Vård i livets slutskede andelen personer där det genomförts ett brytpunktssamtal • andelen personer som vårdas och som har smärtskattats med hjälp av vedertaget instrument (NRS-skalan, VAS-skalan, Abbey Pain Scale) under sista veckan i livet • andelen närstående som har erbjudits efterlevandesamtal • andel personer vars munhälsa bedömts. Dessa uppgifter hämtas från Svenska palliativregistret (xxx.xxxxxxxxx.xx).
Vård i livets slutskede. Utföraren ska tillhandahålla en god och värdig vård i livets slutskede. Insatser som kan öka kundens trygghet och ro ska prioriteras. Det ska vara möjligt att bo kvar hemma i livets slutskede om det är kundens önskan. Vård i livets slutskede planeras av ansvariga inom hälso- och sjukvården med kunden/patienten och eventuella närstående. Det kan innebära att omvårdnadsinsatser behöver utökas och även att samverkan behövs med exempelvis nattpatrull, distriktssköterska och/eller ASIH (landstingets avancerade sjukvård i hemmet). Personer i livets slutskede ska inte lämnas utan någon i sin närhet. Vid kontakter med närstående i dessa situationer ska särskild omtanke och hänsyn visas. Omvårdnaden ska ske med värdighet och hänsyn ska tas till religion, etnisk tillhörighet och integritet.
Vård i livets slutskede. Den som efter ställningstagande av ansvarig läkare befinner sig i livets slutskede ska få kvalificerad vård och omvårdnad samt ett värdigt omhändertagande. Vård i livets slutskede ska följa nationella riktlinjer och rekommendationer. Utföraren ska verka för att personal finns hos brukaren (så kallat vak) när denne bedöms vara i livets slutskede och behov finns.
Vård i livets slutskede. Vård i livets slutskede ska beredas under värdiga former och brukaren ska ha möjlighet att bo kvar i sin bostad även under livets slutskede. Personer som vårdas i livets slutskede ska få kvalificerad vård och ett värdigt omhändertagande. Vården ska vara individuellt anpassad och tillgodose såväl fysiska, psykiska, sociala som existentiella behov, insatser som ökar tryggheten ska prioriteras. Det ska alltid upprättas en vårdplan inför vård i livets slutskede, s.k. palliativ vårdplan. Utföraren garanterar att personalen har kunskaper och förutsättningar att så långt det går anpassa vården av den döende och omhändertagandet efter döden till patientens önskemål. Vid bedömning av behovet ska vak erbjudas, dag som natt. Utföraren har ansvar att bedriva basal palliativ vård i samarbete med övriga inblandade vårdgivare. Patienten ska inte mot sin vilja behöva lämnas ensam. Utföraren beslutar om personalresurser för att utföra aktuell vakinsats. Utföraren ska ansvara för att den avlidne tas om hand på ett värdigt och respektfullt sätt och att närstående underrättas om dödsfallet samt får möjlighet att ta farväl i lugn och ro. Utförarens ansvar upphör när kroppen lämnats ut för kistläggning eller motsvarande.
Vård i livets slutskede. Den vårdbehövande kräver kontinuerlig personlig vård dygnet runt, assistans och tillsyn. Den vårdbehövande kan endast vara ensam under en kort tid. • För vård i livets slutskede ska det finnas ett officiellt beslut om vård i livets slutskede som utfärdats av en läkare. Beslut om stöd för närståendevård utfärdas från och med den dag då beslutet om vård i livets slutskede har fattats. Beslutet kan dock fattas tidigast från början av den månad då ansökan om stöd för närståendevård inkom till handledaren för närståendevård. • När det är fråga om vård i livets slutskede kan vårdaren vara en pensionerad person. Vårdaren kan inte förvärvsarbeta utanför hemmet. • Möjlighet att dessutom få tjänster som stöder närståendevården, i regel med servicesedel, 1–35 h/mån för vård och omsorg enligt vård- och serviceplanen .
