Common use of Föremål för avtalet och avtalsparterna Clause in Contracts

Föremål för avtalet och avtalsparterna. Föremål för avtalet är en vårdbiotop eller ett natur- bete, som inte utgör åker. Med vårdbiotop menas back- och torrängar, lövängar, hagmarker, skogsbeten eller hedar som uppvisar tydliga tecken på betesdrift eller användning av området till produktion av foder för boskap. Med värdefull vårdbiotop avses en vårdbiotop som är i rapporten om kulturmiljöer, som är publicerats 1996- 2001 eller senare uppdaterande inventeringar har klassificerats som en nationellt, landskapligt eller lo- kalt värdefull vårdbiotop, eller som närings-, trafik- och miljöcentralen (nedan NTM-centralen) i sitt utlå- tande bedömt att motsvarar dessa till sina naturvär- den, och som i sitt nuvarande tillstånd motsvarar de- finitionen på värdefull vårdbiotop. Ersättning för sköt- sel av värdefulla vårdbiotoper kan erhållas för ett så- dant område. Ett avtal om skötsel av jordbruksnaturens biologiska mångfald och landskapet kan omfatta ett skogsbete, om 1) trädbeståndet utgörs av löv- eller barrträd av olika ålder och det finns fler murkna träd och hålträd än i ekonomiskogar i allmänhet, 2) skogsbetet har ljusa gläntor där det växer ängs- växter, 3) det på skogsbetet finns mer örter och gräs än det vanligtvis finns i motsvarande skogstyp. Utöver de ovannämnda betraktas som skogsbeten också gammal björkskog som uppkommit genom svedjebruk och för vilken björkdominans samt såd- ana stenhögar som hänför sig till svedjebruk är ty- piska, samt skog som upphört att användas till betes- gång, när de har en lång historia av betesdrift och kan restaureras till skogsbeten som uppfyller förutsätt- ningarna. Med naturbeten avses betesmark som inte utgör åker och som används för att producera foder för boskap och i sitt nuvarande tillstånd inte kan klassas som vårdbiotop eller som vårdbiotop som ska iståndsät- tas. När det gäller naturbeten kan man ingå miljöavtal om det på området finns sådana natur- eller land- skapsvärden som skiljer sig från den övriga omgiv- ningen och som kan främjas genom betesgång. Na- turbetet ska ligga i en landskapshelhet i jordbruks- miljö. Naturbeten är också kantzoner och åkerhol- mar. Kantzonerna ska ligga i jordbruksmiljö utanför åker mellan åker och skog, mellan åker och väg eller mel- lan åker och vattendrag. Kantzonerna kan vara i ge- nomsnitt högst 20 meter breda, men av landskapskäl kan ett område mellan åker och vattendrag eller mellan åker och väg som sköts genom röjning vara i genomsnitt högst 40 meter brett. Sådana skogshol- mar på åkerområden som ska skötas genom röjning eller slåtter får vara högst en hektar stora. Avtal kan ingås för objekt som har anlagts med er- sättning för icke-produktiva investeringar enligt 9 § i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare (1360/2014). Ingåendet av avtal i fråga om områden i nätverket Natura 2000, naturskyddsområden eller områden som skyddas genom avtal på grundval av annan lag- stiftning förutsätter att de åtgärder som ska vidtas med anledning av avtalet till sin kvalitet överträffar de skötselåtgärder som lagstiftningen förutsätter och att ersättning för de åtgärder som avtalet inbegriper var- ken betalas eller har betalats via annan lagstiftning. I avtalet ska man specificera de basskiften som avta- let gäller. Ett enskild skiftetkan godkännas som en del av avtalsområdet om den är minst 0,05 hektar. Den minsta areal för vilken ett avtal kan ingås är samman- lagt 0,30 hektar. Avtalsskiftena anmäls varje år i samband med den samlade stödansökan i Vipu-tjänsten i jordbruksskif- tesuppgifterna eller på jordbruksskiftesblankett 102B. Om du ansöker om avtal för en del av ett basskifte måste arealen av denna basskiftesdel uppges på den här ansökningsblanketten. För att få ett signum måste skiftet dessutom uppges i Vipu-tjänsten eller på ändringsblanketten för basskiften 102B. Om du ansöker om avtal för en del av ett basskifte ska den berörda skiftesdelens areal uppges i Vipu-tjänsten el- ler på denna ansökningsblankett. Uppge skiftesdel- ningarna och de nya skiftenas