Skiljaktig mening. Referenten, justitierådet Xxx Xxxxxxxx och justitierådet Xxxxxx Xxxxxx är skiljaktiga och bifaller Hemåts överklagande av följande skäl.
Skiljaktig mening. Två ledamöter var skiljaktiga beträffande motiveringen och anförde följande. Det finns ingen tvingade eller dispositiv lagstiftning som särskilt reglerar passagerares möjlighet att avbeställa eller omboka en flygresa i den situation som nu är aktuell i nämnden. När det saknas lagstiftning och stadgad rättspraxis som ger ledning vid bedömningen bör grunden vara analogier från lagregler och i viss mån rättspraxis (se NJA 2002 s.644). Högsta domstolen framhåller att den lagstiftning som är närmast att hämta vägledning från är konsumenttjänstlagen som till stor del bygger på vad som kan antas utgöra generell oskriven rätt inom tjänsteområdet. Vidare framgår att lagen ofta torde kunna tillämpas analogt i partsförhållanden som faller utanför det i lagen angivna tillämpningsområdet. Enligt 42 § första stycket konsumenttjänstlagen har en konsument rätt att avbeställa en tjänst innan den har slutförts. Näringsidkaren har vid en avbeställning rätt till ersättning för den del av tjänsten som redan utförts samt arbete som måste utföras trots avbeställningen. Näringsidkaren har också rätt till ersättning för förluster i form av kostnader för den återstående delen av tjänsten samt ersättning för förluster i övrigt på grund av att han har underlåtit att ta på sig annat arbete eller för att han särskilt inrättat sig efter uppdraget. Näringsidkaren har dock inte rätt till sådan ersättning, om konsumentens syfte med tjänsten har blivit förfelat på grund av att föremålet för tjänsten skadats eller gått förlorat utan att detta beror på konsumentens försummelse eller att konsumenten har hindrats att dra nytta av tjänsten till följd av författningsföreskrifter, myndighetsbeslut eller andra liknande omständigheter utanför hans kontroll. Det innebär att näringsidkaren inte har rätt till ersättning för utebliven vinst i sådana fall.
Skiljaktig mening. Justitierådet Xxxx X. Xxxxxxxx är skiljaktig beträffande motiveringen till att tingsrättens domslut ska fastställas. Jag ställer mig bakom det som anges i domskälen till och med punkten 11. Jag menar att skälen därefter bör ha följande lydelse.
Skiljaktig mening. Två av nämndens ledamöter var skiljaktiga och anförde följande. Avtalslagens 36 § ska tillämpas restriktivt. Avtalsvillkoret har funnits tillgängligt för den resenär som vill ta del av detta. Förutsättningarna i ärendet är inte sådana att avtalsvillkoret kan jämkas. Någon annan grund för att flygbolaget ska anses skyldigt att ersätta LS för biljettkostnaden kan inte heller anses föreligga.
Skiljaktig mening. Två av nämndens ledamöter reserverade sig mot beslutet och anförde följande.
Skiljaktig mening. Tre av nämndens ledamöter reserverade sig mot beslutet och anförde följande.
Skiljaktig mening. Tre av nämndens ledamöter var skiljaktiga och anförde följande. I ärendet är klarlagt att de berörda resenärerna fått tillämplig ekonomisk kompensation av flygbolaget för den inställda flygningen med avsedd avgångstid den 9 oktober 2016 kl. 09.55. Tvisten gäller om de är berättigade till en ny ekonomisk kompensation även för att den flygning som de ombokats till ställts in. Frågan har inte reglerats i EU-förordning 261/2004 och har inte heller prövats av EU-domstolen eller behandlats i refererad svensk rättspraxis. Som framgått i majoritetens motivering finns det i den rättsliga litteraturen och i utländsk rättspraxis olika uppfattningar i frågan. Som nämnts av majoriteten har det i det förslag till ändringar i EU-förordningen som EU- kommissionen lagt fram tagits in en regel om att ekonomisk kompensation bara kan erhållas en gång i den nu ifrågavarande situationen. Enligt vår mening utgör den flygning med avsedd avgångstid den 9 oktober 2016 kl. 16.35 till vilken JFG och hans medpassagerare ombokats bara en ersättning för den ursprungligen avsedda flygning som ställts in. Det är därför enligt vårt synsätt så att båda flygningarna får ses som en enhet. Det talar för att kompensation bara kan erhållas en gång. Men också en jämförelse med försenade flygningar talar i samma riktning. Olägenheterna för JFG och hans medresenärer som uppstått genom de båda inställda flygningarna skulle i princip vara lika stora som om den flygning som de från början var inbokade på med avgång den 9 oktober 2016 kl. 09.55 hade försenats så att de anlänt till slutdestinationen först den 10 oktober 2016 kl. 16.10 (lokal tid), dvs. vid samma tidpunkt som de anlände till slutdestinationen till följd av de båda inställda flygningarna. I förseningsfallet står det helt klart att de bara skulle ha fått kompensation en gång. Det är då inte rimligt att de i ombokningsfallet ska få kompensation två gånger. Det skulle strida mot en av de grundläggande principer som enligt EU-domstolen ska vägleda tolkningen av EU-förordningen, nämligen likabehandlingsprincipen.9 Vi anser därför att någon dubbel kompensation till JFG och hans medresenärer inte kan komma i fråga. Vår uppfattning är alltså att JFG:s krav mot flygbolaget ska avslås.
