personliga ombud, på uppdrag av omsorgsnämnden. I samband med bildandet att upphandlingen gjordes så beslutade nämnden att utöka antalet personliga ombud från fyra till sex heltidstjänster. Detta mot bakgrund av Region Uppsala beslutade landstingsfullmäktige att inrätta en gemensam nämnd för kunskapsstyrning för socialtjänst de höga antalet klienter i verksamheten. De personliga ombuden gav under 2021 stöd till sammanlagt 179 klienter varav 112 kvinnor och angränsande hälso- 67 män. Verksamheten hade ingen kö. Den största åldersgruppen är mellan 30 och sjukvård tillsammans med länets kommuner49 år. Kunskapsstyrning handlar Det var 37 personer som hade helt eller delvis, hemmavarande barn under 18 år. Omsorgsnämnden fattade i oktober 2021 beslut om att utveckla, sprida inte upphandla verksamheten och använda bästa möjliga kunskap inom en verksamhetatt i stället bedriva den i egen regi från och med oktober 2022. Under hösten 2016 antog parterna samverkansavtal och reglemente för den gemensamma nämndenPersonliga ombud ska varje år redovisa systembrister till Länsstyrelsen som sedan skickar detta till Socialstyrelsen. Kommunfullmäktige i Uppsala fattade beslut i ärendet i december 2016. E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Nämnden inrättades den 1 januari 2017 och har ansvar för den verksamhet som ingick i dåvarande regionförbundets enhet för Välfärd och FoU-stöd samt för delar av landstingets FoU-verksamhet. Nämndens ansvar omfattar bland annat stöd Bristerna ska ge ett underlag till parternas utveckling och implementering av forsknings- och kunskapsbaserad verksamhet på området och ska vara en dialogpart gentemot den nationella nivån i frågor som rör kunskapsutveckling och kunskapsstyrning. Under hösten 2018 utvärderades nämnden för kunskapsstyrning. Utvärderingen gav rekommendationen att samverkan kring gemensamma kunskapsstyrningsfrågor istället ska hanteras i samverkansstrukturen HSVO. De ärenden som HSVO och kunskapsnämnden behandlat har överlappat varandra och nämnden har haft ett svagt mandat då huvudmännen för verksamheterna finns i kommunerna. Nämnden inrättades delvis som ett svar på tidigare bristande samverkansstrukturer mellan kommunerna och regionen på området. Dessa har under de senaste åren förbättrats. Inom HSVO samråd och Regionalt Forum finns numera en politisk representation och tjänstemannaledningen HSVO ger en nära koppling till kommunernas verksamhet. Genom att arbeta med kunskapsstyrningen inom HSVO kan länets aktörer koppla kunskapsstyrning med verksamhetsfrågor på ett sätt som är unikt sett gentemot övriga landet och bedöms ha goda förutsättningar att ge resultat. Den 1 februari 2019 föreslog ledamöterna i Regionalt forum att gällande samverkansavtal mellan Region Uppsala och länets kommuner kring kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård skulle sägas upp och ersättas med ett nytt avtal där HSVO ges avsvaret respektive myndighet för att hantera gemensamma kunskapsstyrningsfrågor de ska kunna komma med förslag på områdetåtgärder. Förslaget till nytt samverkansavtal Bristerna redovisas för en regional ledningsgrupp bestående av chefer för personliga ombud från Östhammar, Tierp, Heby, Enköping-Håbo och Uppsala kommun samt representanter från Region Uppsala, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Funktionsrätt Uppsala, Funktionsrätt Uppsala län samt två personliga ombud från länet. Socialstyrelsen ställer krav på en ledningsgrupp. Personliga ombud fyller en viktig funktion som stöd och för att påtala brister i bilaga godkändes av Regionalt forum den 3 maj samhället för personer med förutsättningen att beslut om avtalet ska fattas i parternas respektive fullmäktige. Som en följd av det nya samverkansavtalet och det nya ansvar som ges HSVO föreslås den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning avvecklaspsykisk funktionsnedsättning.

Föredragning. Syftet med ett IOP med RF-SISU Uppland är att stärka parternas arbete för en god och jämlik hälsa för barn och unga, vuxna och äldre i Uppsala kommun. Detta genom ett ökat socialt och fysiskt aktivt deltagande i organiserad idrott samt genom ett ökat intresse för kulturella, sociala och fysiska aktiviteter som kommunen erbjuder. Nämnden har sedan tidigare ett partnerskap med RF-SISU Uppland med giltighetstid till 2023-12-31. Partnerskapets syfte är att gemensamt arbeta utifrån Strategi 2025 och där nämnden antog riktningsmålen: jämställdhet för en framgångsrik idrott och fritid, moderna föreningar engagerar, livslångt idrottande och inkluderande idrott och fritid för alla. Nämnden samverkar i stor utsträckning med kulturnämnden och äldrenämnden gällande äldres tillgång till fysisk aktivitet, samt barn och ungas deltagande i föreningsidrotten och främst riktat mot de som står längst ifrån aktiviteter. I samband med bildandet av Region Uppsala beslutade landstingsfullmäktige att inrätta en gemensam nämnd för kunskapsstyrning för socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård dessa samverkans forum deltar även RF-SISU Uppland vilket var ingången till ett gemensamt partnerskap. Förvaltningen har därför under hösten arbetat tillsammans med länets kommunertjänstepersoner från kulturförvaltningen och från vård- och omsorgsförvaltningen utifrån äldrefrågor med att ta fram ett gemensam Idéburet offentligt partnerskap (fortsättningsvis IOP). Kunskapsstyrning handlar om Bilagt förslag till överenskommelse för perioden 2022-2025 är framtagen i gemensam beredning. Deltagande nämnder förutom idrotts- och fritidsnämnden är kulturnämnden och äldrenämnden. Utgångspunkten för samarbetet är Lokal överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun 2018-2023 (LÖK) KSN-2018-1229 §110. Syftet med LÖK är att utvecklasynliggöra och stärka ideella organisationers självständighet och oberoende, sprida samt att utveckla möjligheter för ideella organisationer att vara viktiga aktörer inom välfärdsutveckling, att ge dessa en tydlig roll i kommunens samhällsplanering och använda bästa möjliga kunskap inom demokratiska process. Ett IOP ger möjligheter för båda parter att uppfylla detta syfte och mål. Partnerskapet med RF-SISU Uppland grundar sig i parternas möjligheter till samverkan för att ge förutsättningar för en verksamhetgod hälsa för Uppsala kommuns barn, unga, vuxna och äldre, samt att skillnader i livsvillkor för kommunens invånare jämnas ut. Under hösten 2016 antog parterna samverkansavtal En god hälsa är en grundläggande förutsättning för människors möjlighet att nå sin fulla potential och reglemente för den gemensamma nämndenbidra till samhällets utveckling. Kommunfullmäktige Samtidigt visar undersökningar i Uppsala fattade beslut kommun på systematiska skillnader i ärendet hälsa och livsvillkor mellan samhällsgrupper med olika förutsättningar. Tillgängliga kultur-. Idrotts- och fritidsverksamheter utgör viktiga främjande insatser för kommuninvånarnas fysisk, psykiska och sociala välbefinnande. Respektive parts åtaganden finns beskrivna på en övergripande nivå i december 2016överenskommelsen. E-postXxx arbetet med partnerskapet ska genomföras mer i detalj kommer att arbetas fram i aktivitetsplan för respektive område. I bilagt förslag till överenskommelse finns en beskrivning av värdegrund, syfte, mål samt de områden partnerskapet ska verka inom. Målgrupper för överenskommelsen är: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Nämnden inrättades den 1 januari 2017 och har ansvar för den verksamhet • Hela Uppsala kommuns befolkning, särskild de grupper som ingick i dåvarande regionförbundets enhet för Välfärd och FoU-stöd samt för delar av landstingets FoU-verksamhet. Nämndens ansvar omfattar bland annat stöd till parternas utveckling och implementering av forsknings- och kunskapsbaserad verksamhet på området och ska vara en dialogpart gentemot den nationella nivån i frågor som rör kunskapsutveckling och kunskapsstyrning. Under hösten 2018 utvärderades nämnden för kunskapsstyrning. Utvärderingen gav rekommendationen att samverkan kring gemensamma kunskapsstyrningsfrågor istället ska hanteras i samverkansstrukturen HSVO. De ärenden som HSVO och kunskapsnämnden behandlat har överlappat varandra och nämnden har haft ett svagt mandat då huvudmännen för verksamheterna finns i kommunerna. Nämnden inrättades delvis som ett svar på tidigare bristande samverkansstrukturer mellan kommunerna och regionen på området. Dessa har under de senaste åren förbättrats. Inom HSVO samråd och Regionalt Forum finns numera en politisk representation och tjänstemannaledningen HSVO ger en nära koppling till kommunernas verksamhet. Genom att arbeta högre utsträckning står utanför spontan eller organiserad föreningsverksamhet med kunskapsstyrningen inom HSVO kan länets aktörer koppla kunskapsstyrning med verksamhetsfrågor på ett sätt som är unikt sett gentemot övriga landet och bedöms ha goda förutsättningar att ge resultat. Den 1 februari 2019 föreslog ledamöterna i Regionalt forum att gällande samverkansavtal mellan Region Uppsala och länets kommuner kring kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård skulle sägas upp och ersättas med ett nytt avtal där HSVO ges avsvaret för att hantera gemensamma kunskapsstyrningsfrågor på området. Förslaget till nytt samverkansavtal i bilaga godkändes av Regionalt forum den 3 maj med förutsättningen att beslut om avtalet ska fattas i parternas respektive fullmäktige. Som en följd av det nya samverkansavtalet och det nya ansvar som ges HSVO föreslås den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning avvecklas.fokus:

