Likviditets- och finansieringsrisk exempelklausuler

Likviditets- och finansieringsrisk. Med likviditets- och finansieringsrisk menas risken att kostnaden blir högre och finansieringsmöjligheterna begränsade när lån ska omsättas, samt att betalningsförpliktelser inte kan uppfyllas som en följd av otillräcklig likviditet. Enligt finanspolicyn ska det alltid finnas tillräckligt med kontanta medel och garanterade krediter för att täcka de kommande sex månadernas förfallande lån. I Sandviks finanspolicy regleras likviditets- och finansieringsrisken genom att garanterade kreditfaciliteter och likvida medel måste överstiga summan av alla låneförfall de närmaste sex månaderna. Vid årsskiftet var summan av likvida medel och kreditfaciliteter 20 122 MSEK (21 415 MSEK), att jämföras mot 4 963 MSEK (9 271 MSEK) i låneförfall de kommande sex månaderna. Historiskt har Sandvik till stor del finansierat sig kortfristigt, framförallt via den svenska certifikatmarknaden. Turbulensen på världens finansmarknader under hösten 2008 ledde till att företaget ändrade finansieringsstrategi i syfte att få en förlängd förfalloprofil på skulderna och därmed minska refinansieringsrisken. Detta har inneburit att Sandvik under året bland annat har emitterat 600 MEUR på Euro Medium Term Note-programmet (EMTN). Effekten har blivit att de långfristiga lånens andel av total upplåning har gått från 68 % vid årsskiftet 2008 till 79 % ett år senare. Sandvik har kreditfaciliteter på 500 MEUR med förfall 2012 och 1 000 MEUR som förfaller 2013. Kreditfaciliteterna har ställts till företagets förfogande och är garanterade av en grupp banker som inkluderar Citigroup, HSBC, SEB och Handelsbanken. De banker som ingår i gruppen har även andra relationer till Sandvik. Kreditfaciliteterna, som utgör koncernens primära likviditetsreserv, var vid årsskiftet outnyttjade och inga finansiella åtaganden är kopplade till dessa faciliteter. Storleken på dessa omprövas successivt för att anpassas till koncernens behov av likviditetsreserv. Vid årsskiftet hade det internationella kreditvärderingsinstitutet Standard & Poors åsatt betyget A- för Sandviks långa upplåning och A-2 för den korta upplåningen.
Likviditets- och finansieringsrisk. Likviditets- och finansieringsrisk syftar på risken att inte kunna täcka betalningsåtaganden på grund av otillräckligt med kontanter eller andra likvida medel, eller svårigheter att få extern finansiering. Tillgång till finansiering är en förutsättning för Elektas verksamhet. Elekta hade per den 30 april 2020 en nettoskuld om 1 632 Mkr. Tillgången till finansiering påverkas bland annat av Bolagets finansiella ställning, Elektas kreditbetyg samt allmänna förutsättningar på bank- och kapitalmarknaden. Om Elekta på grund av rådande villkor på bank- och kapitalmarknaden eller av annan anledning inte kan refinansiera sina existerande krediter kommer det ha en negativ inverkan på Elekta likviditet och finansiella ställning. I vilken utsträckning likviditets- och finansieringsrisken kan påverka Elekta är osäkert, men utgör en betydande risk för Elektas förmåga att uppfylla sina betalningsförpliktelser.
