Inför löneöversyn exempelklausuler

Inför löneöversyn. Inför löneöversyn är det angeläget att genomföra en analys av vilka behov av löneökningar som finns med avseende på arbetstagarnas bidrag till verksamhets- förbättringar, behov av nyrekrytering, möjlighet att behålla personal, graden av måluppfyllelse, behov av lönerelationsförändringar osv. Med utgångspunkt från resultatet av denna analys, Löneavtalets § 1 och den egna lönepolitiken görs en samlad lönepolitisk bedömning av arbetsgivaren. Det är först därefter, med ovan angivna seriösa prövning som grund, möjligt att göra en bedömning av löne- ökningsbehovet.
Inför löneöversyn. Överläggningar med arbetstagarorganisationen ska genomföras om arbets- givarens planerade åtgärder vid varje löneöversyn. Vid överläggningen ska arbetsgivaren redovisa motiven för de planerade åtgärderna. Dessa ska grundas på arbetsgivarens lönepolitik. Anmärkningar
Inför löneöversyn. Överläggning med arbetstagarorganisationen ska genomföras om arbetsgiva- rens planerade åtgärder vid varje löneöversyn. Vid överläggningen ska arbets- givaren redovisa motiven för de planerade åtgärderna. Dessa ska grundas på arbetsgivarens lönepolitik. Det ligger i respektive parts ansvar att medverka genom egna förberedelser och aktivt deltagande. De lokala parterna ska eftersträva att finna samarbetsformer som stödjer ett aktivt arbete med de lönepolitiska frågorna. Vid överläggningen avgörs vilken modell som ska tillämpas för löneöversyn. I Bilaga 6 till HÖK 12 har de centrala parterna angivit ”Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande individuell lönesättning”. Denna bilaga tjänar som vägledning till vad som ska diskuteras i överläggningen.
Inför löneöversyn. För att uppnå avsedd kvalitet på hela löneöversynen fordras förberedelser från båda parter, och framför allt från arbetsgivarsidan. En tydlig och tydligt beskriven arbetsgivarpolitik är av avgörande betydelse för förtroendet för arbetsgivarens planerade åtgärder samt för tilltron till att dessa får genomslag i de förslag till ny lön som arbetsgivaren senare ska lämna. En genomförd kartläggning och analys av löner samt slutsatser till följd av det arbetet är exempel på underlag som påverkar arbetsgivarens ställningstaganden. Det är en nyckelfråga för löneavtalet hur chefer på olika nivåer hanterar rollen som arbetsgivare. Att varje chef står som garant och företrädare för arbetsgivarens prioriteringar och gjorda ställningstaganden är en trovärdighetsfråga för chefen gentemot sina anställda bl.a. i lönefrågor. Alla arbetsgivarföreträdare på olika nivåer förutsätts dela arbetsgivarens syn och uppfatta sin del i arbetsgivarens helhet på gjorda prioriteringar, avvägningar och ställningstaganden. Av den anledningen är det därför av stor vikt att chefer involveras i denna process.
