Betalningsansvar vid obehöriga transaktioner Kontohavaren/Kortinnehavaren är skyldig att
1. skydda de personliga behörighetsfunktionerna som kontohavaren/kortinnehavaren fått, se punkten 8 "Ansvar för att skydda personliga behörighetsfunktioner",
2. vid vetskap om att kortet kommit bort eller obehörigen använts snarast anmäla detta till SEB Kort, se punkten 10 "Förlustanmälan m.m.", och
3. i övrigt följa villkoren för användning av kortet enligt avtalet, se punkten 7 "Villkor för användning av kort”. Om obehöriga transaktioner har genomförts till följd av att kortinnehavaren inte har skyddat sin personliga behörighetsfunktion ansvarar kontohavaren för högst 400 SEK per kort. Om obehöriga transaktioner har kunnat genomföras till följd av att kortinnehavaren åsidosatt en skyldighet enligt första stycket genom grov oaktsamhet, ansvarar kontohavaren för beloppet, dock högst 12 000 SEK per kort. Har kontohavaren/kortinnehavaren handlat särskilt klandervärt ska kontohavaren stå för hela beloppet. Kontohavaren ansvarar inte för något belopp som har belastat kontot till följd av att kortet använts efter det att kontohavaren/kortinnehavaren anmält att kortet ska spärras. Detta gäller dock inte om kontohavaren/kortinnehavaren genom svikligt förfarande har bidragit till de obehöriga transaktionerna. Kontohavaren ansvarar inte för något belopp som har belastat kontot om stark kundautentisering inte har använts när den obehöriga transaktionen godkändes. Detta gäller dock inte om kontohavaren/kortinnehavaren genom svikligt förfarande har bidragit till de obehöriga transaktionerna. Kontohavaren ansvarar för hela beloppet om kontohavaren/kortinnehavaren inte underrättar SEB Kort utan onödigt dröjsmål efter att ha fått kännedom om en obehörig transaktion (reklamation). Detsamma gäller om SEB Kort har lämnat kontohavaren information om transaktionen och kontohavaren/kortinnehavaren inte underrättar SEB Kort inom tretton (13) månader från det att beloppet belastat kontot, se punkten 14 ”Reklamation”. Om kortet har disponerats av en kortinnehavare, ansvarar kontohavaren under de förutsättningar som anges ovan som om kortet disponerats av kontohavaren själv.
Tidpunkt för utbetalning och räntebestämmelser När rätt till försäkringsersättning uppkommit och den försäkrade preciserat krav på ersättning ska utbetalning ske senast 30 dagar efter det att: de åtgärder som angivits för utbetalning fullgjorts, och/eller utredning presenterats som skäligen kan begäras för att fastställa försäkringsgivarens betalningsskyldighet och till vem utbetalning ska göras. Sker utbetalning senare än vad som ovan angivits betalas dröjsmålsränta enligt räntelagen. Beräkning av dröjsmålsränta görs på ersättning som beräknats med det prisbasbeloppet som gällde när rätten till ersättning uppkom. Härutöver ansvarar försäkringsgivaren inte för förlust som kan uppstå om utredning rörande skade-/försäkringsfall eller utbetalning fördröjs. Om förmånligare villkor tillämpas på äldre skadefall betalas dröjsmålsränta enbart på sådant belopp som skulle kunnat betalas enligt de äldre villkoren. Dröjsmålsränta betalas inte om dröjsmålet beror på: • krig eller politiska oroligheter • lagbud • myndighetsåtgärd • stridsåtgärd i arbetslivet. Dröjsmålsränta betalas inte heller om dröjsmålet beror på händelse under stycket Preskription eller Force Majeure.
Vissa Samordningsregler Mom. 4:1 Om en tjänsteman på grund av arbetsskada uppbär livränta i stället för sjuk- penning och detta sker under tid då han har rätt till sjuklön, skall sjuklönen från arbetsgivaren ej beräknas enligt mom. 3 utan i stället utgöra skillnaden mellan 90 procent av månadslönen och livräntan.
Mom. 4:2 Om tjänstemannen får ersättning från annan försäkring än ITP eller trygg- hetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) och arbetsgivaren har betalat premien för denna försäkring skall sjuklönen minskas med ersättningen.
Mom. 4:3 Om tjänstemannen får annan ersättning från staten än från den allmänna för- säkringen, arbetsskadeförsäkringen eller lagen om statligt personskadeskydd, skall sjuklönen minskas med ersättningen.