Föredragning. I samband Centrum för AMP (Affärs- och Medborgarplats) är en idéburen organisation som grundades 2019. Organisationen verkar genom ideellt arbete för social hållbarhet, med bildandet mötesplatser i det offentliga rummet som bas. Arbetet bedrivs enligt den så kallade Affärs- och medborgarplatsmodellen som utarbetades 2018 av Region Sida 1 (3) Postadress: Uppsala beslutade landstingsfullmäktige att inrätta en gemensam nämnd för kunskapsstyrning för socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård tillsammans med länets kommuner. Kunskapsstyrning handlar om att utvecklakommun, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom en verksamhet. Under hösten 2016 antog parterna samverkansavtal och reglemente för den gemensamma nämnden. Kommunfullmäktige i kommunledningskontoret, 753 75 Uppsala fattade beslut i ärendet i december 2016. Besöksadress: Xxxxxxxxxxxxx 0 Telefon: 000-000 00 00 (Kontaktcenter) E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Nämnden inrättades den 1 januari 2017 Trygghetskommissionen. Aktörerna bakom Centrum för AMP är Svensk Försäkring, Svensk Handel, AMF Fastigheter, Atrium Ljungberg, Humlegården Fastigheter och Vasakronan. En lokal AMP omvandlar och förvaltar allmänna platser så att de upplevs som tillgängliga för alla människor. Arbetet sker tillsammans med de aktörer som har ansvar möjlighet att bedriva ett effektivt platsarbete som kommun, fastighetsägare och näringsidkare. En Affärs- och Medborgarplats behöver vara tydligt geografiskt avgränsad och inte för den verksamhet stor. Verksamheten bedrivs genom att en kommun eller annan fastighetsägare ger Centrum för AMP rätt att använda ett överenskommet område, alternativt upplåter nyttjanderätt till platsen, varigenom en lokal AMP bildas. Det krävs att ett antal aktörer som ingick i dåvarande regionförbundets enhet åtar sig att svara för Välfärd grundfinansiering av AMP:n, alternativt ingår avtal med Centrum för AMP om platsutveckling. Sedan våren 2021 arbetar Centrum för AMP med ett aktivt omhändertagande av Forumtorget med aktiviteter som skapar ett spännande innehåll och FoU-stöd en attraktiv miljö att vistas i. Avsikten är att åstadkomma en upplevelserik mötesplats som uppskattas av många under årets alla säsonger. Uppsala kommun har tillsammans med Centrum för AMP och fastighetsägare gjort bedömningen att arbetet har utvecklat Forumtorget till en tryggare och mer attraktiv plats vilket varit till gagn för näringsidkare och fastighetsägare runt Forumtorget samt för delar Uppsala kommun. En utvärdering av landstingets FoU-verksamhetpilotstudien har genomfördes av forskningsinstitutet RISE och redovisades i samband med den förra förlängningen av avtalet. Nämndens ansvar omfattar bland annat stöd I utvärderingen konstaterades både fördelar och utmaningar med konceptet AMP. I löpande dialog med flera engagerade fastighetsägare och Uppsala Citysamverkan har förutsättningar och förväntningar på en ny förlängning av samverkan identifierats. Förslag till parternas förlängt avtal för perioden 2025 – 2026 för fortsatt utveckling av AMP Forumtorget har tagits fram och implementering återfinns i bilaga 1. Förläggningen av forsknings- avtalet tecknas mellan Uppsala kommun och kunskapsbaserad verksamhet på området och ska vara en dialogpart gentemot den nationella nivån i frågor som rör kunskapsutveckling och kunskapsstyrning. Under hösten 2018 utvärderades nämnden Centrum för kunskapsstyrning. Utvärderingen gav rekommendationen att samverkan kring gemensamma kunskapsstyrningsfrågor istället ska hanteras i samverkansstrukturen HSVO. De ärenden som HSVO och kunskapsnämnden behandlat har överlappat varandra och nämnden har haft ett svagt mandat då huvudmännen för verksamheterna finns i kommunerna. Nämnden inrättades delvis som ett svar på tidigare bristande samverkansstrukturer mellan kommunerna och regionen på området. Dessa har under de senaste åren förbättrats. Inom HSVO samråd och Regionalt Forum finns numera en politisk representation och tjänstemannaledningen HSVO ger en nära koppling till kommunernas verksamhet. Genom att arbeta med kunskapsstyrningen inom HSVO kan länets aktörer koppla kunskapsstyrning med verksamhetsfrågor på ett sätt som är unikt sett gentemot övriga landet och bedöms ha goda förutsättningar att ge resultat. Den 1 februari 2019 föreslog ledamöterna i Regionalt forum att gällande samverkansavtal mellan Region Uppsala och länets kommuner kring kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård skulle sägas upp och ersättas med ett nytt avtal där HSVO ges avsvaret AMP för att hantera gemensamma kunskapsstyrningsfrågor på områdetfortsätta arbetet med Forumtorget och Uppsala City som levande, attraktiv, säker och trygg miljö. Förslaget till nytt samverkansavtal Centrum för AMP förlänger även avtal med fastighetsägare som engagerar sig i bilaga godkändes platsen och delar målbilden. Avtalsförlängningen reglerar som tidigare markupplåtelse, nyttjanderätt av Regionalt forum den 3 maj platsen samt lokal AMP. Centrum för AMP får av kommunen rätt att förvalta och utveckla platsen. Centrum för AMP agerar, med förutsättningen stöd av avtal med de aktörer som bedriver verksamhet vid platsen, som en företrädare för de aktörerna. Härmed skapas en plattform för lokalt engagemang, där en central målsättning är att beslut om avtalet ska fattas göra kommunens företag och medborgare delaktiga i parternas respektive fullmäktigeutvecklingen av Forumtorget. Som Uppsala kommun framhåller därtill vikten av att i framtiden se över alternativa lokaliseringar för AMP-samarbetet för att möjliggöra en följd positiv utveckling av det nya samverkansavtalet och det nya ansvar som ges HSVO föreslås den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning avvecklasandra platser i Uppsala city.

Föredragning. Syftet med en mikrofond är att erbjuda kreditgarantier och andra finansiella lösningar till sociala företag, bygdebolag och andra ideella organisationer för att främja tillväxt och utveckling inom social ekonomi som bransch i Uppsala kommun. Arbetsmarknadsnämnden överlämnade under hösten 2018 en utredning med förslag för hur kommunen kan stödja inrättandet och driften av en mikrofond för sociala företag och landsbygdsutvecklare till kommunstyrelsen. Kommunledningskontoret utredde frågan vidare och tog fram ett förslag på inriktning för kommunens stöd till en framtida mikrofond som kommunstyrelsen godkände i maj 2019. I samband med bildandet kommunstyrelsens beslut beviljade även kommunstyrelsen Coompanion i Uppsala län projektstöd för att etablera en mikrofond som en från kommunen fristående ekonomisk förening. Dessa medel hämtades ur avsatta medel för driftstöd till mikrofondens verksamhet, vilket innebär att 550 000 kronor av Region de medel som avsatts för att stödja mikrofondens drift för 2019 kvarstår för utbetalning för att täcka upparbetade kostnader under etableringen. Utifrån den godkända inriktningen för stöd och samarbete med mikrofonden har kommunledningskontoret tagit fram förslag på reglerande dokument. Dessa består i ett förslag till samarbetsavtal och ett skuldebrev. Dokumenten har utformats i dialog mellan kommunledningskontoret och mikrofonden (nedan ”MFU”), med viss utgångspunkt i hur motsvarande avtal upprättats mellan Göteborgs stad och Mikrofonden Väst. Det föreslagna samverkansavtalet beskriver hur och i vilka frågor parterna samarbetar och innehåller bestämmelser kring kommunens stöd till mikrofondens drift. Samarbetsavtalet föreslås gälla från undertecknande till och med den sista december 2024. En överenskommelse om eventuell förlängning av det föreslagna avtalet eller undertecknande av nytt samarbetsavtal föreslås träffas senast den första juli 2024. Samarbetsavtalet tydliggör även att det är MFU som fattar beslut om enskilda åtaganden, men beaktar kommunens behov insyn i MFU:s verksamhet och vilka uppgifter som mikrofonden ska redovisa till kommunen. Utgångspunkten för kommunens insyn i MFU:s verksamhet är att säkerställa att kommunens medel bidrar till att främja utveckling i den sociala ekonomin, liksom att balansera finansiella risker och möjliggöra en ändamålsenlig uppföljning av avtalet. Efter dialog med MFU föreslås en viss justering av kommunens insyn i avtalet, med en större vikt vid att tydliggöra villkor och uppföljning, jämfört med den ursprungliga inriktningen. Detta utesluter inte behovet av en kontinuerlig och nära dialog för att följa upp samarbetets bidrag till att stärka utveckling och tillväxt inom den sociala ekonomin. I samarbetsavtalet formuleras villkor för hur kommunens lån för MFU:s finansiering ska användas. Villkoren innefattar bland annat att de medel som utlånas enbart får användas för ändamål och verksamheter inom Uppsala beslutade landstingsfullmäktige kommuns geografiska område och inom den bransch som utpekats. Vidare tydliggörs kriterier den sökandes organisation och verksamhet samt en maximinivå för enskilda åtaganden. Maximinivån föreslås sättas till 400 000 kronor per åtagande. Maximinivån syftar till att inrätta säkerställa spridning av finansiell risk samt att möjliggöra att en gemensam nämnd större del av sektorn har möjlighet att ta del av MFU:s tjänster. För att möjliggöra MFU:s finansiella verksamhet föreslås ett lån enligt kommunfullmäktiges ram om 10 miljoner kronor utställas. Lånet föreslås löpa från undertecknande till och med den sista december 2024. Tiden för kunskapsstyrning aktörer att ansöka om kreditgarantier eller motsvarande tjänster föreslås begränsas till senast slutet av oktober 2021 och en första amortering ska ske den sista december 2021. Vid det första amorteringstillfället ska de medel som inte tagits i anspråk för socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård tillsammans utestående kreditförpliktelser eller redovisade förluster återbetalas. Därefter sker amortering löpande i takt med länets kommuneratt utestående kreditförpliktelser förfaller, dock senast vid skuldebrevets upphörande 2024. Kunskapsstyrning handlar I samband med det första amorteringstillfället, 2021, föreslås kommunstyrelsen fatta beslut om att utveckla, sprida uppdra kommunledningskontoret att teckna ett eventuellt nytt eller förlängt lån. Lånet föreslås löpa räntefritt under perioden. Detta motiveras delvis av att stimulera aktörer inom den sociala ekonomin att ta del av finansieringslösningarna och använda bästa möjliga kunskap inom en delvis av nivån på kommunens driftstöd till mikrofondens verksamhet. Under hösten 2016 antog parterna samverkansavtal Om kommunen väljer att tillämpa en ränta på lånet uppstår en kostnad som mikrofonden behöver finansiera antingen genom att avkräva kredittagarna på en avgift som täcker räntekostnaden eller som alternativt belastar kommunens driftstöd. I det första fallet bedöms detta riskera att den önskade effekten att stimulera tillväxt och reglemente utveckling inom branschen hämmas under MFU:s uppbyggnad. I det senare fallet kan det innebära att kommunens driftstöd till mikrofonden behöver utökas. I samband med att kommunstyrelsen fattar beslut om att förnya eller förlänga lånet 2021 föreslås frågan om en eventuell ränta för den gemensamma nämnden. Kommunfullmäktige i Uppsala fattade beslut i ärendet i december 2016. E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Nämnden inrättades den 1 januari 2017 och har ansvar för den verksamhet som ingick i dåvarande regionförbundets enhet för Välfärd och FoU-stöd samt för delar av landstingets FoU-verksamhet. Nämndens ansvar omfattar bland annat stöd till parternas utveckling och implementering av forsknings- och kunskapsbaserad verksamhet följande perioden belysas på området och ska vara en dialogpart gentemot den nationella nivån i frågor som rör kunskapsutveckling och kunskapsstyrning. Under hösten 2018 utvärderades nämnden för kunskapsstyrning. Utvärderingen gav rekommendationen att samverkan kring gemensamma kunskapsstyrningsfrågor istället ska hanteras i samverkansstrukturen HSVO. De ärenden som HSVO och kunskapsnämnden behandlat har överlappat varandra och nämnden har haft ett svagt mandat då huvudmännen för verksamheterna finns i kommunerna. Nämnden inrättades delvis som ett svar på tidigare bristande samverkansstrukturer mellan kommunerna och regionen på området. Dessa har under de senaste åren förbättrats. Inom HSVO samråd och Regionalt Forum finns numera en politisk representation och tjänstemannaledningen HSVO ger en nära koppling till kommunernas verksamhet. Genom att arbeta med kunskapsstyrningen inom HSVO kan länets aktörer koppla kunskapsstyrning med verksamhetsfrågor på ett sätt som är unikt sett gentemot övriga landet och bedöms ha goda förutsättningar att ge resultat. Den 1 februari 2019 föreslog ledamöterna i Regionalt forum att gällande samverkansavtal mellan Region Uppsala och länets kommuner kring kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård skulle sägas upp och ersättas med ett nytt avtal där HSVO ges avsvaret för att hantera gemensamma kunskapsstyrningsfrågor på området. Förslaget till nytt samverkansavtal i bilaga godkändes av Regionalt forum den 3 maj med förutsättningen att beslut om avtalet ska fattas i parternas respektive fullmäktige. Som en följd av det nya samverkansavtalet och det nya ansvar som ges HSVO föreslås den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning avvecklasnytt.

