Studie- och yrkesvägledning exempelklausuler

Studie- och yrkesvägledning. Leverantören ska tillhandahålla oberoende studie- och yrkesvägledning som ska anpassas efter elevernas behov. Under pågående studier ges vägledning av Leverantören. Leverantören ska erbjuda professionell studie- och yrkesvägledning. Vid personalförändringar ska överföring av kunskap om rutiner säkerställas.
Sample 1Sample 2
Law Insider
+
Microsoft® Word Add-in

Get the Official Word Add-in

Open in AppSource
Add to Word Now
Studie- och yrkesvägledning. Leverantören ska tillhandahålla oberoende studie- och yrkesvägledning som ska anpassas efter elevernas behov, dock med minst en heltidstjänst per 800 elever. Studie- och yrkesvägledning inför studier ges av Uppdragsgivaren medan vägledning under pågående studier ska göras av aktuell Leverantör. Den av företaget anställda studie-och yrkesvägledaren ska ha en examen från studie och yrkesvägledarprogrammet. Leverantören ska erbjuda professionell studie- och yrkesvägledning, som är väl förtrogen med vuxenutbildning i enlighet med skollagen 2 kapitlet 29 och 30 §§. Studie – och yrkesvägledaren ska finnas tillgänglig för eleverna på drop-in tider och bokade vägledarsamtal. Hos Leverantören ska eleverna få information och hjälp med: • Elevens individuella studieplan, ISP • CSN • Arbetsmarknadskunskap • Validering av utländska betyg via UHR • Oberoende vägledning till vidare studier • Ansökan till vidare studier via webben. Studie- och yrkesvägledaren ska samarbeta med: • Uppdragsgivarens vägledare • Leverantörens egen organisation för stöd av elever med särskilda behov • Leverantörens lärare. Studievägledningen ska bedrivas i enlighet med Skolverkets Allmänna råd SKOLFS 2013:180. Två gånger per år ska en förteckning över studie- och yrkesvägledare med namn, utbildning och yrkeserfarenhet tillställas Uppdragsgivaren.
Sample 1
Studie- och yrkesvägledning. Beskriv hur skolan planerar att arbeta så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildning och yrkesverksamhet tillgodoses. En SYV kommer anställas på skolan redan första året. SYV:ens roll kommer ansvara för alla elevers rätt till information och vägledning inför framtida utbildning och yrkesverksamhet redan år 1 då behovet är något längre. Fokus kommer läggas på vägledning främst från åk 3 men det ska finnas en röd tråd och uppföljning redan från åk 1 för att informera och vägleda eleverna på deras väg mot det framtida yrket eller vidare studier.
Sample 1
Studie- och yrkesvägledning. Beskriv hur arbetet ska ske med att tillgodose elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildning och yrkesverksamhet. Elevens utveckling mot målen Beskriv hur sökanden kommer att arbeta med elever i behov av stöd i form av extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen och särskilt stöd. Av beskrivningen ska framgå - hur extra anpassningar kommer ske inom distansundervisningen. - när och hur behov av särskilt stöd ska utredas och på vilket sätt elevhälsan kommer involveras i arbetet.
Sample 1
Studie- och yrkesvägledning. Leverantören ska tillhandahålla oberoende studie- och yrkesvägledning som ska anpassas efter elevernas behov, dock minst en heltidstjänst per 500 elever. Studie- och yrkesvägledning inför studier ges av varje deltagande kommun medan vägledning under pågående studier ska göras av aktuell Leverantören. Den av företaget anställda studie-och yrkesvägledaren ska ha en examen från studie- och yrkesvägledarprogrammet. Leverantören ska erbjuda professionell studie- och yrkesvägledning, som är väl förtrogen med vuxenutbildning i enlighet med skollagen 2 kapitlet § 29 och 30.
Sample 1