skiftesnummer i Vipu- tjänsten eller till kommunen med blankett 102C sen- ast 30.4, så att du kan använda de korrigerade slut- liga uppgifterna om basskiften i den samlade stödan- sökan. Enstaka skiften som kommit i den sökandes besitt- ning efter det att avtalsansökan lämnades in ska sen- ast 17.6.2019 anmälas till landsbygdsnäringsmyndig- heten eller NTM-central. NTM-centralen ska med en kopia av basskiftesblankett 102A underrättas om skiften som läggs till i avtalet eller skiften anmäls i Vipu-tjänsten. Den plan som krävs för avtalet ska uppdateras så att den också innehåller de skiften som ansökts om att ingå i avtalet efter det att stödan- sökan lämnades in. Avtalet ingås mellan en aktiv jordbrukare och den NTM-central inom vars verksamhetsområde gårds- bruksenhetens driftscentrum eller produktionsbygg- nad är belägen. Om gårdsbruksenheten inte har nå- got driftscentrum eller någon produktionsbyggnad, ingås avtalet med den NTM-central inom vars om- råde största delen av gårdsbruksenhetens åkrar är belägna. Avtal kan också ingå mellan en registrerad förening och den NTM-central inom vars verksamhetsområde objektet för ansökan om avtal är beläget. Avtalsområdet ska vara i sökandens besittning under hela avtalsperioden. Ett avtal kan ingås också för ar- renderade områden förutsatt, att arrendeavtalet är i kraft åtminstone hela avtalsperioden. Ansökan utgör tillsammans med NTM-centralens se- parata beslut avtalet. Avtalet har ingåtts när närings- , trafik- och miljöcentralen har godkänt ansökan ge- nom ett separat beslut.

Föremål för avtalet och avtalsparterna. Föremål för avtalet är en vårdbiotop eller ett natur- bete, som inte utgör åker. Med vårdbiotop menas back- och torrängar, lövängar, hagmarker, skogsbeten eller hedar som uppvisar tydliga tecken på betesdrift eller användning använd- ning av området till produktion av foder för boskap. Med värdefull vårdbiotop avses en vårdbiotop som är i rapporten om kulturmiljöer, som är publicerats 1996- 1996-2001 eller senare uppdaterande inventeringar har klassificerats som en nationellt, landskapligt eller lo- kalt lokalt värdefull vårdbiotop, eller som närings-, trafik- och miljöcentralen (nedan NTM-centralen) i sitt utlå- tande utlåtande bedömt att motsvarar dessa till sina naturvär- dennaturvärden, och som i sitt nuvarande tillstånd motsvarar de- finitionen mot- svarar definitionen på värdefull vårdbiotop. Ersättning Ersätt- ning för sköt- sel skötsel av värdefulla vårdbiotoper kan erhållas erhål- las för ett så- dant sådant område. Ett avtal om skötsel av jordbruksnaturens biologiska mångfald och landskapet kan omfatta ett skogsbete, om 1) trädbeståndet utgörs av löv- eller barrträd av olika ålder och det finns fler murkna träd och hålträd än i ekonomiskogar i allmänhet, 2) skogsbetet har ljusa gläntor där det växer ängs- växter, 3) det på skogsbetet finns mer örter och gräs än det vanligtvis finns i motsvarande skogstyp. Utöver de ovannämnda betraktas som skogsbeten också gammal björkskog som uppkommit genom svedjebruk och för vilken björkdominans samt såd- ana stenhögar som hänför sig till svedjebruk är ty- piska, samt skog som upphört att användas till betes- gångbe- tesgång, när de har en lång historia av betesdrift och kan restaureras till skogsbeten som uppfyller förutsätt- ningarnaförutsättningarna. Med naturbeten avses betesmark som inte utgör åker och som används för att producera foder för boskap och i sitt nuvarande tillstånd inte kan klassas som vårdbiotop eller som vårdbiotop som ska iståndsät- tasiståndsättas. När det gäller naturbeten kan man ingå miljöavtal om det på området finns sådana natur- eller land- skapsvärden landskapsvärden som skiljer sig från den övriga omgiv- ningen omgivningen och som kan främjas genom betesgångbetes- gång. Na- turbetet Naturbetet ska ligga i en landskapshelhet i jordbruks- miljöjordbruksmiljö. Naturbeten är också kantzoner och åkerhol- maråkerholmar. Kantzonerna ska ligga i jordbruksmiljö utanför åker mellan åker och skog, mellan åker och väg eller mel- lan mellan åker och vattendrag. Kantzonerna kan vara i ge- nomsnitt