Inför löneöversyn. 1. Överläggningar med arbetstagarorganisationen ska genomföras om arbetsgivarens planerade åtgärder vid varje löneöversyn. Vid överläggningen ska arbetsgivaren redovisa motiven för de planerade åtgärderna. Dessa ska grundas på arbetsgivarens lönepolitik. Anmärkningar 1. Resultatet av överläggningarna ska inte ha kollektivavtals ställning. 2. Löneöversyn ska genomföras som förhandling om lokal part så begär.
Inför löneöversyn. Överläggning med arbetstagarorganisationen ska genomföras om ar- betsgivarens planerade åtgärder vid varje löneöversyn. Vid överläggningen ska arbetsgivaren redovisa motiven för de planerade åtgärderna. Dessa ska grundas på arbetsgivarens lönepolitik. Det ligger i respektive parts ansvar att medverka genom egna förbere- delser och aktivt deltagande. De lokala parterna ska eftersträva att finna samarbetsformer som stödjer ett aktivt arbete där verksamhetsmål och budgetprocess knyts samman med de lönepolitiska frågorna. Vid överläggningen avgörs vilken modell som ska tillämpas för löneöversyn. I bilaga 6 till HÖK 20 har de centrala parterna angivit ”Centrala parters syn LÄKARAVTAL KOMMUNER OCH REGIONER 1 NOVEMBER 2020 – 31 MARS 2024 på förutsättningar för en väl fungerande individuell lönesättning”. Denna bilaga tjänar som vägledning till vad som ska diskuteras i överläggningen.
Inför löneöversyn. Överläggningar med arbetstagarorganisationen ska genomföras om arbets- givarens planerade åtgärder vid varje löneöversyn. Prioritering görs utifrån för- utsättningarna hos respektive arbetsgivare. Vid överläggningen ska arbetsgiva- ren redovisa motiven för de planerade åtgärderna. Dessa ska grundas på arbets- givarens lönepolitik. Arbetstagare lönesätts individuellt och differentierat med denna prioritering som grund. På detta sätt ges möjlighet att uppnå syftet med att öka lönespridningen. Anmärkningar
Inför löneöversyn. Det första steget i löneöversynen är överläggningar mellan de lokala parterna. Där ska arbetsgivaren redovisa planerade åtgärder och motiven för dessa. Dessa åtgärder ska grundas på arbetsgivarens lönepolitik. En viktig del av dessa överläggningar är att parterna skall eftersträva att finna samarbetsformer som stödjer ett aktivt arbete med de lönepolitiska frågorna. Dessa överläggningar resulterar ofta i protokoll, minnesanteckningar eller i en överenskommelse. Denna dokumentation har enligt avtalet inte kollektivavtals ställning. Det finns överhuvudtaget inga formella regler i avtalet om att en överenskommelse eller liknande ska skrivas. Denna dokumentation kallas ofta felaktigt för LOK. I Löneavtalet och i bilaga 5 till HÖK11 återfinns de centrala parternas syn på förutsättningar för en väl fungerande individuell lönesättning. I dessa skrivningar kan de lokala parterna finna mycket stöd i lönearbetet. Det framgår direkt av Löneavtalet (§ 2 p.1), att bilaga 5 tjänar som vägledning till vad som ska diskuteras i överläggningen.