Studie- och yrkesvägledning. Beskriv hur skolan planerar att arbeta så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildning och yrkesverksamhet tillgodoses. Mentorsrollen inom Real Global innefattar, på ett övergripande plan, studiecoachning med ett tydligt framtidsfokus. Alla elever skall ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. De elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås skall dessutom ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling, Här har mentorerna en viktig roll att fylla. Eftersom alla gymnasieskolans utbildningar — på ett eller annat sätt — har som mål att förbereda och rusta eleverna inför ett kommande yrkesliv förändras mentorernas fokus under elevernas gymnasieår utifrån elevernas utveckling. Ett exempel på hur denna anpassning kan ta sig i uttryck är att studiecoachningen i början av utbildningen rör sådant som stödjer elevernas måluppfyllelse, exempelvis handledning i studieteknik och hjälp med att formulera individuella målbilder kring vad utbildningen skall leda fram till. En viktig del i mentorskapet är dessutom att hjälpa eleverna identifiera sina personliga styrkor och att tidigt i utbildningen få dem att uppleva framgång. Senare i utbildningen, när eleverna erövrat de verktyg de behöver för att lyckas med sina studier blir mentorsrollen mer riktad mot coachning inför kommande studier.. Utöver mentorns generella stöd kring målbilder och studier erbjuder vi alla våra elever studie‐ och yrkesvägledning i form av en SYV som mer specifikt vägleder eleverna i frågor som rör olika utbildningsmöjligheter, yrkesval och särskilda behörigheter o.s.v. i enlighet med de föreskrifter som finns i skollagen. Enhetsnivå:‐ Xxxxxx exempelvis mentorerna i frågor gällande utbildningsväsendet. ‐ Ansvara för utbildningsmaterial och undervisningsinsatser för hela elevgrupper. Individnivå:‐ Information inför valsituationer.‐ Delta vid föräldramöten inför valsituationer som kan påverka framtida studier så som indivuella val.‐ Vägledande samtal inför val inom och utanför skolan.
Sample 1
Studie- och yrkesvägledning. 🗹Skolenheten kommer att erbjuda eleverna i grundskolan Studie- och yrkesvägledning (SYV) så att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses enligt 2 kap 29-30 §§ skollagen. Ansökningsid: Gr 2013/32849
Sample 1
Studie- och yrkesvägledning. Beskriv hur skolan planerar att arbeta så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildning och yrkesverksamhet tillgodoses. Redogörelsen ska avse samtliga årskurser som ansökan avser. Alla skolans elever i alla årskurser (från åk 4 till 9) har tillgång till studie‐ och yrkesvägledning genom SYV. Undervisningsprojekt som integrerar studie‐ och yrkesvägledning förekommer regelbundet i alla årskurser i olika ämnen och ibland i ämnesövergripande samprojekt för att förbereda eleven för kommande studier, yrkesliv och så småningom yrkesval. I regel är ämnet Samhällskunskap det sammanhållande ämnet för studie‐ och yrkesvägledning. Skolans SYV, som till stora delar utgår från elevernas behov, är bl.a. delaktig i förberedelserna inför elevernas PRAO i åk 8/9. Kontakt, information och rådgivning inför kommande gymnasieval intensifieras under åk 8 och 9 och är både en integrerad del i undervisning och ligger även delvis utanför reguljär undervisningstid (där även vårdnadshavarna deltar). Här ger skolans SYV både information och rådgivning både i grupp (klassvis/årskursvis) och individuellt. SYV informerar även elever och vårdnadshavare om språkval inför åk 6 och regelverk kring mertivärde etc. Vår SYV svarar för att skolan har ett väl utvecklat samarbete med såväl stadens gymnasieskolor som det lokala näringslivet.
Sample 1
Studie- och yrkesvägledning. UBA ska tillhandahålla oberoende studie- och yrkesvägledning som ska anpassas efter elevernas behov. Under pågående studier ges vägledning av UBA. En heltidsanställd studie-och yrkesvägledare får ansvara för högst 600 elever per skolenhet eller i undantagsfall ansvara för högst två Skolenheter med sammanlagt maximalt 500 elever/enhet. Studie- och yrkesvägledaren på skolenheten ska: ● erbjuda studie- och yrkesvägledning i enlighet med skollag, läroplan, Skolverkets allmänna råd och annan författning gällande studie- och yrkesvägledning. ● objektivt vägleda eleven mot hela det utbildningsutbud som erbjuds elever inom Vux Norrort eller i förekommande fall till andra skolformer. ● delta i de adekvata nätverk som anordnas. ● informera och vägleda kontinuerligt och schemalagt. Tjänsten som studie- och yrkesvägledare får inte levereras av underleverantör.
Sample 1