Likviditets- och finansieringsrisk. Med likviditets- och refinansieringsrisk avses risken att finansieringsmöjligheterna är begränsade när lån ska omsättas, samt att betalningsförpliktelser inte kan uppfyllas som en följd av otillräcklig likviditet. Förseningar eller ökade kostnader för finansiering av Koncernens kapitalbehov samt refinansiering av befintliga lån kan ha en negativ effekt på Sandviks finansiella ställning och resultat.
Likviditets- och finansieringsrisk. Med likviditets- och finansieringsrisk avses risken att kostnaden blir högre och finansierings- möjligheterna begränsade när lån ska omsättas samt att betalningsförpliktelser inte kan uppfyllas som en följd av otillräcklig likviditet. I Sandviks finanspolicy regleras likviditets- och finansieringsrisken genom att garanterade kreditfaciliteter och likvida medel måste överstiga summan av alla låneförfall de närmaste sex månaderna. Vid årsskiftet var summan av likvida medel och kreditfaciliteter 10 872 MSEK jämfört med 8 185 MSEK i låneförfall de närmaste sex månaderna. Sandvik har en kreditfacilitet på 1 000 MEUR med förfall 2013. Kreditfaciliteten som omförhandlades under året har ställts till företagets förfogande av en grupp banker. De banker som ingår i denna har även andra relationer till Sandvik. Kreditfaciliteten, som är koncernens primära likviditetsreserv, var vid årsskiftet outnyttjad. Storleken på kreditfaciliteten omprövas successivt för att anpassas till koncernens behov av likviditetsreserv. Under 2007 har ytterligare en kreditfacilitet om 500 MEUR ingåtts med samma bankgrupp med förfall 2012. Företaget har dessutom svenska obligationslåneprogram med rambelopp på 5 451 MSEK. Vid årsskiftet var 3 842 MSEK utestående med en genomsnittlig räntebindningstid på 1,2 år. Under 2007 har rambeloppet i det svenska MTN-programmet höjts med 5000 MSEK till 10 000 MSEK. Sandvik emitterade 2005 obligationer till ett värde av 300 MUSD på den amerikanska marknaden, ett så kallat ”private placement” med kvarvarande löptider på 11 respektive 14 år. I juni 2007 emitterades ytterligare 440 MUSD med löptid 12 respektive 15 år. Sandvik har ett svenskt företagscertifikatprogram med ett rambelopp på 4 000 MSEK. Vid årsskiftet var 3 224 MSEK utestående. Företagscertifikaten hade en återstående genomsnittlig löptid på 59 dagar. Under 2007 höjdes rambeloppet till 6000 MSEK. Sandvik har även ett europeiskt certifikatprogram med ett rambelopp på 500 MEUR. Vid årsskiftet var motsvarande 2 648 MSEK utestående. Certifikaten hade en återstående genomsnittlig löptid på 53 dagar. Under 2007 har rambeloppet höjts till 750 MEUR. Vid årsskiftet hade det internationella kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s satt betyget A+ för Sandviks långa upplåning och A-1 för den korta upplåningen.
Likviditets- och finansieringsrisk. Kallebäcks långfristiga finansiering utgörs av en kreditfacilitetet med Swedbank vilken inkluderar finansiella åtaganden (covenanter) kopplade till företagets konsoliderade resultat- och balansräkning. Kallebäck Property Invest AB (publ) uppfyllde alla sådana covenanter den 31 december 2014. Kallebäck uppvisar ett positivt kassaflöde från den löpande verksamheten och har ett begränsat refinansieringsbehov de närmaste åren.
