Överväganden och förslag. Riksåklagaren har i sin skrivelse till Socialdepartementet anfört att handläggningsordningen enligt 17 § LRV, då beslutanderätten om upp- hörande av rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning till- kommer chefsöverläkaren, är otillfredställande och därför bör ses över. Bestämmelsen i 17 § LRV utgör ett undantag från regeln i 16 § LRV där det föreskrivs att länsrätten beslutar om vårdens upphörande när det är fråga om rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Det som man måste ta ställning till när det gäller verkställighet av utvisning beträffande en patient som har dömts till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningprövning är om ett beslut om rättspsykiatrisk vård såsom påföljd för en allvarlig brottslighet bör utgöra hinder mot verkställighet av utvisningsbeslut enligt utlänningslagen. Här står å ena sidan statens intresse av att kunna bestämma vilka utlänningar som skall vistas i vårt land mot å andra sidan intresset av att samhällsskyddet blir tillgodosett såväl i Sverige som i det land utvisningen skall ske till samt den dömdes behov av psykiatrisk vård. I förarbetena till såväl tidigare gällande LSPV som nu gällande LPT och XXX uttalas att ett beslut om tvångsvård enligt LPT eller LRV inte hindrar att verkställighet kan ske av utvisningsbeslut. Mot bakgrund av vad som har framkommit genom bl.a. skrivelsen från Riksåklagaren och de ovan refererade fallbe- skrivningarna måste emellertid övervägas om denna ordning bör kvarstå eller om någon ändring av gällande regler måste ske. Det förekommer att utlänningslagstiftningen står i konflikt med även annan lagstiftning än psykiatrisk tvångslagstiftning. Utredningen om verkställighet av beslut om avvisning och utvisning har i betänkandet Ett samlat verksamhetsansvar för asylärenden (SOU 1995:55) berört frågan i vilken utsträckning ett omhändertagande av ett barn med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) skall utgöra hinder mot verkställighet av ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning. Utredaren anför i betänkandet att enligt hans uppfattning bör huvudprincipen vara att beslut enligt utlänningslagen i princip tar över beslut rörande enskilda som fattats med stöd av annan lagstiftning. Det är emellertid enligt utredningen inte möjligt att i alla fall hävda att utlänningslagen skall ha företräde framför annan lagstift- ning. Avgörande för vilken lagstiftning som bör ha företräde kan bli särskilt grannlaga när det gäller barn so...
Överväganden och förslag. Enligt 7 kap. 4 § fjärde stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank (riks- bankslagen) får Riksbanken efter medgivande av riksdagen också på annat sätt än som anges i andra och tredje styckena delta i finansiering inom ramen för IMF:s verksamhet. Medgivande behövs dock inte om finansieringen har ett
Överväganden och förslag. Enligt 7 kap. 4 § fjärde stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank (riksbankslagen) får Riksbanken efter medgivande av riksdagen också på annat sätt än som anges i andra och tredje styckena delta i finansiering inom ramen för IMF:s verksamhet. Medgivande behövs dock inte om finansie- ringen har ett valutapolitiskt syfte eller om det finns särskilda skäl. Den av IMF föreslagna finansieringslösningen har inget valutapolitiskt syfte men enligt Riksbankens bedömning ligger den inom ramen för IMF:s verksamhet.
Överväganden och förslag. Fingerade personuppgifter 141
Överväganden och förslag. Flertalet LRV-mål gäller ansökan om permission eller prövning av en anmälan om upphörande av vård. I båda dessa fallen har chefsöverläka- ren möjlighet att styra ansökningarna och anmälningarna så att dessa ges in i god tid. I LRV-målen finns det ofta inte samma behov av en snabb prövning som i LPT-målen. Med hänsyn till rättssäkerheten och sam- hällsskyddet är det angeläget att åklagarna får den tid som krävs för att de skall kunna fullgöra sin uppgift. Även i LPT-mål finns det emellertid, som ovan har sagts, många gånger svårigheter med att avgöra målen inom åtta dagar. Det finns då skäl att diskutera olika alternativ till en annan utform- ning av regeln. Man kan tänka sig att ersätta kravet på avgörande inom åtta dagar med ett krav på skyndsam handläggning i såväl LPT- som LRV-mål i kombination med en åttadagarsregel i mål om permission och konvertering. Ett annat sätt är att låta åttadagarsregeln kvarstå i nuvarande omfattning i LPT-målen men begränsa kravet till skyndsam handläggning i LRV-målen. Ett annat alternativ är att låta åttadagars- regeln gälla i LPT-målen och begränsas till vissa frågor angående permission i LRV-målen samt att den allmänna regeln om skyndsam handläggning tillämpas i övrigt. Vidare kan man tänka sig att ersätta åttadagarsregeln med en regel som medger en längre frist. tidsfrist. För att möjliggöra att åklagaren kan göra en utredning och i förekommande fall kontakta målsäganden innan han yttrar sig till länsrätten bör denna tidsfrist bestämmas till femton dagar. Denna tidsfrist bör även gälla i mål om frigång.
