Kommunal vuxenutbildning exempelklausuler

Kommunal vuxenutbildning andra stycket, 21 kap 9 § Beslut om att elevs utbildning på kursen ska upphöra om eleven sakna förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen, eller annars inte gör tillfredsställande framsteg Rektor
Kommunal vuxenutbildning. A.15.1 7 § 2 st Beslut att böcker och andra lärverktyg, som varje elev inom utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå eller inom särskild utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå har för eget bruk, ska anskaffas av eleverna själva. /Upphör att gälla 2023-07-02/ Utbildningschef med rätt att vidaredelegera A.15.1 7 § 2 st Beslut att böcker och andra lärverktyg, som varje elev inom utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå eller inom anpassad utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå har för eget bruk, ska anskaffas av eleverna själva. /Träder i kraft 2023-07-02/ Utbildningschef med rätt att vidaredelegera A.15.2 7 § 3 st Beslut att elever inom utbildning i svenska för invandrare (SFI) ska hålla sig med enstaka egna lärverktyg. Utbildningschef med rätt att vidaredelegera SFI elever ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg A.15.3 9 § 2 st Beslut att utbildningen för elev i kommunal vuxenutbildning ska upphöra. Utbildningschef med rätt att vidaredelegera Överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd A.15.4 9 § 3 st Beslut om att elev vars utbildning på gymnasial nivå eller särskilda utbildning på gymnasial nivå har upphört efter huvudmannens beslut, av särskilda skäl på nytt ska beredas sådan utbildning. /Upphör att gälla 2023-07-02/ Utbildningschef med rätt att vidaredelegera Överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd A.15.4 9 § 3 st Beslut om att elev vars utbildning på gymnasial nivå eller anpassade utbildning på gymnasial nivå har upphört efter huvudmannens beslut, av särskilda skäl på nytt ska beredas sådan utbildning. /Träder i kraft 2023-07-02/ Utbildningschef med rätt att vidaredelegera Överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd A.15.5 9 § 4 st Beslut om att elev vars utbildning i svenska för invandrare har upphört efter huvudmannens beslut eller som frivilligt avbrutit sådan utbildning, av särskilda skäl på nytt ska beredas sådan utbildning. Utbildningschef med rätt att vidaredelegera Överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd A.15.6 12 § Beslut huruvida en utbildning ska tillhandahållas på elevens modersmål, eller något annat språk som eleven behärskar, då elev i utbildning på grundläggande nivå eller särskild utbildning på grundläggande nivå har bristfälliga kunskaper i svenska språket. /Upphör att gälla 2023-07-02/ Utbildningschef med rätt att vidaredelegera Sådan utbildning ska kompletteras med undervisning eller träning i svenska språket.
Kommunal vuxenutbildning. Vuxenutbildningen regleras i lagstiftning, förordningar, läroplan, allmänna råd, nationella riktlinjer och styrdokument. Enligt skollagen (2010:800) ska utgångspunkten för all utbildning utgå från elevens behov och förutsättningar. Enligt förordning om kommunal vuxenutbildning (SFS 2011:1 108) ska utbildningen utformas så att elevens studier kan kombineras med studier inom vuxenutbildningens andra skolformer. Utbildningsanordnare ska vid varje tidpunkt följa gällande styrdokument vilket också inkluderar förordningar, läroplaner, kursplaner samt Skolverkets allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling, förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kommunal vuxenutbildning syftar till att vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Kommunal vuxenutbildning ska även ge en god grund för elevernas fortsatta utbildning och ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet. Kommunal vuxenutbildning har två nivåer, grundläggande och gymnasial nivå, som har sina motsvarigheter i grundskolan och gymnasieskolan. Inom SFI bedrivs kurserna på olika studievägar utifrån elevens tidigare studiebakgrund.
Kommunal vuxenutbildning. Ärende Lagrum m.m. Delegat
Kommunal vuxenutbildning. Punkt Ärende Lagtext Delegat Kommentar
Kommunal vuxenutbildning. Ärende nr Ärende Delegat Vidare- delegering Lagrum Anm J 1 Meddelande till annan huvudman med bedömning om sökanden uppfyller villkoren enligt Sl 20:11 Fc R Sl 20:14 J 2 Mottagande av sökande från annan kommun i kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Fc R Sl 20:14 J 3 Bedömning av behörighet att delta i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt beslut om att sökande skall tas emot i utbildning Fc R Sl 20:20, 22 J 4 Mottagning och antagning till kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Fc R Sl 20:22- 23
Kommunal vuxenutbildning. Kommunal vuxenutbildning grundläggande nivå och särskild utbildning på grundläggande nivå
Kommunal vuxenutbildning. När rektor vuxenutbildning- och arbetslivskontoret anges avses rektor vid enheten för antagning och auktorisation på vuxenutbildning- och arbetslivskontoret. Med rektor Komvux Värmdö avses rektorn vid skolan Komvux Värmdö. 9.1 Beslut om att utse skolchef Kontorschef vuxenutbildning- och arbetslivskontoret Nej 2 kap. 8a § SL Vidaredelegeras ej Nej 9.2 Beslut om att person som inte uppfyller legitimations- och/eller behörighetskrav får bedriva undervisning i mer än sex månader och upp till ett år. Rektor Komvux Värmdö för sin egen verksamhet Nej 2 kap. 13 & 18– 19 §§
Kommunal vuxenutbildning. Vuxenutbildningen regleras i lagstiftning, förordningar och läroplan, allmänna råd, nationella riktlinjer och styrdokument. Enligt skollagen (2010:800) ska utgångspunkten för all utbildning utgå från elevens behov och förutsättningar. Enligt förordning om kommunal vuxenutbildning (SFS 2011:1 108) ska utbildningen utformas så att elevens studier kan kombineras med studier inom vuxenutbildningens andra skolformer. Rektor ska vid varje tidpunkt följa gällande styrdokument vilket också inkluderar förordningar, läroplaner, kursplaner samt Skolverkets allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling, förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kommunal vuxenutbildning syftar till att ge vuxna en möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling.