Likviditets- och finansieringsrisk. Med likviditetsrisk avses risken att Attendo inte kan möta sina betalningsförpliktelser. Attendo hanterar sin likviditetsrisk genom bibehållande av en likviditetsreserv (kassa, banktillgodo- havande och den outnyttjade delen av befintliga krediter). Med finansieringsrisk avses risken att finansieringen av utestående lån inte kan genomföras eller fördyras. Finans- avdelningen strävar efter att upprätthålla avtal om lyftningsbara krediter. Koncernens centrala finansavdelning utför aggregerade kassa- flödesprognoser och genomför löpande rullande prognoser för att säkerställa tillräcklig likviditet för verksamheten. Koncernen har två bindande finansiella löften (finansiella covenanter) kopplade till koncernens lånefaciliteter, dessa är nettoskuld/EBITDA och räntetäckningsgrad. Koncernens centrala finansavdelning analy- serar och rapporterar dessa löpande. Koncernens resultaträkning‌ RÖRELSENS INTÄKTERNettoomsättning Övriga rörelseintäkter K3 K4 9 831 39 9 045 14 8 465 48
Likviditets- och finansieringsrisk. Med likviditetsrisken avses risken att Attendo inte kan möta sina betalningsförpliktelser. Attendo hanterar sin likviditetsrisk genom bibehållande av en likviditetsreserv (kassa, banktillgodo- havande och den outnyttjade delen av befintliga krediter). Med finansieringsrisk avses risken att finansieringen av ute- stående lån inte kan genomföras eller fördyras. Finansavdel- ningen strävar efter att upprätthålla avtal om lyftningsbara krediter. Koncernens centrala finansavdelning utför aggregerade kassaflö- desprognoser och genomför löpande rullande prognoser för att säkerställa kontinuitet av tillräcklig likviditet för verksamheten. Koncernen har två bindande finansiella löften (finansiella cove- nanter) kopplade till koncernens lånefaciliteter, dessa är netto- skuld/EBITDA och räntetäckningsgrad. Koncernens centrala finansavdelning analyserar dessa löpande. Skulder till kredit- institut – – – 3 518 – 3 518 Skulder avseende finansiell leasing 4 13 71 – – 88 Räntor avs. skulder till kreditinstitut 18 53 142 142 – 355 Räntor avs. skulder för finansiell leasing 1 2 3 – – 6 Leverantörsskulder 205 – – – – 205 Med kreditrisk avses exponering av fordringar i form av kund- fordringar och placeringar av överskottslikviditet. Majoriteten av koncernens kundfordringar löper på kommuner vilka bedöms ha god kreditvärdighet. Risken för kundkreditförluster inom koncer- nen bedöms därmed vara begränsade. Likvida medel investeras endast i statspapper eller hos banker med en hög officiell kredit- rating. Derivatkontrakt ingås enbart med banker med kredit- rating på lägst A1/P1 och med vilka Attendo har en långsiktig relation.
Likviditets- och finansieringsrisk. Bolaget har ett negativt kassaflöde och väntas behöva kapi- taltillskott då läkemedelsutveckling av det slag Xintela ägnar sig åt är mycket kostsam. Det finns en risk att Bolaget inte alls eller endast på sämre villkor har tillgång till finansiering för att klara sin verksamhet. Om Bolaget misslyckas med att anskaffa nödvändigt kapital kan detta ha en negativ effekt på Bolagets verksamhet, finansiella ställning och resultat.

