Lång sjukförsäkring exempelklausuler

Lång sjukförsäkring. Försäkringen ersätter: Försäkringen ersätter inte: - löpande månatlig ersättning vid arbetsoförmåga ≥ 25 procent - diagnoskapital i form av ett engångsbelopp om den försäkrade drabbas av någon av nedan beskrivna sjukdomar eller tillstånd. - månatlig ersättning efter uppnådd slutålder - missbruksrelaterad sjukdom - kroniskt trötthetssyndrom - månatlig ersättning under karenstiden. Notera! Ovanstående är exempel på de vanligast förekommande begränsningarna, för fullständig beskrivning, se nedan.
Lång sjukförsäkring. Försäkringen ersätter: Försäkringen ersätter inte: – löpande månatlig ersättning vid arbetsoförmåga ≥ 25 procent – diagnoskapital i form av ett engångsbelopp om den försäkrade drabbas av någon av nedan beskrivna sjukdomar eller tillstånd – månatlig ersättning efter uppnådd slutålder – psykisk, stressrelaterad eller drogmissbruksrelaterad sjukdom som visat sig inom 24 månader sedan försäkringen tecknades – månatlig ersättning under xxxxxxxxxxx Xxxxxx! Ovanstående är exempel på de vanligast förekommande begränsningarna, för fullständig beskrivning, se nedan.
Lång sjukförsäkring. Försäkringen ersätter: Försäkringen ersätter inte: – Löpande månatlig ersättning vid arbetsoförmåga ≥ 25 procent – ersättning efter uppnådd slutålder – psykisk, stressrelaterad eller drogmissbruksrelaterad sjukdom som visat sig inom 24 månader sedan försäkringen tecknades – ersättning under xxxxxxxxxxx Xxxxxx! Ovanstående är exempel på de vanligast förekommande begränsningarna, för fullständig beskrivning, se nedan.

Related to Lång sjukförsäkring

  • Rätten till sjuklön och sjukanmälan Mom. 1:1 Sjuklön från arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna i sjukperioden utges enligt lagen om sjuklön (SjLL) med tillägg i mom. 2:2, 2 st. Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek är angiven i mom. 3 - 6. Sjuklön från arbetsgivaren fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden utges enligt detta avtal. Ny sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från det en tidigare sjukpe- riod upphörde skall betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden. Mom. 1:2 När en tjänsteman blir sjuk och därför ej kan tjänstgöra skall han snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Vidare skall han så snart ske kan meddela arbetsgivaren när han beräknar kunna återgå i arbete. Samma gäller om tjänstemannen blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller måste avhålla sig från arbete på grund av risk för över- förande av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare. Sjuklön skall som huvudregel inte utges för tid innan arbetsgivaren fått an- mälan om sjukdomsfallet (8 § 1 st SjLL).

  • Sjuklön Vid beräkning av sjuklön enligt SjLL gäller följande.

  • Nedsatta sjukförmåner Om arbetstagarens sjukförmåner har nedsatts enligt lagen om allmän försäkring ska arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån.

  • Tidpunkt för betalning av skadeersättning Skada regleras efter ansvarstidens* slut. Ersättning ska betalas senast 1 månad efter det att den försäkrade styrkt sina krav och i övrigt fullgjort vad som åligger honom. Om polisutredning eller värdering av skiljemän avvaktas ska ersättning betalas senast 1 månad efter det att bolaget erhållit utredningen eller värderingen.

  • Gemensamma utgångspunkter Parterna är ense om att främja utvecklingen av god arbetsmiljö och en väl fung- erande företagshälsovård till gagn både för företag och anställda. Arbetsmiljöarbetet är viktigt för företagens verksamhet och syftar till sunda och säkra arbetsförhållanden för att skydda liv och hälsa. En god arbetsmiljö som även omfattar de psykologiska och sociala förhållandena i arbetsmiljön skall också leda till minskad frånvaro samt ökad produktivitet, kvalitet och lönsamhet. Arbetsmiljölagen jämte tillhörande föreskrifter är viktiga grundelement i arbetet. Parterna är ense om att intentionerna i fråga om systematiskt arbetsmiljöarbete, att arbetsmiljöns beskaffenhet ska vara säker både ur psykiskt och fysiskt hän- seende ska vara vägledande.

  • Hälso- och sjukvård För hälso- och sjuk- och tandvårdsinsatser har region/landsting ansvar och gällande avtal mellan respektive kommun och region/landsting gäller. Vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvård ska vara anmäld till Socialstyrelsens vårdgivarregister. Uppdragsgivaren ska alltid informeras när en hälso- och sjukvårdsinsats är påkallad och påbörjas. Då kommunen är uppdragsgivare för vården vid stödboende och den enskilde är i behov av insatser från två huvudmän ska alltid en individuell plan upprättas. Kostnadsansvaret ska framgå i den individuella planen. Bedöms behovet kvarstå efter att placering avslutats ska en planering finnas för hur det medicinska vårdbehovet ska tillgodoses. Droganalyser, akut tand- och läkarvård bekostas av vårdgivaren. I de fall vårdgivaren har läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal knuten till sig ska deras insatser specificeras avseende innehåll och kostnad såväl i den individuella planen som i faktura alternativt debiteras rätt huvudman direkt. Alla läkemedel bekostas av den placerade, exempelvis vid substitutionsbehandling. Uppdragsgivaren har inget läkemedelsansvar. Alla vårdgivare ska ha rutiner för att hantera och förbättra såväl somatisk som psykisk hälsa under placeringen. Särskilt ska barns behov av tandvård beaktas. Vårdgivaren har ett särskilt ansvar att uppmärksamma risksituationer där den placerade personen riskerar att falla mellan stolarna mellan olika huvudmän – ex om en hälso- och sjukvårdsinsats eller tandvårdsbehandling inte hinner slutföras innan placeringstidens slut. Hälso - och sjukvård: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar) Svar: Ja

