Utskottets ställningstagande Motionerna i detta avsnitt innehåller förslag som på olika sätt är inriktade på bestämmelserna om rätten att vidta stridsåtgärder på den svenska arbetsmark- naden. Utskottet konstaterar att flera liknande yrkanden har behandlats av utskottet vid upprepade tillfällen under mandatperioden. Utskottet står fast vid sin hållning och anser att det finns skäl att här upprepa en del av vad som tidigare framförts. Det finns också skäl att inledningsvis bemöta samtliga yrkanden samlat då utskottets utgångspunkter gäller för hela regelverket. En central utgångspunkt för utskottet är att den svenska arbetsmarknads- modellen bör värnas. Modellen med sin särskilda natur är central för att skapa ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Utskottet konstaterar att ordningen med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid har visat sig vara en stabil grund för den svenska arbetsmarknaden. Utskottet anser fortfarande att det är en modell som överlag fungerar väl och ger handlingsutrymme för parterna samtidigt som den bidrar till att upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden. En viktig och grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konflikt. Mot bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna på den svenska arbetsmarknaden är väl medvetna om regelverkets karaktär och att de tar hänsyn till det i sina övervägningar av hur de ska agera. När det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter konstaterar utskottet att Sverige i jämförelse med andra länder har mycket få förlorade arbetsdagar. Som framgår av Medlingsinstitutets statistik var t.ex. 2020 exceptionellt på så vis att inte en enda arbetsdag gick förlorad under året på grund av strejk eller lockout trots att det var fråga om ett stort avtalsår. Utskottet tolkar det som att motionärerna i detta avsnitt inte verkar tillfreds med det gällande regelverket och vad detta för med sig i form av stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknaden. Utskottet delar inte denna bedömning. Utskottets uppfattning är fortfarande att den svenska arbetsmarknads- modellen, där regelverket om stridsåtgärder är en central del, överlag fungerar väl för att skapa stabilitet på den svenska arbetsmarknaden. Modellen har visat sig hållbar över tid och skapat goda förutsättningar för både trygghet och tillväxt genom sin förmåga att vara flexibel och utvecklas i takt med tiden. Vidare menar utskottet att de begränsade effekter som visar sig på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar är ett kvitto på att vi har en arbetsmarknad i Sverige där parterna med utgångspunkt i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfreden. Utskottet kan därför inte se att det skulle finnas skäl att se över eller förändra den nuvarande ordningen för att begränsa rätten till stridsåtgärder på det sätt som efterfrågas i kommitté- motionerna 2021/22:3226 yrkandena 4 och 5 (C), 2021/22:4198 yrkandena 31 och 32 (KD) samt motionerna 2021/22:2881 (M), 2021/22:3325 yrkande 18 (M), 2021/22:331 (SD) och 2021/22:2976 (KD). Vidare vill utskottet på nytt framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellens flexibilitet och parternas förmåga att ta ansvar för och anpassa regelverket till rådande förhållanden visat sig just i frågan om behovet att anpassa rätten att vidta stridsåtgärder. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara av utredningar av regeringen utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det var också parternas gemensamma förslag som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen. Utskottet anser att processen är ett gott exempel på funktionssättet på den svenska arbetsmarknaden med starka parter och staten som samverkar för att skapa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Att vilja vrida tillbaka de ändringar som är resultatet av ihärdigt arbete av parterna på det sätt som föreslås i kommittémotion 2021/22:464 yrkande 1 (V) är inte en lämplig väg framåt. Avslutningsvis vill utskottet understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar i regelverket kan följaktligen även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs och inte minst vara väl förankrade hos parterna. Utskottet kan inte se att någon av de förändringar som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt lever upp till detta. Det är inte fråga om förändringar som på ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas av parterna på båda sidor. Utskottet konstaterar således att det inte heller av den anledningen är lämpligt att ställa några krav på regeringen med anledning av förslagen. Sammantaget kan utskottet inte se att det finns skäl till något initiativ till regeringen, och därför bör samtliga yrkanden avslås. Utstationering av arbetstagare
Medgivandets giltighetstid, återkallelse Medgivandet gäller tills vidare. Xxxxxxxxx har rätt att när som helst återkalla medgivandet genom att kontakta betalningsmottagaren eller sin betaltjänstleverantör. Meddelandet om återkallelse av medgivandet ska för att stoppa ännu inte genomförda betalningar vara betalningsmottagaren tillhanda senast fem bankdagar före förfallodagen alternativt vara betalarens betaltjänstleverantör tillhanda senast bankdagen före förfallodagen vid den tidpunkt som anges av betaltjänstleverantören.
Påföljd vid åsidosättande av säkerhetsföreskrift Om den försäkrade inte iakttar sina skyldigheter och det kan antas vara till men för försäkringsgivaren, är försäkringsgivaren berättigad till skäligt avdrag på den ersättning, som annars borde ha betalats.