genomsnitt högst 20 meter breda, men av landskapskäl land- skapskäl kan ett område mellan åker och vattendrag eller mellan åker och väg som sköts genom röjning vara i genomsnitt högst 40 meter brett. Sådana skogshol- mar skogsholmar på åkerområden som ska skötas genom ge- nom röjning eller slåtter får vara högst en hektar stora. Avtal kan också ingås för objekt ojekt som har anlagts med er- sättning ersättning för icke-produktiva investeringar enligt 9 § i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare (1360/2014)) eller stöd för icke- produktiva investeringar enligt landsbygdsprogram- met för Fastlandsfinland under programperioden 2007-2013. Ingåendet av avtal i fråga om områden i nätverket Natura 2000, naturskyddsområden eller områden som skyddas genom avtal på grundval av annan lag- stiftning lagstiftning förutsätter att de åtgärder som ska vidtas med anledning av avtalet till sin kvalitet överträffar de skötselåtgärder som lagstiftningen förutsätter och att ersättning för de åtgärder som avtalet inbegriper var- ken varken betalas eller har betalats via annan lagstiftninglagstift- ning. I avtalet ska man specificera de basskiften som avta- let avtalet gäller. Ett En enskild skiftetkan areal kan godkännas som en del av avtalsområdet om den är minst 0,05 hektarhek- tar. Den minsta areal för vilken ett avtal kan ingås är samman- lagt sammanlagt 0,30 hektar. Avtalsskiftena anmäls varje år i samband med den samlade stödansökan i Vipu-tjänsten i jordbruksskif- tesuppgifterna eller på jordbruksskiftesblankett 102B. Om du ansöker om avtal för en del av ett basskifte måste arealen av denna basskiftesdel uppges på den här ansökningsblanketten. För att få ett signum måste skiftet dessutom uppges i Vipu-tjänsten eller på ändringsblanketten för basskiften 102B. Om du ansöker om avtal för en del av ett basskifte ska den berörda skiftesdelens areal uppges i Vipu-tjänsten el- ler på denna ansökningsblankett. Uppge skiftesdel- ningarna och de nya skiftenas skiftesnummer i Vipu- tjänsten eller till kommunen med blankett 102C sen- ast 30.4, så att du kan använda de korrigerade slut- liga uppgifterna om basskiften i den samlade stödan- sökan. Enstaka skiften som kommit i den sökandes besitt- ning efter det att avtalsansökan lämnades in ska sen- ast 17.6.2019 anmälas till landsbygdsnäringsmyndig- heten eller NTM-central. NTM-centralen ska med en kopia av basskiftesblankett 102A underrättas om skiften som läggs till i avtalet eller skiften anmäls i Vipu-tjänsten. Den plan som krävs för avtalet ska uppdateras så att den också innehåller de skiften som ansökts om att ingå i avtalet efter det att stödan- sökan lämnades in. Avtalet ingås mellan en aktiv jordbrukare och den NTM-central inom vars verksamhetsområde verksamhetsonråde gårds- bruksenhetens driftscentrum eller produktionsbygg- nad är belägen. Om gårdsbruksenheten inte har nå- got något driftscentrum eller någon produktionsbyggnadproduktionsbygg- nad, ingås avtalet med den NTM-central inom vars om- råde område största delen av gårdsbruksenhetens åkrar är belägna. Avtal kan också ingå mellan en registrerad förening och den NTM-central inom vars verksamhetsområde verksamhetsom- råde objektet för ansökan om avtal är beläget. Avtalsområdet ska vara i sökandens besittning under un- der hela avtalsperioden. Ett avtal kan ingås också för ar- renderade arrenderade områden förutsatt, att arrendeavtalet arrendeavta- let är i kraft åtminstone hela avtalsperioden. Ansökan utgör tillsammans med NTM-centralens se- parata separata beslut avtalet. Avtalet har ingåtts när närings- nä- rings-, trafik- och miljöcentralen har godkänt ansökan ge- nom ansö- kan genom ett separat beslut. Enstaka skiften som kommit i den sökandes besitt- ning efter det att avtalsansökan lämnades in ska senast 15.6.2015 anmälas till landsbygdsnärings- myndigheten. NTM-centralen ska med en kopia av basskiftesblankett 102A underrättas om skiften som läggs till i avtalet. Den plan som krävs för avtalet ska uppdateras så att den också innehåller de skif- ten som ansökts om att ingå i avtalet efter det att stödansökan lämnades in.