Föredragning. I Planområdet ligger i stadsdelen Nyby, cirka 3,5 km norr om Uppsala centrum. Detaljplanen syftar till att möjliggöra nya bostäder i form av smålägenheter. Planen medger också centrumverksamhet i bottenvåningarna mot gatorna. Detaljplanen innebär en ändrad markanvändning från park- till bostadsändamål. Detaljplanen vann laga kraft 2020-09-02. Junior Living AB deltog i en markanvisningstävling under hösten 2012 för så kallade smarta smålägenheter inom fastigheten Gamla Uppsala 21:20 och bidrog med det vinnande förslaget och markanvisningsavtal ingicks mellan kommunen och bolaget i februari 2013. Bolaget har inom ramen för detaljplanearbetet och i samråd med kommunen i flera omgångar uppdaterat den förslagshandling som bolaget presenterade i samband med bildandet ansökan om markanvisning, inkommen till kommunen 7 december 2012. Avtalet förlängdes först 2015-02-24 och senare 2016-03-01 med förändrade villkor kring bland annat pris, dels på grund av Region Uppsala beslutade landstingsfullmäktige uppdaterad förslagshandling men också för att inrätta bolaget omorganiserat sin bolagsstruktur, varför avtalsparten Junior Living AB i det ursprungliga avtalet ersatts av Junior Living Holding AB till befintligt gällande markanvisningsavtal. Parterna har efter det förlängt markanvisningsavtalet ett år i taget med oförändrade villkor då detaljplanen för området legat överklagad hos mark- och miljödomstolen samt mark- och miljööverdomstolen. Det senaste markanvisningsavtalet löpte ut 2020- 04-15 och förnyades aldrig i väntan på att detaljplanen och bygglovshandlingar skulle vinna laga kraft då ambitionen var att direkt därefter teckna köpeavtal för exploatering. Projektförslaget innefattar bostäder om cirka 264 lägenheter i form av små hyresrätter med en gemensam nämnd för kunskapsstyrning för socialtjänst blandning av punkt- och angränsande hälso- och sjukvård tillsammans lamellhus i tre till sex våningar med länets kommuneren uppdelning i mindre byggnadsvolymer. Kunskapsstyrning handlar om Huvudprincipen är att utveckla100 procent av antalet bostäder ska upplåtas med hyresrätt, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom en minst 80 procent av antalet lägenheter ska vara 50 kvadratmeter boarea eller mindre. Centrumverksamhet säkerställs i bottenvåningar som kan tillgodose boendefunktioner samt småskalig verksamhet. Under hösten 2016 antog parterna samverkansavtal Bebyggelsen ska utformas med en rik och reglemente för den gemensamma nämndenvarierad fasad bestående av, till exempel ljus betong, träraster, puts och plåt. Kommunfullmäktige Syftet är att säkerställa en god utformning som kan bli ett tillskott i Uppsala fattade beslut i ärendet i december 2016befintlig miljö. E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Nämnden inrättades den 1 januari 2017 och Markanvisningen ställer sedvanliga krav om effektiv energianvändning som klimatåtgärd. Bolaget har ansvar för den verksamhet som ingick i dåvarande regionförbundets enhet för Välfärd och FoU-stöd samt för delar av landstingets FoU-verksamhet. Nämndens ansvar omfattar bland annat stöd till parternas utveckling och implementering av forsknings- och kunskapsbaserad verksamhet på området och ska vara en dialogpart gentemot den nationella nivån i frågor som rör kunskapsutveckling och kunskapsstyrning. Under hösten 2018 utvärderades nämnden för kunskapsstyrning. Utvärderingen gav rekommendationen att samverkan kring gemensamma kunskapsstyrningsfrågor istället ska hanteras i samverkansstrukturen HSVO. De ärenden som HSVO och kunskapsnämnden behandlat har överlappat varandra och nämnden har haft inlett ett svagt mandat då huvudmännen för verksamheterna finns i kommunerna. Nämnden inrättades delvis som ett svar på tidigare bristande samverkansstrukturer mellan kommunerna och regionen på området. Dessa har under de senaste åren förbättrats. Inom HSVO samråd och Regionalt Forum finns numera en politisk representation och tjänstemannaledningen HSVO ger en nära koppling till kommunernas verksamhet. Genom att arbeta samarbetsprojekt med kunskapsstyrningen inom HSVO kan länets aktörer koppla kunskapsstyrning med verksamhetsfrågor på ett sätt Fortis Fastigheter som är unikt sett gentemot övriga landet den långsiktiga tagaren och bedöms ha goda förutsättningar förvaltaren av fastigheten. Kommunens huvudprincip vid försäljning av mark för bostäder är att ge resultatköpeavtal för exploatering tecknas först när bygglov beviljats. Den 1 februari 2019 föreslog ledamöterna i Regionalt forum att gällande samverkansavtal mellan Region Uppsala och länets kommuner kring kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård skulle sägas upp och ersättas med ett nytt avtal där HSVO ges avsvaret Detta för att hantera gemensamma kunskapsstyrningsfrågor på områdetsäkerställa att markanvisningens utlovade kvaliteter genomförs. Förslaget till nytt samverkansavtal Xxxxxxx har nu beviljats i bilaga godkändes av Regionalt forum den 3 maj huvudsaklig överensstämmelse med förutsättningen att beslut om avtalet ska fattas i parternas respektive fullmäktige. Som en följd av det nya samverkansavtalet och det nya ansvar som ges HSVO föreslås den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning avvecklasförslagshandlingen från markanvisningsprocessen.

Föredragning. Med särskilda persontransporter avses färdtjänst, riksfärdtjänst, sjukresor och skolskjuts med taxi. Flera lagar reglerar sådana transporter, bland annat lagen (1997:736) om färdtjänst och lagen (1997:735) om riksfärdtjänst. I samband med bildandet Uppsala län hanteras alla särskilda persontransporter utom sjukresor av kommunerna. Lagstiftningen ger möjlighet att överlämna det mesta av kommunernas ansvar till regionerna. I landet har alla övriga regioner övertagit hela eller delar av kommunernas ansvar för färdtjänst och riksfärdtjänst. Cirka 88 procent av kommunerna har överlåtit anordnandet av trafiken till regionerna och cirka 57 procent har också överlåtit myndighetsutövningen. I fem län, där alla kommuner överlämnat ansvaret till regionerna, sker skatteväxling så att även det ekonomiska ansvaret för trafiken vilar på regionerna. (Trafikanalys R 2023:3 Tydligare kriterier för färdtjänsttillstånd) Region Uppsala beslutade landstingsfullmäktige att inrätta en gemensam nämnd för kunskapsstyrning för socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård inledde våren 2021 tillsammans med länets kommunerkommunerna i länet arbetet för en regional samordning av trafiken. Kunskapsstyrning handlar Regionens förslag till genomförande är att en verksamhetsövergång först sker från Uppsala kommun och därefter från de kommuner i länet som önskar. Hösten 2021 beslutade regionens trafik- och utvecklingsnämnd att, från de kommuner i länet som önskar, överta ansvaret för planering och för utförande av all trafik och beställning. I övertagandet ingår att regionen genomför kravställning, upphandling och uppföljning av färdtjänst, riksfärdtjänst, omsorgsresor, arbetsresor och studieresor för färdtjänstbeviljade samt skolskjuts med taxi. Kommunerna erbjöds också att överlämna ansvaret för myndighetsutövningen för färdtjänst och riksfärdtjänst. Beslut till enskilda om rätten till skolskjuts med taxi prövas enligt Xxxxxxxxx (2010:800) och får inte överlämnas. Regionen och Uppsala kommun har sedan fullmäktiges beslut arbetat med att utvecklaskapa förutsättningar för en regional Beställningscentral som kan ersätta kommunens Trafikcentral. Avtal med taxiföretag och med leverantörer av beställningssystem behöver vara klara innan överlämnande kan verkställas. Även om inte alla leverantörsavtal är klara bedöms läget nu vara sådant att parterna kan ingå avtal så att regionen kan genomföra de sista upphandlingarna. Regionens avtalsförslag består av ett huvudavtal och två tilläggsavtal som omfattar myndighetsutövning för färdtjänst och skolresor med taxi. Till avtalet finns även en bilaga som beskriver olika restyper. Omsorgsresor, sprida egentligen färdtjänst utan egenavgift mellan bostad och använda bästa möjliga kunskap inom en daglig verksamhet, utreds för att kunna hanteras på samma sätt som övrig färdtjänst i de nya system som nu upphandlas av regionen. Under hösten 2016 antog parterna samverkansavtal och reglemente De resorna behöver i sådant fall inte resurser för den särskilda planering som idag görs manuellt. I det här ärendet finns av det skälet inget tilläggsavtal som reglerar planering av omsorgsresor. Uppstår ändå behov av avtalsreglering för restypen kan ett sådant tilläggsavtal tecknas längre fram. Avtalen är utformade för att kunna användas av övriga kommuner i länet. När kommunen och regionen godkänt avtalen för överlämnande kan regionen slutföra upphandlingarna av leverantörer för driften. Därefter sker en verksamhetsövergång från kommunen till regionen. I kommunen kvarstår efter överlämning resurser för hantering av beslut för skolskjuts med taxi hos utbildningsnämnden och en funktion för avtalskontakter och ekonomi. Den senare funktionen föreslås ligga hos gatu- och samhällsmiljönämnden som även ska ansvara för budget kopplat till avtalen. För övergripande samordning inrättas en Styrgrupp för avtalssamverkan med representanter från kommunen och från regionen. För huvudavtalet gäller att övergripande och gemensamma nämndenkostnader fördelas baserat på fördelning av regionens och kommunens olika restyper. Kommunfullmäktige i Uppsala fattade beslut i ärendet i december 2016. E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Nämnden inrättades den 1 januari 2017 och har ansvar För tilläggsavtalen gäller att kommunen ersätter kostnader för den verksamhet som ingick i dåvarande regionförbundets enhet för Välfärd och FoU-stöd samt för delar av landstingets FoU-verksamhet. Nämndens ansvar omfattar bland annat stöd till parternas utveckling och implementering av forsknings- och kunskapsbaserad verksamhet på området och ska vara en dialogpart gentemot den nationella nivån i frågor som rör kunskapsutveckling och kunskapsstyrning. Under hösten 2018 utvärderades nämnden för kunskapsstyrning. Utvärderingen gav rekommendationen att samverkan kring gemensamma kunskapsstyrningsfrågor istället ska hanteras i samverkansstrukturen HSVOpersonal. De ärenden faktiska kostnaderna för olika resor, exklusive eventuell egenavgift som HSVO och kunskapsnämnden behandlat har överlappat varandra och nämnden har haft ett svagt mandat då huvudmännen betalas av resenär, ersätts av respektive part. Regionen fakturerar kommunen för verksamheterna finns i kommunerna. Nämnden inrättades delvis som ett svar på tidigare bristande samverkansstrukturer mellan kommunerna och regionen på området. Dessa har under de senaste åren förbättrats. Inom HSVO samråd och Regionalt Forum finns numera en politisk representation och tjänstemannaledningen HSVO ger en nära koppling till kommunernas verksamhet. Genom att arbeta med kunskapsstyrningen inom HSVO kan länets aktörer koppla kunskapsstyrning med verksamhetsfrågor på ett sätt som är unikt sett gentemot övriga landet och bedöms ha goda förutsättningar att ge resultat. Den 1 februari 2019 föreslog ledamöterna i Regionalt forum att gällande samverkansavtal mellan Region Uppsala och länets kommuner kring kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård skulle sägas upp och ersättas med ett nytt avtal där HSVO ges avsvaret för att hantera gemensamma kunskapsstyrningsfrågor på området. Förslaget till nytt samverkansavtal i bilaga godkändes av Regionalt forum den 3 maj med förutsättningen att beslut om avtalet ska fattas i parternas respektive fullmäktige. Som en följd av det nya samverkansavtalet och det nya ansvar som ges HSVO föreslås den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning avvecklas.följande kostnader:

Föredragning. I samband med bildandet av Region Uppsala beslutade landstingsfullmäktige Nämnden beslutade, SCN-2015-0218, att inrätta en gemensam nämnd för kunskapsstyrning för socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård tillsammans med länets kommunerarbetsmarknadsnämnden, utbildningsnämnden och kulturnämnden ingå ett IOP med TRIS under perioden 2017- 01-01 till och med 2019-12-31. Kunskapsstyrning handlar om Vidare beslutade nämnden att utvecklaförstärka föreliggande IOP med 1 miljon kronor, sprida SCN-2019-0086, i syfte att stärka TRIS befintliga roll som förebyggande, stödjande och använda bästa möjliga kunskap inom rådgivande instans gentemot social-, arbetsmarknad- utbildning- och kulturnämnderna, samt att skapa utrymme för en verksamhet. Under hösten 2016 antog parterna samverkansavtal öppen ingång för råd- och reglemente för den gemensamma nämnden. Kommunfullmäktige i Uppsala fattade beslut i ärendet i december 2016. E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Nämnden inrättades den 1 januari 2017 och har ansvar för den verksamhet som ingick i dåvarande regionförbundets enhet för Välfärd och FoU-stöd samt för delar av landstingets FoU-verksamhet. Nämndens ansvar omfattar bland annat stöd till parternas utveckling barn, unga och implementering av forsknings- kvinnor som lever med ett begränsat livsutrymme och kunskapsbaserad verksamhet på området som utsätts/riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och ska vara en dialogpart gentemot den nationella nivån i frågor som rör kunskapsutveckling och kunskapsstyrning. Under hösten 2018 utvärderades nämnden för kunskapsstyrning. Utvärderingen gav rekommendationen förtryck, samt att samverkan kring gemensamma kunskapsstyrningsfrågor istället ska hanteras i samverkansstrukturen HSVO. De ärenden som HSVO och kunskapsnämnden behandlat har överlappat varandra och nämnden har haft ett svagt mandat då huvudmännen för verksamheterna finns i kommunerna. Nämnden inrättades delvis som ett svar på tidigare bristande samverkansstrukturer mellan kommunerna och regionen på erbjuda inom partnerskapet berörda yrkesgrupper kompetenslyft inom området. Dessa har under de senaste åren förbättratsUtgångspunkten för samarbetet är Lokal överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun 2018 – 2023 (LÖK) (KSN-2018-1229). Inom HSVO samråd Syftet med LÖK är att synliggöra och Regionalt Forum finns numera en politisk representation stärka ideella organisationers självständighet och tjänstemannaledningen HSVO ger en nära koppling till kommunernas verksamhet. Genom oberoende samt att arbeta med kunskapsstyrningen utveckla möjligheter för ideella organisationer att vara viktiga aktörer inom HSVO kan länets aktörer koppla kunskapsstyrning med verksamhetsfrågor på ett sätt som är unikt sett gentemot övriga landet och bedöms ha goda förutsättningar välfärdsutveckling samt att ge resultatdessa en tydlig roll i kommunens samhällsplanering och demokratiska process. Ett IOP ger möjligheter för båda parter att uppfylla detta syfte och mål. För ideella organisationer erbjuder IOP en långsiktighet som främjar kvalitet och utveckling. För Uppsala kommun är partnerskap en möjlighet att medverka till sociala innovationer och alternativa sätt att utföra tjänster och lösa samhällsproblem. En samverkan i ett IOP kan därigenom stimulera och utveckla metoder för att möta samhällsbehov som kommunen annars inte ensamt skulle möta. Partnerskapet avses pågå under en längre tid och utvecklas med gemensam uppföljning, utvärdering och i gemensamma beslut. Uppsala kommun finansierar med ekonomiskt stöd, svarar för utvärdering och eventuell utbildning och handledning. TRIS svarar för ekonomisk delfinansiering, frivilligt arbete med volontärer, utbildning, kunskaper och kompetenser, nätverk, lokaler och annan utrustning. I bilagt förslag till överenskommelse finns en behovsbeskrivning, beskrivning av värdegrund, målsättning, syfte samt de mervärden partnerskapet bidrar till. Målgrupper för överenskommelsen är stöd och insatser till barn, unga och kvinnor som lever med ett begränsat livsutrymme och som utsätts/riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Behoven och därmed behovsbeskrivningen ser annorlunda ut idag i förhållande till när tidigare partnerskap ingicks med anledning av de resultat som kartläggningen UNG- 018 visat. Den 1 februari 2019 föreslog ledamöterna övergripande målsättningen med överenskommelsen är att genom samverkan mellan TRIS och Uppsala kommun ge möjligheter till en utökat och välfungerande stöd till berörda behovsgrupper, samt stöd till relevanta yrkesgrupper som möter målgruppen och som beskrivs i Regionalt forum att gällande samverkansavtal mellan Region Uppsala bilagd bilaga. Överenskommelsen beskriver också TRIS organisation och länets kommuner kring kunskapsstyrning inom socialtjänst verksamheter. Respektive parts åtaganden finns tydliggjorda samt hur arbetet med partnerskapet ska organiseras och angränsande hälso- och sjukvård skulle sägas upp och ersättas med ett nytt avtal där HSVO ges avsvaret för att hantera gemensamma kunskapsstyrningsfrågor på området. Förslaget till nytt samverkansavtal i bilaga godkändes av Regionalt forum den 3 maj med förutsättningen att beslut om avtalet ska fattas i parternas respektive fullmäktige. Som en följd av det nya samverkansavtalet och det nya ansvar som ges HSVO föreslås den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning avvecklasföljas upp.

Föredragning. I samband Uppsala kommun anser att det är viktigt att mätserien upprätthålls. Installationen av en ny mätstation har koppling till åtgärder i Riskhanteringsplanen för Fyrisån, som genomförs inom ramen för förordningen (2009:956) om översvämningsrisker, där Uppsala tätort är identifierad som ett område med bildandet en betydande översvämningsrisk. Installationen av Region Uppsala beslutade landstingsfullmäktige mätstationen bidrar till resultatmålet att inrätta det ska finnas en gemensam nämnd beredskap för kunskapsstyrning att tidigt få indikationer om höga flödessituationer i vattendraget. Kommunen arbetar med att ta fram fördjupade underlag och åtgärdsplaner för socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård tillsammans med länets kommuner. Kunskapsstyrning handlar om att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom en verksamhet. Under hösten 2016 antog parterna samverkansavtal och reglemente minska risken för den gemensamma nämnden. Kommunfullmäktige översvämningar i Uppsala fattade beslut stad. Det avser både förebyggande åtgärder, i ärendet och uppströms staden, och beredskapsinsatser i december 2016. händelse av översvämning eller risk för Postadress: Uppsala kommun, stadsbyggnadsförvaltningen, 753 75 Uppsala Besöksadress: Xxxxxxxxxxxxx 00 • Telefon: 000-000 00 00 • Fax: 000-000 00 00 E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Nämnden inrättades översvämning. Mätstationen är ett av flera viktiga verktyg i detta arbete, främst då den 1 januari 2017 långa tidsserien är ett underlag vid beräkning av olika scenarier och åtgärdsbehov. Mätstationen, tillsammans med andra mätstationer uppströms, är ett viktigt instrument för bedömning av när beredskapsinsatser ska sättas in. Flödesmätning behövs även vid transportberäkningar. Utifrån vattendirektivet och förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt, har kommunerna i Fyrisåns avrinningsområde ett stort ansvar för den verksamhet som ingick i dåvarande regionförbundets enhet för Välfärd och FoU-stöd samt för delar av landstingets FoU-verksamhet. Nämndens ansvar omfattar bland annat stöd till parternas utveckling och implementering av forsknings- och kunskapsbaserad verksamhet på området och ska vara en dialogpart gentemot den nationella nivån i frågor som rör kunskapsutveckling och kunskapsstyrning. Under hösten 2018 utvärderades nämnden för kunskapsstyrning. Utvärderingen gav rekommendationen att samverkan kring gemensamma kunskapsstyrningsfrågor istället ska hanteras i samverkansstrukturen HSVO. De ärenden som HSVO och kunskapsnämnden behandlat har överlappat varandra och nämnden har haft ett svagt mandat då huvudmännen för verksamheterna finns i kommunerna. Nämnden inrättades delvis som ett svar på tidigare bristande samverkansstrukturer mellan kommunerna och regionen på området. Dessa har under de senaste åren förbättrats. Inom HSVO samråd och Regionalt Forum finns numera en politisk representation och tjänstemannaledningen HSVO ger en nära koppling till kommunernas verksamhet. Genom att arbeta med kunskapsstyrningen inom HSVO kan länets aktörer koppla kunskapsstyrning med verksamhetsfrågor på ett sätt som är unikt sett gentemot övriga landet och bedöms ha goda förutsättningar att ge resultat. Den 1 februari 2019 föreslog ledamöterna i Regionalt forum att gällande samverkansavtal mellan Region Uppsala och länets kommuner kring kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård skulle sägas upp och ersättas med ett nytt avtal där HSVO ges avsvaret vidta åtgärder för att hantera gemensamma kunskapsstyrningsfrågor på områdetuppnå god status i områdets sjöar och vattendrag. Förslaget till nytt samverkansavtal Transportberäkningar är ett viktigt underlag för bedömning av status och uppföljning av effekten av åtgärder. Det angeläget att mätserien upprätthålls och att informationen finns tillgänglig för medborgare och andra aktörer i bilaga godkändes av Regionalt forum den 3 maj med förutsättningen att beslut om avtalet ska fattas i parternas respektive fullmäktige. Som en följd av det nya samverkansavtalet och det nya ansvar som ges HSVO föreslås den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning avvecklassamhället.

Föredragning. I samband Dagens samhälle är sårbart för krissituationer och samhällsstörningar. Kommunernasarbete med bildandet krisberedskap och civilt försvar är en av Region grundpelarna i Sveriges krishanteringssystem och totalförsvar. Uppsala beslutade landstingsfullmäktige kommun måste därför ha en förmåga att kunna motstå olika nivåer av samhällsstörningar och kriser samt att kunna hantera konsekvenserna av det inträffade. Ett sätt att stärka kommunens krishanteringsförmåga är genom upprättandet av en frivillig resursgrupp (FRG). FRG är ett avtalsbaserat koncept som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har tagit fram som samlar frivilliga försvarsorganisationers kompetenser på lokal nivå. FRG:s uppgiftär att finnas till hands när de ordinarie resurserna behöver förstärkas och kan då stödja och förstärka kommunens krishanteringsförmåga vid fredstida samhällsstörningar. FRG regleras inte i någon lag eller förordning och varje kommun avgör själv om den vill inrätta en gemensam nämnd FRG. I dagsläget har ungefär hälften av landets 290 kommuner en FRG som står beredd att bidra när samhället drabbas av samhällsstörningar och kriser. Flera av landets kommuner har vid flera tillfällen använts sig av sin FRG för kunskapsstyrning att stärka sin krishanteringsförmåga som exempelvis under sommaren 2018 då flera kommuner i Sverige drabbades av omfattande skogsbränder. Under pågående pandemin har kommuner använt sin FRG för socialtjänst att få stöd med praktisk hjälp som att handla mat och angränsande hälso- hämta ut mediciner till riskgrupper. Uppdraget att undersöka möjliga samarbeten med frivillighet har funnits under en längre tid inom Uppsala kommun och sjukvård återfinns i programmet för krisberedskap 2020–2023. Där definierades uppdraget att undersöka samarbeten genom ”att utveckla och stärka krishanteringsförmågan kommer Uppsala kommun att undersöka olika former av samarbeten med frivilliga där en del i arbetet är att formulera en överenskommelse med frivilliga resursgruppen (FRG).” Att etablera en FRG ger Uppsala kommun ett sätt attorganisera frivilligapå i händelse av en krisinsats. För att en person ska kunna ingå i Uppsala kommuns FRG ska vederbörande dels genomgå en utbildning om 36 timmar som bland annat behandlar kunskap om kommunens krisberedskap, hjärt- och lungräddning samt brandkunskap. Efter genomförd utbildning erbjuds den frivillige, om den anses lämplig, att skriva ett anställningsavtal med Uppsala kommun om att ingå i resursgruppen. Avtalet kan likställas med ett intermittent anställningsavtal. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har givit Civilförsvarsförbundet i uppdrag att samordna uppstarten av FRG tillsammans med länets kommuner. Kunskapsstyrning handlar Civilförsvarsförbundet har också ansvar att utbilda och rekrytera medlemmar i den frivilliga resursgruppen. Civilförsvarsförbundet är en frivillig försvarsorganisation som är knuten till beredskapen genom den så kallade frivilligförordningen. För att Uppsala kommun ska kunna upprätta en FRG behöver kommunen teckna en överenskommelse med Civilförsvarsförbundet Uppsala, som är kommunens lokala förening. Överenskommelsen tecknas initialt med en löptid om att utvecklaett år, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom en verksamhetmed möjlighet till förlängning. Under hösten 2016 antog parterna samverkansavtal och reglemente för den gemensamma nämnden. Kommunfullmäktige Genom överenskommelsen förbinder sig Civilförsvarsförbundet Uppsala följande: • Organisera FRG-verksamheten i Uppsala fattade beslut och därvid rekrytera medlemmar till kommunens FRG. • Utbilda, öva och arbetsleda FRG. I överenskommelsen förbinder sig Uppsala kommun att genom kommunledningskontoret utveckla FRG genom löpande utbildning och övning med fördel i ärendet i december 2016samordning med övergripande övnings- och utbildningsplan. E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Nämnden inrättades den 1 januari 2017 Sammanfattningsvis kan konstateras att Uppsala kommun genom överenskommelsen med Civilförsvarsförbundet Uppsala att starta en FRG stärker sin förmåga att agera vid samhällsstörningar och har ansvar för den verksamhet som ingick i dåvarande regionförbundets enhet för Välfärd och FoU-stöd samt för delar av landstingets FoU-verksamhet. Nämndens ansvar omfattar bland annat stöd till parternas utveckling och implementering av forsknings- och kunskapsbaserad verksamhet på området och ska vara en dialogpart gentemot den nationella nivån i frågor som rör kunskapsutveckling och kunskapsstyrning. Under hösten 2018 utvärderades nämnden för kunskapsstyrning. Utvärderingen gav rekommendationen att samverkan kring gemensamma kunskapsstyrningsfrågor istället ska hanteras i samverkansstrukturen HSVO. De ärenden som HSVO och kunskapsnämnden behandlat har överlappat varandra och nämnden har haft ett svagt mandat då huvudmännen för verksamheterna finns i kommunerna. Nämnden inrättades delvis som ett svar på tidigare bristande samverkansstrukturer mellan kommunerna och regionen på området. Dessa har under de senaste åren förbättrats. Inom HSVO samråd och Regionalt Forum finns numera en politisk representation och tjänstemannaledningen HSVO ger en nära koppling till kommunernas verksamhet. Genom att arbeta med kunskapsstyrningen inom HSVO kan länets aktörer koppla kunskapsstyrning med verksamhetsfrågor på ett sätt som är unikt sett gentemot övriga landet och bedöms ha goda förutsättningar att ge resultat. Den 1 februari 2019 föreslog ledamöterna i Regionalt forum att gällande samverkansavtal mellan Region Uppsala och länets kommuner kring kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård skulle sägas upp och ersättas med ett nytt avtal där HSVO ges avsvaret för att hantera gemensamma kunskapsstyrningsfrågor på området. Förslaget till nytt samverkansavtal i bilaga godkändes av Regionalt forum den 3 maj med förutsättningen att beslut om avtalet ska fattas i parternas respektive fullmäktige. Som en följd av det nya samverkansavtalet och det nya ansvar som ges HSVO föreslås den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning avvecklaskriser.