Related to Kommunal vuxenutbildning

  • Gemensam utbildning Utbildning som främjar samarbetet på arbetsplatsen ordnas av centralorganisationerna eller deras medlemsförbund gemensamt, av centralorganisationernas samarbetsorgan eller samarbetsorganen i deras medlemsförbund eller av arbetsgivar- och arbetstagarparten gemensamt på arbetsplatsen eller på en annan plats. Parterna fastställer att den gemensamma utbildningen vanligtvis äger rum på det ändamålsenligaste sättet på de enskilda arbetsplatserna, varvid de lokala förhållandena bäst beaktas. Grundkurser i arbetarskyddssamarbete och specialkurser som med tanke på arbetarskyddssamarbetet är nödvändiga hör till den gemensamma utbildning som avses här. I grundkursen kan under de förutsättningar som anges i detta avtal medlemmar i arbetarskyddskommittéen, arbetarskyddsfullmäktig, vice arbetarskyddsfullmäktig, arbetarskyddsombud delta. Arbetarskyddsfullmäktig får delta i specialkurser. Den som deltar i utbildningen betalas ersättning så som bestäms under punkt 7.1. Om deltagandet i utbildningen avtalas utgående från utbildningens karaktär lokalt i det berörda samarbetsorganet eller mellan arbetsgivaren och förtroendemannen. Bestämmelserna om gemensam utbildning tillämpas även på utbildning som gäller deltagandesystem och lokalt avtalande. Överenskommelser om deltagande i utbildning kan också ingås mellan arbetsgivaren och den person som deltagandet gäller. Parterna rekommenderar att deras och medlemsförbundens utbildningsinrättningar samt medlemsförbunden i samverkan vidtar åtgärder för att ordna utbildnings om deltagandesystem och lokalt avtalande. Parternas utbildningsarbetsgrupp följer med att ovan nämnda utbildningsutbud förverkligas.

  • Kommunstyrelsen 1 § Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens eller landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. 1 a § Styrelsen ska i årliga beslut för varje sådant aktiebolag som avses i 3 kap. 16 a § pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. 1 b § Styrelsen ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som anges i 3 kap. 17, 18 och 18 a §§ är uppfyllda i fråga om sådana aktiebolag som avses i dessa bestämmelser. Lag (2014:573).

  • Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna.

