Rätt till provision. BESLUT YRKANDE M.M.
Rätt till provision. Försäljningsagenten har rätt till provision på förmedlingen av Produkterna. Detaljer kring beräkning av provision och eventuell intjänad provisionsrätt enligt Bilaga 1.
Rätt till provision. Xxxxxxx har gjort gällande att det inte uppkom något bindande köpeavtal och att rätt till provision därför saknas (även om Xxxxxxx som nämnts endast begärt att provisionen ska nedsättas till hälften). Genom parternas uppgifter och det ingivna köpekontraktet får det anses klarlagt att ett bindande avtal om köp har ingåtts. Provisionsrätten påverkas inte av om parterna, som i detta fall, frivilligt kommer överens om att köpet ska återgå, se rättsfallet NJA 1970 s. 444. Xxxxxxx har gjort gällande att om tvisten hade prövats i domstol, hade det sanno- likt medfört att köpet inte hade ansetts bindande. Nämnden har svårt att förstå den invändningen. Även om felet skulle ha ansetts hävningsgrundande om saken prövats i domstol, hade det inte påverkat provisionsrätten, se prop. 1983/84:16 s. 46 och rättsfallet NJA 2010 s. 58 (p. 9).
Rätt till provision. Nämnden anser att Mäklaren har rätt till provision. Skälen för det är följande. En mäklare har rätt till provision om mäklaren har anvisat spekulanten och det finns ett orsakssamband mellan anvisningen och affären, se 23 § 2 st. fastighets- mäklarlagen (2011:666). Med ”anvisning” menas att spekulanten ska ha fått kännedom om att fastigheten var till salu genom mäklarens verksamhet. Parterna är överens om att YY fanns noterad i Mäklarens spekulantlista och att han och Mäklaren hade haft kontakter angående ett köp av fastigheten. De är också överens om att NN fick kontakt med YY genom spekulantlistan. Det spelar ingen roll vilket syfte NN hade med att kontakta personerna på speku- lantlistan, om det var för att ”fiska” spekulanter eller för att förhöra sig om hur de hade upplevt kontakterna med Mäklaren. Det som har betydelse är detta: genom Mäklarens arbete fick NN kännedom om att YY var intresserad av att köpa fastig- heten. Anvisningskravet är därmed uppfyllt.
Rätt till provision. Nämnden har kommit fram till att Mäklaren har rätt till provision för båda för- säljningarna och att han därför inte är återbetalningsskyldig. Skälen till det är föl- jande. Köparens kontraktsbrott med åtföljande hävning påverkar i regel inte mäklarens rätt till provision. Mäklaren bär, brukar det sägas, avslutsrisken men inte fullgö- relserisken. Det betyder att mäklaren normalt har rätt till provision redan när det finns ett definitivt bindande köpekontrakt.1 Mäklaren hade med andra ord rätt till provision för det första köpet, det som hävdes. Det är parterna för övrigt helt överens om. Frågan är om han även hade rätt till provision för omförsäljningen. Traditionellt har det ansetts att en mäklare har rätt till ytterligare en provision om han förmedlar fastigheten till en ny köpare efter en hävning av det första köpet. I rättsfallet NJA 2010 s. 58 (p. 12-13) uttalade HD dock följande. ” … mäklaren [har normalt] rätt till provision även om uppdragsgivaren och dennes motpart avtalat att en överlåtelse ska kunna hävas vid kontraktsbrott … Det anförda innebär inte att en mäklare utan vidare ska vara berättigad till ännu en provision vid omförsäljning efter hävning av den första överlåtelsen.” Situationen med provision vid omförsäljning var inte aktuell i rättsfallet, men HD ansåg ändå att frågan var så pass viktig att den ägnades det ovan citerade utta- landet. Samtidigt gav HD inte några ledtrådar till hur uttalandet skulle förstås: när har en mäklare rätt till provision vid en omförsäljning och när har han det inte?