Kravställning. − Avropsordning och avropsprocess • Avsteg från ramavtalen • Direktupphandling • Merparten av alla offentliga anskaffningar styrs av Lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) som grundar sig på EU-direktivet 2014/24/EU. • Lagen (och direktivet) har till syfte att främja den fria rörligheten av varor och tjänster på den inre marknaden. • Lagens regler bygger på sex grundläggande principer: − Öppenhet (transparens), − Likabehandling, − Proportionalitet, − Icke-diskriminering − Ömsesidigt erkännande och − Konkurrens • Alla leverantörer ska ges samma förutsättningar att delta i upphandlingen. • Likabehandlingsprincipen innebär att lika situationer inte får behandlas olika och att olika situationer inte får behandlas lika, såvida det inte finns sakliga skäl för en sådan behandling. (C-434/02 Xxxxxx Xxxxx) • Likabehandlingsprincipen innebär också att en rimligt informerad och normalt omsorgsfull leverantör ska kunna förstå vad som efterfrågas. (C- 19/00 SIAC Construction) • Även kallad principen om transparens. • Upphandlingar ska präglas av öppenhet (transparens) och förutsebarhet. Det innebär att uppgifter som avser upphandlingen inte får hemlighållas och att upphandlingen ska annonseras offentligt. • Utvärderingsmodeller som inte syftar till att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet strider mot transparensprincipen. • Med proportionalitetsprincipen avses att kraven på leverantören och kraven i kravspecifikationen måste ha ett naturligt samband med och stå i rimlig proportion till det som upphandlas. • Principen har kommit till uttryck genom EU domstolens rättspraxis, mål C- 234/03 Contse. • Bedömningen sker utifrån följande tre steg:
1. Bedömning omkravet är en lämplig och effektiv åtgärd för att uppnå det eftersträvade syftet
2. Bedömning om åtgärden ansågs nödvändig, och något mindre ingripande alternativ kunde inte visas.
3. Bedömning om den negativa effekterna var inte så stora att åtgärden var oproportionerlig eller överdriven jämfört med det eftersträvade syftet
Kravställning. Vid ramavtal med förnyad konkurrensutsättning kan, utöver de krav som tillämpats i ramavtalsupphandlingen, även andra krav ställas. De tillkommande kraven får dock inte avse andra typer av varor och tjänster än vad som omfattas av ramavtalet. Flera ramavtal har en bilaga i form av en kravkatalog med krav som kan ställas vid avrop. Detta kan göras som både obligatoriska krav (s.k. ska-krav) eller tilldelningskriterier (s.k. bör-krav). Ange krav på ett så tydligt och detaljerat sätt att de uppfyller avropsberättigads behov. Det är en skillnad om ni kravställer på prestanda eller funktion, ofta sker en kombination. Utformningen av avropet får inte syfta till att endast en ramavtalsleverantör kan svara på avropsförfrågan eller uppfylla behovet. Alla krav som ställs i avropsförfrågan ska ha koppling till det aktuella kontraktsföremålet. Alla krav ska vara relevanta och proportionerliga. Det kan vara lämpligt att ange vilken typ av handling ramavtalsleverantören ska lämna för att visa hur ställda krav uppfylls. Var tydlig med vilka leveranser eller vilket resultat som förväntas. Leveranskontroll och godkännande framgår oftast av ramavtalets allmänna villkor och kan vid behov kompletteras eller preciseras.
Kravställning. Xxxxxx på tjänsterna samlas i kravspecifikationen och de bilagor som kravspecifikationen hänvisar till.
Kravställning. Vid avrop får nödvändiga preciseringar och vid behov kompletteringar av ställda krav och villkor i ramavtalsupphandling göras. • Viktigt att säkerställa (krav på kraven): − Kravet måste har en koppling till varan eller tjänsten som avropas − Kravet måste uttryckligen framgå av avropet − Myndigheten får inte ha en obegränsad valfrihet vid bedömningen av kravet − Xxxxxx får inte bryta mot de upphandlingsrättsliga principerna • Det finns fyra typer av ”krav” som myndigheten får ställa vid ett avrop: − Formella krav (på anbudet) − Tekniska krav (9 kap. XXX) − Tilldelningskriterier (16 kap. XXX) − Särskilda kontraktsvillkor (17 kap. 1 § LOU) • Obs! Kvalificeringskrav (14-15 kap. XXX) får inte ställas! − Kvalificeringskrav avser allmänna krav på leverantörens lämplighet, som exempelvis krav på ekonomisk ställning och teknisk eller yrkesmässig kapacitet.
Kravställning. Var tydlig med vilka leveranser eller vilket resultat ni förväntar er och beskriv utförligt hur leveranskontroll och godkännande ska gå till. Tydliggör ansvarsfördelningen mellan parterna – vad ni som beställare ska bistå med och vad som är ert ansvar, samt vad som är leverantörens åtagande och ansvar. Beskriv också hur förändringar ska hanteras och prissättas.
Kravställning. I Bilaga A återfinns kravspecifikationen för det efterfrågade uppföljningssystemet. Kravspecifikationen består av ett antal krav fördelade på fem fokusområden. Varje fokusområde utgörs av två typer av krav: • Skallkrav: detaljkrav som ska uppfyllas för att kvalificeras. • Börkrav: detaljkrav som ger mervärde beroende på krav och uppfyllnadsgrad.