  • Utgångspunkter Företag som är lönsamma och utvecklas skapar ekonomiska förutsättningar för en real löneutveckling. Det är av stor vikt för företagens utveckling och konkurrenskraft att de kan ha medarbetare med rätt kompetens vilka under hela yrkeslivet ges tillfälle till och motiv för ändamålsenlig kompetensutveckling. Om det finns tjänstemän med en ogynnsam kompetens- och löneutveckling ska särskild uppmärksamhet riktas mot dessa.

  • Aktiekapitalets utveckling År Transaktion Förändringar, antal aktier, st Totalt antal aktier, st Förändringar aktiekapital, kr Totalt aktiekapital, kr Kvotvärde, kr 2012 Nybildning 11 111 11 111 55 555,00 55 555,00 5 2016 Riktad nyemission 4 924 16 035 24 620,00 80 175,00 5 2016 Split 1:200 3 190 965 3 207 000 - 80 175,00 0,03 2016 Fondemission - 3 207 000 561 225,00 641 400,00 0,2 2016 Nyemission 36 000 3 243 000 7 200,00 648 600,00 0,2 2016 Nyemission 1 755 833 4 998 833 351 166,60 999 766,60 0,2 2017 Nyemission 2 854 550 7 853 383 570 910,00 1 570 676,60 0,2 2017 Nyemission 93 165 7 946 548 18 633,00 1 589 309,60 0,2 2017 Teckningsoptioner, inlösen 878 779 8 825 327 175 755,80 1 765 065,40 0,2 2018 Kvittningsemission 525 000 9 350 327 105 000,00 1 870 065,40 0,2 2018 Nyemission 2 337 582 11 687 909 467 516,20 2 337 581,60 0,2 2018-19 Konverteringar, facilitet* 996 601 12 684 510 199 320,40 2 536 902,00 0,2 2019 Föreliggande emission** 1 585 563 14 270 073 317 112,60 2 854 014,60 0,2

  • Betald tecknad aktie (BTA) Teckning genom betalning registreras hos Euroclear (VPC) så snart detta kan ske, vilket normalt innebär några bankdagar efter betalning. Därefter erhåller tecknaren en VP-avi med bekräftelse på att inbokning av betalda tecknade aktier (BTA) skett på tecknarens VP-konto. De nytecknade aktierna är bokförda som BTA på VP-kontot tills nyemissionen blivit registrerad hos Bolagsverket.

  • Beskrivning av huvuddragen i kreditprodukten Typ av kredit Finnair Plus Mastercard, fortlöpande kredit Det sammanlagda kreditbeloppet Detta är den övre kreditlimit eller det totala belopp som ställs till förfogande genom kreditavtalet. 2 000 – 10 000 euro Villkoren för uttaget Här anges när och hur pengarna kan lyftas. Kredittagaren kan göra det första inköpet på kredit genast efter att kreditbeslutet godkänts. Fortsatta inköp/kontantuttag kan kredittagaren göra efter att han fått kortet. Kreditavtalets löptid Krediten som anslutits till kortet gäller tills vidare. Betalningsrater och, i förekommande fall, i vilken ordning dessa ska fördelas mellan olika fordringar Du måste betala följande: Krediten återbetalas i månadsrater som omfattar ränta och amortering av kapitalet. Månadsratens belopp är en avtalad procentandel av skuldsaldot vid faktureringstidpunkten. Om till exempel 1 500 euro av krediten har utnyttjats och om amorteringsprocenten är tre (3) är månadsraten 45 euro. Övriga avtalsenliga avgifter ska betalas i anslutning till den månads- raten, enligt den avtalade förfallodagen. Det totala belopp som ska betalas Detta är det lånade kapitalet plus ränta och eventuella övriga kostnader i samband med krediten. Det totala kreditbeloppet beror på utnyttjandet av krediten, återbetalningen av den och kreditavtalets löptid. Det uppskattade totala kreditbelopp som ska betalas, om krediten uppgår till exempel till 1 500 euro, inklusive räntor och kostnader, är 1 689 euro utifrån antagandet att kredittiden är ett år, räntan på krediten (06.2019) samt avgifterna och provisionerna är oförändrade under hela kredittiden och krediten återbetalas i 12 lika stora rater med en månads intervall. I kalkylen har årsavgiften och avgiften för pappersfaktura beaktats. Begärda säkerheter Detta är en beskrivning av den säkerhet som ska ställas i samband med kreditavtalet. Krediten beviljas i regel utan säkerhet.