Hälso- och sjukvård i daglig verksamhet exempelklausuler

Hälso- och sjukvård i daglig verksamhet. 35 5.5.3 Beskrivning av daglig sysselsättning enligt SoL 35 5.6 Korttidsboende 36 5.6.1 Syfte med korttidsboende 36 5.6.2 När kan det bli aktuellt med korttidsboende? 36 Regelbundet återkommande korttidsboende 36 Tillfälligt ersatt stöd och omsorg från anhörig/närstående 36 I avvaktan på lösning av ordinarie bostadssituation 36 Vård i livets slutskede 37 Korttidsboende utöver ovanstående kriterier 37 5.6.2 Beskrivning av korttidsboende 37 5.6.3 Behålla plats på korttidsboende vid vistelse på sjukhus 37 5.7 Särskilt boende 37
Hälso- och sjukvård i daglig verksamhet. Under vistelsen i daglig verksamhet har kommunen hälso- och sjukvårdsansvar till och med nivån sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut. Personal på dagverksamheten som bedömts ha kompetens och kunskap kan utföra hälso- och sjukvårdsinsatser efter utbildning och ordination/delegation av leg hälso- och sjukvårdspersonal. Det kan exempelvis gälla överlämnande av läkemedel eller akuta tillfälliga insatser. Det kan även handla om arbetstekniska hjälpmedel, personligt förskrivna som ska introduceras för att kompensera i vardagen. För mer information se vidare i direktiv och instruktioner för hälso- och sjukvård. Personalen ska arbeta utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt.

Related to Hälso- och sjukvård i daglig verksamhet

  • Huvudsaklig verksamhet I Sverige och de baltiska länderna erbjuder SEB-koncernen rådgivning och ett brett utbud av finansiella tjänster. I Danmark, Finland, Norge och Tyskland har verksamheten en stark inriktning på ett fullserviceerbjudande till företagskunder och institutioner. SEB- koncernen har ett långsiktigt perspektiv i allt som görs och bidrar till att marknader och företag kan utvecklas. SEB-koncernen betjänar 2.700 stora företag och institutioner, 400.000 mindre och medelstora företag, mer än fyra miljoner privatpersoner

  • Ansvar vid grov oaktsamhet och särskilt klandervärt handlande Om en obehörig transaktion har kunnat genomföras till följd av att Kontohavaren åsidosatt en skyldighet enligt första stycket ovan genom grov oaktsamhet, ansvarar Kontohavaren för beloppet, dock högst 12 000 kr per kort och reklamation. Har Kortinnehavaren handlat särskilt klandervärt ska Kontohavaren stå för hela förlusten.

  • Kreditgivarens/kreditförmedlarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Organisationsnummer Adress EnterCard Group AB 556673-0585 105 34 Stockholm Kreditförmedlare Organisationsnummer Adress

  • Hälso- och sjukvård För hälso- och sjuk- och tandvårdsinsatser har region/landsting ansvar och gällande avtal mellan respektive kommun och region/landsting gäller. Vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvård ska vara anmäld till Socialstyrelsens vårdgivarregister. Uppdragsgivaren ska alltid informeras när en hälso- och sjukvårdsinsats är påkallad och påbörjas. Då kommunen är uppdragsgivare för vården vid stödboende och den enskilde är i behov av insatser från två huvudmän ska alltid en individuell plan upprättas. Kostnadsansvaret ska framgå i den individuella planen. Bedöms behovet kvarstå efter att placering avslutats ska en planering finnas för hur det medicinska vårdbehovet ska tillgodoses. Droganalyser, akut tand- och läkarvård bekostas av vårdgivaren. I de fall vårdgivaren har läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal knuten till sig ska deras insatser specificeras avseende innehåll och kostnad såväl i den individuella planen som i faktura alternativt debiteras rätt huvudman direkt. Alla läkemedel bekostas av den placerade, exempelvis vid substitutionsbehandling. Uppdragsgivaren har inget läkemedelsansvar. Alla vårdgivare ska ha rutiner för att hantera och förbättra såväl somatisk som psykisk hälsa under placeringen. Särskilt ska barns behov av tandvård beaktas. Vårdgivaren har ett särskilt ansvar att uppmärksamma risksituationer där den placerade personen riskerar att falla mellan stolarna mellan olika huvudmän – ex om en hälso- och sjukvårdsinsats eller tandvårdsbehandling inte hinner slutföras innan placeringstidens slut. Hälso - och sjukvård: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar) Svar: Ja

  • Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstiden Om tjänstemannen lämnar sin anställning före uppsägningstidens slut, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas. Skadeståndet är lägst det belopp som motsvarar tjänstemannens lön under den del av uppsägningstiden som tjänstemannen inte har iakttagit.

  • Förkortning av uppsägningstid för tjänstemannen Om tjänstemannen på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om så kan medges.