Kravställning. Leverantörer ska tillförsäkra sina anställda villkor enligt kollektivavtal, eller villkor enligt de lägsta nivåer som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på mot- svarande arbetstagare i den aktuella branschen. Villkoren ska dock alltid minst motsvara dem som följer av lag. Om arbetet utförs under sådana förhållanden att svensk arbetsrätt inte är tillämplig ska leverantören minst tillförsäkra sina anställda villkor i enlighet med ILO:s kärnkonventioner. Arbetsrättsliga krav ska ställas genom en generellt tillämpbar uppförandekod eller motsvarande som görs till del av de enskilda avtalen med bolagens leverantörer och kompletteras med de villkor som ska gälla för den enskilde leverantören. De arbetsrättsliga krav som ställs ska avse de av leverantörens anställda som direkt medverkar till framställandet av den vara eller tjänst som ska levereras till bolaget med statligt ägande. De arbetsrättsliga krav som ställs på huvudleverantören ska också gälla för eventuella underleverantörer i alla led som direkt medverkar till framställandet av den vara eller tjänst som ska levereras till bolaget med statligt ägande. Det ska åläggas huvudleverantören att säkerställa att underleverantörer, och så vidare i alla led av leverantörskedjan, tillförsäkrar sina anställda villkor motsvarande de som följer av de arbetsrättsliga krav som ställs på huvudleverantören.
Kravställning. Av förfrågningsunderlagets avsnitt 4 Krav på tjänsten framgår det vilka möjligheter du har att välja tillkommande och specifika krav. Om du önskar ställa specifika krav bör detta göras i avropet, specificerat i avropsförfrågan. Exempel på specifika krav som du kan ställa är: - Krav på att leverantören ska tillhandhålla ett dedikerat team - Krav på att leverantören ska tillhandhålla miljöstatistik - Krav på att leverantören ska tillhandhålla resestatistik - Att leverantören ska ge resenären ett miljövänligt alternativ vid förslag av resa - Att bokningsbekräftelsen ska innehålla miljöinformation om miljökompensaton eller utsläpp - Att färdhandlingen och bokningsbekräftelsen ska kunna distribueras via sms eller epost - Att leverantören ska verka för att önskemål om att hotellrum/annan logi som till exempel är miljöcertifierade, erbjuder ekologisk mat eller är fria från betal-tv kanaler med pornografi ska bokas i första hand - Att leverantören ska verka för att önskemål om att hotellrum/annan logi som inte nödvändigtvis ligger geografiskt bäst till, men som med enkelhet kan nås genom t.ex. kommunala färdmedel och som är billigare, ska presenteras som alternativ - Att leverantören ska tillhandahålla klimatkompensation Mer information om dessa och andra möjliga krav finns i förfrågningsunderlaget. Leverantörerna har angett priser i ramavtalsupphandlingen, vilka ska gälla i avropsavtal. Priserna som leverantörerna har angett gäller även om du lägger till något av ovanstående krav.
Kravställning. Tillitsramverkets krav är uppdelade i sex avsnitt vilka är tillämpliga för Användarorganisationer, Tjänsteleverantörer, Sambiombud och Underleverantörer enligt tabellen nedan.
Kravställning. Ange krav och önskemål på avropade varor och tjänster på ett så tydligt och detaljerat sätt att de uppfyller myndighetens behov. Utformningen av avropet får inte syfta till att endast en leverantör kan svara på eller uppfylla behovet. Nya tillkommande krav får heller inte tillföras. Alla krav som ställs i avropsförfrågan ska ha direkt koppling till det aktuella kontraktsföremålet. Det är upp till myndigheten att vid varje avropstillfälle avgöra vilka de krav är som ska ge ett mervärde i avropet. Alla krav ska vara relevanta, proportionerliga och specifika. Vid behov kan Avropsberättigad precisera villkoren i Ramavtalet och komplettera med följande kategorier av krav och villkor, till exempel: • Specifika kvalitetskrav för Varor och Tjänster. • Specifika leveransvillkor. • Specifika miljökrav. • Specifika krav rörande provtryck. • Specifika krav rörande säkerhet och informationssäkerhet. • Specifika krav rörande e-handel. Det skulle till exempel kunna vara krav, villkor eller preciseringar av: • antal exemplar som ska tryckas, • trycksakens storlek, • förprovtryckets utseende – till exempel endast svartvitt korrektur eller färgkorrektur och om rastret skasimuleras, • typ av bindning och detaljer kring denna – till exempel vid klammerhäftning, även klammerns utformning och placering, och vid trådbindning, typ av trådmaterial och trådtjocklek, • typ av papper (eller annat substrat) ochfiberriktning, • den färgåtgång tryckmotivet har tvärs tryckriktningen (så att pressens färgknivar/färgzoner kan justeras för att få jämn densitet över tryckarket), • huruvida produkten ska folieras och lamineras, • typ av tryckfärger, deras densitet samt hur färger ska mätas (exempelvis med D50- ljus, 2°-observatör och svartmätunderlag).