Skiljaktig mening. Ledamöterna Xxxx Xxxxx, Xxxxxxx Xxxxxx och Xxxxx Xxxxxxx är skiljaktiga och anför följande. Vi är ense med majoriteten fram till rubriken ”Nämndens bedömning”. Därefter anser vi att beslutsskälen ska ha följande lydelse. Det stämmer, som Mäklaren påpekat, att mäklarens rätt till provision inte påver- kas av om parterna frivilligt kommer överens om en återgång av ett annars bin- dande köp. Det gäller även om parterna kommer överens om en återgång innan det klarlagts om köpet blivit bindande eller inte, se rättsfallet NJA 1970 s. 444. Om det däremot står klart att köpet inte är bindande, har mäklaren inte rätt till provision. Det har alltså ingen rättslig betydelse att NN och YY och köparna kom överens om att köpet skulle återgå. Om köpet var bindande har Mäklaren rätt till provision, utan hinder av överenskommelsen om återgång. Omvänt gäller att om köpet inte var bindande, har Mäklaren inte rätt till provision. Det sistnämnda följer såväl av uppdragsavtalet som av allmänna regler. Mäklaren har, som han slutligen bestämt sin inställning, i första hand gjort gäl- lande att klausulen om detaljplan i köpekontraktet inte var ett sådant s.k. svävar- villkor som träffades av tvåårsgränsen i 4 kap. 4 § jordabalken och att köpet var bindande redan av det skälet. I andra hand har han gjort gällande att klausulen var ett svävarvillkor som träffades av tvåårsgränsen. Rättsföljden av detta är, en- ligt Mäklaren, att villkoret förföll efter två år och att köpet därefter blev bin- dande. I köpekontraktet angavs inte uttryckligen att köpet var villkorat av att detaljpla- nen vann laga kraft. Däremot angavs att tillträde och betalning skulle ske först då. Det är vidare utrett att detaljplanen inte vann laga kraft inom två år från köpe- kontraktets undertecknande. I 4 kap. 4 § jordabalken anges följande. ”Köps fullbordan eller bestånd får ej göras beroende av villkor under mer än två år från den dag då köpehandlingen upprättades. Har längre tid avtalats, är köpet ogil- tigt. Om tiden ej bestämts, skall den anses vara två år. Första stycket äger icke tillämpning på villkor, varigenom förvärvets fullbordan eller bestånd göres beroende av att köpeskillingen erlägges eller att i 7–9 §§ avsedd fas- tighetsbildning sker, och utgör ej heller hinder att uppställa villkor som grundas på bestämmelse i lag.” I förarbetena anges att avsikten med lagbestämmelsen är att en såld fastighet ska övergå i köparens ägo utan godtyckligt uppställda villkor som lägger tryckande band på köparens fö...
Skiljaktig mening. Två ledamöter var skiljaktiga och anförde följande.
Skiljaktig mening. Referenten, justitierådet Xxx Xxxxxxxx, med vilken justitierådet Xxxxxxx Xxxxxxxxxxxxx instämmer, är skiljaktig och fastställer hovrättens domslut. Min syn på den rättsliga innebörden av ett direktkrav enligt försäkrings- avtalslagen skiljer sig från majoritetens. Jag kommer till samma slut som tingsrätten och hovrätten men av något annorlunda skäl. Vid företagsförsäkring finns särskilda regler om förkortad preskriptionstid. Som utgångspunkt gäller enligt 8 kap. 20 § försäkringsavtalslagen – med i målet tillämplig lydelse – att talan måste väckas mot försäkringsbolaget inom tre år efter det att den som vill göra anspråk på försäkringsersättning fick kännedom om att anspråket kunde göras gällande (se 8 kap. 20 § första stycket första meningen och 7 kap. 4 §, i lydelse före den 1 januari 2015). Försäkringsbolaget får också skriftligen förelägga den försäkrade att väcka talan inom en kortare tid, som dock inte får understiga sex månader från det att den försäkrade fick del av föreläggandet (8 kap. 20 § första stycket andra meningen). Försäkringsbolaget och försäkringstagaren får därutöver avtala om att anspråk på försäkringsersättning måste anmälas inom viss tid, som dock inte får understiga sex månader från kännedom om fordringen (8 kap. 20 § andra stycket). Målet handlar om den sistnämnda preskriptionsregeln. Ibland kallas det för en preklusionsregel. Xxx.Xx 136780 HÖGSTA DOMSTOLEN Postadress Telefon 00-000 000 00 Expeditionstid Riddarhustorget 8 Box 2066 Telefax 08-561 666 86 08:45–12:00 103 12 Stockholm E-post: xxxxxx.xxxxxxxxx@xxx.xx xxx.xxxxxxxxxxxxxxx.xx Bestämmelsen i 8 kap. 20 § andra stycket försäkringsavtalslagen har samma syfte som preskriptionsreglerna i paragrafens första stycke. Försäkrings- bolagets betalningsskyldighet ska inte hållas svävande allt för länge (se NJA II 1927 s. 407 f.). Men till skillnad från de allmänna preskriptionsreglerna rör det sig om preskription till följd av en överenskommelse i det enskilda fallet med försäkringstagaren, inte om preskription omedelbart på grund av lagen. Bestämmelsen kan sägas innebära att parterna i viss utsträckning kan avtala bort lagens annars tvingande reglering av preskription. Det står klart att avvikelse från den allmänna preskriptionsregeln i 8 kap. 20 § första stycket första meningen försäkringsavtalslagen inte kan göras gällande till nackdel för en skadelidande tredje man när denne vid ansvarsförsäkring riktar ett direktkrav enligt lagen mot försäkringsbolaget; den skadelidandes anspråk pr...