Gällande bestämmelser. Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, särskilt artiklarna 14.1 c och 15.1 f.
Gällande bestämmelser. Vid en överträdelse får tillsynsmyndigheten ingripa mot en verksamhetsutövare genom att utfärda ett föreläggande om att göra rättelse eller, vid överträdelser som inte är ringa, genom ett beslut om sanktionsavgift. Om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk får tillsynsmyndigheten förelägga verksamhetsutövaren att upphöra med verksamheten.17 Länsstyrelsens förelägganden får förenas med vite.18 Vid valet av ingripande ska tillsynsmyndigheten ta hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått. Särskild hänsyn ska tas till skador som har uppstått och graden av ansvar.19 Omständigheter som anges i 7 kap. 13 § första stycket penningtvättslagen är typiskt relevanta och kan påverka bedömningen i både försvårande och förmildrande riktning. I försvårande riktning ska det beaktas om verksamhetsutövaren tidigare har begått en överträdelse.20 I förmildrande riktning ska det beaktas om (1) verksamhetsutövaren i väsentlig utsträckning genom ett aktivt samarbete har underlättat tillsynsmyndighetens utredning, och (2) om verksamhetsutövaren snabbt upphört med överträdelsen sedan den anmälts till eller påtalats av tillsynsmyndigheten.21
Gällande bestämmelser. Sanktionsavgiften för en verksamhetsutövare som är en juridisk person ska som högst fastställas till det högsta av (1) två gånger den vinst som verksamhetsutövaren gjort till följd av överträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller (2) ett belopp i kronor motsvarande en miljon euro.24 Särskild hänsyn ska tas till de förmildrande och försvårande omständigheterna som framgår av 7 kap. 13 § penningtvättslagen samt till den juridiska personens finansiella ställning och, om det går att fastställa, den vinst som gjorts till följd av överträdelsen.25
Gällande bestämmelser. Kyrkoherden har alltsedan 1862 års kyrkostämmoförordning kunnat sätta en annan präst som först ordförande och senare bara som ledamot i ett kyrkoråd i en (annex)för- samling. Det blev en viss förändring på denna punkt genom 2012 års kyrkomötes beslut om den lokala strukturen. Kyrkoherden är enligt nu gällande bestämmelser alltid ledamot i ett kyrkoråd, alltså styrelsen i en församling som inte ingår i ett pastorat eller i ett pastorat, 4 kap. 6 § kyrkoordningen. I ett församlingsråd, alltså styrelsen i en församling som bildar pastorat, är kyrkoherden också primärt ledamot men kan där sätta en annan präst i sitt ställe, 4 kap. 24 § och 5 kap. 6 §. Det ska vara en präst som arbetar i församlingen ifråga. I sin skrivelse 2012:5 Strukturfrågor skrev kyrkostyrelsen följande som motiv för dessa bestämmelser. Kyrkostyrelsen anser i likhet med utredningen att det med tanke på de uppgifter som tillkommer församlingsrådet är naturligt att kyrkoherden är ledamot i församlingsråden. Men i likhet med vad som gäller i dag i en församling i ett flerförsamlingspastorat måste det också vara möjligt lingsråden. I så fall ska prästen arbeta i den aktuella församlingen. De nu föreslagna bestämmelserna följer i stort sett de nu gällande, dock alltså med den skillnaden att det nu är fråga om församlingsråd. […] Vidare föreslår vissa remissinstanser att även en diakon ska kunna komma i fråga som ledamot i församlingsrådet i kyrkoherdens ställe. Kyrkoherdens uppgift är enligt kyrkohandboken att ”vara församlingens andliga ledare och tillsammans med (övriga präster och) de förtroende- valda tillse att allt sker med god ordning och efter Guds vilja”. Utifrån prästens särskilda uppdrag inom vigningstjänsten är det naturligt att kyrkoherden bara kan utse en präst i sitt ställe att vara ledamot i försam- lingsrådet. I Organisationsutskottets betänkande med anledning av kyrkostyrelsens skrivelse, O 2012:2, togs inte frågan om kyrkoherdens ledamotskap i församlingsrådet upp. 2017 års kyrkomöte fattade beslut om en viss ändring i bestämmelserna om annan präst än kyrkoherden som ledamot i ett församlingsråd. Tidigare gällde att en präst som förordnats av kyrkoherden hade samma mandattid som de valda ledamöterna. Från den 1 januari 2018 gäller att kyrkoherden när som helst kan återkalla ett för- ordnande och själv gå in som ledamot eller sätta en annan präst i sitt ställe. Ändringen motiverades med att den tidigare regleringen kunde leda till att omorganisationer försvårades. ”Den kan ock...