Related to Studie- och yrkesvägledning

  • STYRELSE OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Xxxxx-Xxx Xxxxxxxxx, f 1946, Styrelseordförande Xxxxx-Xxx Xxxxxxxxx är civilingenjör inom elektronik från Lunds Tekniska Högskola. Han har under många år varit anställd vid Electroluxkoncernen i Malmö, innan han 1988 grundade företaget Xperi AB i Lund vars verksamhet var inriktad mot utveckling och tillverkning av elektronikbaserade produkter bl.a. inom medicin-teknik. Företaget förvärvades år 2002 av Note AB. Xxxxx-Xxx har varit VD och koncernchef för Note AB. Aktieinnehav: 1 049 975 aktier privat och genom kapitalförsäkring Xxxx Xxxxxxxx, f 1967, vice styrelseordförande Xxxx Xxxxxxxx har läst ekonomi för entreprenörer vid Lunds Universitet 1995-1997. Xxxx har varit entreprenör i olika konstellationer sedan 1988. 2002 köpte Xxxx xxxx första aktier i MedicPen AB. 2003 ökade Xxxx sitt engagemang i MedicPen AB inför bolagets första emission, och har därefter på konsultbasis arbetat i MedicPen AB. Aktieinnehav: 2 122 000 aktier privat och genom kapitalförsäkring Xxx Xxxxxxx, f 1948, styrelseledamot Xxx Xxxxxxx har en lång och bred erfarenhet av medicinsk teknik med över 35 år i branschen. Tidigare ägare och VD för Dan-Sjö Medical AB som var det marknadsledande företaget inom utrustning för anestesi, intensivvård och neonatal intensivvård i Sverige. Dan-Sjö Medical AB förvärvades 2004 av GE Healthcare AB. Sjöberg är idag VD och majoritetsägare av LPS Medical AB och majoritetsägare i LPOS Förvaltning AB. Xxxxxxx är också styrelseordförande i dessa företag samt Ängelholms Näringsliv AB. Han är också styrelseledamot i Sensodetect AB, Xxxxxxxxxx AB och Expertmaker AB. Därutöver är Xxxxxxx verksam som affärsängel och mentor inom Connect Skåne Aktieinnehav: 0 aktier Xxxxxxxx Xxxxxx, f 1969, VD och styrelseledamot Xxxxxxxx har varit entreprenör sedan 1987 och med framgång drivit företag tidigare. Xxxxxxxx Xxxxxx har arbetat som VD i National Plast AB sedan 1994 samt VPAB 1996-2001. Grundare till MedicPen AB 1999. Har sedan 2003 arbetat med MedicPen AB på heltid. Bakgrunden är en teknisk utbildning men Xxxxxxxx har även läst ekonomi och marknadsföring. Sitter med i Hälsoteknikföreningens styrelse sedan 2005. Aktieinnehav: 2 951 462 aktier Kontorsadress till styrelseledamöter och ledande befattningshavare Samtliga styrelseledamöter kan nås via Bolagets kontor: MedicPen AB (publ), Xxxxxxxxx 00, S-302 43 Halmstad, Sweden Tel: +46 (0)00-000 000, Fax: +46 (0)00-000 000, E-mail: xxxx@xxxxxxxx.xxx Revisor Xxxxx Xxxxxxxx, f 1963, Auktoriserad revisor Öhrlings PricewaterhouseCoopers

  • Förberedelse- och avslutningsarbete Som övertid räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens uppgifter.

  • Kostnadsfördelning Huvudmannen svarar för alla arbeten och kostnader för den allmänna anläggningen. Fastighetsägaren svarar för alla arbeten och kostnader för VA-installationen. Anordning som behövs endast för en eller några få fastigheter, t.ex. anordning för tryckstegring av vatten eller pumpning av avloppsvatten, bekostas av vederbörande fastighetsägare om inte huvudmannen bestämt annat.

  • Godkännande av dagordning Val av en eller två justeringsmän

  • ERSÄTTNINGAR OCH KOSTNADSANSVAR Nedanstående förutsättningar avseende ekonomi gäller för år 2022 och kan genom politiskt beslut, komma att ändras i enlighet med § 5 i Kontraktet. Sådan ändring sker i regel en gång per år.