Föremål för avtalet och avtalsparterna. Föremål för avtalet är en vårdbiotop eller ett natur- bete, som inte utgör åker. Med vårdbiotop menas back- och torrängar, lövängar, hagmarker, skogsbeten eller hedar som uppvisar tydliga tecken på betesdrift eller användning använd- ning av området till produktion av foder för boskap. Med värdefull vårdbiotop avses en vårdbiotop som är i rapporten om kulturmiljöer, som är publicerats 1996- 1996-2001 eller senare uppdaterande inventeringar har klassificerats som en nationellt, landskapligt eller lo- kalt lokalt värdefull vårdbiotop, eller som närings-, trafik- och miljöcentralen (nedan NTM-centralen) i sitt utlå- tande utlåtande bedömt att motsvarar dessa till sina naturvär- dennaturvärden, och som i sitt nuvarande tillstånd motsvarar de- finitionen mot- svarar definitionen på värdefull vårdbiotop. Ersättning Ersätt- ning för sköt- sel skötsel av värdefulla vårdbiotoper kan erhållas erhål- las för ett så- dant sådant område. Ett avtal om skötsel av jordbruksnaturens biologiska mångfald och landskapet kan omfatta ett skogsbete, om 1) trädbeståndet utgörs av löv- eller barrträd av olika ålder och det finns fler murkna träd och hålträd än i ekonomiskogar i allmänhet, 2) skogsbetet har ljusa gläntor där det växer ängs- växter, 3) det på skogsbetet finns mer örter och gräs än det vanligtvis finns i motsvarande skogstyp. Utöver de ovannämnda betraktas som skogsbeten också gammal björkskog som uppkommit genom svedjebruk och för vilken björkdominans samt såd- ana stenhögar som hänför sig till svedjebruk är ty- piska, samt skog som upphört att användas till betes- gångbe- tesgång, när de har en lång historia av betesdrift och kan restaureras till skogsbeten som uppfyller förutsätt- ningarnaförutsättningarna. Med naturbeten avses betesmark som inte utgör åker och som används för att producera foder för boskap och i sitt nuvarande tillstånd inte kan klassas som vårdbiotop eller som vårdbiotop som ska iståndsät- tasiståndsättas. När det gäller naturbeten kan man ingå miljöavtal om det på området finns sådana natur- eller land- skapsvärden landskapsvärden som skiljer sig från den övriga omgiv- ningen omgivningen och som kan främjas genom betesgångbetes- gång. Na- turbetet Naturbetet ska ligga i en landskapshelhet i jordbruks- miljöjordbruksmiljö. Naturbeten är också kantzoner och åkerhol- maråkerholmar. Kantzonerna ska ligga i jordbruksmiljö utanför åker mellan åker och skog, mellan åker och väg eller mel- lan mellan åker och vattendrag. Kantzonerna kan vara i ge- nomsnitt genomsnitt högst 20 meter breda, men av landskapskäl land- skapskäl kan ett område mellan åker och vattendrag eller mellan åker och väg som sköts genom röjning vara i genomsnitt högst 40 meter brett. Sådana skogshol- mar skogsholmar på åkerområden som ska skötas genom ge- nom röjning eller slåtter får vara högst en hektar stora. Avtal kan också ingås för objekt som har anlagts med er- sättning ersättning för icke-produktiva investeringar enligt 9 § i lagen om vissa programbaserade ersättningar ersätt- ningar till jordbrukare (1360/2014)) eller stöd för icke- produktiva investeringar enligt landsbygdsprogram- met för Fastlandsfinland under programperioden 