Related to Inför löneöversyn

  • Löneöversyn Löneöversyn sker genom att arbetsgivaren, efter avslutad överläggning enligt punkt 1, lämnar förslag i dialog om ny lön till berörd arbetstagare. Förslagen utformas med beaktande av en ökad lönespridnings betydelse för goda resultat och ska ha sin grund i väl kända kriterier. De grundläggande principerna för lönesättning som framgår av § 1 ska beaktas liksom överläggningarna enligt ovan.

  • Genomsnittlig arbetstid Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd ska vara i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka, om inte annat framgår av följande stycken. Då Anmärkning

  • Handlingar införlivade genom hänvisning Investerare bör ta del av all den information som införlivas i Prospektet genom hänvisning och informationen, till vilken hänvisning sker, ska läsas som en del av Prospektet. Nedan angiven information som del av följande dokument ska anses införlivade i Prospektet genom hänvisning. Kopior av Prospektet och de handlingar som införlivats genom hänvisning kan erhållas från Alelion elektroniskt via Bolagets webbplats, xxx.xxxxxxx.xxx, eller erhållas av Bolaget i pappersformat vid Bolagets huvudkontor med adress: Sörredsbacken 4, SE­418 78 Göteborg. De delar av dokumenten som inte införlivas är antingen inte relevanta för investerarna eller så återges motsvarande information på en annan plats i Prospektet. Nyckeltal 3 Bolagets resultaträkning 11 Bolagets balansräkning 12 Bolagets kassaflödesanalys 13 Bolagets rapport över förändringar i eget kapital 14 Alelions delårsrapport för perioden 1 april – 30 juni 2020 finns på följande länk: xxxxx://xx.xxxxxx.xxx/Xxxx/00000/0000000/0000000.xxx Alelion årsredovisning för räkenskapsåret 2019 Sidhänvisning Nyckeltal 4 Bolagets resultaträkning 20 Bolagets balansräkning 21 Bolagets rapport över förändringar i eget kapital 23 Bolagets kassaflödesanalys 24 Noter 30 Revisionsberättelse 44 Xxxxxxxx årsredovisning för räkenskapsåret 2019 finns på följande länk: xxxxx://xx.xxxxxx.xxx/Xxxx/00000/0000000/0000000.xxx Alelion årsredovisning för räkenskapsåret 2018 Sidhänvisning Nyckeltal 4 Bolagets resultaträkning 20 Bolagets balansräkning 21 Bolagets rapport över förändringar i eget kapital 23 Bolagets kassaflödesanalys 24 Noter 30 Revisionsberättelse 44 Alelions årsredovisning för räkenskapsåret 2018 finns på följande länk: xxxxx://xx.xxxxxx.xxx/Xxxx/00000/0000000/0000000.xxx

  • Övergripande mål för lönebildningen Det är parternas gemensamma uppfattning att god lönsamhet, produktivitet och utvecklingskraft i företagen samt stabila och förtroendefulla relationer mellan företagsledning, medarbetare och lokala fackliga företrädare utgör av- görande förutsättningar för värdeökning och tillväxt. Lönebildningen kopplas till företagets övergripande mål och sker mot bak- grund av företagets ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar, främst produktivitetsutvecklingen, och medarbetarnas bidrag till denna. Detta ställer krav på definierade och kommunicerade mål för verksamheten och medarbe- tarna som grund för en konstruktiv dialog om lönebildningen och löneut- vecklingen vid företaget. Genom att stimulera till bättre prestationer och ökad kvalitet kan lönebild- ningen vara en positiv kraft i företagets verksamhet som stärker den produk- tivitets- och intäktsskapande processen. Det är parternas uppfattning att detta avtal därmed över tid bör generera bättre löneutveckling för medarbetarna i företaget än ett avtal med centralt fastställda nivåhöjningar. Företagets resultat och utveckling är en effekt av tydliga mål för verksam- heten och för medarbetaren. Företagets chefer har därför ett särskilt ansvar för att mål sätts upp och att uppföljning av resultat sker. Avtalets inriktning är att knyta samman medarbetarens prestation och upp- nådda resultat med den individuella löneutvecklingen. Medarbetarnas utbild- ning, erfarenhet och kompetensutveckling är av stor betydelse för företagets produktivitet och förnyelse.

