Potentialutjämning exempelklausuler

Potentialutjämning. Elektriska fält och vagabonderande strömmar är ett elektriskt problem, och ska lösas med metoder som föreslås i starkströmsföreskrifterna FS 2008:4 och SEK:s handbok 413 ” Po- tentialutjämning i byggnader”. I de flesta byggnader finns elsystem med endast fyra ledare. Den fjärde ledaren ”PEN” har två olika funktioner, den skall vara både skyddsjord och återle- dare för nollströmmen. Detta gör att allt som är skyddsjordat blir framkomlig väg för noll- strömmen. Exempel på detta är fjärrvärmeledningar. Det är nollströmmen som vagabonde- rande och orsaken till nätfrekventa magnetfällt. Ett sätt att lösa problemet är att tillföra en femte ledare och på så sätt skilja på skyddsjord PE och ledare för xxxxxxxxx N. Ett annat sätt är att installera en sugtransformator som bilden visar. Exempel på ledningar i byggnad Det förekommer att isolerflänsar installeras för att bryta nollströmmes väg genom fjärrvär- meledningarna. För att inte riskera personskador krävs att man inte kan vidröra ledningarna på båda sidorna om flänsen samtidigt, vilket kräver att rören är isolerade och att varningstext finns. Isolerflänsar bör användas med försiktighet. Efter montage av isolerflänsar skall man kontrollera att det inte finns någon PE förbindelse mellan isolerflänsens båda sidor.

Related to Potentialutjämning

  • Riskbedömning Försäkringsmomentet tecknas i kombination med övriga obligatoriska moment och kan därför endast beviljas efter godkänd risk- bedömning. För utökning av momentets försäkringsförmån utöver löneoption krävs också godkänd riskbedömning.

  • SLUTLIG BEDÖMNING Fråga om snedvridning av konkurrensen genom direkttilldelning i strid mot bestämmelserna om offentlig upphandling (otillåten direkttilldelning).

  • Uppföljning Kammarkollegiet har rätt att kontrollera att Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx fullgör alla sina åtaganden från och med att Ramavtalet har trätt i kraft till och med att samtliga Kontrakt har upphört. Det innebär bland annat att Kammarkollegiet har rätt att kontrollera att Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx uppfyller krav, tilldelningskriterier och villkor som Ramavtalsleverantören uppfyllde vid anbudsutvärderingen och att Ramavtalsleverantören fullgör sina åtaganden. Vid uppföljning har Kammarkollegiet rätt att anlita extern part för genomförandet. Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx ska på begäran tillhandahålla, för egen del samt för Underleverantörer, uppgifter och handlingar som Kammarkollegiet skäligen behöver för att genomföra uppföljning i den utsträckning som krävs och som inte står i strid med gällande rätt eller tillämpliga börsregler. Ramavtalsleverantören ska ge Kammarkollegiet tillträde och insyn i Ramavtalsleverantörens och dess Underleverantörers verksamhet i den utsträckning som krävs. Vid uppföljning svarar respektive Part för sina egna kostnader under förutsättning att uppföljningen inte visar att Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx gjort sig skyldig till vitesgrundande avtalsbrott. I det fallet står Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx för Kammarkollegiets kostnader för uppföljningen. Om Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx inte uppfyller ovanstående krav, tilldelningskriterier och villkor kan det resultera i vite och andra påföljder enligt avsnitt Avtalsbrott och påföljder.

  • Fastighetsmäklarnämndens bedömning I 12 § fastighetsmäklarlagen anges att fastighetsmäklaren skall utföra sitt uppdrag omsorgsfullt och i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresse. I 16 § samma lag anges att fastighetsmäklaren skall, i den mån god fastighetsmäklar- sed kräver det, ge köpare och säljare de råd och upplysningar som dessa kan behöva om fastigheten och andra förhållanden som har samband med överlåtelsen. Mäklaren skall verka för att säljaren före överlåtelsen lämnar de uppgifter om fastigheten som kan antas vara av betydelse för köparen, liksom att köparen före förvärvet undersöker eller låter undersöka fastigheten. I 19 § samma lag framgår att fastighetsmäklaren skall verka för att köparen och säljaren träffar överenskommelse i frågor som behöver lösas i samband med över- låtelsen. Om inte annat har avtalats, skall mäklaren hjälpa köparen och säljaren med att upprätta de handlingar som behövs för överlåtelsen. Mäklare X har bistått parterna med upprättandet av ett köpeavtal. Hon har till detta bilagt en av säljaren ifylld frågelista, vilken säljaren undertecknat och köparen tagit del av först på dagen för kontraktsskrivningen. Köpekontraktet, utan bilagor, har mäklare X enligt uppgift från anmälaren och som inte emotsagts av henne, låtit köpa- ren ta del av före kontraktsdagen. Mäklare X har uppgivit att frågan angående avsak- naden av bygglov för isolering i passagens tak och väggar togs upp vid kontrakts- genomgången. Detta förhållande har medfört att en för köparen väsentlig uppgift om fastigheten, nämligen att bygglov saknades för viss del av byggnationen, uppdagades först vid kontraktsskrivningen. Köparen gavs vid tillfället inte tillräckligt rådrum för ett ställningstagande till huruvida hon ville köpa fastigheten under de nya premisser- na. Att utsätta ena parten för ett överraskningsmoment som detta så sent som vid kontraktstecknandet är inte förenligt med god fastighetsmäklarsed. Mäklare X har inte medverkat till att denna väsentliga fråga fick en tillfredsställande utredning före köpet. För detta skall hon meddelas varning. Ord står mot ord mellan mäklare X och köparen avseende frågan om ytterligare byggnation var möjlig på fastigheten. Utredningen i övrigt visar därför inte att mäklare X handlat i strid med sina skyldigheter enligt fastighetsmäklarlagen Mäklare X skall meddelas varning för att hon inte i enlighet med god fastighetsmäk- larsed verkat för att köparna givits tillräckligt rådrum för att utreda de faktiska för- hållandena avseende bygglovet före kontraktstecknandet. 2005-03-16:3