Föredragning. I samband Syftet med bildandet av Region Uppsala beslutade landstingsfullmäktige en mikrofond är att inrätta en gemensam nämnd erbjuda kreditgarantier och andra finansiella lösningar till sociala företag, bygdebolag och andra ideella organisationer för kunskapsstyrning för socialtjänst att främja tillväxt och angränsande hälso- och sjukvård tillsammans med länets kommuner. Kunskapsstyrning handlar om att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap utveckling inom en verksamhet. Under hösten 2016 antog parterna samverkansavtal och reglemente för den gemensamma nämnden. Kommunfullmäktige social ekonomi som bransch i Uppsala fattade beslut kommun. Coompanion i ärendet Uppsala län har med stöd av arbetsmarknadsnämnden och Länsstyrelsen Uppsala län utrett intresset och behoven av den typ av finansieringslösningar som en mikrofond skulle möjliggöra. Coompanion är en företagsrådgivning som stödjer kooperativt företagande på uppdrag av bland annat Tillväxtverket. Aktörerna inom den sociala ekonomin såg att en mikrofond svarade mot deras behov av kapitalförsörjning och flera kommuner i december 2016Uppsala län visade intresse av att bidra till etableringen av en mikrofond. E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Nämnden inrättades Utifrån det genomförda arbetet har Coompanion inkommit med en ansökan om projektstöd för att under 2019 fortsätta arbetet med att etablera en mikrofond. Ansökan i bilaga 2 gäller 200 000 kronor för perioden från den 1 januari 2017 2019 till och med den 31 december 2019. Mikrofonden planeras vara en självständig kreditförening och rekrytera sina egna medlemmar och styrelse. Det första steget är att etablera mikrofonden i Uppsala kommun och sedan i hela Uppsala län. Då Coompanion har ansvar för den verksamhet som ingick i dåvarande regionförbundets enhet för Välfärd och FoU-stöd samt för delar av landstingets FoU-verksamhet. Nämndens ansvar omfattar bland annat stöd till parternas utveckling och implementering av forsknings- och kunskapsbaserad verksamhet erfarenhet på området och ska vara målet med arbetet kan svara mot kommunfullmäktiges uppdrag om att etablera en dialogpart mikrofond föreslås ansökan beviljas. Kommunledningskontoret föreslås samtidigt få uppdraget ta fram förslag på reglerande dokument för kommunens stöd till och samverkan med den framtida mikrofonden. Villkoren för relationen mellan kommunen och en etablerad mikrofond och användandet av kommunens medel bör regleras med ett samarbetsavtal med grund i kommunledningskontorets förslag till inriktning i bilaga 1. I Mål och budget 2019–2021 finns 10 miljoner kronor avsatta för ändamålet att skapa en mikrofond. Denna summa skulle Uppsala kommun låna ut till mikrofonden. Mikrofonden skulle i sin tur använda lånet exempelvis till att garantera säkerhet för medlemmarnas skulder gentemot den nationella nivån i frågor som rör kunskapsutveckling banker, så kallade kreditgarantier. Inriktningen för Uppsala kommuns framtida stöd och kunskapsstyrning. Under hösten 2018 utvärderades nämnden för kunskapsstyrning. Utvärderingen gav rekommendationen att samverkan med en etablerad mikrofond avgränsas till samverkan kring gemensamma kunskapsstyrningsfrågor istället ska hanteras kreditgarantier och andra finansiella lösningar för de målgrupper som identifierats som branschen social ekonomi i samverkansstrukturen HSVOUppsala kommuns Riktlinje för stöd till sociala företag och Landsbygdsprogram för Uppsala kommun. De ärenden som HSVO Uppsala kommun måste garanteras insyn och kunskapsnämnden behandlat har överlappat varandra och nämnden har haft ett svagt mandat då huvudmännen för verksamheterna finns i kommunerna. Nämnden inrättades delvis som ett svar på tidigare bristande samverkansstrukturer mellan kommunerna och regionen på området. Dessa har under de senaste åren förbättrats. Inom HSVO samråd och Regionalt Forum finns numera en politisk representation och tjänstemannaledningen HSVO ger en nära koppling till kommunernas verksamhet. Genom att arbeta med kunskapsstyrningen inom HSVO kan länets aktörer koppla kunskapsstyrning med verksamhetsfrågor på ett sätt som är unikt sett gentemot övriga landet och bedöms ha goda förutsättningar att ge resultat. Den 1 februari 2019 föreslog ledamöterna i Regionalt forum att gällande samverkansavtal mellan Region Uppsala och länets kommuner kring kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård skulle sägas upp och ersättas med ett nytt avtal där HSVO ges avsvaret inflytande över hur kommunens kapital används för att hantera gemensamma kunskapsstyrningsfrågor stödja den sociala ekonomin. Avtalet ska tydliggöra att Uppsala kommuns medel är avgränsade till att enbart riktas mot organisationer i målgruppen med verksamhet i Uppsala kommun. Mikrofonden måste verka för att samtliga aktörer inom den sociala ekonomin i Uppsala kommun ska kunna ta del av mikrofondens stöd på områdetlika villkor. Förslaget till nytt samverkansavtal Mikrofonden ska ha tillstånd från Finansinspektionen att bedriva finansiell verksamhet, antingen själv eller genom medlemskap i bilaga godkändes av Regionalt forum den 3 maj med förutsättningen att beslut om avtalet ska fattas i parternas respektive fullmäktige. Som en följd av det nya samverkansavtalet och det nya ansvar som ges HSVO föreslås den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning avvecklasMikrofonden Sverige, innan lån utställs.

Föredragning. I samband med bildandet Uppsala kommun behöver ha en förmåga att kunna motstå olika nivåer av Region Uppsala beslutade landstingsfullmäktige samhällsstörningar och kunna hantera konsekvenserna av inträffade händelser. Ett sätt att stärka kommunens krishanteringsförmåga är genom upprättande av en frivillig resursgrupp (FRG). FRG är ett avtalsbaserat koncept som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram som samlar frivillig försvarsorganisationers kompetenser på lokal nivå. FRG:s uppgift är att finnas till hands när de ordinarie resurserna behöver förstärkas och kan då stödja och förstärka kommunens krishanteringsförmåga vid fredstida samhällsstörningar. FRG regleras inte i någon lag eller förordning och varje kommun avgör själv om den vill inrätta en gemensam nämnd för kunskapsstyrning för socialtjänst FRG. Att etablera en FRG ger Uppsala kommun ett sätt att organisera frivilliga på i händelse av en krisinsats. För att en person ska kunna ingå i Uppsala kommuns FRG ska vederbörande genomgå en utbildning om 36 timmar som bland annat behandlar kommunens krisberedskap, första hjälpen och angränsande hälso- och sjukvård tillsammans brandkunskap. Efter genomförd utbildning erbjuds den frivillige att, om anses lämplig, skriva anställningsavtal med länets kommuner. Kunskapsstyrning handlar Uppsala kommun om att utveckla, sprida ingå i FRG. Avtalet kan likställas med ett intermittent anställningsavtal. Den 8 februari 2022 beslutade kommunstyrelsen att ingå en överenskommelse med Civilförsvarsförbundet Uppsala avseende uppstart och använda bästa möjliga kunskap inom en verksamhetutveckling av FRG (dnr. KSN- 2019-03666). Arbete påbörjades med rekrytering och utbildning. Uppsala kommun medverkade på utbildning arrangerade av Civilförsvarsförbundet Uppsala och stöttade i rekrytering genom spridning i sociala medier. I februari 2024 valde Uppsala kommun att häva avtalet med Civilförsvarsförbundet Uppsala. Anledningar till detta var att föreningen inte hållit godkänd föreningsstämma och att föreningen inte levererade i fråga om rekrytering och utbildning av frivilliga till FRG. Under hösten 2016 antog parterna samverkansavtal processen i beslutet att häva avtalet fördes samtal med Sveriges Civilförsvarsförbund och reglemente tidigare ordförande i lokalföreningen Civilförsvarsförbundet Uppsala. Uppsala kommun för den gemensamma nämnden. Kommunfullmäktige nu samtal med Civilförsvarsförbundet Norra Mälardalen om att de åtar sig uppdraget att etablera och utveckla en FRG i Uppsala fattade beslut i ärendet i december 2016kommun. E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Nämnden inrättades den 1 januari 2017 och har ansvar för den verksamhet som ingick i dåvarande regionförbundets enhet för Välfärd och FoU-stöd samt för delar av landstingets FoU-verksamhet. Nämndens ansvar omfattar bland annat stöd I utkastet till parternas utveckling och implementering av forsknings- och kunskapsbaserad verksamhet på området och ska vara en dialogpart gentemot den nationella nivån i ny överenskommelsen förhandlas frågor som rör kunskapsutveckling rör: • rekrytera, utbilda och kunskapsstyrningöva frivilliga för FRG i Uppsala kommun • driva och verksamhetsutvecka FRG i Uppsala kommun • försäkra frivilliga i FRG vid utbildningar och övningar arrangerade av Civilförsvarsförbundet. Under hösten 2018 utvärderades nämnden för kunskapsstyrning. Utvärderingen gav rekommendationen att samverkan kring gemensamma kunskapsstyrningsfrågor istället ska hanteras i samverkansstrukturen HSVO. De ärenden som HSVO och kunskapsnämnden behandlat har överlappat varandra och nämnden har haft ett svagt mandat då huvudmännen för verksamheterna finns i kommunerna. Nämnden inrättades delvis som ett svar på tidigare bristande samverkansstrukturer mellan kommunerna och regionen på områdetI utkastet regleras inte frågor om FRG vid höjd beredskap. Dessa har under de senaste åren förbättratsfrågor kommer dock att förhandlas och så småningom hanteras inom samma överenskommelse. Inom HSVO samråd I tidigare beslut, fattat 8 februari 2022, förband sig Uppsala kommun att genom kommunledningskontoret utveckla FRG med löpande utbildning och Regionalt Forum finns numera övning, detta med fördel i samordning med övergripande utbildnings- och övningsplan. Sammanfattningsvis kan konstateras att Uppsala kommun genom förevarande överenskommelse med Civilförsvarsförbundet Norra Mälardalen att starta en FRG, stärker sin förmåga att agera vid samhällsstörningar och extraordinära händelser. I syfte att effektivisera administrationen i händelse av liknande situation likt ovan föreslås kommunstyrelsen att delegera åt chef för avdelning trygghet, säkerhet och beredskap på kommunledningskontoret att besluta om tecknande och uppsägning av överenskommelse med lokalförening inom Civilförsvarsförbundet. Delegationen möjliggör för framtida överenskommelser om FRG, även om, som i detta fall, aktuell lokalförening behöver ändras. Vid större ändringar av framtida överenskommelser, såsom till exempel kraftigt förändrade ekonomiska förutsättningar, kan politisk representation och tjänstemannaledningen HSVO ger en nära koppling till kommunernas verksamhet. Genom att arbeta med kunskapsstyrningen inom HSVO kan länets aktörer koppla kunskapsstyrning med verksamhetsfrågor på ett sätt som är unikt sett gentemot övriga landet och bedöms ha goda förutsättningar att ge resultat. Den 1 februari 2019 föreslog ledamöterna i Regionalt forum att gällande samverkansavtal mellan Region Uppsala och länets kommuner kring kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård skulle sägas upp och ersättas med ett nytt avtal där HSVO ges avsvaret för att hantera gemensamma kunskapsstyrningsfrågor på området. Förslaget till nytt samverkansavtal i bilaga godkändes av Regionalt forum den 3 maj med förutsättningen att beslut om avtalet ska fattas i parternas respektive fullmäktige. Som en följd av det nya samverkansavtalet och det nya ansvar som ges HSVO föreslås den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning avvecklasförankring behöva ske.