2007-2013. Ingåendet av avtal i fråga om områden i nätverket Natura 2000, naturskyddsområden eller områden som skyddas genom avtal på grundval av annan lag- stiftning lagstiftning förutsätter att de åtgärder som ska vidtas med anledning av avtalet till sin kvalitet överträffar de skötselåtgärder som lagstiftningen förutsätter och att ersättning för de åtgärder som avtalet inbegriper var- ken varken betalas eller har betalats via annan lagstiftninglagstift- ning. I avtalet ska man specificera de basskiften som avta- let avtalet gäller. Ett En enskild skiftetkan areal kan godkännas som en del av avtalsområdet om den är minst 0,05 hektarhek- tar. Den minsta areal för vilken ett avtal kan ingås är samman- lagt sammanlagt 0,30 hektar. Avtalsskiftena anmäls varje år i samband med den samlade stödansökan i Vipu-tjänsten i jordbruksskif- tesuppgifterna eller på jordbruksskiftesblankett 102B. Om du ansöker om avtal för en del av ett basskifte måste arealen av denna basskiftesdel uppges på den här ansökningsblanketten. För att få ett signum måste skiftet dessutom uppges i Vipu-tjänsten eller på ändringsblanketten ändringsblanket- ten för basskiften 102B. Om du ansöker om avtal I samband med godkän- nandet av avtalet inrättas den avtalsareal som sökts för en del av basskiftesdelen till ett basskifte ska den berörda skiftesdelens areal uppges i Vipu-tjänsten el- ler på denna ansökningsblankett. Uppge skiftesdel- ningarna och de nya skiftenas skiftesnummer i Vipu- tjänsten eller till kommunen med blankett 102C sen- ast 30.4, så att du kan använda de korrigerade slut- liga uppgifterna om basskiften i den samlade stödan- sökanseparat basskifte. Enstaka skiften som kommit i den sökandes besitt- ning efter det att avtalsansökan lämnades in ska sen- ast 17.6.2019 senast 15.6.2017 anmälas till landsbygdsnäringsmyndig- heten eller NTM-centrallandsbygdsnärings- myndigheten. NTM-centralen ska med en kopia av basskiftesblankett 102A underrättas om skiften som läggs till i avtalet eller skiften anmäls i Vipu-tjänstenavtalet. Den plan som krävs för avtalet ska uppdateras så att den också innehåller de skiften skif- ten som ansökts om att ingå i avtalet efter det att stödan- sökan stödansökan lämnades in. Avtalet ingås mellan en aktiv jordbrukare och den NTM-central inom vars verksamhetsområde gårds- bruksenhetens driftscentrum eller produktionsbygg- nad är belägen. Om gårdsbruksenheten inte har nå- got något driftscentrum eller någon produktionsbyggnadproduktionsbygg- nad, ingås avtalet med den NTM-central inom vars om- råde område största delen av gårdsbruksenhetens åkrar är belägna. Avtal kan också ingå mellan en registrerad förening och den NTM-central inom vars verksamhetsområde verksamhetsom- råde objektet för ansökan om avtal är beläget. Avtalsområdet ska vara i sökandens besittning under un- der hela avtalsperioden. Ett avtal kan ingås också för ar- renderade arrenderade områden förutsatt, att arrendeavtalet arrendeavta- let är i kraft åtminstone hela avtalsperioden. Ansökan utgör tillsammans med NTM-centralens se- parata separata beslut avtalet. Avtalet har ingåtts när närings- nä- rings-, trafik- och miljöcentralen har godkänt ansökan ge- nom ansö- kan genom ett separat beslut.