  • Kommunens ansvar Kommunal hälso- och sjukvård är en del av primärvården. Kommunen ska enligt 12 kap. 1 § HSL erbjuda hälso- och sjukvård åt personer med beslut om särskilt boende, bostad med särskild service samt under vistelsetiden åt personer med beslut om dagverksamhet enligt SoL och daglig verksamhet enligt LSS. Kommunen har tagit ansvar för hälso- och sjukvård i ordinärt boende enligt 12 kap. 2 § HSL. Kommunal primärvård omfattar vanligt förekommande vårdbehov, både enkla som komplexa. • Patienter som på grund av somatisk, psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning inte kan ta sig till Västra Götalandsregionens mottagningar utan större svårighet och där det på grund av insatsernas omfattning och frekvens motiverar att vården ges i patientens hem. • Patienter med behov av hälso- och sjukvårdsinsatser över tid, oavsett ålder eller diagnos, som kan ges med bibehållen patientsäkerhet i patientens hem. • Patienter som enligt ovanstående punkter har behov av hälso- och sjukvårdsåtgärder i hemmet kan samtidigt få vissa hälso- och sjukvårdsinsatser utförda på mottagning baserat på upprättad plan eller SIP. • Rehabiliterings- och habiliteringsinsatser inom primärvård. • Att när överenskommelse skett i enskilda fall utföra planerade och/eller förutsägbara hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet under kväll, helg och nattetid för patienter som omhändertas av Västra Götalandsregionens vårdcentraler. • Hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet till patienter påpermission från sluten vård som inte kan ta sig till mottagning. Det gäller endast under förutsättning att en dialog skett i samförstånd och nödvändig informationsöverföring skett som stöd för de kommunala insatserna.

  • Lokal överenskommelse De lokala parterna får träffa överenskommelse om annan lösning, om det finns särskilda skäl.

  • Gemensamma utgångspunkter Parterna är ense om att främja utvecklingen av god arbetsmiljö och en väl fung- erande företagshälsovård till gagn både för företag och anställda. Arbetsmiljöarbetet är viktigt för företagens verksamhet och syftar till sunda och säkra arbetsförhållanden för att skydda liv och hälsa. En god arbetsmiljö som även omfattar de psykologiska och sociala förhållandena i arbetsmiljön skall också leda till minskad frånvaro samt ökad produktivitet, kvalitet och lönsamhet. Arbetsmiljölagen jämte tillhörande föreskrifter är viktiga grundelement i arbetet. Parterna är ense om att intentionerna i fråga om systematiskt arbetsmiljöarbete, att arbetsmiljöns beskaffenhet ska vara säker både ur psykiskt och fysiskt hän- seende ska vara vägledande.

  • Tidpunkt för betalning av skadeersättning Skada regleras efter ansvarstidens* slut. Ersättning ska betalas senast 1 månad efter det att den försäkrade styrkt sina krav och i övrigt fullgjort vad som åligger honom. Om polisutredning eller värdering av skiljemän avvaktas ska ersättning betalas senast 1 månad efter det att bolaget erhållit utredningen eller värderingen.

  • PRODUKTBESKRIVNING (MM) PRIS SEK/ST TYG GR.1 TYG GR.2 TYG GR.3 LÄDER TYG (M) VIKT (KG) VOL. (M3)

  • Utdragsbestyrkande Närvarolista

  • Tidpunkt för utbetalning och räntebestämmelser När rätt till försäkringsersättning uppkommit och den försäkrade preciserat krav på ersättning ska utbetalning ske senast 30 dagar efter det att: de åtgärder som angivits för utbetalning fullgjorts, och/eller utredning presenterats som skäligen kan begäras för att fastställa försäkringsgivarens betalningsskyldighet och till vem utbetalning ska göras. Sker utbetalning senare än vad som ovan angivits betalas dröjsmålsränta enligt räntelagen. Beräkning av dröjsmålsränta görs på ersättning som beräknats med det prisbasbeloppet som gällde när rätten till ersättning uppkom. Härutöver ansvarar försäkringsgivaren inte för förlust som kan uppstå om utredning rörande skade-/försäkringsfall eller utbetalning fördröjs. Om förmånligare villkor tillämpas på äldre skadefall betalas dröjsmålsränta enbart på sådant belopp som skulle kunnat betalas enligt de äldre villkoren. Dröjsmålsränta betalas inte om dröjsmålet beror på: • krig eller politiska oroligheter • lagbud • myndighetsåtgärd • stridsåtgärd i arbetslivet. Dröjsmålsränta betalas inte heller om dröjsmålet beror på händelse under stycket Preskription eller Force Majeure.