Granskningsnämndens bedömning. SR har uppfyllt kraven.
Granskningsnämndens bedömning. SR, SVT och UR har uppfyllt kravet.
Granskningsnämndens bedömning. SVT har uppfyllt kravet.
Granskningsnämndens bedömning. SR har uppfyllt kravet på att redovisa resursförbrukningen för respektive program- kategori.
Granskningsnämndens bedömning. SR har visat att bolaget uppfyllt kravet på att ha en decentraliserad organisation som skapar goda förutsättningar för självständigt beslutsfattande på regional och lokal nivå.
Granskningsnämndens bedömning. UR har beskrivit att textning och syntolkning visat sig vara användbart inte bara för de med hörsel- eller synnedsättning utan även för elever i behov av språkstöd. Eftersom villkoren i sändningstillståndet som ges under rubriken ”Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning” (11 §) i sin helhet avser en anpassning av innehållet i sändningarna för personer med funktionsnedsättning kan dock granskningsnämnden – vid bedömningen av om UR har uppfyllt detta villkor – inte ta hänsyn till bolagets utbud av textade och tolkade program. Av redovisningen framgår dock även att UR producerar och sänder utbildningsprogram som kan användas i grundsärskolan och gymnasiesärskolan, att bolaget alltid producerar program för barn och unga för att alla ska vara inkluderade och att ett program ska fungera för alla som sitter i ett klassrum (vilket exempelvis kan innebära att berättandet är relativt långsamt och att ljud och bild är tydliga) samt att bolaget har producerat och sänt teckenspråkiga program för barn respektive unga. UR har också gett exempel på två programserier som även riktar sig till grundsärskolan samt exempel på två teckenspråkiga programserier. UR har genom dessa åtgärder och programexempel uppfyllt kravet på att prioritera tillgängligheten till program för barn och unga med funktionsnedsättning i 11 § i sändningstillståndet.
Granskningsnämndens bedömning. Av sändningstillstånden framgår att programföretagen ska erbjuda ett utbud på andra minoritetsspråk än nationella minoritetsspråk och teckenspråk. Det ställs inga krav på hur omfattande detta utbud ska vara. Granskningsnämnden anser därmed att SR, SVT och UR har uppfyllt kravet.
Granskningsnämndens bedömning. Granskningsnämnden anser vid en helhetsbedömning att Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB, enligt bolagens public service- redovisningar, huvudsakligen har uppfyllt sina public service-uppdrag under år 2017. Detta beslut har fattats av Xxxxxx Xxxxxxxx, Xxx Xxxxxxxx, Xxx Xxxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxx, Xxxx Xxxxxxx, Xxxxxxx Xxxxxx och Xx-Xxxx Xxxxxx efter föredragning av Xxxxxxx Xxxxxxx, Xxxx Xxxxxxxx och Xxxxxx Xxxxxxxxx.
Granskningsnämndens bedömning. SR redovisar färre indikatorer på bolagets effektivitet som är jämförbara över tillståndsperioden än i föregående års redovisning. Som mått på allmänhetens förtroende använder sig SR inte längre av Medieakademins förtroendebarometer utan i stället av SOM-institutets undersökning. Nämnden konstaterar att SOM- undersökningarna enbart har två jämförbara datapunkter under tillståndsperioden varav den senaste gäller 2016 och alltså inte det aktuella redovisningsåret. Nämnden noterar SR:s invändningar mot Medieakademins undersökning men anser att en utvärdering av SR:s effektivitet avsevärt försvåras om bolagets indikatorer inte är jämförbara över tid. SR presenterar liksom föregående år nyckeltal på bolagets effektivitet i relation till förbrukade resurser i diagram 4. Nämnden anser att relationerna i diagrammet är ett värdefullt instrument för att kunna mäta effektivitetsförändringar över tid och utifrån detta underlag dra slutsatser. Värdena för allmänhetens upplevda viktighet och betyg av programkategorierna i diagram 4 synes dock inte korrelera med de resultat ur attitydundersökningen som redovisas i diagram 13. Vidare är det oklart vilka program- områden i attitydundersökningen som kopplats till respektive programkategori. Nämnden noterar även att programkategorin livsstil, som redovisas i tabell 43, har utelämnats i diagram 4. SR:s indikatorer på samhälls- och individvärde visar en klart negativ trend under tillståndsperioden. Vid tidigare granskningar har nämnden funnit att SR bör öka tydligheten genom att klargöra vilken målsättning bolaget har för de nyckeltal som redovisas genom resultat i attitydundersökningar. I årets – liksom i förra årets redovis- ning – uppger SR bolagets målsättning för andelen av befolkningen som lyssnar på SR men inte för resultaten gällande samhällsvärde. I årets redovisning uttalar SR – till skillnad från föregående år – inte någon ambition att andelen som uppger att SR har stort värde för dem personligen ska öka. SR uppger att den övergripande trenden när det gäller förtroendet för stora institutioner i Sverige är negativ och att polarisering och misstro har ökat. Enligt SR är det därför inte meningsfullt för bolaget att sätta mål på sådant som i allt väsentligt beror på faktorer utanför SR:s påverkan, något som SR också uppgav i redovisningen för 2016. Nämnden tar inte ställning till detta, men konstaterar att SR har att redovisa hur uppdraget fullgjorts med avseende på bland annat nyckeltal som visar effektivitet. Om SR i...
Granskningsnämndens bedömning. Liksom föregående år har SR endast delvis uppfyllt villkoret att redovisa nyckeltal som visar produktivitet. Nämnden anser fortsatt att nyckeltalet resurser för program- produktion bygger på antagandet att en omfördelning av resurser till program- produktion automatiskt ger ett mervärde i form av ökad produktivitet. Utan ytterligare faktaunderlag anser nämnden att det inte kan antas att en sådan effekt nödvändigtvis uppstår. SR har återigen inte följt nämndens tidigare önskemål om att presentera nyckeltal på produktivitet som tar hänsyn till vad effekten blir av en ökad fördelning till programproduktionen. Som nämnden tidigare påpekat bör SR vidare tydliggöra vad målet för den ökade fördelningen till programproduktionen är. Gällande måttet resurser för utveckling är det angeläget att SR framöver redovisar nyckeltal rörande produktiviteten som tar hänsyn till effekten av att avsätta resurser för utveckling. Angående produktivitetsmåttet upphandlingsgrad anser nämnden liksom tidigare år att SR har presenterat ett nyckeltal som ger tydliga indikationer på produktiviteten med avseende på upphandlingsförfarandet.