Kostnader som inte ersätts eget arbete, förlorad inkomst, resor, uppehälle eller andra kostnader för dig eller annan försäkrad • merkostnad som uppstår genom att du anlitar flera ombud eller byter ombud. • ersättning till skiljemän • verkställighet av dom, beslut eller avtal • dina advokatkostnader, om skadestånd till dig får anses innefatta kompensation för dessa.
Rörelsens kostnader Xxxxxxx och förnödenheter -6 258 -2 325 -13 104 -18 210 Personalkostnader -3 267 -2 087 -9 928 -8 925 Övriga externa kostnader -2 598 -1 762 -6 099 -9 443 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -130 -564 -2 334 -2 171 Övriga rörelsekostnader -76 -6 -305 -30 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 1 1 2 1 Räntekostnader och liknande resultatposter -350 -140 -1 153 -847
Giltighetsområde Försäkringen gäller inom Norden på försäkringstagarens ordinarie kontor eller garage för försäkrat fordon.
Fredsplikt Förhandlingar under avtalsperioden enligt denna överenskommelse ska föras under fredsplikt.
Ekonomiska konsekvenser Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser.
Fastighetsinventarier Skadan värderas enligt de regler som finns angivna för installationer i A.41.1. Återställs inte den skadade egendomen inom 2 år, värderas skadan till skillnaden mellan egendomens dagsvärde* omedelbart före och omedelbart efter skadan.
Styrelsens arbetsformer Samtliga ledamöter är valda till nästa årsstämma. En styrelseledamot äger rätt att när som helst frånträda sitt uppdrag. • Styrelsens arbete följer styrelsens fastställda arbetsordning. Verkställande direktörens arbete regleras genom instruktioner för VD. Såväl arbetsordning som instruktioner fastställs årligen av Bolagets styrelse. • Frågor som rör revisions- och ersättningsfrågor beslutas direkt av Bolagets styrelse. • Bolaget är inte skyldigt att följa svensk kod för bolagsstyrning och har heller inte frivilligt förpliktigat sig att följa denna.
Konsekvenser Mängden farligt gods som transporteras i kommunen har ökat jämfört med nollalternativet, främst på grund av utbyggnaden av Norviks hamn. I planförslaget ingår att farligt gods även ska köras på järnvägen, vilket måste beaktas i framtida planläggning. På Östersjön transporteras och hanteras stora mängder farligt gods, såsom olja och LNG. Antalet transporter ökar och hamnanläggningarna i länderna runt Östersjön utvidgas efterhand. En olycka med farligt gods kan ge upphov till risk för allmänhet som uppehåller sig i närheten av olyckan. Olyckor med farligt gods kan också leda till utsläpp av farliga ämnen i naturen, exempelvis till luft, mark och vatten, vilken kan få mer eller mindre allvarliga följder för naturen och för människors hälsa. Kapacitetshöjning av vägar och järnvägar kan innebära att flera transporter sker vilket innebär att större mängder farligt gods transporteras i kommunen. Kapacitetshöjningen kan innebära att robusthet ökar och att förnyelsen innebär införande av högre säkerhetskrav och anordningar i samband med ombyggnationen. Utvecklingen av nya bostäder på sträckan Nynäshamn–Ösmo kan medföra att fler människor kan komma att bo i närheten av miljöfarliga verksamheter i verksamhetsområdet. Ett nytt verksamhetsområde planeras sydost om trafikplats Segersäng invid väg 73, som ger möjlighet för flerarbetsplatser. Liknande konflikt mellan bostäder och verksamheter finns även i Segersäng. Föroreningar kan innebära risk för påverkan på människors hälsa och miljön. Vid en önskad utveckling eller ändrad markanvändning inom ett förorenat eller potentiellt förorenat område ska föroreningarnas innehåll och omfattning utreda så att området kan saneras om det behövs. Naturvårdsverket anger generella riktvärden för förorenad mark som ger skydd mot hälso- och miljöeffekter vid flertalet förorenade områden i Sverige. Vid bebyggelse i områden där risk finns för föroreningar i marken föregås bygget alltid av miljötekniska markundersökningar samt hydrologiska (grundvatten) undersökningar. Eventuella efterbehandlingsåtgärder genomförs alltid före byggstart. Planförslaget innebär en utveckling av nya verksamhetsområden och det möjliggör att nya anläggningar för miljöfarliga verksamheter kan tillkomma inom kommunen. Det går inte att genomföra en generell bedömning för vilken risk detta innebär jämfört med ett nollalternativ, eftersom risken bland annat beror på aktuell verksamhets placering, kravnivå och produktion. En riskbedömning ska genomföras i enskild miljöprövning enligt miljöbalken i det aktuella fallen. Sammanfattningsvis bedöms planförslaget medföra små negativa konsekvenser med avseende på risk för hälsa och säkerhet.