Anbudets giltighetstid Anbudet ska vara giltigt till och med 2023-12-31. Om anledning finns, exempelvis vid en överprövning, kan giltighetstiden för anbudet komma att förlängas. Kammarkollegiet kommer i sådana fall att begära bekräftelse av anbudsgivaren att denne godkänner förlängningen.
Tidpunkt för betalning av skadeersättning Skada regleras efter ansvarstidens* slut. Ersättning ska betalas senast 1 månad efter det att den försäkrade styrkt sina krav och i övrigt fullgjort vad som åligger honom. Om polisutredning eller värdering av skiljemän avvaktas ska ersättning betalas senast 1 månad efter det att bolaget erhållit utredningen eller värderingen.
Avgörande av meningsskiljaktigheter På detta avtal tillämpas finsk lagstiftning samt åländsk lag till de delar landskapet Åland har egen lagstiftningsbehörighet. Tvister om giltigheten, tolkningen och tillämpningen av detta avtal samt om extra arbeten och kostnader för dem ska, om parterna inte på egen hand kan förlikas, liksom angelägenheter som gäller tvister om indrivningen av tillgodohavanden till följd av kontraktet, föras till Ålands tingsrätt för avgörande. Om parterna enas om det kan ärendet även avgöras genom skiljemannaförfarande.
Byte och anvisning av elhandelsföretag 8.1 Byte av elhandelsföretag ska genomföras utan särskild kostnad för kunden. Det åligger elnätsföretaget att genomföra byte av elhandelsföretag enligt anmälan från det nya elhandelsföretaget som kunden valt. Elnätsföretaget är skyldigt att genomföra bytet till den dag elhandelsföretaget och kunden kommit överens om såvida anmälan från elhandelsföretaget skett senast 14 dagar innan bytet ska genomföras. Om byte av elhandelsföretag och/eller balansansvarig inte skett på föreskrivet sätt kommer det tidigare elhandelsföretaget att fortsätta leveransen, respektive balansansvaret att kvarstå på den tidigare balansansvarige tills bytet kan äga rum. 8.2 Det åligger elnätsföretaget att efter att anmälan om nytt elhandelsföretag eller ny balansansvarig inkommit underrätta anmälande elhandelsföretag om anmälan är fullständig eller ofullständig. Vid fullständig anmälan ska elnätsföretaget bekräfta lämnade uppgifter samt om anmälan avser nytt elhandelsföretag ange beräknad årsförbrukning i uttagspunkten. Vid ofullständig anmälan ska det av underrättelsen framgå vad som är ofullständigt/felaktigt i anmälan. 8.3 Om en kund saknar avtal om elleverans med ett elhandelsföretag är elnätsföretaget enligt lag skyldigt att anvisa kunden ett sådant (anvisat elhandelsföretag). Elnätsföretaget ska utan dröjsmål underrätta kunden om vilket elhandelsföretag som anvisats och om kundens möjligheter att byta elhandelsföretag. 8.4 Lämnar elnätsföretaget en anvisning enligt punkten 8.3 till kunden ska elnätsföretaget samtidigt underrätta det anvisade elhandelsföretaget om detta.
Medgivande till betalning via Autogiro Undertecknad (”betalaren”), medger att betalning får göras genom uttag från angivet konto eller av betalaren senare angivet konto, på begäran av angiven betalningsmottagare för betalning till denne på viss dag (”förfallodagen”) via Autogiro. Betalaren samtycker till att behandling av personuppgifter som lämnats i detta medgivande behandlas av betalarens betaltjänstleverantör, betalningsmottagaren, betalningsmottagarens betaltjänstleverantör och Bankgirocentralen BGC AB för administration av tjänsten. Personuppgiftsansvariga för denna personuppgiftsbehandling är betalarens betaltjänstleverantör, betalningsmottagaren samt betalningsmottagarens betaltjänstleverantör. Betalaren kan när som helst begära att få tillgång till eller rättelse av personuppgifterna genom att kontakta betalarens betaltjänstleverantör. Ytterligare information om behandling av personuppgifter i samband med betalningar kan finnas i villkoren för kontot och i avtalet med betalningsmottagaren. Betalaren kan när som helst återkalla sitt samtycke, vilket medför att tjänsten i sin helhet avslutas.
Avtalets giltighetstid Mellan Svenskt Näringsliv och PTK gäller detta avtal fr.o.m. den 2 juli 2015 och tillsvidare med ett års uppsägning. Uppfinning för vilken uppfinningsanmälan till arbetsgivaren gjorts den 1 de- cember 2015 eller senare ska prövas enligt detta avtal.
Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. utökad rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet och olika former av ledighet för föräldrar och anhöriga. Utskottet hänvisar framför allt till de möjligheter som det existerande regelverket ger. Jämför reservation 12 (M, SD, KD), 13 (SD), 14 (C), 15 (V) och