Samverkan och ansvar. Arbetsgivaren och arbetstagaren ska enligt AML samverka för att skapa en god arbetsmiljö. Till arbetsgivarens ansvar hör att vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall ska ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall elimineras. Det är arbetsgivaren ansvar att se till att arbetstagaren har god kännedom om under vilka förhållanden som arbetet ska bedrivas och vilka risker det kan medföra. Arbetsgivaren måste vara säker på att arbetstagaren har rätt utbildning och är medveten om vad som ska iakttas för att undgå risker i arbetet. Arbetsgivaren ska se till att det bara är arbetstagare som har fått tillräckliga instruktioner som får tillträde till områden där det finns en påtaglig risk för ohälsa och olycksfall (AML 3:3). Enligt tredje kapitlet i AML har arbetstagaren ett ansvar att delta i arbetsmiljöarbetet och att vara med i genomförandet av de åtgärder som behövs för att skapa en god arbetsmiljö. Arbetstagaren ska följa givna föreskrifter samt använda de skyddsanordningar som finns och iaktta den försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Arbetsgivaren ska ingripa om arbetstagaren inte följer skyddsföreskrifter, annars kan arbetsgivaren anses vara oaktsam om en olycka skulle inträffa. Om arbetstagaren anser att arbetet innebär omedelbar eller allvarlig fara för liv och hälsa ska den genast kontakt arbetsgivaren eller skyddsombud (AML 3:4). Om en arbetstagare inte följer skyddsföreskrifter eller utan giltigt skäl tar bort skyddsanordning kan detta medföra att arbetstagaren blir av med sin tjänst eller leda till straff om åtgärden inneburit allvarlig fara för någon. Arbetstagaren har alltså ett indirekt ansvar för arbetsmiljön (Xxxxx Xxxxx, 2002).