Föremål för avtalet och avtalsparterna. Föremål för avtalet är en vårdbiotop eller ett natur- bete, som inte utgör åker. Med vårdbiotop menas back- och torrängar, lövängar, hagmarker, skogsbeten eller hedar som uppvisar tydliga tecken på betesdrift eller användning använd- ning av området till produktion av foder för boskap. Med värdefull vårdbiotop avses en vårdbiotop som är i rapporten om kulturmiljöer, som är publicerats 1996- 1996-2001 eller senare uppdaterande inventeringar har klassificerats som en nationellt, landskapligt eller lo- kalt lokalt värdefull vårdbiotop, eller som närings-, trafik- och miljöcentralen (nedan NTM-centralen) i sitt utlå- tande utlåtande bedömt att motsvarar dessa till sina naturvär- dennaturvärden, och som i sitt nuvarande tillstånd motsvarar de- finitionen mot- svarar definitionen på värdefull vårdbiotop. Ersättning Ersätt- ning för sköt- sel skötsel av värdefulla vårdbiotoper kan erhållas erhål- las för ett så- dant sådant område. Ett avtal om skötsel av jordbruksnaturens biologiska mångfald och landskapet kan omfatta ett skogsbete, om 1) trädbeståndet utgörs av löv- eller barrträd av olika ålder och det finns fler murkna träd och hålträd än i ekonomiskogar i allmänhet, 2) skogsbetet har ljusa gläntor där det växer ängs- växter, 3) det på skogsbetet finns mer örter och gräs än det vanligtvis finns i motsvarande skogstyp. Utöver de ovannämnda betraktas som skogsbeten också gammal björkskog som uppkommit genom svedjebruk och för vilken björkdominans samt såd- ana stenhögar som hänför sig till svedjebruk är ty- piska, samt skog som upphört att användas till betes- gångbe- tesgång, när de har en lång historia av betesdrift och kan restaureras till skogsbeten som uppfyller förutsätt- ningarnaförutsättningarna. Med naturbeten avses betesmark som inte utgör åker och som används för att producera foder för boskap och i sitt nuvarande tillstånd inte kan klassas som vårdbiotop eller som vårdbiotop som ska iståndsät- tasiståndsättas. När det gäller naturbeten kan man ingå miljöavtal om det på området finns sådana natur- eller land- skapsvärden landskapsvärden som skiljer sig från den övriga omgiv- ningen omgivningen och som kan främjas genom betesgångbetes- gång. Na- turbetet Naturbetet ska ligga i en landskapshelhet i jordbruks- miljöjordbruksmiljö. Naturbeten är också kantzoner och åkerhol- maråkerholmar. Kantzonerna ska ligga i jordbruksmiljö utanför åker mellan åker och skog, mellan åker och väg eller mel- lan mellan åker och vattendrag. Kantzonerna kan vara i ge- nomsnitt genomsnitt högst 20 meter breda, men av landskapskäl land- skapskäl kan ett område mellan åker och vattendrag eller mellan åker och väg som sköts genom röjning vara i genomsnitt högst 40 meter brett. Sådana skogshol- mar skogsholmar på åkerområden som ska skötas genom ge- nom röjning eller slåtter får vara högst en hektar stora. Avtal kan också ingås för objekt som har anlagts med er- sättning ersättning för icke-produktiva investeringar enligt 9 § i lagen om vissa programbaserade ersättningar ersätt- ningar till jordbrukare (1360/2014)) eller stöd för icke- produktiva investeringar enligt landsbygdsprogram- met för Fastlandsfinland under programperioden 2007-2013. Ingåendet av avtal i fråga om områden i nätverket Natura 2000, naturskyddsområden eller områden som skyddas genom avtal på grundval av annan lag- stiftning lagstiftning förutsätter att de åtgärder som ska vidtas med anledning av avtalet till sin kvalitet överträffar de skötselåtgärder som lagstiftningen förutsätter och att ersättning för de åtgärder som avtalet inbegriper var- ken varken betalas eller har betalats via annan lagstiftninglagstift- ning. I avtalet ska man specificera de basskiften som avta- let avtalet gäller. Ett enskild skiftetkan godkännas som en del av avtalsområdet om den är minst 0,05 hektarhek- tar. Den minsta areal för vilken ett avtal kan ingås är samman- lagt sammanlagt 0,30 hektar. Avtalsskiftena anmäls varje år i samband med den samlade stödansökan i Vipu-tjänsten i jordbruksskif- tesuppgifterna eller på jordbruksskiftesblankett 102B. Om du ansöker om avtal för en del av ett basskifte måste arealen av denna basskiftesdel uppges på den här ansökningsblanketten. För att få ett signum måste skiftet dessutom uppges i Vipu-tjänsten eller på ändringsblanketten