Gällande bestämmelser. Enligt punkt 5 i bilaga 2 till noteringsavtalet ska information som lämnas i enlighet med avtalet vara korrekt, relevant och tillförlitlig. I punkt 33 i bilaga 2 till noteringsavtalet anges att när ett bolag fattat beslut om att köpa eller sälja egna aktier ska bolaget omedelbart offentliggöra beslutet. Offentliggörandet ska innehålla uppgifter om den tid inom vilken ett bemyndigande får utnyttjas eller beslut om köp eller försäljning av egna aktier ska verkställas, befintligt innehav av egna aktier och det högsta antal aktier som avses att köpas eller säljas, högsta och lägsta pris, motiven till köpet eller försäljningen, samt övriga villkor för köpet eller försäljningen. I punkten 34 i samma bilaga, anges att bolagets köp eller försäljning av egna aktier får, med undantag för s.k. blockaffärer, under en dag uppgå till högst 25 procent av den genomsnittliga dagsomsättningen under de fyra kalenderveckor som närmast föregått den vecka under vilken köpet eller försäljningen äger rum. Med blockaffärer avses handel som omfattar minst 30 handelsposter. Såsom blockaffär räknas inte köp eller försäljning av aktier som ett mäklarföretag har ackumulerat från olika säljare för att överlåta till bolaget med mindre den ovan angivna minsta storleken på handelspost är uppfylld för varje enskild säljare. I punkten 36, samma bilaga, anges att bolaget till börsen ska anmäla samtliga de förvärv och överlåtelser avseende egna aktier som ägt rum så snart det kan ske och senast 30 minuter före börsens öppnande den börsdag som följer närmast efter det att avtal ingåtts om förvärv eller överlåtelse. En anmälan enligt punkten 36 första stycket ska innehålla uppgifter om datum för transaktionen, det antal aktier, fördelat på olika aktieslag, som omfattas av förvärvet eller överlåtelsen, det pris – eller i förekommande fall det högsta eller lägsta pris – som betalats eller erhållits per aktie samt det aktuella innehavet av egna aktier och det totala antalet aktier i bolaget. Påföljder vid åsidosättande av noteringsavtalet regleras i avsnitt 6 i avtalet. I punkt 6.2 föreskrivs att om bolaget åsidosätter lag eller annan författning, noteringsavtalet (i annat fall än som avses i punkt 6.1) eller god sed på värdepappersmarknaden, äger börsen – om överträdelsen är allvarlig – avnotera bolagets aktier eller – i annat fall – ålägga bolaget vite motsvarande högst tio (10) årsavgifter. Är åsidosättandet ringa eller ursäktligt kan börsen i stället för att ålägga vite meddela bolaget en varni...
Gällande bestämmelser. Den 1 juli år 1995 tillkom en ny bestämmelse i LRV, nämligen 10 a §, vilken innebär att chefsöverläkaren skall ansöka hos länsrätten om medgivande för att kunna ge tillstånd till frigång för en patient som ges rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Bakgrunden var att det under de senaste åren före lagändringen inträffat ett antal upp- märksammade avvikningar från rättspsykiatrisk vård. Det gällde bl.a. personer som genomgick rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivnings- prövning och som hade haft permission eller möjlighet till frigång. Socialstyrelsen konstaterade i en rapport att det var förhållandevis få avvikningar som skedde vid permission och frigång men att de avvik- ningar som förekom främst skedde vid frigång. Regeringen anförde i den proposition som låg till grund för lagändringen (prop. 1994/95:194) att åtgärder behövde vidtas för att öka säkerheten vid bedömningar av vilka patienter som borde ha möjlighet till frigång. Regeln om att chefsöverläkaren skall inhämta länsrättens medgivande vid beviljande av frigång infördes därför. Enligt våra direktiv skall vi om så bedöms möjligt göra en första bedömning av effekterna av de ändringar i LRV som trädde i kraft den 1 juli 1995.
