Överväganden och förslag. I de ovan nämnda propositionerna (prop. 1990/91:58 om psykiatrisk tvångsvård och prop. 1995/96:22 om tvåpartsprocess) anges inte av vilka skäl det är olämpligt att ge chefsöverläkaren rätt att överklaga domstols dom och vara motpart om en patient överklagar ett beslut till länsrätt, detta oaktat att chefsöverläkaren i likhet med socialnämnden i mål om frihetsberövande enligt LVM och LVU skall tillvarata de allmänna intressena när någon är i behov av vård. Med hänsyn till den funktion och till de administrativa och medicin- ska ledningsuppgifter som en chefsöverläkare har i egenskap av ansvarig för en offentlig verksamhet kan tvärtom hävdas att en sådan befogenhet mycket väl kan ingå i chefsöverläkarens uppgifter. Med hänvisning till vad som anförs i prop. 1995/96:22 kan också hävdas att införandet av en obligatorisk tvåpartsprocess i förvaltningsdomstol har särskild betydelse vid myndighetsutövning som innebär att någon berövas friheten. Vid en analys av partsställningen i psykiatrimål bör man därför gå igenom vad som talar mot och vad som talar för att en obligatorisk tvåpartsprocess införs även i mål enligt LPT och LRV. Det som talar mot att chefsöverläkaren skall få ställning som motpart är det faktum att det naturligtvis är av största vikt att patienten och chefsöverläkaren har ett bra förhållande till varandra. Chefsöverläkarens främsta uppgift är att försöka få patienten frisk så snart som möjligt och det är viktigt att patienten har förtroende för honom. Det faktum att chefsöverläkaren inför domstolen direkt framställs som patientens motpart kan skada förtroendet och samarbetet dem emellan. Å andra sidan går den allmänna utvecklingen i domstolarna mot att det skall vara en tvåpartsprocess och att detta förhållande är en viktig beståndsdel i själva domstolsprocessen. En naturlig konsekvens av att frågor om psykiatrisk tvångsvård prövas och avgörs av domstol är därför att chefs- överläkaren får ställning som motpart. Ett led i en domstolsprövning är vidare möjligheten för båda parter att få överklaga ett beslut till högre instans. Detta är av vikt förutom för det särskilda målet som är under prövning även för prejudikatbildningen. Redan med nuvarande för- faranderegler har chefsöverläkaren genom sin roll som sökande en partsställning. Det finns ingen anledning att tro att chefsöverläkarens agerande vid domstolsförhandlingen kommer att förändras, om han formellt får rollen som motpart när patienten har överklagat ett beslut och han själv får en möjligh...
Överväganden och förslag. Enligt 7 kap. 4 § fjärde stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank (riks- bankslagen) får Riksbanken efter medgivande av riksdagen också på annat sätt än som anges i andra och tredje styckena delta i finansiering inom ramen för IMF:s verksamhet. Medgivande behövs dock inte om finansieringen har ett valutapolitiskt syfte eller om det finns särskilda skäl. Den av IMF föreslagna finansieringslösningen har inget valutapolitiskt syfte, men enligt Riksbankens bedömning ligger den inom ramen för IMF:s verksamhet. Samma bedömning gjordes 2016 av riksdagen när den lämnade sitt medgi- vande till Riksbanken för att ge ett lån till PRGT (bet. 2015/16:FiU40). Det som talar för ett svenskt deltagande är det stora och till stor del akuta behovet av lån från PRGT som har uppstått hos många låginkomstländer på grund av de ekonomiska effekterna av coronapandemin. Sverige och den nor- disk-baltiska valkretsen har historiskt varit mycket positiva till IMF:s arbete med låginkomstländer, som kombinerar långivning med stöd och rådgivning för att stärka ekonomin i dessa länder. Sverige har tidigare bidragit till både subventionsdelen och lånedelen av PRGT. Många av de länder som precis som Sverige bidrar med lån till PRGT i nuläget har också gjort preliminära åtagan- den om att bidra även denna gång. Det gör att det finns mycket goda chanser att målet (12,5 mdr SDR) för resursmobiliseringen ska uppnås. Vidare är de kvalifikationsvillkor som finns för att länder ska få tillgång till lånen, den risk- reserv som är kopplad till PRGT-utlåningen samt IMF:s status som prioriterad fordringsägare en bra säkerhet för lånen. Detta talar sammantaget för att även Sverige bör delta. Ser man till storleken på andra länders förväntade bidrag och jämför dessa med Sveriges medlemsandel i IMF (kallas ”kvot”) så ter sig ett låneavtal om 500 miljoner SDR rimligt. Det är samma storlek som det lån som Riksbanken gav till PRGT 2016 och som löper till 2024.
