Statliga initiativ. Detta avsnitt innehåller en genomgång av olika statliga initiativ som nyligen avslutats eller pågår och som berör frågor som rör förhållandena mellan parterna på arbetsmarknaden.
Statliga initiativ. Detta avsnitt innehåller en genomgång av olika statliga initiativ som nyligen avslutats eller pågår och som berör frågor som rör förhållandena mellan parterna på arbetsmarknaden. Den parlamentariska situationen i Sverige gör att regeringen har svårt att få majoritet för sina förslag. Detta kommer sannolikt att medföra att relativt få förslag kommer att läggas fram för riksdagen. För att nyanlända snabbare ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden har regeringen inlett samtal med arbetsmarknadens parter om en förbättrad etablering av nyanlända, det så kallade snabbspåret. Ett syfte med dessa samtal är att åstadkomma snabbare vägar in på arbetsmark- naden för nyanlända som utbildning eller yrkeserfarenhet som efterfrågas i Sverige. Målet med snabbspåret är att fler nyanlända ska erbjudas arbete samtidigt som arbetsgivare i branscher där det råder brist på arbetskraft ska få hjälp med att hitta arbetskraft. Under förut- sättning att åtgärderna genomförs i samförstånd mellan parterna bör förslagen kunna fylla en funktion på arbetsmarknaden. Villkoren för utländsk arbetskraft som är tillfälligt verksamma i Sverige är och har varit före- mål för flera statliga utredningar. Utstationeringskommittén arbetar sedan 2012 med uppdrag att se över hur Laval-lagstiftningen kan förändras för att stärka kollektivavtalets ställning i utstationeringssituationer (SOU 2015:83). En annan utredning har haft i uppgift att lämna förslag på hur tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet ska införas i Sverige (SOU 2015:13 och 2015:38). Avsikten med förslagen är att skapa ett bättre skydd åt utstationerade arbetstagare och att undanröja onödiga hinder för utstationering. Vidare föreslås införande av ett huvudentreprenörsansvar inom bygg- och anläggningssektorn. Regeringens ambition är även att försöka få till stånd förändringar i EU-regleringen genom förändringar i EU- fördraget. Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Utredning- ens ambition har varit att föreslå regelförändringar som ska hjälpa sjukskrivna att komma åter i arbete, rättvisare socialförsäkringar och en hållbar sjukförsäkring. Kring a-kassan har utred- ningen funnit en bred parlamentarisk samsyn i ett antal frågor som kanske kan bidra till att skapa en långsiktigt hållbar försäkring. Under vårriksdagen 2015 beslutade riksdagen att höja ersättningsnivån i a-kassan och att ambitionen är att flertalet löntagare på sikt ska få 80% i ersättning under arbetslöshet. Innan n...
Statliga initiativ. Detta avsnitt innehåller en genomgång av olika statliga initiativ som nyligen avslutats eller pågår och som berör frågor som rör förhållandena mellan parterna på arbetsmarknaden. Den parlamentariska situationen i Sverige gör att regeringen har svårt att få majoritet för sina förslag. Detta kommer sannolikt att medföra att relativt få förslag kommer att läggas fram för riksdagen. För att nyanlända snabbare ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden har de s.k. snabbspåren etablerats. Syfte med snabbspåren är att åstadkomma snabbare vägar in på arbetsmarknaden för nyanlända som har utbildning eller yrkeserfarenhet som efterfrågas i Sverige, samtidigt som arbetsgivare i branscher där det råder brist på arbetskraft ska få hjälp med att hitta arbets- kraft. Resultatet av insatserna går ännu inte att bedöma. Villkoren för utländsk arbetskraft som är tillfälligt verksamma i Sverige är och har varit före- mål för flera statliga utredningar. Regeringens ambition är alltjämt att skapa ett bättre skydd åt utstationerade arbetstagare och att undanröja onödiga hinder för utstationering. Regering- ens ambition är även att försöka få till stånd förändringar i EU-regleringen genom föränd- ringar i EU-fördraget. Regelverket kring upphandling och hur det offentliga ska kunna ställa krav på rimliga arbets- villkor har utretts och regeringens ambition är att beslut ska tas i riksdagen så att nya regler kan tillämpas från 1 januari 2017. Avsikten är att krav på arbetsrättsliga kontraktsvillkor ska ställas av upphandlade myndigheter för att säkerställa att arbetstagare får skäliga löne- och an- ställningsvillkor.