Gällande bestämmelser. Verksamhetsutövare som omfattas av penningtvättsregelverket ska göra en allmän riskbedömning av hur de produkter och tjänster som denne tillhandahåller i sin verksamhet kan utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Även hur stor risken är för att detta sker ska anges. Verksamhetsutövaren ska särskilt beakta vilka slags produkter och tjänster denne tillhandahåller, vilka kunder och distributionskanaler som finns och vilka geografiska riskfaktorer som finns i verksamheten.6 Riskbedömningen ska vara dokumenterad7 och utvärderas årligen.8 Omfattningen av den allmänna riskbedömningen ska bestämmas med hänsyn till verksamhetsutövarens storlek och art och de risker för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan antas föreligga. Riskbedömningen ska vara utformad på så sätt att den kan ligga till 6 2 kap. 1 § penningtvättslagen. 7 2 kap. 2 § andra stycket penningtvättslagen. 8 2 kap. 2 § Länsstyrelsen i Stockholms läns föreskrifter och allmänna råd (01FS 2019:53). grund för verksamhetens rutiner, riktlinjer och övriga åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.9 Riskbedömningen ska vara dokumenterad10 och utvärderas årligen11.
Gällande bestämmelser. Verksamhetsutövare som omfattas av penningtvättsregelverket ska göra en allmän riskbedömning av hur de produkter och tjänster som denne tillhandahåller i sin verksamhet kan utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Även hur stor risken är för att detta sker ska anges. Verksamhetsutövaren ska särskilt beakta vilka slags produkter och tjänster denne tillhandahåller, vilka kunder och distributionskanaler som finns och vilka geografiska riskfaktorer som finns i verksamheten.11 Riskbedömningen ska vara dokumenterad12 och utvärderas årligen.13 Omfattningen av den allmänna riskbedömningen ska bestämmas med hänsyn till verksamhetsutövarens storlek och art och de risker för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan antas föreligga. Riskbedömningen ska vara utformad på så sätt att den kan ligga till grund för verksamhetens rutiner, riktlinjer och övriga åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.14
Gällande bestämmelser. Landskapslagen (2016:29) om finansiering av landsbygdsnäringar reglerar genomförandet av den del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik som är att hänföra till landskapets behörighet för programperioden 2014-2020, och de stöd som omfattas av den. Med stöd avses enligt lagen räntestöd, bidrag samt sådana ersättningar som stödmottagare kompenseras med för merkostnader och inkomstbortfall till följd av en verksamhets begränsningar eller till följd av utförda åtaganden. Lagen innehåller inte några bestämmelser om landskapsgaranti. I landskapslagen (1988:50) om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om landskapsgaranti finns bestämmelser om allmänna villkor för lån, räntestöd och understöd, som beviljas ur landskapets medel, landskapsgaranti samt bestämmelser om handläggningen av dessa. I lagen finns även bestämmelser om övervakning och återkrav av stöd. Lagen är subsidiär och tillämpas inte om det föreskrivs annorlunda i annan lag. Lagen tillämpas inte heller om lagtinget beslutar angående andra villkor vid antagande av budget eller om lagtinget, då landskapsstyrelsen bemyndigas att bevilja landskapsgaranti, uppställer villkor för sådan garanti som avviker från bestämmelserna i lagen. Bestämmelserna om landskapsgaranti i lagens 9 och 10 §§ är av allmän karaktär och gäller inte konkret för garantier till lantbruksföretag med likviditetsproblem. För landskapsgaranti krävs enligt lagen betryggande motsäkerhet. Enligt 50 § i lagtingsordningen (2011:97) för Åland får landskapsregeringen bevilja borgen och garanti endast med lagtingets samtycke.