Överväganden och förslag. Allmänna överväganden och utgångspunkter Sverige skall även i framtiden kunna företrädas av utsända som är minst lika skickliga som andra jämförbara länders. Ett nytt samlat utlandsvillkorssystem för alla statsanställda bör utformas med hän- syn till de särskilda kraven på de berörda personalkategorierna inom utrikesförvaltningen och biståndsverksamheten. Dessa består i de påfrestningar och högre merkostnader som de upprepade utlandsstationeringarna – som normalt är fleråriga – medför för de SOU 2004:24 Sammanfattning på avgifter och förmåner som baseras på lönen. I dag är det inte längre självklart att en utsänd blir åtföljd av sin make eller sambo på en utlandsstationering. Den ev. medföljaren står ofta inför både karriäravbräck och inkomstbortfall samtidigt som det egna pensionsunderlaget minskar. Om det i framtiden skall vara möjligt att personalförsörja verksamheten med utsända som har familj och barn är det nödvändigt att kunna ge medföljarna ett grundskydd som i någon mån kan kompensera för detta. Det fordras i större utsträckning än i dag individuella lösningar. Detta kräver en övergång till en kontraktsmodell, där arbetsgivaren och den anställde kommer överens om de villkor som skall gälla för utlandsuppdraget och där ersättningar till den utsände själv och för medföljande familjemedlemmar preciseras.
Överväganden och förslag. Allmänna utgångspunkter för genomförandet av artikel 12
Överväganden och förslag. 5.1 En ny föräldrapenningsförmån ska införas
Överväganden och förslag. Det åländska lantbruket har drabbats av en kostnads- och lönsamhetskris till följd av Ukrainakrisen och de efterföljande konsekvenser som uppstått bland annat till följd av det omfattande sanktionspaket gentemot Ryssland som EU-länderna infört4. Insatsvaror som konstgödsel, bränslen, oljor och reservdelar har stigit kraftigt i pris. Samtidigt har spannmålspriserna till följd av detta stigit vilket orsakat en kraftig prisutveckling gällande kraftfoder vilket drabbat sådana djurhållande gårdar särskilt hårt där kraftfoderanvändningen är viktigt för produktionen och där marknaden ännu inte anpassat sig prismässigt till rådande förhållanden. Lantbruket som bransch har under flera år dragits med lönsamhetsproblem till följd av en orolig marknad. Mjölkproduktionen men även andra inriktningar drabbades hårt av de handelssanktioner som Europeiska unionen vidtog mot Ryssland i samband med Krim-krisen. Efter detta orsakade den svåra torka som drabbade lantbruket under 2018 stora problem i lönsamheten med ökade kostnader och minskad produktion som konsekvens, vilket innebar att lönsamheten på många gårdar drabbades negativt. Lantbruket brukar normalt sett karaktäriseras av en hög nivå av resiliens. Det årliga utfallet kan variera relativt mycket på grund av årsmånen och det behöver gårdarna ha stabilitet att hantera. Många gårdar står nu inför en situation att under flera år drabbats av isolerade händelser som påverkat lönsamheten och därmed möjligheten att återuppbygga sin förmåga att hantera utmaningarna. Detta gör att många lantbruksföretag inte har de finansiella resurser att hantera ett år med kraftigt ökade kostnader utan att dessa kostnader kompenseras åtminstone kortsiktigt med ökade intäkter. Den kortsiktiga likviditeten påverkas så kraftigt att vissa gårdars möjlighet till fortsatt produktion påverkas trots att gården under normala förhållanden har förutsättningar att vara lönsam. Landskapsregeringen föreslår därför att en tillfällig landskapslag om landskapsgaranti för likviditetslån för jordbruksföretag under år 2022 antas av lagtinget. Avsikten är att det föreslagna systemet skulle kunna tas i bruk så fort som möjligt i syfte att lindra likviditetsproblemen på de gårdar som aviserat ett stort behov av åtgärden, det vill säga gårdar som hårdast har drabbats av Ukrainakrisen. Lagförslaget karaktäriseras av en enkel uppbyggnad i syfte att minimera den administrativa bördan för både sökanden och förvaltningen. Landskapsgarantierna ska enligt förslaget bevilj...
Överväganden och förslag