  • Övergripande mål för lönebildningen Det är parternas gemensamma uppfattning att god lönsamhet, produktivitet och utvecklingskraft i företagen samt stabila och förtroendefulla relationer mellan företagsledning, medarbetare och lokala fackliga företrädare utgör av- görande förutsättningar för värdeökning och tillväxt. Lönebildningen kopplas till företagets övergripande mål och sker mot bak- grund av företagets ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar, främst produktivitetsutvecklingen, och medarbetarnas bidrag till denna. Detta ställer krav på definierade och kommunicerade mål för verksamheten och medarbe- tarna som grund för en konstruktiv dialog om lönebildningen och löneut- vecklingen vid företaget. Genom att stimulera till bättre prestationer och ökad kvalitet kan lönebild- ningen vara en positiv kraft i företagets verksamhet som stärker den produk- tivitets- och intäktsskapande processen. Det är parternas uppfattning att detta avtal därmed över tid bör generera bättre löneutveckling för medarbetarna i företaget än ett avtal med centralt fastställda nivåhöjningar. Företagets resultat och utveckling är en effekt av tydliga mål för verksam- heten och för medarbetaren. Företagets chefer har därför ett särskilt ansvar för att mål sätts upp och att uppföljning av resultat sker. Avtalets inriktning är att knyta samman medarbetarens prestation och upp- nådda resultat med den individuella löneutvecklingen. Medarbetarnas utbild- ning, erfarenhet och kompetensutveckling är av stor betydelse för företagets produktivitet och förnyelse.

  • STYRELSE OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Xxxxx-Xxx Xxxxxxxxx, f 1946, Styrelseordförande Xxxxx-Xxx Xxxxxxxxx är civilingenjör inom elektronik från Lunds Tekniska Högskola. Han har under många år varit anställd vid Electroluxkoncernen i Malmö, innan han 1988 grundade företaget Xperi AB i Lund vars verksamhet var inriktad mot utveckling och tillverkning av elektronikbaserade produkter bl.a. inom medicin-teknik. Företaget förvärvades år 2002 av Note AB. Xxxxx-Xxx har varit VD och koncernchef för Note AB. Aktieinnehav: 1 049 975 aktier privat och genom kapitalförsäkring Xxxx Xxxxxxxx, f 1967, vice styrelseordförande Xxxx Xxxxxxxx har läst ekonomi för entreprenörer vid Lunds Universitet 1995-1997. Xxxx har varit entreprenör i olika konstellationer sedan 1988. 2002 köpte Xxxx xxxx första aktier i MedicPen AB. 2003 ökade Xxxx sitt engagemang i MedicPen AB inför bolagets första emission, och har därefter på konsultbasis arbetat i MedicPen AB. Aktieinnehav: 2 122 000 aktier privat och genom kapitalförsäkring Xxx Xxxxxxx, f 1948, styrelseledamot Xxx Xxxxxxx har en lång och bred erfarenhet av medicinsk teknik med över 35 år i branschen. Tidigare ägare och VD för Dan-Sjö Medical AB som var det marknadsledande företaget inom utrustning för anestesi, intensivvård och neonatal intensivvård i Sverige. Dan-Sjö Medical AB förvärvades 2004 av GE Healthcare AB. Sjöberg är idag VD och majoritetsägare av LPS Medical AB och majoritetsägare i LPOS Förvaltning AB. Xxxxxxx är också styrelseordförande i dessa företag samt Ängelholms Näringsliv AB. Han är också styrelseledamot i Sensodetect AB, Xxxxxxxxxx AB och Expertmaker AB. Därutöver är Xxxxxxx verksam som affärsängel och mentor inom Connect Skåne Aktieinnehav: 0 aktier Xxxxxxxx Xxxxxx, f 1969, VD och styrelseledamot Xxxxxxxx har varit entreprenör sedan 1987 och med framgång drivit företag tidigare. Xxxxxxxx Xxxxxx har arbetat som VD i National Plast AB sedan 1994 samt VPAB 1996-2001. Grundare till MedicPen AB 1999. Har sedan 2003 arbetat med MedicPen AB på heltid. Bakgrunden är en teknisk utbildning men Xxxxxxxx har även läst ekonomi och marknadsföring. Sitter med i Hälsoteknikföreningens styrelse sedan 2005. Aktieinnehav: 2 951 462 aktier Kontorsadress till styrelseledamöter och ledande befattningshavare Samtliga styrelseledamöter kan nås via Bolagets kontor: MedicPen AB (publ), Xxxxxxxxx 00, S-302 43 Halmstad, Sweden Tel: +46 (0)00-000 000, Fax: +46 (0)00-000 000, E-mail: xxxx@xxxxxxxx.xxx Revisor Xxxxx Xxxxxxxx, f 1963, Auktoriserad revisor Öhrlings PricewaterhouseCoopers

  • Skatter och övriga avgifter Säljaren svarar för betalning av alla skatter och avgifter som är hänförliga till försäljningen av Överskottsproduktionen.

  • Tidpunkt för utbetalning och räntebestämmelser När rätt till försäkringsersättning uppkommit och den försäkrade preciserat krav på ersättning ska utbetalning ske senast 30 dagar efter det att: de åtgärder som angivits för utbetalning fullgjorts, och/eller utredning presenterats som skäligen kan begäras för att fastställa försäkringsgivarens betalningsskyldighet och till vem utbetalning ska göras. Sker utbetalning senare än vad som ovan angivits betalas dröjsmålsränta enligt räntelagen. Beräkning av dröjsmålsränta görs på ersättning som beräknats med det prisbasbeloppet som gällde när rätten till ersättning uppkom. Härutöver ansvarar försäkringsgivaren inte för förlust som kan uppstå om utredning rörande skade-/försäkringsfall eller utbetalning fördröjs. Om förmånligare villkor tillämpas på äldre skadefall betalas dröjsmålsränta enbart på sådant belopp som skulle kunnat betalas enligt de äldre villkoren. Dröjsmålsränta betalas inte om dröjsmålet beror på: • krig eller politiska oroligheter • lagbud • myndighetsåtgärd • stridsåtgärd i arbetslivet. Dröjsmålsränta betalas inte heller om dröjsmålet beror på händelse under stycket Preskription eller Force Majeure.