Vård i livets slutskede. I överenskommelsen framgår att landstinget åtar sig att se till att läkaren följer det nationella kunskapsstödet för god palliativ vård i livets slutskede.
Vård i livets slutskede. Vård och omsorgspersonal ska ha grundläggande kunskap och kompetens i palliativ vård och vård vid livets slut. Personal ska få kontinuerlig kompetensutveckling och handledning inom området. Personal ska ges möjlighet att utbildas till palliativa ombud med förutsättningar att arbeta med utveckling och förbättring av vård i livets slut. Utföraren ska följa Socialstyrelsens ”Nationella riktlinjer - Målnivåer Palliativ vård i livets slutskede” för indikatorerna: munhälsobedömning, smärtskattning, förekomst av trycksår, vid behovsordination av ångestdämpande och smärtlindring, brytpunktsamtal samt mänsklig närvaro i dödsögonblicket. Utföraren ska ha ett evidensbaserat arbetssätt som syftar till kvalitetsförbättringar och att hålla målnivåer. Vård i livets slutskede ska vara individuellt anpassad och ska så långt som möjligt genomföras efter den enskildes önskemål. Anhöriga ska hållas informerade och om möjligt göras delaktiga. Utföraren ska utnyttja de tjänster och kunskapsstöd som erbjuds av Socialstyrelsen samt Palliativt Kunskapscentrum (PKC) gällande palliativ vård.
Vård i livets slutskede. Klienten har rätt att bo i serviceboendet till slutet av sitt liv. Serviceproducenten ska beakta de krav som vården i livets slutskede ställer i fråga om både utrymmen, verksamhetskultur och personalens kunnande. Serviceproducenten ska ha instruktioner för vård i livets slutskede på serviceboendet. Klienten ska ges möjlighet att uttrycka sin egen vilja i ett vårdtestamente, som omfattar klientens önskningar i fråga om den egna vården när döden närmar sig. Vårdtestamentet antecknas i klienthandlingarna och det styr personalens handlande i terminalvårdsskedet. Klienten och de anhöriga ska ges tillräcklig information för att de ska kunna delta i beslutsfattandet som gäller vården. Beslutet om att inleda terminalvård fattas av den vårdande läkaren tillsammans med klienten och de anhöriga. Beslutet skrivs in i klienthandlingarna. De anhöriga delges information med klientens samtycke. De anhöriga ges mentalt stöd, de uppmuntras att vara närvarande och att delta i vården av den döende, om de så vill. Smärtvården och vården av andra svåra symtom sköts enligt god terminalvårdspraxis, vid behov med hjälp och handledning av hemsjukhuset. En vårdare är vid behov närvarande vid den döendes sida, tillgodoser hans eller hennes behov och bemöter personliga önskemål samt stöder de anhöriga. Döden konstateras enligt anvisningar från Österbottens Välfärdsområde. Den avlidnes anhöriga ges stöd i sorgen. De ges möjlighet till ett lugnt samtal på tumanhand med vårdaren. De anhöriga ges praktisk vägledning och skriftliga anvisningar. Serviceenheten har överenskomna skriftliga rutiner för omhändertagande av avlidna.
Vård i livets slutskede. Egenkontroll Kommentar Åtgärd Status + Åtgärdstyp, kvalitetsuppföljning + Startdatum + Slutda- tum + Uppföljningsan- svariga Egenkontroll Kommentar Status + Åtgärdstyp, kvalitetsuppföljning Åtgärd + Startdatum + Slutda- tum + Uppföljningsan- svariga Egenkontroll Kommentar Status + Åtgärdstyp, kvalitetsuppföljning Åtgärd + Startdatum + Slutda- tum + Uppföljningsan- svariga
Vård i livets slutskede. Vård i livets slutskede inom ordinärt boende beslutas inte av Biståndsenheten. Enhetschef för hemtjänst i samråd med patientansvarig sjuksköterska beslutar om vak vid livets slutskede..