Föredragning. I samband Socialnämnden tecknade i juli 2017 ramavtal med bildandet Global Omsorg Sverige AB (SCN- 2017-0076). Nämnden har inte haft några placeringar via leverantören. Den första mars 2017 beslutade riksdagen att bolag som bedriver konsulentsstöd jour- och familjehemsverksamhet för placering av Region Uppsala beslutade landstingsfullmäktige barn skall omfattas av tillståndsplikt. Tillståndsplikten infördes den 15 april 2017 med vissa övergångsbestämmelser. Övergångsbestämmelserna har bl.a. inneburit att inrätta en gemensam nämnd bolag som hade verksamhet redan innan tillståndsplikten infördes fick fortsätta bedriva verksamhet under förutsättning att ansökan inkom till XXX innan den 1 april 2018 och i avvaktan på beslut. Socialförvaltningen har efter 1 april 2018 kontrollerat tillstånd för kunskapsstyrning för socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård tillsammans samtliga leverantörer på de ramavtal som berörs. Vid kontakt med länets kommuner. Kunskapsstyrning handlar XXX i september 2018 framkom att Global Omsorg Sverige AB hade fått avslag på sin ansökan om att utvecklabedriva konsulentsstödd familjehemsverksamhet och att de hade överklagat beslutet till Förvaltningsrätten. För att få bedriva verksamhet i avvaktan på domslut så krävs ett interimistiskt förordnade från Förvaltningsrätten. Socialförvaltningen skickade ett brev till Global Omsorg Sverige AB med begäran om åtgärdsplan, sprida vilken skulle ha varit förvaltningen tillhanda senast den 19 oktober 2018. Ingen åtgärdsplan har inkommit och använda bästa möjliga kunskap handläggare har vid upprepade tillfällen försökt få tag på avtalsansvarig hos leverantören samt andra nyckelpersoner inom en verksamhetföretaget, utan resultat. Under hösten 2016 antog parterna samverkansavtal Vid kontroll med XXX i början av januari 2019 framgår att Global Omsorg AB har fått avslag även från Förvaltningsrätten och reglemente för den gemensamma nämnden. Kommunfullmäktige i att de inte har rätt att bedriva Sida 1 (2) Postadress: Uppsala fattade beslut i ärendet i december 2016. kommun, socialförvaltningen, 753 75 Uppsala Telefon: 000-000 00 00 (växel) E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Nämnden inrättades den 1 januari 2017 och har ansvar för den verksamhet som ingick i dåvarande regionförbundets enhet för Välfärd och FoU-stöd samt för delar av landstingets FoU-verksamhet. Nämndens ansvar omfattar bland annat stöd Bolaget har per dagens datum inte överklagat domen till parternas utveckling Kammarrätten och implementering domen vinner laga kraft 2019-01-29 förutsatt att överklagan inte görs. Med anledning av forsknings- och kunskapsbaserad verksamhet på området och ska vara en dialogpart gentemot den nationella nivån i frågor som rör kunskapsutveckling och kunskapsstyrningatt Global Omsorg Sverige AB saknar tillstånd att bedriva konsulentsstödd familjehemverksamhet samt att de ej går att nå, så bedöms leverantören ej kunna fullfölja sina åtaganden enligt ramavtalet vilket därmed bör hävas med omedelbar verkan. Under hösten 2018 utvärderades nämnden för kunskapsstyrning. Utvärderingen gav rekommendationen att samverkan kring gemensamma kunskapsstyrningsfrågor istället ska hanteras i samverkansstrukturen HSVO. De ärenden som HSVO och kunskapsnämnden behandlat har överlappat varandra och nämnden har haft ett svagt mandat då huvudmännen för verksamheterna finns i kommunerna. Nämnden inrättades delvis som ett svar på tidigare bristande samverkansstrukturer mellan kommunerna och regionen på området. Dessa har under de senaste åren förbättrats. Inom HSVO samråd och Regionalt Forum finns numera en politisk representation och tjänstemannaledningen HSVO ger en nära koppling till kommunernas verksamhet. Genom att arbeta med kunskapsstyrningen inom HSVO kan länets aktörer koppla kunskapsstyrning med verksamhetsfrågor på ett sätt som är unikt sett gentemot övriga landet och bedöms ha goda förutsättningar att ge resultat. Den 1 februari 2019 föreslog ledamöterna i Regionalt forum att Brev gällande samverkansavtal mellan Region Uppsala och länets kommuner kring kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård skulle sägas upp och ersättas med ett nytt avtal där HSVO ges avsvaret för att hantera gemensamma kunskapsstyrningsfrågor på området. Förslaget till nytt samverkansavtal i bilaga godkändes av Regionalt forum den 3 maj med förutsättningen att beslut om avtalet ska fattas i parternas respektive fullmäktige. Som en följd av det nya samverkansavtalet och det nya ansvar som ges HSVO föreslås den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning avvecklashävning bifogas handlingen.

Föredragning. I samband Stiftelsen Tryggare Sverige är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som drivs utan bakomliggande vinstintresse. Stiftelsen har till syfte att förbättra hjälpen till brottsdrabbade och att främja utvecklingen inom det brottsförebyggande området. Arbetet är inriktat på att erbjuda nya idéer, nya samverkansformer och nya lösningar. Tryggare Sverige har tagit fram BoTryggt2030, en standard för arbetet med bildandet av Region Uppsala beslutade landstingsfullmäktige att inrätta en gemensam nämnd för kunskapsstyrning för socialtjänst skapa säkra och angränsande hälso- och sjukvård tillsammans trygga livsmiljöer. För att underlätta arbetet med länets kommuner. Kunskapsstyrning handlar om att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom en verksamhet. Under hösten 2016 antog parterna samverkansavtal och reglemente för den gemensamma nämnden. Kommunfullmäktige implementera BoTryggt2030 i Uppsala fattade beslut i ärendet i december 2016kommun har ett förslag till samarbetsavtal mellan Tryggare Sverige och Uppsala kommun tagits fram. E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Nämnden inrättades den 1 januari 2017 och har ansvar för den verksamhet som ingick i dåvarande regionförbundets enhet för Välfärd och FoU-stöd samt för delar av landstingets FoU-verksamhet. Nämndens ansvar omfattar BoTryggt2030 tar bland annat stöd till parternas utveckling fasta på vikten av situationell brottsprevention, vilket också den nyligen publicerade utredningen SOU 2021:49 Kommuner mot brott lyfter fram. I utredningens lagförslag åläggs kommunerna att ta fram en åtgärdsplan för brottsförebyggande åtgärder. Genom ovan nämnda samarbete stärker Uppsala kommun ytterligare sin kompetens för att uppfylla kommande lagstiftningskrav genom att arbeta för en trygg och implementering säker kommun, i såväl planering som förvaltning av forsknings- fysisk miljö. Avtalet innebär att Uppsala kommun och kunskapsbaserad verksamhet Stiftelsen Tryggare Sverige ingår ett samarbete med fokus på området och ska vara en dialogpart gentemot den nationella nivån i frågor som rör kunskapsutveckling trygghet och kunskapsstyrningsäkerhet i samhällsbyggnadsprocessen, och då särskilt vad gäller implementering av standarden BoTryggt2030. Under hösten 2018 utvärderades nämnden Den huvudsakliga inriktningen för kunskapsstyrningsamarbetet tar sin utgångspunkt i följande huvudaktiviteter som relaterar till processtöd för trygghet och säkerhet i fysisk planering: - Ingå som en aktör i medlemsorganisationen för BoTryggt2030 - Stöd och rådgivning i enskilda projekt - Framtagande av säkerhets-/trygghetsanalys - Övrigt stöd Inom ramen för dessa huvudaktiviteter ryms konkreta insatser i den fysiska miljön. Utvärderingen gav rekommendationen att samverkan kring gemensamma kunskapsstyrningsfrågor istället I Gränbyparken ska hanteras i samverkansstrukturen HSVO. De ärenden som HSVO nulägesanalys, rådgivning och kunskapsnämnden behandlat har överlappat varandra och nämnden har haft ett svagt mandat då huvudmännen för verksamheterna finns i kommunerna. Nämnden inrättades delvis som ett svar på tidigare bristande samverkansstrukturer mellan kommunerna och regionen på områdetkvalitetsgranskning genomföras. Dessa har under de senaste åren förbättrats. Inom HSVO samråd och Regionalt Forum finns numera en politisk representation och tjänstemannaledningen HSVO ger en nära koppling till kommunernas verksamhet. Genom att arbeta med kunskapsstyrningen inom HSVO kan länets aktörer koppla kunskapsstyrning med verksamhetsfrågor på ett sätt insatser stödjer kommunens samordnande roll av olika insatser som är unikt sett gentemot övriga landet och bedöms ha goda förutsättningar att ge resultat. Den 1 februari 2019 föreslog ledamöterna i Regionalt forum att gällande samverkansavtal mellan Region Uppsala och länets kommuner kring kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård skulle sägas upp och ersättas med ett nytt avtal där HSVO ges avsvaret genomförs för att hantera stärka trygghet och säkerhet i Gränby. Detaljplaner och bygglov kommer att kvalitetsgranskas utifrån trygghets- och säkerhetsperspektiv. Tryggare Sverige kommer utöver detta att ta fram en trygghets- och säkerhetsanalys utifrån ett socialt boendeperspektiv i byggskedet i Gottsundaområdet. Vid sidan av konkreta insatser i fysiska miljön ska insatser för kunskapsspridning genomföras genom riktade utbildningsinsatser för samhällsbyggnadsprocessens olika faser (detaljplan och bygglov, genomförande samt förvaltning och drift). Slutligen medför avtalet även att Tryggare Sverige genom processtöd och rådgivning bistår kommunen i implementering av trygghets- och säkerhetsaspekter i samhällsbyggnadsprocessen. En utförligare beskrivning av huvudaktiviteterna återfinns i ärendets bilaga 1. Utöver ovan nämnt ger samarbetsavtalet möjlighet att mot ersättning addera ytterligare insatser för att säkerställa trygghet och säkerhet i den fysiska miljön. Parkeringsanläggningar och dess närmiljö är exempel på platser som många gånger upplevs otrygga. Avtalet möjliggör gemensamma kunskapsstyrningsfrågor insatser för att ytterligare stärka samarbete inom kommunkoncernen, exempelvis mellan nämnder med ansvar för fysisk planering och Uppsala Parkering AB, för att med stöd av expertkompetens säkerställa trygga och säkra parkeringsanläggningar. Samarbetsavtalet mellan Stiftelsen Tryggare Sverige och Uppsala kommun kan övergå till ett långsiktigt Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) på områdetytterligare 3 år. Förslaget till nytt samverkansavtal i bilaga godkändes av Regionalt forum den 3 maj med förutsättningen att beslut om avtalet Ramarna för aktiviteterna samt budgeten för ett eventuellt fortsatt samarbete ska fattas i parternas respektive fullmäktige. Som en följd av det nya samverkansavtalet sättas innan pilotårets slut och det nya ansvar som ges HSVO föreslås den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning avvecklasutgår från uppkomna önskemål och identifierade behov.