Related to Likviditets- och finansieringsrisk

  • Finansieringsbehov och kapital PHIAB:s expansion och marknadssatsningar innebär ökade kostnader för Bolaget. En försening av marknadsgenombrott på nya marknader kan innebära resultatförsämringar för Bolaget. XXXXX har för avsikt att genomföra ytterligare emissioner framöver. Bolaget kan dock inte garantera att eventuellt ytterligare kapital kan anskaffas.

  • Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nodvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

  • Medgivandets giltighetstid, återkallelse Medgivandet gäller tills vidare. Xxxxxxxxx har rätt att när som helst återkalla medgivandet genom att kontakta betalningsmottagaren eller sin betaltjänstleverantör. Meddelandet om återkallelse av medgivandet ska för att stoppa ännu inte genomförda betalningar vara betalningsmottagaren tillhanda senast fem bankdagar före förfallodagen alternativt vara betalarens betaltjänstleverantör tillhanda senast bankdagen före förfallodagen vid den tidpunkt som anges av betaltjänstleverantören.

  • Förberedelse- och avslutningsarbete Som övertid räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens uppgifter.

  • STYRELSE OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Xxxxx-Xxx Xxxxxxxxx, f 1946, Styrelseordförande Xxxxx-Xxx Xxxxxxxxx är civilingenjör inom elektronik från Lunds Tekniska Högskola. Han har under många år varit anställd vid Electroluxkoncernen i Malmö, innan han 1988 grundade företaget Xperi AB i Lund vars verksamhet var inriktad mot utveckling och tillverkning av elektronikbaserade produkter bl.a. inom medicin-teknik. Företaget förvärvades år 2002 av Note AB. Xxxxx-Xxx har varit VD och koncernchef för Note AB. Aktieinnehav: 1 049 975 aktier privat och genom kapitalförsäkring Xxxx Xxxxxxxx, f 1967, vice styrelseordförande Xxxx Xxxxxxxx har läst ekonomi för entreprenörer vid Lunds Universitet 1995-1997. Xxxx har varit entreprenör i olika konstellationer sedan 1988. 2002 köpte Xxxx xxxx första aktier i MedicPen AB. 2003 ökade Xxxx sitt engagemang i MedicPen AB inför bolagets första emission, och har därefter på konsultbasis arbetat i MedicPen AB. Aktieinnehav: 2 122 000 aktier privat och genom kapitalförsäkring Xxx Xxxxxxx, f 1948, styrelseledamot Xxx Xxxxxxx har en lång och bred erfarenhet av medicinsk teknik med över 35 år i branschen. Tidigare ägare och VD för Dan-Sjö Medical AB som var det marknadsledande företaget inom utrustning för anestesi, intensivvård och neonatal intensivvård i Sverige. Dan-Sjö Medical AB förvärvades 2004 av GE Healthcare AB. Sjöberg är idag VD och majoritetsägare av LPS Medical AB och majoritetsägare i LPOS Förvaltning AB. Xxxxxxx är också styrelseordförande i dessa företag samt Ängelholms Näringsliv AB. Han är också styrelseledamot i Sensodetect AB, Xxxxxxxxxx AB och Expertmaker AB. Därutöver är Xxxxxxx verksam som affärsängel och mentor inom Connect Skåne Aktieinnehav: 0 aktier Xxxxxxxx Xxxxxx, f 1969, VD och styrelseledamot Xxxxxxxx har varit entreprenör sedan 1987 och med framgång drivit företag tidigare. Xxxxxxxx Xxxxxx har arbetat som VD i National Plast AB sedan 1994 samt VPAB 1996-2001. Grundare till MedicPen AB 1999. Har sedan 2003 arbetat med MedicPen AB på heltid. Bakgrunden är en teknisk utbildning men Xxxxxxxx har även läst ekonomi och marknadsföring. Sitter med i Hälsoteknikföreningens styrelse sedan 2005. Aktieinnehav: 2 951 462 aktier Kontorsadress till styrelseledamöter och ledande befattningshavare Samtliga styrelseledamöter kan nås via Bolagets kontor: MedicPen AB (publ), Xxxxxxxxx 00, S-302 43 Halmstad, Sweden Tel: +46 (0)00-000 000, Fax: +46 (0)00-000 000, E-mail: xxxx@xxxxxxxx.xxx Revisor Xxxxx Xxxxxxxx, f 1963, Auktoriserad revisor Öhrlings PricewaterhouseCoopers

  • Betalningsansvar vid beställning av varor och tjänster I de fall Kortinnehavare beställer varor och tjänster hos säljföretag, med angivande av kort som betalningsmedel, har Kortinnehavare skyldighet att informera sig om säljföretags villkor för beställning och avbeställning av dessa varor och tjänster. Kortinnehavare har betalningsansvar för avgift till säljföretaget för sådan beställd men ej uthämtad eller utnyttjad vara eller tjänst, i enlighet med säljföretagets villkor. Vid kreditköp med användning av kortet ansvarar Entercard dock enligt punkt 29 Konsumentkreditlagen vilket innebär att Kontohavaren kan framföra samma invändningar på grund av köpet till Entercard, som till säljföretaget.

  • Halvårsredogörelse och årsberättelse, ändring av fondbestämmelserna Förvaltaren ska lämna en halvårsredogörelse för räkenskapsårets sex första månader inom två månader från halvårets utgång samt en årsberättelse för fonden inom fyra månader från räkenskapsårets utgång. Redogörelserna ska kostnadsfritt sändas till andelsägare som begär det samt finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet. Ändring av fondbestämmelserna får endast ske genom beslut av förvaltarens styrelse och ska underställas Finansinspektionen för godkännande. Sedan ändring godkänts ska beslutet finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet samt tillkännages på sätt som Finansinspektionen anvisar.