  • STYRELSE, LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE OCH REVISOR 18 ÖVRIGA UPPLYSNINGAR 21 AKTIEKAPITAL OCH ÄGARFÖRHÅLLANDEN 22 FINANSIELL ÖVERSIKT 23 KOMMENTARER TILL DEN FINANSIELLA UTVECKLINGEN 30 LEGALA FRÅGOR OCH KOMPLETTERANDE INFORMATION 31 SKATTEFRÅGOR I SVERIGE 32 BOLAGSORDNING 33 1 ADRESSER 34

  • Ansvarsfördelning Parterna beslutar självständigt i genomförandet av sina respektive anläggningar enligt § 5 om det inte påverkar förutsättningarna för hela projektet. För övrigt gäller följande:

  • Arbetstidsförkortning 1. Förkortningen av arbetstiden gäller de arbetstidsformer vars ordinarie arbetstid är 40 timmar per vecka. Normalt är sådana arbetstidsformer dagsarbete, tvåskiftsarbete och kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete. Därutöver förutsätts att arbetstagaren har en semester på högst 30 vardagar och att hans eller hennes arbetstid per år i övrigt endast förkortas av kyrkliga helger, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen och första maj. 2. Ledighet ges under kalenderåret för utförda ordinarie arbetsdagar enligt följande: minst 18 1 36 2 53 3 70 4 87 5 104 6 121 7 138 8 155 9 172 10 189 11 206 12,5 Som utförda ordinarie arbetsdagar räknas även de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som infaller under arbetstagarens sjukdomstid och som arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid för eller lön för förlossningsledighet för och utbildningstid till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet. På samma sätt jämställs med ordinarie arbetsdagar den tid som används till kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens möten och till möten som ordnas av nämnder eller andra bestående organ som tillsatts av dem, för Industrifackets förbundsfullmäktiges eller förbundskommittéers möten och den tid som, med de förutsättningar som avtalats om i kollektivavtalet, använts till möten för valnämnder eller -kommittéer som tillsatts för statliga val, 50- och 60-årsdagar, eget bröllop, nära anhörigs begravning, uppbåd, repetitionsövningar samt ledighet som orsakats av vård av sjukt barn. Om ledigheten som ska beviljas ingår i den ovan nämnda tiden som ackumulerar antalet ordinarie arbetsdagar, anses den lediga dagen vara förbrukad. För en dylik ledig dag betalas ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten. En sjuk arbetstagare får inte beordras på skiftledighet. Ifall skiftledigheterna samtidigt ges till hela avdelningen, produktionslinjen eller arbetsskiftet, förbrukas dock skiftledigheterna. Skiftledigheterna förbrukas också om arbetstagaren meddelats om skiftledigheterna innan han eller hon insjuknat. Av arbetstidsförkortningen avdras övriga än under punkt 1 nämnda årliga avtals- eller praxisbaserade semesterarrangemang som förkortar arbetstiden eller årligen regelbundet återkommande extra lediga dagar. 3. Ledig tid som intjänats under kalenderåret ska ges arbetstagaren senast före utgången av kalenderåret, eller ifall det inte är möjligt före utgången av april nästa år, om man inte lokalt kommer överens om annat. Ledigheten ges vid den tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Om ledigheten beviljas samtliga arbetstagare eller arbetsavdelningar samtidigt iakttas anmälningstiden på två veckor. Det avgörs på företagsnivån på vilket sätt ledighet ges. Skiftledighet kan med tanke på drifttiderna förverkligas i företagen bl.a. på följande vis: a) genom att ge en arbetsdag ledigt, b) genom att ge två eller flera arbetsdagar ledigt i sänder, c) genom att ge mellandagen eller mellandagarna i söckenhelgsveckor ledigt, d) genom att ge lediga dagar enligt produktionssituationen till exempel under sommaren. Ledighet ges minst ett arbetsskift åt gången, om inte annat avtalas lokalt. 4. Åt arbetstagaren betalas en ersättning för ledigheten enligt den genomsnittliga timförtjänsten. Ersättningen betalas i samband med lönebetalning för den lönebetalningsperiod inom vilken ledigheten tas. Ifall arbetstagarens antal arbetsdagar som inverkar på skiftledigheterna vid utgången av kalenderåret är 9–17 eller 27–35 ” 43–52 ” 61–69 ” 79–86 ” 95–103 ” 113–120 ” 130–137 ” 147–154 ” 164–172 ” 181–188 ” 198–205 ” betalas till honom eller henne på följande lönebetalningsdag hälften av lönen för en skiftledighet. Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och den intjänade ledigheten inte fram till denna tidpunkt har getts, betalas till arbetstagaren lön som motsvarar den intjänade ledigheten i enlighet med den genomsnittliga timförtjänsten. Om arbetstagaren då anställningsförhållandet upphör har getts för mycket ledighet, får arbetsgivaren från arbetstagarens slutlön innehålla den summa som motsvarar denna ledighet. 5. I de arbetstidsformer som avses i den här paragrafen ersätts arbete som överskrider arbetstiden per vecka i den aktuella arbetsveckans arbetstidsschema i enlighet med vad man har avtalat om angående övertidsarbete per vecka i kollektivavtalet. 6. Vid fastställandet av semesterns längd anses såsom dagar jämställda med dagar i arbete även de dagar under vilka arbetstagaren varit förhindrad att utföra arbete på grund av att han eller hon har tagit ut ledigheter i enlighet med denna paragraf. 7. Med arbetstagaren kan även avtalas om att ledighet inte tas ut. För arbete som har utförts på en ledig dag betalas till arbetstagaren enkel lön.

