Konkurrensrekvisitet exempelklausuler

Konkurrensrekvisitet. Enligt förarbeten, svensk praxis samt Skatteverkets information, kan undantaget till synes endast tillämpas på väldigt specifika och unika tjänster. Detta har enligt vår uppfattning sin bakgrund i hur konkurrensrekvisitet i 3 kap. 23 a § ML har utformats. ML stadgar att tjänsterna endast är undantagna från skatteplikt om de “normalt inte tillhandahålls av någon annan utanför gruppen”. Detta konkurrensrekvisit har HFD tolkat som att det inte får vara fråga om tjänster som tillhandahålls på den ”öppna marknaden”. Någon motsvarande skrivning finns emellertid inte i 40Artikel 132.1 f:s motsvarande lydelse på engelska: ”Member States shall exempt the following transactions: the supply of services by independent groups of persons, who are carrying on an activity which is exempt from VAT or in relation to which they are not taxable persons, for the purpose of rendering their members the services directly necessary for the exercise of that activity, where those groups merely claim from their members exact reimbursement of their share of the joint expenses, provided that such exemption is not likely to cause distortion of competition”. mervärdesskattedirektivet, och någon sådan tolkning har inte heller gjorts i EU- domstolens praxis. Istället stadgar mervärdesskattedirektivet endast att tjänsterna är undantagna från skatteplikt om ”undantaget inte kan befaras vålla snedvridning av konkurrensen”. Här finns en tydlig och avgörande diskrepans mellan regelverken, både vad gäller ordalydelse och tolkning. EU-domstolen har som redan nämnts konstaterat att undantaget från skatteplikt ska väga upp för en konkurrensnackdel som uppstår om en person utför en tjänst genom egna anställda jämfört med att köpa in motsvarande tjänst externt. Därmed ligger det i sakens natur att ett sådant undantag sett från lagstiftarens perspektiv och politiska vilja faktiskt kommer att vara konkurrenssnedvridande i viss mån. Det är helt ofrånkomligt, då undantaget i annat fall inte uppnår sitt syfte och följaktligen heller aldrig kan tillämpas. Som redogjorts för ovan, är syftet med bestämmelsen bland annat att till exempel mindre aktörer som uppfyller kraven (inte sällan föreningar av olika slag) ska kunna dela på olika tjänster, då det inte är möjligt att samtliga personer inom gruppen har egna anställda. Det skulle bli för dyrt och motverka att mesta möjliga andel av föreningens medel används för föreningens ändamål istället för till administration. Mot bakgrund av det syftet måste en viss ko...

Related to Konkurrensrekvisitet

  • Konkurrens Konkurrensen har länge varit hård och en bidragande orsak till detta är den stora fragmenteringen bland IT-konsulter. Allt fler erfarna konsulter bildar egna företag och som en konsekvens blir det allt svårare för större IT-konsultbolag att rekrytera erfaren personal. För att kunna upprätthålla en tillfredsställande leveranskapacitet använder större IT- konsulter i allt högre utsträckning underkonsulter istället för egna anställda, vilket reducerar lönsamheten per konsulttimme. Entella har istället fokuserat på rekrytering av IT-personal både i Sverige och Indien för att säkerställa en bred kompetens och resurser som ger Bolaget kapacitet för fler och större kunduppdrag. Bland de stora aktörerna i Sverige kan Avega, Atea, Ework, HiQ, Provide IT samt SoftTronic nämnas. Nedan följer verksamhetsbeskrivning på några av Bolagets konkurrenter, stora som små, utan inbördes ordning: Atea är ett företag inom IT-infrastruktur och har sitt moderbolag i Oslo och är noterat på Oslobörsen. Företaget bildades 1968 och blev noterat på Oslobörsen 1985. Årsomsättningen för Ateakoncernen 2016 ökade med 12 % till 31,2 miljarder norska kronor och EBITDA blev 1 129 miljoner norska kronor. Årsomsättningen på den svenska marknaden ökade med 12 % till 12 116 MSEK, jämfört med motsvarande period 2015. Bolaget har Norden och Baltikum som hemmamarknader.

  • Kreditgivarens/kreditförmedlarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Organisationsnummer Adress EnterCard Group AB 556673-0585 105 34 Stockholm Kreditförmedlare Organisationsnummer Adress

  • Tidpunkt för utbetalning och räntebestämmelser När rätt till försäkringsersättning uppkommit och den försäkrade preciserat krav på ersättning ska utbetalning ske senast 30 dagar efter det att: de åtgärder som angivits för utbetalning fullgjorts, och/eller utredning presenterats som skäligen kan begäras för att fastställa försäkringsgivarens betalningsskyldighet och till vem utbetalning ska göras. Sker utbetalning senare än vad som ovan angivits betalas dröjsmålsränta enligt räntelagen. Beräkning av dröjsmålsränta görs på ersättning som beräknats med det prisbasbeloppet som gällde när rätten till ersättning uppkom. Härutöver ansvarar försäkringsgivaren inte för förlust som kan uppstå om utredning rörande skade-/försäkringsfall eller utbetalning fördröjs. Om förmånligare villkor tillämpas på äldre skadefall betalas dröjsmålsränta enbart på sådant belopp som skulle kunnat betalas enligt de äldre villkoren. Dröjsmålsränta betalas inte om dröjsmålet beror på: • krig eller politiska oroligheter • lagbud • myndighetsåtgärd • stridsåtgärd i arbetslivet. Dröjsmålsränta betalas inte heller om dröjsmålet beror på händelse under stycket Preskription eller Force Majeure.