  • Fastighetsbildning Parterna ska gemensamt verka för att fastighetsbildning sker så att Området utgör en eller flera egna fastigheter. Kommunen ska inom sex månader från undertecknandet av detta avtal ha ansökt om sådan förrättning hos lantmäterimyndigheten i enlighet med vad som närmare framgår av bilaga [x].

  • Kostnadsfördelning Huvudmannen svarar för alla arbeten och kostnader för den allmänna anläggningen. Fastighetsägaren svarar för alla arbeten och kostnader för VA-installationen. Anordning som behövs endast för en eller några få fastigheter, t.ex. anordning för tryckstegring av vatten eller pumpning av avloppsvatten, bekostas av vederbörande fastighetsägare om inte huvudmannen bestämt annat.

  • Bedömning Bedömningen är att köp av utbildningstjänster inom ALF- och TUA-samarbetet inte behöver upphandlas eftersom undantaget i 3 kap. 17 § LOU är tillämpligt. Detta undantag för så kallade Hamburg-samarbeten har uppstått genom EU-domstolens praxis och från svensk sida har ansvariga myndigheter varit mycket försiktiga i sin syn på undantaget och möjligheten att tillämpa det. I och med införandet av den nya upphandlingslagen den 1 januari 2017 finns detta undantag inskrivet i lagen om offentlig upphandling. Praxis på området är emellertid ännu oklar och det finns inte många uttalanden gällande undantaget i förarbeten eller doktrin. Eftersom det rör ett undantag står det dock klart att det ska tolkas och tillämpas restriktivt. Med anledning av det just sagda är det viktigt att undantaget från upphandling som omfattas av denna bedömning inte tolkas extensivt och används för köp som inte kan hänföras till utbildningstjänster inom ALF- och TUA-samarbetet. Universitet och högskolor ska enligt lag svara för den högre utbildningen och det är endast universitet och högskolor som kan utfärda examina för läkare, tandläkare och övriga vårdutbildningar som omfattas av samarbetet inom ALF och TUA. Det är landstingen som är huvudmän för hälso-och sjukvård samt tandvård. De aktuella utbildningarna samt hälso-och sjukvård är med andra ord tjänster som kan härledas till offentligrättsliga åligganden som universiteten och landstingen ska tillhandahålla, dvs. allmänna tjänster. Samarbetet inom ALF och TUA syftar till att främja hälso- och sjukvården respektive tandvårdens utveckling. Genom ALF- och TUA-avtalen upprättas former för samarbetet för att säkerställa att parterna kan uppnå de gemensamma målen för dessa allmänna tjänster. Detta sker genom att inrätta ett gemensamt ledningsorgan inom aktuella områden. Samarbetet uppfyller därmed första punkten i 3 kap. 17 § LOU. Det är endast landstinget och universitetet som ingår i samarbetet inom ALF och TUA och de köp som bedöms vara undantagna från upphandling rör endast personal hos myndigheterna. Det finns alltså inga privata intressen som är parter i samarbetet och därmed uppfylls även punkt två i den aktuella bestämmelsen. Samarbetsområdet rör utbildning av läkare och tandläkare samt de medellånga utbildningarna med inriktning mot vård och hälsa där universitetet är den enda aktör som får utfärda examina. Landstinget bistår med kompetens inom aktuella områden så att utbildningarna kan genomföras och därmed kan landstinget säkra att de kan uppfylla sin skyldighet att tillhandahålla hälsa-och sjukvård samt tandvård. Utbildning med avslutande examensbevis för dessa utbildningar säljs inte av universitetet på en öppen marknad. För de verksamheter som omfattas av detta samarbete finns det således inte någon relevant privat marknad att prata om. På så vis uppfylls även punkt tre i bestämmelsen.

  • Ansvarsfördelning Parterna beslutar självständigt i genomförandet av sina respektive anläggningar enligt § 5 om det inte påverkar förutsättningarna för hela projektet. För övrigt gäller följande:

  • Kollektivavtal I anställningsförhållandet tillämpas det kollektivavtal under vilket arbetsgivaren lyder, gällande lagar och förordningar samt företagets interna direktiv och regler. När det gäller bestämmelserna om lön för sjuktid, semester och arbetstid iakttas efter att kollektivavtalet har upphört att gälla och innan det nya kollektivavtalet träder i kraft bestämmelserna i det avslutade kollektivavtalet.

  • Omprövning Den medicinska invaliditetsgraden kan omprövas om olycksfallsskadan medför en väsentlig och bestående försämring av kroppsfunktionen efter det att ersättningen bestämts och betalats ut. Omprövning kan inte ske efter det att mer än fem år förflutit från den dag då invaliditets- graden första gången fastställdes.