Överväganden och förslag. Det åländska lantbruket har drabbats av en kostnads- och lönsamhetskris till följd av Ukrainakrisen och de efterföljande konsekvenser som uppstått bland annat till följd av det omfattande sanktionspaket gentemot Ryssland som EU-länderna infört4. Insatsvaror som konstgödsel, bränslen, oljor och reservdelar har stigit kraftigt i pris. Samtidigt har spannmålspriserna till följd av detta stigit vilket orsakat en kraftig prisutveckling gällande kraftfoder vilket drabbat sådana djurhållande gårdar särskilt hårt där kraftfoderanvändningen är viktigt för produktionen och där marknaden ännu inte anpassat sig prismässigt till rådande förhållanden. Lantbruket som bransch har under flera år dragits med lönsamhetsproblem till följd av en orolig marknad. Mjölkproduktionen men även andra inriktningar drabbades hårt av de handelssanktioner som Europeiska unionen vidtog mot Ryssland i samband med Krim-krisen. Efter detta orsakade den svåra torka som drabbade lantbruket under 2018 stora problem i lönsamheten med ökade kostnader och minskad produktion som konsekvens, vilket innebar att lönsamheten på många gårdar drabbades negativt. Lantbruket brukar normalt sett karaktäriseras av en hög nivå av resiliens. Det årliga utfallet kan variera relativt mycket på grund av årsmånen och det behöver gårdarna ha stabilitet att hantera. Många gårdar står nu inför en situation att under flera år drabbats av isolerade händelser som påverkat lönsamheten och därmed möjligheten att återuppbygga sin förmåga att hantera utmaningarna. Detta gör att många lantbruksföretag inte har de finansiella resurser att hantera ett år med kraftigt ökade kostnader utan att dessa kostnader kompenseras åtminstone kortsiktigt med ökade intäkter. Den kortsiktiga likviditeten påverkas så kraftigt att vissa gårdars möjlighet till fortsatt produktion påverkas trots att gården under normala förhållanden har förutsättningar att vara lönsam. Landskapsregeringen föreslår därför att en tillfällig landskapslag om landskapsgaranti för likviditetslån för jordbruksföretag under år 2022 antas av lagtinget. Avsikten är att det föreslagna systemet skulle kunna tas i bruk så fort som möjligt i syfte att lindra likviditetsproblemen på de gårdar som aviserat ett stort behov av åtgärden, det vill säga gårdar som hårdast har drabbats av Ukrainakrisen. Lagförslaget karaktäriseras av en enkel uppbyggnad i syfte att minimera den administrativa bördan för både sökanden och förvaltningen. Landskapsgarantierna ska enligt förslaget bevilj...
Överväganden och förslag. 5.1 En ny föräldrapenningsförmån ska införas
Överväganden och förslag. 7 Fingerade personuppgifter 141
Överväganden och förslag. Allmänna utgångspunkter för genomförandet av artikel 12
Överväganden och förslag. Allmänna överväganden och utgångspunkter Sverige skall även i framtiden kunna företrädas av utsända som är minst lika skickliga som andra jämförbara länders. Ett nytt samlat utlandsvillkorssystem för alla statsanställda bör utformas med hän- syn till de särskilda kraven på de berörda personalkategorierna inom utrikesförvaltningen och biståndsverksamheten. Dessa består i de påfrestningar och högre merkostnader som de upprepade utlandsstationeringarna – som normalt är fleråriga – medför för de SOU 2004:24 Sammanfattning på avgifter och förmåner som baseras på lönen. I dag är det inte längre självklart att en utsänd blir åtföljd av sin make eller sambo på en utlandsstationering. Den ev. medföljaren står ofta inför både karriäravbräck och inkomstbortfall samtidigt som det egna pensionsunderlaget minskar. Om det i framtiden skall vara möjligt att personalförsörja verksamheten med utsända som har familj och barn är det nödvändigt att kunna ge medföljarna ett grundskydd som i någon mån kan kompensera för detta. Det fordras i större utsträckning än i dag individuella lösningar. Detta kräver en övergång till en kontraktsmodell, där arbetsgivaren och den anställde kommer överens om de villkor som skall gälla för utlandsuppdraget och där ersättningar till den utsände själv och för medföljande familjemedlemmar preciseras.
Överväganden och förslag. Enligt 7 kap. 4 § fjärde stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank (riksbankslagen) får Riksbanken efter medgivande av riksdagen också på annat sätt än som anges i andra och tredje styckena delta i finansiering inom ramen för IMF:s verksamhet. Medgivande behövs dock inte om finansie- ringen har ett valutapolitiskt syfte eller om det finns särskilda skäl. Den av IMF föreslagna finansieringslösningen har inget valutapolitiskt syfte men enligt Riksbankens bedömning ligger den inom ramen för IMF:s verksamhet. Eftersom Riksbanken enligt riksbankslagen får delta i en finansiering som är inom ramen för IMF:s verksamhet får Riksbanken anses ha lagliga möj-
Överväganden och förslag. Flertalet LRV-mål gäller ansökan om permission eller prövning av en anmälan om upphörande av vård. I båda dessa fallen har chefsöverläka- ren möjlighet att styra ansökningarna och anmälningarna så att dessa ges in i god tid. I LRV-målen finns det ofta inte samma behov av en snabb prövning som i LPT-målen. Med hänsyn till rättssäkerheten och sam- hällsskyddet är det angeläget att åklagarna får den tid som krävs för att de skall kunna fullgöra sin uppgift. Även i LPT-mål finns det emellertid, som ovan har sagts, många gånger svårigheter med att avgöra målen inom åtta dagar. Det finns då skäl att diskutera olika alternativ till en annan utform- ning av regeln. Man kan tänka sig att ersätta kravet på avgörande inom åtta dagar med ett krav på skyndsam handläggning i såväl LPT- som LRV-mål i kombination med en åttadagarsregel i mål om permission och konvertering. Ett annat sätt är att låta åttadagarsregeln kvarstå i nuvarande omfattning i LPT-målen men begränsa kravet till skyndsam handläggning i LRV-målen. Ett annat alternativ är att låta åttadagars- regeln gälla i LPT-målen och begränsas till vissa frågor angående permission i LRV-målen samt att den allmänna regeln om skyndsam handläggning tillämpas i övrigt. Vidare kan man tänka sig att ersätta åttadagarsregeln med en regel som medger en längre frist. tidsfrist. För att möjliggöra att åklagaren kan göra en utredning och i förekommande fall kontakta målsäganden innan han yttrar sig till länsrätten bör denna tidsfrist bestämmas till femton dagar. Denna tidsfrist bör även gälla i mål om frigång.
Överväganden och förslag