  • Arbetstidsförkortning 1. Förkortningen av arbetstiden gäller de arbetstidsformer vars ordinarie arbetstid är 40 timmar per vecka. Normalt är sådana arbetstidsformer dagsarbete, tvåskiftsarbete och kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete. Därutöver förutsätts att arbetstagaren har en semester på högst 30 vardagar och att hans eller hennes arbetstid per år i övrigt endast förkortas av kyrkliga helger, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen och första maj. 2. Ledighet ges under kalenderåret för utförda ordinarie arbetsdagar enligt följande: minst 18 1 36 2 53 3 70 4 87 5 104 6 121 7 138 8 155 9 172 10 189 11 206 12,5 Som utförda ordinarie arbetsdagar räknas även de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som infaller under arbetstagarens sjukdomstid och som arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid för eller lön för förlossningsledighet för och utbildningstid till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet. På samma sätt jämställs med ordinarie arbetsdagar den tid som används till kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens möten och till möten som ordnas av nämnder eller andra bestående organ som tillsatts av dem, för Industrifackets förbundsfullmäktiges eller förbundskommittéers möten och den tid som, med de förutsättningar som avtalats om i kollektivavtalet, använts till möten för valnämnder eller -kommittéer som tillsatts för statliga val, 50- och 60-årsdagar, eget bröllop, nära anhörigs begravning, uppbåd, repetitionsövningar samt ledighet som orsakats av vård av sjukt barn. Om ledigheten som ska beviljas ingår i den ovan nämnda tiden som ackumulerar antalet ordinarie arbetsdagar, anses den lediga dagen vara förbrukad. För en dylik ledig dag betalas ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten. En sjuk arbetstagare får inte beordras på skiftledighet. Ifall skiftledigheterna samtidigt ges till hela avdelningen, produktionslinjen eller arbetsskiftet, förbrukas dock skiftledigheterna. Skiftledigheterna förbrukas också om arbetstagaren meddelats om skiftledigheterna innan han eller hon insjuknat. Av arbetstidsförkortningen avdras övriga än under punkt 1 nämnda årliga avtals- eller praxisbaserade semesterarrangemang som förkortar arbetstiden eller årligen regelbundet återkommande extra lediga dagar. 3. Ledig tid som intjänats under kalenderåret ska ges arbetstagaren senast före utgången av kalenderåret, eller ifall det inte är möjligt före utgången av april nästa år, om man inte lokalt kommer överens om annat. Ledigheten ges vid den tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Om ledigheten beviljas samtliga arbetstagare eller arbetsavdelningar samtidigt iakttas anmälningstiden på två veckor. Det avgörs på företagsnivån på vilket sätt ledighet ges. Skiftledighet kan med tanke på drifttiderna förverkligas i företagen bl.a. på följande vis: a) genom att ge en arbetsdag ledigt, b) genom att ge två eller flera arbetsdagar ledigt i sänder, c) genom att ge mellandagen eller mellandagarna i söckenhelgsveckor ledigt, d) genom att ge lediga dagar enligt produktionssituationen till exempel under sommaren. Ledighet ges minst ett arbetsskift åt gången, om inte annat avtalas lokalt. 4. Åt arbetstagaren betalas en ersättning för ledigheten enligt den genomsnittliga timförtjänsten. Ersättningen betalas i samband med lönebetalning för den lönebetalningsperiod inom vilken ledigheten tas. Ifall arbetstagarens antal arbetsdagar som inverkar på skiftledigheterna vid utgången av kalenderåret är 9–17 eller 27–35 ” 43–52 ” 61–69 ” 79–86 ” 95–103 ” 113–120 ” 130–137 ” 147–154 ” 164–172 ” 181–188 ” 198–205 ” betalas till honom eller henne på följande lönebetalningsdag hälften av lönen för en skiftledighet. Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och den intjänade ledigheten inte fram till denna tidpunkt har getts, betalas till arbetstagaren lön som motsvarar den intjänade ledigheten i enlighet med den genomsnittliga timförtjänsten. Om arbetstagaren då anställningsförhållandet upphör har getts för mycket ledighet, får arbetsgivaren från arbetstagarens slutlön innehålla den summa som motsvarar denna ledighet. 5. I de arbetstidsformer som avses i den här paragrafen ersätts arbete som överskrider arbetstiden per vecka i den aktuella arbetsveckans arbetstidsschema i enlighet med vad man har avtalat om angående övertidsarbete per vecka i kollektivavtalet. 6. Vid fastställandet av semesterns längd anses såsom dagar jämställda med dagar i arbete även de dagar under vilka arbetstagaren varit förhindrad att utföra arbete på grund av att han eller hon har tagit ut ledigheter i enlighet med denna paragraf. 7. Med arbetstagaren kan även avtalas om att ledighet inte tas ut. För arbete som har utförts på en ledig dag betalas till arbetstagaren enkel lön.

  • Fredsplikt Förhandlingar under avtalsperioden enligt denna överenskommelse ska föras under fredsplikt.