för basskiften 102B. Om du ansöker om avtal för en del av ett basskifte ska den berörda skiftesdelens areal uppges i Vipu-tjänsten el- ler eller på denna ansökningsblankett. Uppge skiftesdel- ningarna skiftes- delningarna och de nya skiftenas skiftesnummer i Vipu- Vipu-tjänsten eller till kommunen med blankett 102C sen- ast senast 30.4, så att du kan använda de korrigerade slut- liga slutliga uppgifterna om basskiften i den samlade stödan- sökanstödansökan. Enstaka skiften som kommit i den sökandes besitt- ning efter det att avtalsansökan lämnades in ska sen- ast 17.6.2019 senast 15.6.2018 anmälas till landsbygdsnäringsmyndig- heten landsbygdsnärings- myndigheten eller NTM-central. NTM-centralen ska med en kopia av basskiftesblankett 102A underrättas underrät- tas om skiften som läggs till i avtalet eller skiften anmäls i Vipu-tjänsten. Den plan som krävs för avtalet ska uppdateras så att den också innehåller de skiften som ansökts om att ingå i avtalet efter det att stödan- sökan stödansökan lämnades in. Avtalet ingås mellan en aktiv jordbrukare och den NTM-central inom vars verksamhetsområde gårds- bruksenhetens driftscentrum eller produktionsbygg- nad är belägen. Om gårdsbruksenheten inte har nå- got något driftscentrum eller någon produktionsbyggnadproduktionsbygg- nad, ingås avtalet med den NTM-central inom vars om- råde område största delen av gårdsbruksenhetens åkrar är belägna. Avtal kan också ingå mellan en registrerad förening och den NTM-central inom vars verksamhetsområde verksamhetsom- råde objektet för ansökan om avtal är beläget. Avtalsområdet ska vara i sökandens besittning under un- der hela avtalsperioden. Ett avtal kan ingås också för ar- renderade arrenderade områden förutsatt, att arrendeavtalet arrendeavta- let är i kraft åtminstone hela avtalsperioden. Ansökan utgör tillsammans med NTM-centralens se- parata separata beslut avtalet. Avtalet har ingåtts när närings- nä- rings-, trafik- och miljöcentralen har godkänt ansökan ge- nom ansö- kan genom ett separat beslut.

Föremål för avtalet och avtalsparterna. Föremål för avtalet är en vårdbiotop eller ett natur- bete, som inte utgör åker. Med vårdbiotop menas back- och torrängar, lövängar, hagmarker, skogsbeten eller hedar som uppvisar tydliga tecken på betesdrift eller användning använd- ning av området till produktion av foder för boskap. Med värdefull vårdbiotop avses en vårdbiotop som är i rapporten om kulturmiljöer, som är publicerats 1996- 1996-2001 eller senare uppdaterande inventeringar har klassificerats som en nationellt, landskapligt eller lo- kalt el- ler lokalt värdefull vårdbiotop, eller som närings-, trafik- och miljöcentralen (nedan NTM-centralen) i sitt utlå- tande utlåtande bedömt att motsvarar dessa till sina naturvär- dennaturvärden, och som i sitt nuvarande tillstånd motsvarar de- finitionen definitionen på värdefull vårdbiotop. Ersättning Er- sättning för sköt- sel skötsel av värdefulla vårdbiotoper kan erhållas för ett så- dant sådant område. Ett avtal om skötsel av jordbruksnaturens biologiska biolo- giska mångfald och landskapet kan omfatta ett skogsbete, om 1) trädbeståndet utgörs av löv- eller barrträd av olika ålder och det finns fler murkna träd och hålträd hål- träd än i ekonomiskogar i allmänhet, 2) skogsbetet har ljusa gläntor där det växer ängs- växter, 3) det på skogsbetet finns mer örter och gräs än det vanligtvis finns i motsvarande skogstyp. Utöver de ovannämnda betraktas som skogsbeten också gammal björkskog som uppkommit genom svedjebruk och för vilken björkdominans samt såd- ana stenhögar som hänför sig till svedjebruk är ty- piska, samt skog som upphört att användas till betes- gångbe- tesgång, när de har en lång historia av betesdrift och kan restaureras till skogsbeten som uppfyller förutsätt- ningarnaförutsättningarna. Med naturbeten avses betesmark som inte utgör åker och som används för att producera foder för boskap och i sitt nuvarande tillstånd inte kan klassas klas- sas som vårdbiotop eller som vårdbiotop som ska iståndsät- tasiståndsättas. När det gäller naturbeten kan man ingå miljöavtal om det på området finns sådana natur- na- tur- eller land- skapsvärden landskapsvärden som skiljer sig från den övriga omgiv- ningen omgivningen och som kan främjas genom betesgång. Na- turbetet Naturbetet ska ligga i en landskapshelhet