Redogörelse för företagets prognosarbete. För nulägesanalys av regionnät har uppmätta timvärden nyttjats från Jämtkrafts fördelningsstationer samt produktionsanläggningar anslutna till Jämtkrafts Elnät AB. Som underlag för utomhustempera- tur har data nyttjats från SMHI:s mätstation på Frösön i Östersunds kommun. Fördelningen över olika kundkategorier har utgått dels från standardmetoder såsom Velanderkonstanter, dels utifrån erfarenheter som konsultföretaget Sweco fått genom analys av stora mängder kundmätdata från olika elnätsföretag i Sverige. Den regionala utvecklingen har i huvudsak utgått från den kommunala översiktsplaneringen. Hänsyn har även tagits till stora industrietableringar. Den långsiktiga utvecklingen av det svenska energisystemet har beaktats genom underlag från flera pub- licerade källor såsom Energimyndigheten, Svenska Kraftnät och Energiföretagen/Energiforsk. Utvecklin- gen av elbehov till fordonsladdning har åtgått från underlag från SCB, Trafikanalys och Power Circle. En del parametrar har bedömts i samråd med konsultföretaget Sweco.
Redogörelse för företagets prognosarbete. Stora delar av SENAB:s elnät är beläget i Öresundsregionen, ett område med en stark tillväxt, både vad det gäller befolkning och nyetableringar. Det tillsammans med ett stort behov av laddinfrastruktur för transporter och utbyggnad av solceller är de faktorer som i störst grad bidrar till ett ökat behov av överföringskapacitet. Utbyggnaden av solceller har ökat kraftigt under senare år och förväntas fortsätta i hög takt. Dock bidrar solelproduktionen inte till att avlasta elnätet under de tider då elnätet idag är som högst belastat, kalla vinterdagar med högt elbehov. Det är normalt dessa tillfällen som dimensionerat överföringskapaciteten för det nät som finns idag. Med en fortsatt ökad solelproduktion kommer det dock, i delar av näten, vara soliga sommardagar med lågt elbehov som kommer vara det som dimensionerar behovet av överföringskapacitet. Prognosen över det framtida behovet av överföringskapacitet görs genom en bedömning av det framtida maximala effektbehovet, både vad det gäller uttag från elnätet och inmatning till elnätet. I prognosen bestäms max uttag och max inmatning för delområdet per år. En effektprognos görs för delområdet. Nedan beskrivs kortfattat hur prognosmodellen är uppbyggd. Fortsatt utveckling och förbättring av modellen pågår, både genom ett internt arbete och genom olika externa samarbeten. Välgrundade effektprognoser möjliggör en ökad framförhållning i planering och utbyggnad av elnätet för att effektivt kunna hantera ett framtida kapacitetsbehov men också i möjligheten att ge relevant information om förutsättningar för anslutning till kunder.
Redogörelse för företagets prognosarbete. SENAB har kontinuerliga kontakter med viktiga intressenter för kommande effektprognoser såsom kommun, överliggande nät (Västerbergslagens Elnät AB) och industrier. Information om visioner och mer konkreta kommande planer har samlats in löpande. Dessa behov har sedan sammanställts i form av storlek (MW), tidplan samt geografisk placering. Sammanställningen av kommande behov har nyttjats som indata i en mall för effektprognoser. Modellen skattar, utifrån olika antaganden, utvecklingen gällande folkmängd, bostäder, elbilsladdning samt nyttjar de kända behoven gällande tillkommande laster såsom planerade bostäder och industrier. Vidare använder mallen listor över de nätobjekt som finns i SENAB:s nät. Mallen tillämpar slutligen schablonvärden för sammanlagring av laster för att skatta tillkommande effekt mot fördelningsstationen. Vidare har de prognoser för kommande energianvändning i Dalarna som presenteras i ”Färdplan för smarta Energisystem” tagits i beaktande. Färdplanen har tagits fram inom det regionala samverkansforumet EFFEKT4Dalarna och SENAB har genom sin medverkan i EFFEKT4Dalarna även haft möjlighet till samverkan med samtliga nätbolag i Region Dalarna. Även högskolan och Svenska Kraftnät har varit representerade i EFFEKT4Dalarna. Sammanfattningsvis tros behovet av framtida överföringskapacitet inom SENAB:s nätområde främst drivas av etablering av nya produktionsanläggningar (främst solcellsparker) och batterilager. Antagandet om denna utveckling stöds dels av de skarpa förfrågningar som inkommit till SENAB, dels av de övergripande trender för Dalarna som redovisas i ”Färdplan för smarta Energisystem”.
Redogörelse för företagets prognosarbete. Prognosarbetet baseras på Kungälvs kommuns befolkningsprognos 2023-2027 med utblick mot 2032 samt Kungälvs kommuns övergripande projekttidplan 2024-2027 som beslutades i kommunfullmäktige 2023-11-02. Kontinuerliga möten mellan Kungälv Energi och Kungälvs kommun hålls för att följa arbetet med tidsplanen. Effektberäkningar för laddning av personbilar och lätta lastbilar har gjort med stöd av data från xxxxx.xx och beräkningsmetod från Energiforsk rapport Effektprognos - En lathund för lokalnätsbolag. Kända större tillkommande punktlaster har beaktats, så som nyetableringar och utökningar av befintliga abonnemang. Okända kommande punktlaster är inte medräknade i prognosen. Inte heller produktionsanläggningar eller större batterilager.