Offentlig sektor. Offentlig sektor innefattar sådan verksamhet som bedrivs med hjälp av skattebetalarnas pengar. Till exempel drivs vård, skola och omsorg ofta inom ramen för offentlig sektor (av staten, regionen eller kommunen). Jämfört med andra länder har Sverige en förhållandevis stor offentlig sektor
Offentlig sektor. Göteborgs Stad, Norra Hisingens stadsdelsförvaltning (SDF Norra Hisingen) Namn på förening: Organisationsnummer:
Offentlig sektor. Göteborgs Stad, organisationsnummer 212 000 – 1355 medverkar i det idéburna offentliga partnerskapet genom följande förvaltningar: • Förvaltningen för funktionsstöd, nedan kallad funktionsstöd. • Idrotts- och föreningsförvaltningen, nedan kallad: Idrott & förening • Socialförvaltning Centrum, nedan kallad SF Centrum. • Socialförvaltning Hisingen, nedan kallad SF Hisingen. • Socialförvaltning Nordost, nedan kallad SF Nordost. • Socialförvaltning Sydväst, nedan kallad SF Sydväst.
Offentlig sektor. Göteborgs Stad, organisationsnummer 212 000 – 1355 medverkar i det idéburna offentliga partnerskapet genom följande förvaltningar: • Förvaltningen för funktionsstöd, nedan kallad funktionsstöd. • Idrotts- och föreningsförvaltningen, nedan kallad: Idrott & förening • Socialförvaltning Centrum, nedan kallad SF Centrum. • Socialförvaltning Hisingen, nedan kallad SF Hisingen. • Socialförvaltning Nordost, nedan kallad SF Nordost. • Socialförvaltning Sydväst, nedan kallad SF Sydväst. Förvaltningen arbetar aktivt med att utveckla och sprida kunskap inom Göteborgs Stad och till aktörer. fritid. Förvaltningarna arbetar även med folkhälsa, trygghet, sociala erfarenheter i samhällsplaneringen samt civilsamhälle.
Offentlig sektor. Lagen om offentlig upphandling Inköpsprocessen Bör- och skakrav Anbudsprocessen Anbudsutvärdering Överprövning MODUL 7
Offentlig sektor. Uppsala kommun, organisationsnummer 212000 – 3005 genom arbetsmarknadsnämnden Idéburen sektor NybyVision, organisationsnummer 802416 - 3704 Överenskommelsens förutsättningar Utgångspunkten för detta partnerskap är den lokala överenskommelsen mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun 2018 -2023, KSN-2018-1229, om samverkan mellan Uppsala kommun och civilsamhället. Syftet med den lokala överenskommelsen är att stärka ideella organisationers självständighet och oberoende och att utveckla möjligheter för den ideella organisationen att vara en viktig aktör inom välfärdsutveckling samt att ge den ideella organisationen en tydlig roll i kommunens samhällsplanering och demokratiska process. Ett idéburet offentligt partnerskap (fortsättningsvis IOP) ger ökade möjligheter för båda parter att uppfylla den lokala överenskommelsens syfte och mål. Den lokala överenskommelsen mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun innehåller ett antal principer för samverkan. Dessa principer knyter väl an till den nationella politiken för det civila samhället och fungerar som utgångspunkt för partnerskapet med NybyVision. Principerna i överenskommelsen är:
Offentlig sektor. Uppsala kommun, organisationsnummer 212000–3005, genom kulturnämnden och idrotts- och fritidsnämnden
Offentlig sektor. Kalmar kommun, Socialförvaltningen Box 834
Offentlig sektor. De offentliganställda tjänstemännen hade före 1965 enbart rätt till överläggning i frågor som rörde anställningsvillkor. Det var först genom 1965 års förhandlingsrättsreform och det särskilda huvudavtalet (SHA) som slöts 1977 som statliga och kommunala tjänstemän fick i princip samma förhandlingsrätt som gällde för andra arbetstagare. En rätt som från politiskt håll inte var helt oproblematisk. Det fanns nämligen en oro att statsmakten skulle tappa kontrollen över lönebildningen i den offentliga sektorn. Det är också orsaken till att det än i dag finns ett antal villkor förknippade med denna rätt.6 Det finns exempelvis begränsningar i vilka motparterna ska vara. Från början förband sig nämligen de fackliga organisationerna till att utöva förhandlingsrätten via huvudorganisationerna, dessa har sedermera ersatts av andra organ/organisationer.7 Numera har följande samverkansorgan förhandlingsrätt inom offentlig sektor: Både Akademikeralliansen och Saco-s är organisationer för förhandlingssamverkan mellan olika Saco-förbund inom kommuner och regioner respektive staten. Det unika med dessa två förhandlingskarteller är att både AkademikerAlliansen (16 anslutna förbund) och Saco-s (18 anslutna förbund) tecknar alla centrala kollektivavtal (löner, allmänna villkor, tjänstepension och avtalsförsäkringar med mera) för sina medlemsförbund. Offentliganställdas förhandlingsråd OFR är förhandlingsorganisation för 13 fackförbund från TCO och Saco samt fackförbundet Ledarna. OFR har i den offentliga sektorn ett snarlikt uppdrag som PTK i den privata sektorn. OFR företräder medlemsförbunden och tecknar kollektivavtal om tjänstepension, avtalsförsäkringar och omställning för anställda i kommun- och regionssektorn samt staten. Inom ramen för OFR:s sju förbundsområden tecknar sedan förbunden avtal om löner och allmänna villkor.8
Offentlig sektor. Som tidigare nämnts är förhandlingsförutsättningarna speciella inom offentlig sektor, där bland annat partsförhållandena av historiska skäl är säregna. Det finns emellertid även andra komponenter som skiljer den offentliga sektorn från den privata. Från början var det Arbetsgivarverkets föregångare Statens Avtalsverk (som i stor utsträckning var politiskt styrd) som tecknade kollektivavtal för såväl statsförvaltningen som för affärsverken. Ställföreträdarlagen innebar också att Avtalsverket tecknade löneavtal för viss personal inom kommuner och landsting samt Svenska kyrkans församlings och pastoratsförbund.11 Inom den kommunala sektorn var det Kommunförbundet respektive Landstingsförbundet som tecknade kollektivavtal. Det fanns en författningsreglerad skyldighet för Avtalsverket, Kommunförbundet och Landstingsförbundet att samverka i OASEN, Offentliga Arbetsgivares Samarbetsnämnd. Det var först 1994 som arbetsgivarorganisationen för det statliga området ombildades. Det beslutades om att finansutskottet inte längre skulle godkänna avtal i fråga om statliga anställningsvillkor. Den nybildade arbetsgivarorganisationen Arbetsgivarverket frikopplades därmed från den politiska nivån och den statliga arbetsgivarpolitiken delegerades till myndighetscheferna. Såväl samverkansorganet OASEN som ställföreträdarlagen, som fortfarande tillämpades på biskops- och prästtjänster i Svenska kyrkan med flera, togs bort.12