Larmning exempelklausuler

Larmning. Räddningstjänsten/brandkåren ska kunna larmas omedelbart. Fungerande mobiltelefon ska finnas tillgänglig om inte stationär telefon finns inom räckhåll. Den som uppdras att larma ska känna till arbetsplatsens adress.
Larmning. Räddningstjänsten ska kunna larmas inom en minut från att brand upptäcks. Fungerande telefon ska finnas tillgänglig. Den som larmar ska känna till arbetsplatsens larmadress.
Larmning. Räddningstjänsten/brandkåren ska kuna larmas omedelbart. Fungerande mobiltelefon ska finnas tillgänglig om inte stationär telefon finns inom räckhåll. Den som uppdras att larma ska känna till arbetsplatsens adress.

Related to Larmning

  • Bedömning Bedömningen är att köp av utbildningstjänster inom ALF- och TUA-samarbetet inte behöver upphandlas eftersom undantaget i 3 kap. 17 § LOU är tillämpligt. Detta undantag för så kallade Hamburg-samarbeten har uppstått genom EU-domstolens praxis och från svensk sida har ansvariga myndigheter varit mycket försiktiga i sin syn på undantaget och möjligheten att tillämpa det. I och med införandet av den nya upphandlingslagen den 1 januari 2017 finns detta undantag inskrivet i lagen om offentlig upphandling. Praxis på området är emellertid ännu oklar och det finns inte många uttalanden gällande undantaget i förarbeten eller doktrin. Eftersom det rör ett undantag står det dock klart att det ska tolkas och tillämpas restriktivt. Med anledning av det just sagda är det viktigt att undantaget från upphandling som omfattas av denna bedömning inte tolkas extensivt och används för köp som inte kan hänföras till utbildningstjänster inom ALF- och TUA-samarbetet. Universitet och högskolor ska enligt lag svara för den högre utbildningen och det är endast universitet och högskolor som kan utfärda examina för läkare, tandläkare och övriga vårdutbildningar som omfattas av samarbetet inom ALF och TUA. Det är landstingen som är huvudmän för hälso-och sjukvård samt tandvård. De aktuella utbildningarna samt hälso-och sjukvård är med andra ord tjänster som kan härledas till offentligrättsliga åligganden som universiteten och landstingen ska tillhandahålla, dvs. allmänna tjänster. Samarbetet inom ALF och TUA syftar till att främja hälso- och sjukvården respektive tandvårdens utveckling. Genom ALF- och TUA-avtalen upprättas former för samarbetet för att säkerställa att parterna kan uppnå de gemensamma målen för dessa allmänna tjänster. Detta sker genom att inrätta ett gemensamt ledningsorgan inom aktuella områden. Samarbetet uppfyller därmed första punkten i 3 kap. 17 § LOU. Det är endast landstinget och universitetet som ingår i samarbetet inom ALF och TUA och de köp som bedöms vara undantagna från upphandling rör endast personal hos myndigheterna. Det finns alltså inga privata intressen som är parter i samarbetet och därmed uppfylls även punkt två i den aktuella bestämmelsen. Samarbetsområdet rör utbildning av läkare och tandläkare samt de medellånga utbildningarna med inriktning mot vård och hälsa där universitetet är den enda aktör som får utfärda examina. Landstinget bistår med kompetens inom aktuella områden så att utbildningarna kan genomföras och därmed kan landstinget säkra att de kan uppfylla sin skyldighet att tillhandahålla hälsa-och sjukvård samt tandvård. Utbildning med avslutande examensbevis för dessa utbildningar säljs inte av universitetet på en öppen marknad. För de verksamheter som omfattas av detta samarbete finns det således inte någon relevant privat marknad att prata om. På så vis uppfylls även punkt tre i bestämmelsen.

  • Avstämning 4. Arbetsgivaren ska till arbetstagarorganisationen meddela sitt samlade förslag till ny lön på individnivå. Förslaget avstäms mellan arbetsgivare och arbetstagar- organisation. Speciell uppmärksamhet ska dock ägnas gjorda erfarenheter av den genomförda löneöversynsprocessen i syfte att lägga grund för nästa. Anmärkningar

  • SLUTLIG BEDÖMNING Fråga om snedvridning av konkurrensen genom direkttilldelning i strid mot bestämmelserna om offentlig upphandling (otillåten direkttilldelning).