  • Kreditgivarens/kreditförmedlarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Organisationsnummer Adress EnterCard Group AB 556673-0585 105 34 Stockholm Kreditförmedlare Organisationsnummer Adress

  • Byte och anvisning av elhandelsföretag 8.1 Byte av elhandelsföretag ska genomföras utan särskild kostnad för kunden. Det åligger elnätsföretaget att genomföra byte av elhandelsföretag enligt anmälan från det nya elhandelsföretaget som kunden valt. Elnätsföretaget är skyldigt att genomföra bytet till den dag elhandelsföretaget och kunden kommit överens om såvida anmälan från elhandelsföretaget skett senast 14 dagar innan bytet ska genomföras. Om byte av elhandelsföretag och/eller balansansvarig inte skett på föreskrivet sätt kommer det tidigare elhandelsföretaget att fortsätta leveransen, respektive balansansvaret att kvarstå på den tidigare balansansvarige tills bytet kan äga rum. 8.2 Det åligger elnätsföretaget att efter att anmälan om nytt elhandelsföretag eller ny balansansvarig inkommit underrätta anmälande elhandelsföretag om anmälan är fullständig eller ofullständig. Vid fullständig anmälan ska elnätsföretaget bekräfta lämnade uppgifter samt om anmälan avser nytt elhandelsföretag ange beräknad årsförbrukning i uttagspunkten. Vid ofullständig anmälan ska det av underrättelsen framgå vad som är ofullständigt/felaktigt i anmälan. 8.3 Om en kund saknar avtal om elleverans med ett elhandelsföretag är elnätsföretaget enligt lag skyldigt att anvisa kunden ett sådant (anvisat elhandelsföretag). Elnätsföretaget ska utan dröjsmål underrätta kunden om vilket elhandelsföretag som anvisats och om kundens möjligheter att byta elhandelsföretag. 8.4 Lämnar elnätsföretaget en anvisning enligt punkten 8.3 till kunden ska elnätsföretaget samtidigt underrätta det anvisade elhandelsföretaget om detta.

  • Upplysningsplikt Och Riskökning Den som vill teckna en tjänstereseförsäkring är skyldig att på Europeiska ERV begäran lämna upplysningar som kan ha betydelse för frågan om försäkringen skall meddelas. Detsamma gäller om försäkringstagaren begär att få för- säkringen utvidgad eller förnyad. Försäkringstagaren skall ge riktiga och fullständiga svar på Europeiska ERV frågor. Även utan förfrågan ska försäkringstagaren lämna uppgift om för- hållanden av uppenbar betydelse för riskbedömningen. Under försäkringstiden ska försäkringstagaren på begäran ge Europeiska ERV upplysningar om förhållanden som anges i första stycket. En försäkringstagare som inser att Europeiska ERV tidigare har fått oriktiga eller ofullständiga uppgifter om förhållanden av uppenbar betydelse för riskbedömningen är skyldig att utan oskäligt dröjsmål rätta uppgifterna. Om försäkringstagaren vid fullgörande av sin upplysnings- plikt enligt ovan förfarit svikligt eller i strid mot tro och heder, är avtalet ogiltigt enligt vad som sägs i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område och Europeiska ERV fritt från ansvar för försäkrings- fall som inträffar därefter. Har försäkringstagaren annars uppsåtligen eller av oaktsam- het eftersatt sin upplysningsplikt och kan Europeiska ERV visa att Europeiska ERV inte skulle ha meddelat försäkring om upplysningsplikten hade fullgjorts, är Europeiska ERV fritt från ansvar för inträffade försäkringsfall. Kan Europeiska ERV visa att man skulle ha meddelat för- säkring mot högre premie eller i övrigt på andra villkor än som avtalats, är dess ansvar begränsat till vad som svarar mot den premie och de villkor i övrigt som har avtalats. Har Europeiska ERV inte tagit återförsäkring som annars skulle ha tecknats, skall ansvaret anpassas efter detta. Europeiska ERV ansvar faller inte bort eller begränsas enligt andra stycket, om Europeiska ERV när upplysningsplikten eftersattes insåg eller borde ha insett att lämnade uppgifter var oriktiga eller ofullständiga. Detsamma gäller om de orik- tiga eller ofullständiga upplysningarna saknade eller senare har upphört att ha betydelse för avtalets innehåll.