  • Stark kundautentisering Kontohavaren ansvarar inte för något belopp som har belastats kontot ifall stark kundautentisering inte har använts när den obehöriga transaktionen initierades. Detta gäller dock inte om Kortinnehavaren genom svikligt förfarande har bidragit till den obehöriga transaktionen.

  • Vilka kostnader försäkringen ersätter Genom försäkringen betalas nödvändiga och skäliga kostnader om du inte kan få dem betalda av motpart eller staten. Med nödvändiga och skäliga kostnader avses bl.a. att kostnaderna måste stå i rimlig proportion till det belopp tvisten gäller. Betalning a conto kan utgå först efter särskild prövning och högst två gånger per år. A conto kan endast utgå om ärendet är särskilt omfattande eller långvarigt. • ombuds arvode och omkostnader. Arvode lämnas för skälig tidsåtgång och högst enligt den timkostnadsnorm som regeringen fastställer vid ersättning till rättshjälpsbiträde enligt rättshjälpslagen, • kostnader för utredning före rättegång förutsatt att utredningen beställts av ditt ombud eller att Allmänna reklamationsnämnden funnit det uppenbart att nämnden inte kan avgöra tvisten utan sådan utredning, • kostnader för bevisning i rättegång och i skiljemannaförfarande, • expeditionskostnader i domstol, • rättegångskostnader som du ålagts att betala till motpart eller staten vid prövning av tvisten i domstol eller skiljeförfarande, • rättegångskostnader som du vid förlikning under rättegång åtagit dig att betala till motpart, under förutsättning att det är uppenbart att domstolen skulle ha ålagt dig att betala rättegångskostnader med högre belopp om tvisten hade prövats och • kostnader som uppkommer för medlare som rätten förordnat. • eget arbete, förlorad inkomst, resor och uppehälle eller andra omkostnader för dig eller annan försäkrad, • verkställighet av dom, beslut eller avtal, • merkostnader som uppstår om du anlitar flera ombud eller byter ombud, • ersättning till skiljemän, • ombudskostnader i sådan tvist där prövningen av tvisten kan vänta till dess annat liknande mål har avgjorts (s.k. pilotmål), • kostnad som uppkommer genom att du i eller utom rättegång avstår från dina möjligheter att få ersättning från motparten, • ombudskostnader som får anses ingå i skadestånd som tillerkänts försäkrad eller • kostnad för indrivning av obetald fordran.

  • Arbetsuppgifter Den anställde ska under ordinarie arbetstid stå till förfogande för den verksamhet som bedrivs av arbetsgivaren eller i samproduktion med arbetsgivaren och utföra förekommande arbetsuppgifter som faller inom ramen för vederbörandes yrkeskvalifikationer. Den anställde medger att arbetsgivaren får göra inspelningar och upptagningar för teaterns egen föreställningsverksamhet och interna behov samt för de nyttjanden som ersätts enligt bilaga 7. Den anställde är skyldig att medverka vid av arbetsgivaren anordnade föreställningar (konserter) som sänds i radio eller TV. För sådan medverkan har den anställde rätt till ersättning enligt det avtal som vid varje tidpunkt träffats mellan Teaterförbundet och den aktuella utsändaren. Den anställde är även skyldig att medverka vid av arbetsgivaren anordnade föreställningar och konserter som distribueras och ersätts enligt bilaga 7. Beslut om samproduktion, direktutsändning eller upptagning av hel eller större del av föreställning för sändning/distribution i radio, TV eller via elektroniska medier, ska hanteras enligt reglerna i parternas samverkansavtal, se bilaga 4.

  • Dokumentation vid skadeanmälan  Polisanmälan från lokala myndigheter vid stöld eller förlust.  P.I.R. (Property Irregularity Report) från flygbolaget om ditt bagage förloras eller skadas medan det är omhändertaget av flygbolaget.  Originalkvitton, garantibevis eller liknade som visar ålder, modell och kostnad för föremålen.