  • Riskbedömning Försäkringsmomentet tecknas i kombination med övriga obligatoriska moment och kan därför endast beviljas efter godkänd risk- bedömning. För utökning av momentets försäkringsförmån utöver löneoption krävs också godkänd riskbedömning.

  • Uppföljning Kammarkollegiet har rätt att kontrollera att Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx fullgör alla sina åtaganden från och med att Ramavtalet har trätt i kraft till och med att samtliga Kontrakt har upphört. Det innebär bland annat att Kammarkollegiet har rätt att kontrollera att Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx uppfyller krav, tilldelningskriterier och villkor som Ramavtalsleverantören uppfyllde vid anbudsutvärderingen och att Ramavtalsleverantören fullgör sina åtaganden. Vid uppföljning har Kammarkollegiet rätt att anlita extern part för genomförandet. Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx ska på begäran tillhandahålla, för egen del samt för Underleverantörer, uppgifter och handlingar som Kammarkollegiet skäligen behöver för att genomföra uppföljning i den utsträckning som krävs och som inte står i strid med gällande rätt eller tillämpliga börsregler. Ramavtalsleverantören ska ge Kammarkollegiet tillträde och insyn i Ramavtalsleverantörens och dess Underleverantörers verksamhet i den utsträckning som krävs. Vid uppföljning svarar respektive Part för sina egna kostnader under förutsättning att uppföljningen inte visar att Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx gjort sig skyldig till vitesgrundande avtalsbrott. I det fallet står Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx för Kammarkollegiets kostnader för uppföljningen. Om Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx inte uppfyller ovanstående krav, tilldelningskriterier och villkor kan det resultera i vite och andra påföljder enligt avsnitt Avtalsbrott och påföljder.

  • Hävning Den upphandlande enheten har rätt att häva avtalet och få ersättning för skada om leverantören: ● väsentligt misskött uppdraget ● misskött uppdraget och inte utan dröjsmål efter skriftlig anmodan (varning) vidtagit rättelse ● i väsentligt hänseende brutit mot avtalet och inte utan dröjsmål efter skriftlig anmodan vidtagit rättelse ● kommer på obestånd och inte ofördröjligen efter begäran ställer betryggande säkerhet för sitt åtagande ● inte fullgör eller på annat sätt missköter redovisning och betalning av skatter och avgifter ● utan medgivande från den upphandlande enheten överlåter avtalet på annan ● utan medgivande från den upphandlande enheten genomför ägarskifte av väsentlig betydelse för den upphandlande enheten ● utan medgivande från den upphandlande enheten anlitar underleverantör ● saknar föreskriven försäkring ● lämnat oriktiga uppgifter i anbudet och dessa uppgifter har varit av väsentlig betydelse vid bedömningen av tilldelning av avtal Om påtagliga brister förekommer med regelbundenhet oavsett om de var för sig åtgärdas inom rimlig tid kan en sådan regelbundenhet utgöra grund för såväl skadestånd som hävning av avtal. Om leverantören missköter uppdraget har den upphandlande enheten rätt att låta avhjälpa felet eller bristen på leverantörens risk och bekostnad eller begära sådant prisavdrag som motsvarar felet eller bristen. Hävning ska ske skriftligen. Den upphandlande enheten äger rätt att erhålla ersättning för uppkomna kostnader i samband med hävning. Leverantören har rätt att häva avtalet och få ersättning för skada om den upphandlande enheten väsentligt misskött uppdraget. Leverantören är i dessa fall berättigad till ersättning för utförd del av uppdraget, skälig kostnad för avveckling samt utebliven skälig vinst på den del av uppdraget som inte blivit utförd. Hävning ska ske skriftligen.