Utskottets ställningstagande Utskottet noterar inledningsvis att samtliga motionärer i detta avsnitt ser behov av att ändra regelverket som möjliggör undantag från turordningsreglerna i anställningsskyddslagen. Motionärerna skiljer sig dock åt i fråga om i vilken riktning de menar att förändringarna av regelverket bör gå. Medan motio- närerna i partimotion 2021/22:461 yrkande 8 (V) anser att möjligheten för vissa arbetsgivare att göra undantag från turordningen helt ska tas bort ur lagen har motionärerna kommittémotionerna 2021/22:2565 yrkande 3 (SD) och 2021/22:4198 yrkande 27 (KD) samt motionerna 2021/22:1466 (M) och 2021/22:4043 yrkande 1 (M) förslag om att utöka arbetsgivarnas möjlighet till undantag. Utskottet anser att anställningsskyddslagens utformning är central för att skapa en rimlig balans mellan parterna på den svenska arbetsmarknaden. Utformningen av regelverket för turordningsreglerna spelar en viktig roll i sammanhanget. Det är lagstiftarens uppgift att tillsammans med parterna finna en lämplig nivå i balansen mellan arbetsgivarnas intresse av flexibilitet och arbetstagarnas intresse av trygghet. Det är viktigt att både arbetsrätten i stort och just turordningsreglerna utvecklas i takt med förändringar på arbetsmark- naden. Även om det är viktigt att det arbetsrättsliga regelverket är stabilt över tid är det inte immunt mot behovet av förändringar om situationen på arbetsmarknaden motiverar det. Vi har i dag ett mer globaliserat samhälle där bl.a. ny teknik sprider sig snabbt, och där krav på stor anpassningsförmåga och ständig utveckling följer i spåren av detta. Det uppstår ibland situationer där företag och andra verksamheter behöver kunna behålla nyckelkompetens i samband med omstruktureringar för att klara av konkurrensen och för att verksamheter ska kunna växa. Med det ovan anförda som utgångspunkt är det viktigt att både lagstiftaren och parterna på arbetsmarknaden bevakar utvecklingen och agerar om och när det är nödvändigt. Utskottet konstaterar att det är just vad såväl regeringen som arbetsmarknadens parter har gjort. Parterna förde under en längre tid konstruktiva förhandlingar som genererade en principöverenskommelse med förslag på hur det arbetsrättsliga regelverket bör reformeras. Ett centralt inslag i parternas förslag är en utökad möjlighet att göra undantag från turordningen i anställningsskyddslagen. Regeringen har på uppmaning från parterna gått vidare med att behandla förslaget och har aviserat att en proposition på området kommer att avlämnas till riksdagen under våren 2022. Utskottet kan således konstatera att turordningsreglerna i anställnings- skyddslagen har fått den ordentliga översyn som motionärerna i detta avsnitt efterfrågar. Utskottet kommer också att få tillfälle att återkomma till frågan under riksmötet i samband med att regeringen lämnar sin proposition. Den tillämpade ordningen där parterna har gått före genom konstruktivt förhandlingsarbete är enligt utskottet en välkommen ordning för förändringar på området. Det visar också styrkan i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Utskottet kommer med stort intresse att följa det fortsatta arbetet med att genomföra parternas principöverenskommelse. I sammanhanget finns det också skäl att framhålla att det är möjligt att göra avvikelser från turordningsreglerna i anställningsskyddslagen genom kollektivavtal. Det är i praktiken vanligt förekommande att de inblandade parterna kommer överens om sådana avvikelser i form av en s.k. avtalsturlista när en arbetsbristsituation uppstår på en arbetsplats. Utskottet konstaterar således att avsteg från anställningsskyddslagens regler om sist in, först ut redan i dag görs på relativt bred front på den svenska arbetsmarknaden. Enligt parternas förslag ska det även fortsättningsvis vara tillåtet att genom kollektivavtal göra avvikelser från turordningsreglerna. Utskottet noterar att samma ordning föreslås i den lagrådsremiss som regeringen har tagit fram och således kan förväntas återkomma i den proposition som är aviserad till mars i år. Mot bakgrund av det pågående förändringsarbetet ser utskottet inget behov av att vidta åtgärder med anledning av de förslag som behandlas i detta avsnitt. Samtliga motionsyrkanden bör därför avslås. Företrädesrätten till återanställning
Tillämpningsdirektiv Bestämmelsen överensstämmer med 7:1–2 § i arbetsavtalslagen där sådana uppsägningsgrunder som hänför sig till arbetstagarens person fastställs. I 7:2.2 i arbetsavtalslagen finns separat listade sådana skäl som åtminstone inte kan anses utgöra sakliga och vägande skäl för uppsägning. Som ett sakligt och vägande skäl anses sådana skäl som beror på arbetstagaren själv, såsom att arbetstagaren försummar sina arbeten, inte iakttar de av arbetsgivaren inom ramen för sin direktionsrätt utfärdade bestämmelserna, ogrundad frånvaro och uppenbar vårdslöshet i arbetet. Strävan har varit att ovan precisera begreppet saklig och vägande grund genom att ge några exempel på sådana fall då det enligt avtalet kan vara tillåtet att avsluta ett anställningsförhållande genom uppsägning. Vid bedömning av huruvida uppsägningsgrunden är saklig och vägande är enligt arbetsavtalslagen försummelsen av eller brottet mot skyldigheterna på grund av arbetsavtalet eller lagen av betydelse. Vid bedömning av huruvida en uppsägningsgrund som hänför sig till arbetstagarens person är saklig och vägande ska man beakta arbetsgivarens och arbetstagarens förhållanden i sin helhet. Detta innebär att man ska bedöma huruvida uppsägningsgrunden är tillräcklig genom att helhetsbedöma samtliga omständigheter som uppenbarar sig kring fallet. Som uppsägningsgrund anses även skäl till följd av vilka det enligt arbetsavtalslagen är möjligt att häva ett arbetsavtal. Närmare beskrivning om innehållet av uppsägningsgrunderna i arbetsavtalet finns i motiveringarna till regeringens proposition (RP 157/2000).