  • NATURSKADA OCH DAMMGENOMBROTT Den sammanlagda ersättningen för egendom, avbrott, hyresförlust, extrakostnad och röjning är begränsad till • SEK 5 000 000 per skadetillfälle vid skada genom jordskred, jordras, bergras, lavin, jordskalv, genombrott av damm för magasinering av vatten såsom vattenmagasin vid vattenverk, kvarn- eller branddamm • SEK 1 000 000 per skadetillfälle vid skada genom skyfall, snösmältning, stigande hav, sjö eller vattendrag när vatten strömmar från markytan direkt in i byggnad eller inomhus tränger upp ur avloppsledning.

  • Avgifter och kostnader Kredittagaren är skyldig att utöver ränta betala särskild avgift till Kreditgivaren som ersättning för de kostnader Kreditgivaren har för krediten. De särskilda avgifter som för närvarande gäller och som kontohavaren ska betala till Kreditgivaren finns angivna i Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation (SEKKI) eller kredithandlingar i övrigt. Kreditgivaren får när som helst under kredittiden besluta om höjning av särskild avgift eller införa ny avgift i den mån Kreditgivarens kostnader ökat för den åtgärd som avgiften är avsedd att täcka. Kredittagare ska även vara skyldig att till Kreditgivaren betala andra avgifter än sådana som förorsakats av Kreditgivarens kostnader för krediten som sådan. Sådana avgifter utgår med de belopp och enligt de grunder i övrigt som Kreditgivaren vid varje tid allmänt tillämpar och utgörs exempelvis av påminnelseavgift. Kreditgivaren lämnar på begäran upplysningar om gällande avgifter. Kreditgivaren får således när som helst under löptiden besluta om ändring av avgifter enligt detta stycke. Vid försenad betalning och vid inbetalning med ett lägre belopp än det som framgår av beviljad kreditansökan debiteras en påminnelseavgift. Vid beviljad ansökan om ändrad kreditgräns debiteras en kreditgränsändringsavgift. Vid utbetalning av begärt uttag debiteras en uttagsavgift. Kredittagaren ska även, om Kreditgivaren begär det, ersätta Xxxxxxxxxxxxxx kostnad för att återbetala Kredittagarens felaktiga betalningar. Som felaktig betalning räknas även inbetalning med ett belopp som överstiger aktuell skuld. Aktuella avgifter framgår av Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation (SEKKI). Kredittagaren ska även ersätta Kreditgivarens kostnader för att bevaka och driva in Kreditgivarens fordran. Kreditgivaren äger rätt att dagligen kapitalisera avgifter och kostnader enligt detta stycke.