  • Halvårsredogörelse och årsberättelse, ändring av fondbestämmelserna Förvaltaren ska lämna en halvårsredogörelse för räkenskapsårets sex första månader inom två månader från halvårets utgång samt en årsberättelse för fonden inom fyra månader från räkenskapsårets utgång. Redogörelserna ska kostnadsfritt sändas till andelsägare som begär det samt finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet. Ändring av fondbestämmelserna får endast ske genom beslut av förvaltarens styrelse och ska underställas Finansinspektionen för godkännande. Sedan ändring godkänts ska beslutet finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet samt tillkännages på sätt som Finansinspektionen anvisar.

  • Förtroendeuppdrag En tjänsteman har rätt att ta emot statliga, kommunala och fackliga förtroendeuppdrag.

  • Intressekonflikter En ledamot av målbolagets styrelse får inte delta i handläggningen av en fråga som är relaterad till erbjudandet, om styrelseledamoten till följd av intressegemenskap med budgivaren eller av annan anledning kan ha ett intresse i frågan som strider mot aktieägarnas intresse. Det nu sagda gäller på motsvarande sätt målbolagets verkställande direktör.

  • Karensavdrag Karensavdrag görs på sjuklön för sjuklöneperioden och beräknas enligt följande:

  • Genomsnittlig arbetstid Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd ska vara i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka, om inte annat framgår av följande stycken. Då Anmärkning

  • Framtidsutsikter Den svenska vindkraften har haft en mycket stark expansion och vid ut- gången av 2015 stod vindkraften med sina 16,6 TWh för 10,5 procent av den svenska elproduktionen. Det kan jämföras med en produktion om 1 TWh 2006. Under 2015 sjönk utbyggnadstakten jämfört med 2014 som var ett rekordår för den svenska utbyggnaden. Att takten mattades av under 2015 är inte förvånande med tanke på den tidigare omfattande utbyggnaden och de historiskt sett låga ersättningsnivåerna. Energimarknaden är inne i en stark förändringsprocess. Med låga er- sättningsnivåer för el påverkas hela energisektorn och ingen produktions- metod står opåverkad från denna marknadsutveckling. Ekonomiska reali- teter tillsammans med miljöhänsyn förändrar produktionsmixen såväl som affärsmodeller. Vindkraft blir en allt viktigare del av inte bara den svenska elproduktionen utan också av den globala elproduktionen. Samtidigt för- söker fler och fler energibolag att sälja av eller minska sin exponering inom fossilbaserade produktionsmetoder. I Sverige syns bevis för en marknad i förändring bland annat genom besluten att inleda en förtida avveckling av kärnreaktorer på grund av bristande lönsamhet. Detta samtidigt som landbaserad vindkraft är ett av de absolut billigaste sätten att tillföra ny produktionskapacitet. Effektiviseringar i hela värdekedjan av ett vindkrafts- projekts livslängd för att möta investerarnas avkastningskrav är en nöd- vändighet. Genom markant sänkta kostnader för att etablera vindkraft kan projekt fortsatt realiseras med lönsamhet för den slutlige investeraren även i tider med låga samlade ersättningsnivåer för el och elcertifikat. Eolus långa erfarenhet av att uppföra vindkraftsanläggningar tillsammans med de fullständiga drift- och förvaltningstjänster bolaget erbjuder sörjer för att bolaget fortsatt ska kunna erbjuda attraktiva investeringsobjekt till olika kategorier av investerare. Eolus bedriver även verksamhet i USA, Norge, Finland och Baltikum. Förutsättningarna mellan länderna varierar vad gäller stödsystem, infrastruktur, vindresurser och behov av ny inhemsk elproduktion. Den amerikanska vindkraftsmarknaden som är den nyaste marknaden Eolus etablerat sig på är världens näst största efter Kina och har i och med den femåriga förlängningen av Production Tax Credit (PTC) getts stabilitet. Detta stöd tillsammans med ett otal olika mål och stöd på den delstatliga nivån samt en övergripande målsättning om att bli självförsörjande inom energiområdet lägger grund för positiva framtidsutsikter för vindkraften.

  • Övergripande mål för lönebildningen Det är parternas gemensamma uppfattning att god lönsamhet, produktivitet och utvecklingskraft i företagen samt stabila och förtroendefulla relationer mellan företagsledning, medarbetare och lokala fackliga företrädare utgör av- görande förutsättningar för värdeökning och tillväxt. Lönebildningen kopplas till företagets övergripande mål och sker mot bak- grund av företagets ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar, främst produktivitetsutvecklingen, och medarbetarnas bidrag till denna. Detta ställer krav på definierade och kommunicerade mål för verksamheten och medarbe- tarna som grund för en konstruktiv dialog om lönebildningen och löneut- vecklingen vid företaget. Genom att stimulera till bättre prestationer och ökad kvalitet kan lönebild- ningen vara en positiv kraft i företagets verksamhet som stärker den produk- tivitets- och intäktsskapande processen. Det är parternas uppfattning att detta avtal därmed över tid bör generera bättre löneutveckling för medarbetarna i företaget än ett avtal med centralt fastställda nivåhöjningar. Företagets resultat och utveckling är en effekt av tydliga mål för verksam- heten och för medarbetaren. Företagets chefer har därför ett särskilt ansvar för att mål sätts upp och att uppföljning av resultat sker. Avtalets inriktning är att knyta samman medarbetarens prestation och upp- nådda resultat med den individuella löneutvecklingen. Medarbetarnas utbild- ning, erfarenhet och kompetensutveckling är av stor betydelse för företagets produktivitet och förnyelse.