Masshantering. SLL har ansvaret för masshanteringen till följd av tunnelbaneutbyggnaden om inte annat avtalas med Kommunerna, dock ska Kommunerna om möjligt vara behjälpliga med att finna lämpliga platser för tillfällig lagring av massorna. Parterna ska gemensamt verka för att massorna i första hand kommer till användning i närområdet kring arbetstunnlarna. SLL ansvarar för och bekostar med Projektmedel erforderlig sanering av förorenade massor vid byggandet av tunnelbanan.
Masshantering. Exploatören ansvarar för och bekostar att marken inom markområdet anpassas till angränsande marknivåer vid genomförande av projektet, med massor av tillräcklig kvalitet och lämplig beskaffenhet. Exploatören ska, på egen bekostnad, ta hand om och transportera bort eventuella överskottsmassor från kvartersmark till lämplig deponi eller annan lämplig plats. Kommunen tillhandahåller ingen tipp för överskottsmassor. Exploatören ska vid förfrågan från Kommunen skriftligen kunna redovisa var massor som körs från markområdet deponerats.
Masshantering. Region Stockholm har ansvaret för masshanteringen till följd av Projektet om inte annat avtalas med Staden, dock ska Staden om möjligt vara behjälpliga med att finna lämpliga platser för tillfällig lagring av massorna. Parterna ska gemensamt verka för att massorna i första hand kommer till användning i närområdet kring arbetstunnlarna. Region Stockholm ansvarar för och bekostar erforderlig sanering av förorenade massor vid byggandet av Projektet.
Masshantering. Exploatören ansvarar för och bekostar transport av eventuella överskottsmassor från exploateringsområdet till lämplig deponi eller annan lämplig plats. Kommunen till- handahåller ingen anläggning för överskottsmassor.
Masshantering. Exploatören ansvarar för, och bekostar, att marken inom tilldelningsområdet fylls upp till den nivå som anges i detaljplanen, se bilaga B, och i den markplaneringsplan som är framtagen för kvarteren, se bilaga G, med massor av tillräcklig kvalitet och av lämplig beskaffenhet i övrigt. Kommunen tar inget ansvar för denna masshantering. Eventuell pålning, lättfyllning, uppfyllnad, förbelastning, sprängning, eller liknande som krävs för grundläggning bekostas av exploatören. Exploatören ska, på egen bekostnad, ta hand om och transportera bort eventuella överskottsmassor inom tilldelningsområdet till lämplig deponi eller annan lämplig plats. Kommunen tillhandahåller ingen mottagningsanläggning för överskottsmassor. Alla kostnader för hantering och deponering av överskottsmassor ska betalas av exploatören.
Masshantering. Svaret nedan bygger på tidigare yttrande angående främst masshantering och av sökanden angivna haltkriterier för massor som ska användas för utfyllnad. I aktbilaga 14 har Malmö kommun svarat angående haltkriterier och hänvisar även till uppgifter i bilaga 1 (Sweco 2020-06-11). Det framkommer i yttrandet från Malmö kommun att man avser använda jungfruliga massor från Trafikverkets spårprojekt mellan Arlöv och Malmö (se bland annat 2.39, sid 7, samt sid 9 i bilaga 1) för utfyllnad av vallen. Detta ändrar förutsättningarna för det länsstyrelsen tidigare yttrat sig över utifrån ett föroreningsperspektiv och över haltkriterier. Många beräkningar för spridning, halter i sediment etc är då inte längre aktuella. En situation där opåverkade massor används i en vall är betydligt bättre ur ett miljöperspektiv. Länsstyrelsen vidhåller att Naturvårdsverkets riktvärdesmodell inte kan användas, inte ens som ett av flera verktyg, för att räkna fram halter i jordmassor som ska läggas i vatten, varken i vallen eller innanför vallen så länge massorna har kontakt med vatten. Detta har även bekräftats av Statens geotekniska institut, SGI, som varit med och tagit fram modellen. Den beräkning som gjorts med modellen tar inte hänsyn till hur spridning av föroreningar sker ut i vattenfasen, miljökemiska förändringar hos föroreningarna (fysikaliska och kemiska processer när jordmassan läggs i en vattenmassa), påverkan på jordmassornas sammansättning etc. Sökanden behöver visa på vilket sätt föroreningar i utfyllnadsmassor kan komma att spridas i vatten under anläggningstiden och vilka risker detta medför. Sökanden behöver också visa hur kvarvarande föroreningar i jord sedan kan komma att påverka människors hälsa och miljön när jorden väl är på plats (den jord som läggs i vatten upp till vattenytan). Detta finns det ingen färdig beräkningsmodell för. En variant är att utgå från olika storleksordningar på halter/mänger i massorna och göra bedömningar av risker utifrån dessa. Den storleksordningen på halter/mängder, som bedöms ge en acceptabel risk, kan bli vägledande för halter i utfyllnads-jorden. För att sedan bedöma om framtagna halter/mängder är rimliga bör en riskvärdering, i linje med Naturvårdsverkets vägledning för riskvärderingar, göras utifrån andra kriterier än bara halter/mängder. Det kan finnas många aspekter som är viktiga när massor ska återvinnas i olika sammanhang i samhället. Detta kan påverka vilka halter/mängder som är acceptabla åt båda hållen, dvs att det ur ett...
Masshantering. Exploatören ansvarar för och bekostar att marken inom Markområdet anpassas till angränsande projekterade marknivåer inom Kommunens mark, med massor av tillräckligt god kvalitet och lämplig beskaffenhet. Exploatören ska, på egen bekostnad, göra erforderliga anmälningar till myndighet samt transportera bort överskottsmassor från Markområdet till för ändamålet godkänd anläggning. Kommunen tillhandahåller ingen mottagningsanläggning för överskottsmassor. Exploatören ska vid förfrågan från Kommunen skriftligen kunna redovisa var massor som körs från Markområdet deponerats.