Förberedelse- och avslutningsarbete Som övertid räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens uppgifter.
Halvårsredogörelse och årsberättelse, ändring av fondbestämmelserna Förvaltaren ska lämna en halvårsredogörelse för räkenskapsårets sex första månader inom två månader från halvårets utgång samt en årsberättelse för fonden inom fyra månader från räkenskapsårets utgång. Redogörelserna ska kostnadsfritt sändas till andelsägare som begär det samt finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet. Ändring av fondbestämmelserna får endast ske genom beslut av förvaltarens styrelse och ska underställas Finansinspektionen för godkännande. Sedan ändring godkänts ska beslutet finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet samt tillkännages på sätt som Finansinspektionen anvisar.
Förtroendeuppdrag En tjänsteman har rätt att ta emot statliga, kommunala och fackliga förtroendeuppdrag.
Avbeställningsskydd Försäkringen gäller för privat researrangemang vid resa som har sin utgångspunkt i de nordiska länderna. Researrangemanget ska ha kostat minst 1 000 kr per person eller 2 000 kr för hushållet. Vi ersätter dig för de kostnader som inte kan ersättas från annat håll enligt lag, annan författning, annan försäkring eller arrangör. Med researrangemang menas: • av reseföretag såld färdbiljett, logi, liftkort eller annat arrangemang, • stuga eller lägenhet som hyrs ut av stug- eller lägenhetsförmedling, • övernattning på hotell eller liknande samt • hyra av bil hos biluthyrningsföretag. Försäkringen betalar ersättning om du före avresan tvingas avbeställa researrangemanget på grund av: • olycksfall, akut sjukdom*) eller dödsfall som drabbat dig, närstående**) person till dig, ditt ressällskap eller person som du tänkt besöka eller • en oförutsedd händelse (till exempel brand) som orsakat väsentlig skada i den bostad som anges i försäkringsbrevet. *) Med akut sjukdom menas inte ett medicinskt tillstånd för vilket du visat symptom redan innan du bokade resan. **) Med närstående person menas make/maka/sambo, registrerad partner, barn, syskon, föräldrar och svärföräldrar. För att försäkringen ska gälla krävs att du tillhandahåller läkarintyg av läkare, som du träffar fysiskt och inte digitalt, och andra handlingar som kan vara av betydelse vid skaderegleringen. Bokningsbekräftelse och andra resehandlingar på svenska eller engelska ska inlämnas till oss om vi begär det. Högsta ersättning är 25 000 kr per person dock högst 75 000 kr sammanlagt. • kostnader som uppkommit genom att du dröjt med avbeställningen, • sjukdom eller olycksfall om researrangemanget beställts i strid mot medicinska råd av läkare, • sjukdom, olycksfall eller annan händelse som har orsakats av att du använt alkohol, narkotika, sömnmedel eller andra berusningsmedel samt • sjukdom, olycksfall eller skada som inte är akut eller som var känd vid beställning av resan, • för resa som är bokad innan Resextra tecknas.
Framkallande av försäkringsfall Har du framkallat försäkringsfall med uppsåt lämnas ingen ersättning såvitt gäller dig. Har du framkallat eller förvärrat försäkringsfall genom grov vårdslöshet lämnas ersättning, såvitt gäller dig, endast i den mån det finns synnerliga skäl. Har du åsidosatt i villkoren angivna föreskrifter kan ersättningen sättas ned på sätt som anges i det villkorsavsnitt där föreskriften finns. Med dig jämställs annan som har handlat med ditt samtycke och den som beträffande försäkrad egendom har en väsentlig ekonomisk gemenskap med dig, om inte särskilda skäl talar mot detta.
