Personer i psykiatrisk tvångsvård. Innebär att personer tvångsvårdas med stöd av lagen om psykiatrisk tvångs- vård eller lagen om rättspsykiatrisk vård. Att vårda med tvångsmedel är ett stort ansvar då individen har stort vårdbehov med omfattande insatser. Den vård som ges mot individens vilja måste vara allsidig, planerad och kun- skapsbaserad. Det är angeläget med en tidig bedömning och samplanering mellan huvudmännen. Personer som vårdas under tvång är en särskilt utsatt grupp som ofta saknar nätverk, boende mm. Ansvaret att kalla till tidig ge- mensam planering ligger hos behandlande psykiatrisk vårdenhet.
Personer i psykiatrisk tvångsvård. En person som lider av en allvarlig psykisk störning och som motsätter sig nödvändig vård kan bli föremål för psykiatrisk tvångsvård. En person som lider av en allvarlig psykisk störning och som begått brott kan, i stället för att dömas till kriminalvårdspåföljd, dömas till rättspsykiatrisk vård. Båda vårdformerna påbörjas alltid i sluten vård men kan omvandlas till öppen psykiatrisk tvångsvård (ÖPT) respektive öppen rättspsykiatrisk vård (ÖRV) via beslut i förvaltningsrätt. Förvaltningsrätt stipulerar de särskilda villkor som den enskilde ska följa utanför sjukhuset. En samordnad vårdplan som beskriver olika parters insatser ska justeras av psykiatri och kommun. En förutsättning är att patienten bedöms vara utskrivningsklar av ansvarig läkare samt att förvaltningsrätt fattat beslut om ÖPT respektive ÖRV. Det ska även vara klarlagt att den regionfinansierade öppna vården är tillgänglig för den enskilde.
Personer i psykiatrisk tvångsvård. En person som lider av allvarlig psy- kisk störning, som utgör en fara för sig själv eller sin omgivning, och som inte frivilligt samtycker till vård, kan tvingas till vård enligt lagen om psy- kiatrisk tvångsvård, LPT. En person med allvarlig psykisk störning som begått brott kan som påföljd dömas till rättspsykiatrisk vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV. En per- son som är häktad eller fängslad och som får en psykisk störning, kan ock- så överföras till rättspsykiatrisk vård. • Att medverka vid samordnad vårdplanering inför utskrivning från slutenvård och vid upprättande av SIP. • Insatser enligt SoL och LSS vid permission från slutenvård. • Insatser enligt SoL och LSS vid öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk tvångsvård. • Hälso- och sjukvårdsinsatser enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet, med undantag av tvångsåtgärder. • Erbjuda behandling i slutenvård enligt LPT och LRV. • Besluta om permission från sluten tvångsvård. • Ansöka till allmän förvaltningsdomstol om övergång till öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk tvångsvård. • Genomföra samordnad vård- och omsorgs- planering, SVPL, vid utskrivning från slutenvård i samråd med kommunen. • Erbjuda behandlings- och rehabiliteringsinsatser i öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rätts- psykiatrisk tvångsvård. • I samråd med kommunen föreslå förvaltnings- domstolen placering i boende. Vid placering gäller den under punkt 3.5 beskrivna ansvarsfördelningen. • Upprätta en SIP vid utskrivning från öppen tvångsvård till frivillig öppenvård om behov finns av insatser från båda huvudmännen. Betalningsansvarslagen är tillämplig även vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. En förutsättning är att patienten bedöms vara utskriv- ningsklar av ansvarig läkare samt att förvaltningsrätt fattat beslut om öp- pen tvångsvård eller öppen rättspsy- kiatrisk vård. En patient är utskriv- ningsklar när behandlande läkare bedömer att behandling i slutenvård inte längre behövs. Kommunens be- talningsansvar inträder om personen inte får de insatser som hen har behov av enligt SoL/LSS och därför blir kvar i slutenvård enligt HSL (frivillig vård).