Föredragning. I samband med bildandet av Region Uppsala beslutade landstingsfullmäktige att inrätta en gemensam nämnd för kunskapsstyrning för socialtjänst Barnets rättigheter utgår från FN:s barnkonvention och angränsande hälso- och sjukvård tillsammans med länets kommuner. Kunskapsstyrning handlar om att utvecklata tillvara på barn och ungas rättigheter och intressen i samhället. Området omfattar alla verksamheter där barn är berörda, sprida till exempel utbildningspolitiken, migrationspolitiken, kulturpolitiken och använda bästa möjliga kunskap inom en verksamhetsocialtjänstpolitiken. Under hösten 2016 antog parterna samverkansavtal och reglemente för den gemensamma nämnden. Kommunfullmäktige Barnrättighetsutredningen konstaterade i Uppsala fattade beslut i ärendet i december 2016. sitt betänkande Barnkonventionen blir svensk E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Nämnden inrättades den 1 januari 2017 och har ansvar Utgångspunkten för den verksamhet dialog som ingick i dåvarande regionförbundets enhet förts mellan kommunen och BOiU inom ramen för Välfärd uppdraget har förutom det tidigare samarbetet med BOiU varit den lokala överenskommelsen mellan Uppsalas föreningsliv och FoU-stöd samt för delar av landstingets FoU-verksamhet. Nämndens ansvar omfattar bland annat stöd till parternas utveckling Uppsala kommun, om samverkan mellan Uppsala kommun och implementering av forsknings- och kunskapsbaserad verksamhet på området och ska vara en dialogpart gentemot den nationella nivån i frågor som rör kunskapsutveckling och kunskapsstyrning. Under hösten 2018 utvärderades nämnden för kunskapsstyrning. Utvärderingen gav rekommendationen att samverkan kring gemensamma kunskapsstyrningsfrågor istället ska hanteras i samverkansstrukturen HSVO. De ärenden som HSVO och kunskapsnämnden behandlat har överlappat varandra och nämnden har haft ett svagt mandat då huvudmännen för verksamheterna finns i kommunerna. Nämnden inrättades delvis som ett svar på tidigare bristande samverkansstrukturer mellan kommunerna och regionen på området. Dessa har under de senaste åren förbättrats. Inom HSVO samråd och Regionalt Forum finns numera en politisk representation och tjänstemannaledningen HSVO ger en nära koppling till kommunernas verksamhet. Genom att arbeta med kunskapsstyrningen organisationer inom HSVO kan länets aktörer koppla kunskapsstyrning med verksamhetsfrågor på ett sätt som är unikt sett gentemot övriga landet och bedöms ha goda förutsättningar att ge resultat. Den 1 februari 2019 föreslog ledamöterna i Regionalt forum att gällande samverkansavtal mellan Region Uppsala och länets kommuner kring kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård skulle sägas upp och ersättas med ett nytt avtal där HSVO ges avsvaret för att hantera gemensamma kunskapsstyrningsfrågor på områdetsocial ekonomi. Förslaget till nytt samverkansavtal överenskommelse i bilaga godkändes innehåller, förutom formella förutsättningar för partnerskapet, en beskrivning om de åtaganden som parterna gör i och med partnerskapet. För BOiU:s räkning handlar dessa om: • Stöd och råd • Informera och utbilda • Påverka • Stärka barns och ungas röster • Samverkan Partnerskapet syftar till att skapa så goda förutsättningar som möjligt för barn och unga i Uppsala kommun. Genom överenskommelsen vill kommunen säkerställa att BOiU:s engagemang, kunskaper och verksamhet för barn, unga samt även vuxna tas tillvara och vidareutvecklas. Kommunen ser ett stort värde i föreningens mångåriga arbete, volontärsinsatser och dokumenterade erfarenhet av Regionalt arbete för barns rättigheter. Uppsala kommun ser BOiU som en viktig samarbetspart med en verksamhet som är ett berikande komplement till kommunens egna insatser för barn och unga. Genom partnerskapet säkerställs att barn och unga i kommunen har tillgång till ett fristående lokalt barnombud som kan informera barn och unga om deras rättigheter samt lotsa dem mellan olika myndighetsinstanser. Dessutom tydliggörs BOiU:s roll som samarbetspart för förvaltningar, nämnder och bolag. I en nära dialog om planerade insatser kan arbetet hos parterna optimeras och synergieffekter uppstå. Viktiga samarbetsområden under den kommande treårsperioden är kunskapslyft inom barnrätt och att utveckla arbetet med forum för dialog med barn och unga. Under perioden 2018-2019 arbetar kommunen dessutom tillsammans med BOiU i framtagandet av ett nytt politiskt program och en handlingsplan för barn och unga i Uppsala kommun. Utgångspunkt i arbetet är Agenda 2030 och barnkonventionen, med fokus på kommunen som en arena för barn och unga samt deras möjlighet till inflytande över sina villkor i kommunen. Parternas gemensamma insatser kring dialog med barn och unga bidrar till ett levande barnrättsperspektiv i all gemensam verksamhet. Den gemensamma värdegrunden för partnerskapet utgår förutom från Barnkonventionen från FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och Agenda 2030, Regeringens Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige, Regeringens ungdomspolitiska mål, Uppsala kommuns policy för hållbar utveckling samt kommunens handlingsplan för att främja mänskliga rättigheter och motverka diskriminering och rasism. Det inkluderar ett aktivt jämställdhetsarbete som syftar till att motverka den 3 maj orättvisa fördelningen av makt och resurser mellan flickor och pojkar. Effekterna av arbetet som sker inom ramen för partnerskapet följs upp halvårsvis. Kommunledningskontoret företräder Uppsala kommun i partnerskapet. De regelverk som ett partnerskap måste prövas mot är i första hand KL (kommunallagen), LOU samt EUs regler om statligt stöd. Den verksamhet som beskrivs inom ramen för detta partnerskap bedöms vara förenlig med förutsättningen att beslut om avtalet ska fattas lagstiftningen i parternas respektive fullmäktige. Som en följd detta hänseende och uppfyller de kriterier som framgår av det nya samverkansavtalet och det nya ansvar som ges HSVO föreslås den gemensamma nämnden riktlinje för kunskapsstyrning avvecklasidéburet partnerskap (IOP).

Föredragning. I samband med bildandet av Region Uppsala beslutade landstingsfullmäktige att inrätta orienteringsklubbars kartråd är en gemensam nämnd sammanverkansorganisation för kunskapsstyrning för socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård tillsammans med länets kommuner. Kunskapsstyrning handlar om att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom en verksamhet. Under hösten 2016 antog parterna samverkansavtal och reglemente för den gemensamma nämnden. Kommunfullmäktige orienteringsklubbar i Uppsala fattade beslut i ärendet i december 2016. E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Nämnden inrättades den 1 januari 2017 och har ansvar svarar för den verksamhet som ingick i dåvarande regionförbundets enhet för Välfärd och FoU-stöd samt för delar att samordna klubbarnas framställning av landstingets FoU-verksamhet. Nämndens ansvar omfattar bland annat stöd till parternas utveckling och implementering av forsknings- och kunskapsbaserad verksamhet på området och ska vara en dialogpart gentemot den nationella nivån i frågor som rör kunskapsutveckling och kunskapsstyrning. Under hösten 2018 utvärderades nämnden för kunskapsstyrning. Utvärderingen gav rekommendationen att samverkan kring gemensamma kunskapsstyrningsfrågor istället ska hanteras i samverkansstrukturen HSVOorienteringskartor. De ärenden special ritade kartorna är orienterarnas idrottsanläggningar som HSVO ägs och kunskapsnämnden behandlat produceras av föreningarna i kartrådet. Kartrådet söker årligen bidrag för framställning av nya kartor. Bidraget har överlappat varandra historiskt jämförts med lokalsubventionen eller det driftsbidrag som bidragsberättigade föreningar med egen anläggning kan söka men har hanterats på sidan om befintligt bidragssystem. De tillfrågade kommunernas svar om hantering av bidrag till framställan av kartor visade att det sker på olika sätt. Alla kommuner anser att bidraget i sig är viktigt och nämnden några kommuner tänker uppdatera sina stöd och vill därför ta del av rapporten och kommande beslut. Utav de nio kommuner som inkommit med svar har haft fyra kommuner ett svagt mandat då huvudmännen fast belopp mellan 87 000 kr och 300 000 kr, de andra kommunerna hanterar bidraget som utvecklingsstöd eller investeringsstöd och ersättning sker utefter redovisad kostnad. Utredningen visar att de framställda kartorna till största del nyttjas av orienteringsföreningar och allmänhet som strövar i skog och mark på sin fria tid. Utredningen visade också att övriga förvaltningar, utbildningsförvaltningen, stadsbyggnadsförvaltningen avdelning gata, park och natur har behov av uppdaterade kartor vilket gynnar Uppsalaborna genom de arbeten som sker i exempelvis naturreservat och vandringsleder, vilket stämmer väl överens med nämndens uppdrag för verksamheterna finns tillgång till spontana aktiviteter och en god folkhälsa likaså jämställdhet och idrott hela livet. Orientering och friluftsliv är jämställt och de aktiva håller på långt upp i kommunernaåren. Nämnden inrättades delvis som ett svar på tidigare bristande samverkansstrukturer mellan kommunerna och regionen på området. Dessa Uppsala orienteringsklubbars kartråd har under de senaste åren förbättratsmånga år fått ekonomiskt stöd från idrotts- och fritidsnämnden som har hanterats utanför befintligt bidragssystem och regelverk men ändå jämställts med det subventionssystem som nämnden tillämpar. Inom HSVO samråd och Regionalt Forum finns numera en politisk representation och tjänstemannaledningen HSVO ger en nära koppling Förvaltningen bedömer sammantaget att ansökningar så långt som möjligt ska behandlas på samma sätt utifrån likställighetsprincipen. Det har inte framkommit några skäl till kommunernas verksamhet. Genom att arbeta med kunskapsstyrningen inom HSVO kan länets aktörer koppla kunskapsstyrning med verksamhetsfrågor på ett sätt som är unikt sett gentemot övriga landet och bedöms ha goda förutsättningar att ge resultat. Den 1 februari 2019 föreslog ledamöterna i Regionalt forum att gällande samverkansavtal mellan Region Uppsala och länets kommuner kring kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård skulle sägas upp och ersättas med ett nytt avtal där HSVO ges avsvaret för att hantera gemensamma kunskapsstyrningsfrågor den nu aktuella typen av bidrag på områdetannat sätt. Förslaget Förvaltningen bedömer också att kartbidragets storlek kan likställas med driftsbidrag till nytt samverkansavtal i bilaga godkändes av Regionalt forum den 3 maj med förutsättningen att beslut om avtalet ska fattas i parternas respektive fullmäktige. Som en följd av det nya samverkansavtalet andra föreningar där parametrar som barn och det nya ansvar som ges HSVO föreslås den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning avvecklasunga, äldre, tillgänglighet och till viss del möjlighet till spontanidrott föreligger.