  • Fastighetsmäklarnämndens bedömning I 12 § fastighetsmäklarlagen anges att fastighetsmäklaren skall utföra sitt uppdrag omsorgsfullt och i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresse. I 16 § samma lag anges att fastighetsmäklaren skall, i den mån god fastighetsmäklar- sed kräver det, ge köpare och säljare de råd och upplysningar som dessa kan behöva om fastigheten och andra förhållanden som har samband med överlåtelsen. Mäklaren skall verka för att säljaren före överlåtelsen lämnar de uppgifter om fastigheten som kan antas vara av betydelse för köparen, liksom att köparen före förvärvet undersöker eller låter undersöka fastigheten. I 19 § samma lag framgår att fastighetsmäklaren skall verka för att köparen och säljaren träffar överenskommelse i frågor som behöver lösas i samband med över- låtelsen. Om inte annat har avtalats, skall mäklaren hjälpa köparen och säljaren med att upprätta de handlingar som behövs för överlåtelsen. Mäklare X har bistått parterna med upprättandet av ett köpeavtal. Hon har till detta bilagt en av säljaren ifylld frågelista, vilken säljaren undertecknat och köparen tagit del av först på dagen för kontraktsskrivningen. Köpekontraktet, utan bilagor, har mäklare X enligt uppgift från anmälaren och som inte emotsagts av henne, låtit köpa- ren ta del av före kontraktsdagen. Mäklare X har uppgivit att frågan angående avsak- naden av bygglov för isolering i passagens tak och väggar togs upp vid kontrakts- genomgången. Detta förhållande har medfört att en för köparen väsentlig uppgift om fastigheten, nämligen att bygglov saknades för viss del av byggnationen, uppdagades först vid kontraktsskrivningen. Köparen gavs vid tillfället inte tillräckligt rådrum för ett ställningstagande till huruvida hon ville köpa fastigheten under de nya premisser- na. Att utsätta ena parten för ett överraskningsmoment som detta så sent som vid kontraktstecknandet är inte förenligt med god fastighetsmäklarsed. Mäklare X har inte medverkat till att denna väsentliga fråga fick en tillfredsställande utredning före köpet. För detta skall hon meddelas varning. Ord står mot ord mellan mäklare X och köparen avseende frågan om ytterligare byggnation var möjlig på fastigheten. Utredningen i övrigt visar därför inte att mäklare X handlat i strid med sina skyldigheter enligt fastighetsmäklarlagen Mäklare X skall meddelas varning för att hon inte i enlighet med god fastighetsmäk- larsed verkat för att köparna givits tillräckligt rådrum för att utreda de faktiska för- hållandena avseende bygglovet före kontraktstecknandet. 2005-03-16:3

  • Försäljning Försäljning sker genom teckning, där erbjudande om teckning av MTN riktas till en bred allmänhet till ett i förväg bestämt pris. Erbjudandet sker genom SEB:s Distributör.

  • Utdelning Mottagen utdelning är i sin helhet skattepliktig för fysiska personer och dödsbon. Beskattning sker i inkomstslaget kapital. Skattesatsen är för närvarande 30 procent. För juridiska personers innehav av så kallade kapitalplaceringsaktier gäller att hela utdelningen utgör skattepliktig inkomst av näringsverksamhet. Skattesatsen är för närvarande 22 procent. För svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar föreligger skattefri utdelning på så kallade näringsbetingade aktier. Noterade andelar anses näringsbetingade under förutsättning att andelsinnehavet motsvarar minst 10 procent av rösterna eller att innehavet betingas av rörelsen. Skattefrihet för utdelning på noterade aktier förutsätter att aktierna inte avyttras inom ett år från det att aktierna blev näringsbetingade för innehavaren. Kravet på innehavstid måste inte vara uppfyllt vid utdelningstillfället.

  • Utspädning Vid fulltecknad emission kommer aktiekapitalet att ökas med 7 000 000,00 kr, från 3 500 000,00 kr till 10 500 000,00 kr. Antalet aktier kommer då att ökas med högst 261 257 458 stycken, från 130 628 729 aktier till 391 886 187 aktier. De nyemitterade aktierna kommer att utgöra 66,7 procent av samtliga utestående aktier. Befintliga aktieägare som inte tecknar sin berättigade andel kommer vid full teckning att se sitt ägande i Bolaget spädas ut i motsvarande grad.