landskapshel- het i jordbruks- miljöjordbruksmiljö. Naturbeten är också kantzoner och åkerhol- maråkerholmar. Kantzonerna ska ligga i jordbruksmiljö utanför åker mellan åker och skog, mellan åker och väg eller mel- lan mellan åker och vattendrag. Kantzonerna kan vara i ge- nomsnitt genomsnitt högst 20 meter breda, men av landskapskäl land- skapskäl kan ett område mellan åker och vattendrag vatten- drag eller mellan åker och väg som sköts genom röjning vara i genomsnitt högst 40 meter brett. Sådana skogshol- mar Såd- ana skogsholmar på åkerområden som ska skötas genom röjning eller slåtter får vara högst en hektar stora. Avtal kan ingås för objekt som har anlagts med er- sättning för icke-produktiva investeringar enligt 9 § i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare (1360/2014). Avtal kan ingås också om objekt som har omfattats av ett Avtal om miljöspe- cialstöd för jordbruket enligt 39 § i statsrådets för- ordning (366/2007) eller 10 § i statsrådets beslut (760/1995), som innehåller motsvarande åtgärder och som har löpt ut år 2018 eller 2019 eller löper ut år 2020. Ingåendet av avtal i fråga om områden i nätverket Natura 2000, naturskyddsområden eller områden som skyddas genom avtal på grundval av annan lag- stiftning förutsätter att de åtgärder som ska vidtas med anledning av avtalet till sin kvalitet överträffar de skötselåtgärder som lagstiftningen förutsätter och att ersättning för de åtgärder som avtalet inbegriper var- ken inbe- griper varken betalas eller har betalats via annan lagstiftning. I avtalet ska man specificera de basskiften som avta- let av- talet gäller. Ett enskild skiftetkan skiftet kan godkännas som en del av avtalsområdet om den är minst 0,05 hektarhek- tar. Den minsta areal för vilken ett avtal kan ingås är samman- lagt sammanlagt 0,30 hektar. Avtalsskiftena anmäls varje år i samband med den samlade stödansökan i Vipu-tjänsten i jordbruksskif- tesuppgifterna jordbruks- skiftesuppgifterna eller på jordbruksskiftesblankett 102B. Om du ansöker om avtal för en del av ett basskifte måste arealen av denna basskiftesdel uppges på den här ansökningsblanketten. För att få ett signum måste skiftet dessutom uppges i Vipu-tjänsten eller på ändringsblanketten för basskiften 102B. Om du ansöker om avtal för en del av ett basskifte ska den berörda skiftesdelens areal uppges i Vipu-tjänsten el- ler eller på denna ansökningsblankett. Uppge skiftesdel- ningarna skiftes- delningarna och de nya skiftenas skiftesnummer i Vipu- Vipu-tjänsten eller till kommunen med blankett 102C sen- ast senast 30.4, så att du kan använda de korrigerade slut- liga korrige- rade slutliga uppgifterna om basskiften i den samlade stödan- sökansam- lade stödansökan. Enstaka skiften som kommit i eller ur den sökandes besitt- ning besittning efter det att avtalsansökan lämnades in ska sen- ast 17.6.2019 senast 15.6.2020 anmälas till landsbygdsnäringsmyndig- heten landsbygdsnä- ringsmyndigheten eller NTM-central. NTM-centralen cen- tralen ska med en kopia av basskiftesblankett 102A underrättas om skiften som läggs till i avtalet eller skiften anmäls i Vipu-tjänsten. Den plan som krävs för avtalet ska uppdateras så att den också innehåller innehål- ler de skiften som ansökts om att ingå i avtalet efter det att stödan- sökan stödansökan lämnades in. Avtalet ingås mellan en aktiv jordbrukare och den NTM-central inom vars verksamhetsområde gårds- bruksenhetens driftscentrum eller produktionsbygg- nad produktions- byggnad är belägen. Om gårdsbruksenheten inte har nå- got något driftscentrum eller någon produktionsbyggnadproduktions- byggnad, ingås avtalet med den NTM-central inom vars om- råde område största delen av gårdsbruksenhetens åkrar är belägna. Avtal kan också ingå mellan en registrerad förening och den NTM-central inom vars verksamhetsområde verksamhetsom- råde objektet för ansökan om avtal är beläget. Avtalsområdet ska vara i sökandens besittning under un- der hela avtalsperioden. Ett avtal kan ingås också för ar- renderade arrenderade områden förutsatt, att arrendeavtalet arrendeav- talet är i kraft åtminstone hela avtalsperioden. Ansökan utgör tillsammans med NTM-centralens se- parata separata beslut avtalet. Avtalet har ingåtts när närings- närings-, trafik- och miljöcentralen har godkänt ansökan ge- nom an- sökan genom ett separat beslut.