Föredragning. I samband Socialnämnden tecknade i november 2017 ramavtal med bildandet Xxxx barn och ungdom AB gällande konsulentsstödd familjehemsvård. Den 15 april 2017 infördes tillståndsplikt från IVO (Inspektionen för Vård och omsorg) för bolag som bedriver konsulentsstödd jour- och familjehemsverksamhet för placering av Region barn. Tillståndsplikten infördes med vissa övergångsbestämmelser som bl.a. innebar att bolag som hade verksamhet innan tillståndsplikten infördes fick fortsätta bedriva verksamhet under förutsättning att ansökan inkom till XXX innan den 1 april 2018 och i avvaktan på beslut. Socialförvaltningen har efter att tidsfristen löpt ut kontrollerat tillstånd för samtliga leverantörer på ramavtal som berörs. Sida 1 (2) Postadress: Uppsala beslutade landstingsfullmäktige att inrätta en gemensam nämnd för kunskapsstyrning för socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård tillsammans med länets kommuner. Kunskapsstyrning handlar om att utvecklakommun, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom en verksamhet. Under hösten 2016 antog parterna samverkansavtal och reglemente för den gemensamma nämnden. Kommunfullmäktige i socialförvaltningen, 753 75 Uppsala fattade beslut i ärendet i december 2016. Besöksadress: Xxxxxxxxxxxxx 00 Telefon: 000-000 00 00 (växel) E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Nämnden inrättades Vid kontakt med XXX i september 2018 framkom att Xxxx barn och ungdom AB i juni samma år hade fått avslag på sin ansökan om tillstånd att bedriva verksamhet enligt rådande lagstiftning. Skälet till beslutet var att de personer som står bakom företaget enligt XXX inte bedömdes vara lämpliga att bedriva den 1 aktuella verksamheten med god kvalitet och säkerhet. Den huvudsakliga anledningen var ekonomisk misskötsel. Socialförvaltningen begärde in åtgärdsplan enligt vilken leverantören inte delade XXX:s bedömning och därmed hade överklagat beslutet till Förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten beslutade att bevilja bolaget tillstånd att bedriva verksamhet i avvaktan på att målet avgörs slutligt (interimistiskt förordnande). I maj 2019 avslog Förvaltningsrätten överklagandet varpå bolaget överklagade till Kammarrätten, som därefter avslog överklagandet i januari 2017 2020. Den 7 februari meddelar leverantören att Högsta Förvaltningsdomstolen inte kommer att pröva deras fall och har ansvar för den verksamhet som ingick i dåvarande regionförbundets enhet för Välfärd och FoU-stöd samt för delar av landstingets FoU-verksamhet. Nämndens ansvar omfattar bland annat stöd till parternas utveckling och implementering av forsknings- och kunskapsbaserad verksamhet på området och ska vara en dialogpart gentemot den nationella nivån i frågor som rör kunskapsutveckling och kunskapsstyrningatt placeringen genom företaget omgående behöver avslutas. Under hösten 2018 utvärderades nämnden ramavtalsperioden har tre placeringar gjorts inom Nina barn och ungdom AB, inga nya placeringar har inletts efter avslag om tillstånd från IVO. Förvaltningen har löpande haft kontakt med leverantören sedan dess. Vid tidpunkt för kunskapsstyrningbeslut från Högsta domstolen fanns en pågående placering från Uppsala kommun inom företaget, vilket har avslutats genom att familjehemmet i stället blivit uppdragstagare direkt för Uppsala kommun. Utvärderingen gav rekommendationen Barnet i fråga har således inte berörts nämnvärt av beslutet. Med anledning av avsaknad av tillstånd att samverkan kring gemensamma kunskapsstyrningsfrågor istället ska hanteras i samverkansstrukturen HSVObedriva konsulentsstödd familjehems- verksamhet så kan leverantören inte fullfölja sina åtaganden enligt ramavtal, vilket bör hävas med omedelbar verkan. De ärenden som HSVO och kunskapsnämnden behandlat har överlappat varandra och nämnden har haft ett svagt mandat då huvudmännen för verksamheterna finns i kommunerna. Nämnden inrättades delvis som ett svar på tidigare bristande samverkansstrukturer mellan kommunerna och regionen på området. Dessa har under de senaste åren förbättrats. Inom HSVO samråd och Regionalt Forum finns numera en politisk representation och tjänstemannaledningen HSVO ger en nära koppling till kommunernas verksamhet. Genom att arbeta med kunskapsstyrningen inom HSVO kan länets aktörer koppla kunskapsstyrning med verksamhetsfrågor på ett sätt som är unikt sett gentemot övriga landet och bedöms ha goda förutsättningar att ge resultat. Den 1 februari 2019 föreslog ledamöterna i Regionalt forum att Brev gällande samverkansavtal mellan Region Uppsala och länets kommuner kring kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård skulle sägas upp och ersättas med ett nytt avtal där HSVO ges avsvaret för att hantera gemensamma kunskapsstyrningsfrågor på området. Förslaget till nytt samverkansavtal i bilaga godkändes av Regionalt forum den 3 maj med förutsättningen att beslut om avtalet ska fattas i parternas respektive fullmäktige. Som en följd av det nya samverkansavtalet och det nya ansvar som ges HSVO föreslås den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning avvecklashävning bifogas handlingen.

Föredragning. I samband Sveriges landsting och regioner har sedan många år samverkat kring gemensamma lösningar, gemensam mjuk infrastruktur och stöd för digitalisering genom det gemensamma aktiebolaget Inera. Sedan starten 1999 har Xxxxx utvecklats genom företagsförvärv och utökade uppdrag till att idag ansvara för ett 40-tal landstingsgemensamma tjänster och projekt. Inera ägs i dag av SKL Företag AB och landets samtliga 21 landsting och regioner. Bolaget hade en omsättning på 600 miljoner kronor 2016. Frågan om ändrat ägande och ändrad verksamhetsinriktning för Inera har diskuterats under flera år. Företrädare för landsting och regioner uttalat sitt stöd för en förändring som innebär att verksamheten även ska omfatta kommunerna samt ge en närmare anknytning till SKL:s arbete med bildandet av Region Uppsala beslutade landstingsfullmäktige verksamhetsutveckling. Flera juridiska och finansiella utredningar har gjorts i ärendet. Nätverken för landstingsdirektörer och kommundirektörer har fortlöpande informerats. Den ändrade inriktningen för bolaget finns formulerad i aktieägaravtal i bilaga 2, ägardirektiv i bilaga 4 och bolagsordning i bilaga 5. Parallellt med att inrätta en gemensam nämnd alla kommuner erbjuds att köpa aktier från SKL för kunskapsstyrning att bli delägare i bolaget pågår ett utvecklingsarbete där SKL, Inera och SKL Kommentus samverkar inbördes och med kommuner, landsting och regioner för socialtjänst att kravställa, upphandla, utveckla och angränsande tillhandahålla gemensamma lösningar och tjänster. Hittills har Ineras verksamhet varit inriktad på hälso- och sjukvård tillsammans med länets kommuner. Kunskapsstyrning handlar om att utvecklasjukvårdsområdet, sprida men genom det breddade ägandet ska bolaget kunna verka inom fler verksamhetsområden, till exempel skola, omsorg och använda bästa möjliga kunskap inom en verksamhet. Under hösten 2016 antog parterna samverkansavtal och reglemente för den gemensamma nämnden. Kommunfullmäktige i Uppsala fattade beslut i ärendet i december 2016. E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Nämnden inrättades den 1 januari 2017 och har ansvar för den verksamhet som ingick i dåvarande regionförbundets enhet för Välfärd och FoU-stöd samt för delar av landstingets FoU-verksamhet. Nämndens ansvar omfattar bland annat stöd till parternas utveckling och implementering av forsknings- och kunskapsbaserad verksamhet på området och ska vara en dialogpart gentemot den nationella nivån i frågor som rör kunskapsutveckling och kunskapsstyrning. Under hösten 2018 utvärderades nämnden för kunskapsstyrning. Utvärderingen gav rekommendationen att samverkan kring gemensamma kunskapsstyrningsfrågor istället ska hanteras i samverkansstrukturen HSVO. De ärenden som HSVO och kunskapsnämnden behandlat har överlappat varandra och nämnden har haft ett svagt mandat då huvudmännen för verksamheterna finns i kommunerna. Nämnden inrättades delvis som ett svar på tidigare bristande samverkansstrukturer mellan kommunerna och regionen på området. Dessa har under de senaste åren förbättrats. Inom HSVO samråd och Regionalt Forum finns numera en politisk representation och tjänstemannaledningen HSVO ger en nära koppling till kommunernas verksamhetsamhällsbyggnad. Genom att arbeta med kunskapsstyrningen inom HSVO kan länets aktörer koppla kunskapsstyrning med verksamhetsfrågor på ett sätt som är unikt sett gentemot övriga landet och bedöms ha goda förutsättningar kommunen blir delägare i företaget blir det möjligt att ge resultat. Den 1 februari 2019 föreslog ledamöterna i Regionalt forum att gällande samverkansavtal mellan Region Uppsala och länets kommuner kring kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård skulle sägas upp och ersättas med ett nytt avtal där HSVO ges avsvaret för att hantera gemensamma kunskapsstyrningsfrågor på området. Förslaget till nytt samverkansavtal i bilaga godkändes av Regionalt forum den 3 maj med förutsättningen att beslut om avtalet ska fattas i parternas respektive fullmäktigeköpa tjänster från Inera utan föregående upphandling. Som delägare kan kommunen också vara med och påverka utvecklingen av digitalisering i offentlig sektor. Digitalisering medför generellt stora möjligheter att höja kvalitet, förbättra effektivitet och möta invånarnas förväntningar på välfärden. Uppsala kommuns policy och strategisk plan för IT-utveckling och digitalisering som antogs av fullmäktige 5 oktober 2015 framhåller den digitala utvecklingen som förändringsmotor i kommunens utveckling. Kommuner, landsting och regioner har uttryckt en följd önskan om och ser behov av och möjligheter med ökad samverkan och kraftsamling inom digitalisering. Ett samägt Xxxxx syftar till att skynda på, stödja och möjliggöra en effektiv digitalisering i offentlig sektor. Ett delägande i Inera kan stödja Uppsala kommuns utveckling och ambitioner på digitaliseringsområdet. Styrningen över Inera sker genom ägarråd och bolagsstämma. I bolagsstyrelsen finns femton ledamöter, varav tolv företrädare är förtroendevalda – sex från kommunerna, sex från landsting och regioner - och tre är tjänstemän. När det nya samverkansavtalet gäller bolagets finansiering är projekten idag i huvudsak självfinansierade. Samma affärsmodell avses tillämpas även i fortsättningen. Om ett projekt inte kan bära sina kostnader kommer konsekvensen ytterst bli att projektet läggs ned. Kommunen och det nya ansvar övriga parter gör i övrigt inte några särskilda ekonomiska åtaganden i samband med affären. SKL Företag AB tar genom den föreslagna ägar- och styrmodellen den ekonomiska risken för bolaget samtidigt som ges HSVO föreslås den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning avvecklasman genom aktieägaravtalet inte har ett dominerande inflytande över bolaget.