Samordnade individuella planer exempelklausuler

Samordnade individuella planer. En samordnad individuell plan är, enligt Socialstyrelsens termbank, en vård- och omsorgsplan som beskriver insatser och åtgärder som den enskilde behöver från både hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Samordnade individuella planer. Utföraren ska vara väl förtrogen med vad som gäller för att stödja/hjälpa den boende om behov finns att initiera till en SIP.

Related to Samordnade individuella planer

  • Samarbetsavtal Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx och Underleverantör ska det vid Ramavtalets fullgörande finnas ett giltigt samarbetsavtal, vilket säkerställer att Underleverantören följer de villkor och förutsättningar som anges i Ramavtalet och ingångna Kontrakt.

  • Dammgenombrott Försäkringen gäller inte för skada vars uppkomst eller omfattning har direkt eller indirekt samband med genombrott av vattendamm.

  • Samarbete Lokalt kan avtalas om inrättandet av ett sådant samarbetsorgan som bl.a. behandlar frågor i anslutning till utvecklingsverksamheten. Det gemensamma organet kan ersätta enskilda samarbets- och arbetarskyddskommissioner liksom övriga motsvarande kommissioner. Samma samarbetsorgan kan även ansvara för åtgärder och planer i enlighet med lagen om samarbete inom företag, lagen om tillsynen över arbetarskyddet, företagshälsovårdslagen och jämställdhetslagen i den omfattning som man lokalt kommer överens om.

  • Undantag och begränsningar Försäkringen gäller med de undantag och begränsningar som anges i avsnittet J.2.1 Omfattning. • Reseavbrott ersätts inte om vårdbehov förelåg eller kunnat förutses redan då resan startade. • Ersättning lämnas inte till avlidens dödsbo.

  • Beroende av nyckelpersoner Verksamheten är beroende av förmågan att rekrytera, utveckla och behålla kvalificerade medarbetare. Det föreligger alltid risk att Xxxxxxx inte kan erbjuda alla nyckelpersoner tillfredställande villkor gentemot den konkurrens som finns från andra bolag i branschen eller närstående branscher. Om nyckelpersoner lämnar eller inte kan anställas i Bolaget kan det få negativ inverkan på verksamheten.

  • Ytterligare information när det gäller distansförsäljning av finansiella tjänster a) Beträffande kreditgivaren

  • Undantag från prospektskyldighet Detta memorandum har inte granskats och godkänts av Finansinspektionen, utan är undantaget från prospektskyldig- het enligt 2 kap. 4 § Lag (1991:980) om handel med finansiella instrument beaktat att det belopp som sammanlagt ska betalas av investerarna under en tid av tolv månader mot- svarar högst 2,5 miljoner euro.

  • Obekväm arbetstid Mom. 1 Tillägg för obekväm arbetstid utges till en arbetstagare för fullgjord ordinarie arbetstid som förlagts enligt nedan. Tillägget utges inte vid övertids- arbete. Anmärkning O-tilläggstid Kr/tim

  • Ansvarsbegränsningar 9.1 Parts skadeståndsansvar skall inte överstiga faktisk skada. Entreprenören svarar endast för skada som uppstått högst ett år före Kundens skriftliga underrättelse om skadan. Entreprenören svarar inte för indirekta skador såsom produktionsbortfall, utebliven vinst eller annan indirekt skada som drabbar Kunden.

  • Utskottets ställningstagande Under 2020 uppgick värdet av de inköp som omfattas av upphandlingslagarna till ca 819 miljarder kronor enligt Konkurrensverket. Detta motsvarade närmare en sjättedel av Sveriges BNP. Systemet med offentlig upphandling ska bidra till kostnadseffektiva och samhällsekonomiskt effektiva offentliga inköp. När den offentliga upphandlingen används som ett strategiskt verktyg finns potential att skapa verksamhetsnytta, samtidigt som inköpen bidrar till att nå andra samhälleliga mål. Utskottets utgångspunkt är att arbete som utförs inom ramen för en verksamhet som har upphandlats offentligt ska utföras under goda arbetsvillkor. Detsamma gäller för arbetsmarknaden i sin helhet. Det ska inte vara möjligt för aktörer att tillskansa sig offentliga kontrakt genom anbud som bygger på att de som i slutändan utför arbetet har undermåliga arbetsvillkor. Som utskottet har framhållit vid upprepade tillfällen är den svenska arbetsmarknadsmodellen en grundpelare för ordning och reda på arbetsmark- naden. Vi har en arbetsmarknad där den arbetsrättsliga lagstiftningens i många delar kollektivavtalsdispositiva karaktär gör att arbetsmarknadens parter har relativt långtgående möjligheter att själva reglera vad de uppfattar som missförhållanden och göra anpassningar till de särskilda behov som kan finnas inom olika branscher. I motionerna 2022/23:1370 (S) och 2022/23:1479 (S) yrkande 1 framställs liknande krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar. Som har framgått ovan delar utskottet motionärernas syn på vikten av att offentliga upphandlingar utförs under trygga arbetsförhållanden och goda arbetsvillkor. Utskottet konstaterar att dagens upphandlingslagstiftning, som till viss del har sin bakgrund i EU-rätten, innehåller bestämmelser om att vissa upphandlingar ska innehålla arbetsrättsliga villkor enligt nivåerna i ett svenskt centralt kollektivavtal. De arbetsrättsliga villkoren ska även uppfyllas av under- leverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet. Det är välkommet att den offentliga sektorn på detta vis kan bidra till att förbättra arbetsvillkoren för de arbetstagare som utför offentligt upphandlade kontrakt. Utskottet ser också positivt på det stöd som Upphandlingsmyndigheten lämnar till berörda parter för att underlätta tillämpningen av arbetsrättsliga villkor. Utskottet anser att det befintliga regelverket till stor del fångar upp de farhågor som motionärerna verkar ha. Utskottet kan inte se att det finns skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av vad motionärerna anför, och därför bör yrkandena avslås. I motion 2022/23:1962 (S) menar motionärerna att det är problematiskt när det finns flera underentreprenörer vid upphandlingar, och de vill därför se insatser på området. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i fråga om vikten av att kunna kontrollera det arbete som utförs inom ramen för en offentlig upphandling och att arbetet ska utföras av seriösa aktörer. Utskottet konstaterar dock att vi redan i dag har lagstiftning på plats som ger arbetstagare och deras arbetstagarorganisationer rätt att vända sig mot andra entreprenörer än arbetsgivaren vid lönefordringar. Utskottet noterar också att systemet för leverantörskontroll i samband med offentlig upphandling för närvarande är under utredning. Utskottet anser inte att det finns skäl att förekomma utredningens arbete genom något initiativ på området, och därför bör yrkandet avslås. Trakasserier i arbetslivet‌