Kollektivavtal söckenhelgerna samt midsommar- och julafton veckoarbetstiden till dessa mängder under kalenderåret. Semesterdagar kan inte användas till utjämning av arbetstiden. Arbetstidsutjämningen förverkligas genom att ge ledigheten så att arbetstiden under en period av högst ett kalenderår utjämnas till ovan nämnda genomsnitt förutsatt att man för arbetet ifråga uppgjort ett arbetstidstutjämningsschema för minst det tid under vilken den ordinarie arbetstiden utjämnas till genomsnittet. Arbetstidsutjämningssystemet är till sin natur kollektivt och gäller den tid under vilken arbetstidsformen för arbetspunkten, avdelningen eller arbetsplatsen i fråga i allmänhet är dag- eller tvåskiftsarbete. Vid övergång till annan arbetstidsform, exempelvis treskiftsarbete, fastställs arbetstiden efter övergången enligt reglerna för arbetstidsformen i fråga. Arbetsgivaren bör före ovan avsedda arbetstidsarrangemang verkställs, förhandla med tjänstemännens representanter. Vid förhandlingarna bör hänsyn tas till arten av arbetsplatsens tjänstemannauppgifter, säkrandet av drifts- och servicetiderna, övriga personalgruppers arbetstidsarrangemang samt motsvarande faktorer. Efter förhandlingarna meddelar arbetsgivaren tjänstemännen om det system enligt vilket man fastställt det tillämpade förfaringssättet. Exempel 1 För tjänstemän som året om arbetar i dag- och tvåskiftsarbete och som är berättigade till 30 dagars semester, bildas ovan nämnda årsarbetstid enligt följande: - tidsperioden under vilken arbete skall utföras i dag-/tvåskiftsarbete 365 kalenderdagar - samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. ./. 365 dagar ./. 7 dagar/vecka gör 52,14 veckor - tjänstemännen är under denna tid på semester 5 veckor - det verkliga antalet arbetsveckor 47,14 veckor Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 47,14 veckor x 36,4 h/vecka, dvs. 1716 h, vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 214 arbetsskift. Exempel 2 Ifall arbete utförs endast under en del av året beräknas den i kollektivavtalet avtalade genomsnittliga veckoarbetstidens fullbordande på följande sätt: - tidsperioden under vilken arbete skall utföras i dag-/tvåskiftsarbete 196 kalenderdagar - samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. Kollektivavtal 20 ./. 196 dagar ./. 7 dagar/vecka gör 28 veckor - tjänstemännen är under denna tid på semester 3 veckor - det verkliga antalet arbetsveckor 25 veckor Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 25 veckor x 36,4 h/vecka, dvs. 910 h, vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 114 arbetsskift. Ifall det i ovan beskrivna exempel 1 och 2 avsedda tidsperioder för enskild tjänstemans del ingår längre frånvaron utan lön, såsom exempelvis långvarig arbetsoförmåga utan lön, faderskapsledighet, alterneringsledighet, studieledighet eller motsvarande beaktas denna tid, på samma sätt som semestern, som en faktor som reducerar arbetsveckorna.
Protokoll Vid styrelsens sammanträden ska protokoll föras. Protokollet ska undertecknas eller justeras av ordföranden och en ytterligare ledamot som styrelsen utser. Tid för sammanträdet, vilka som närvarat samt vilka beslut som fattats ska anges i protokollet. Styrelseledamöterna har rätt att få avvikande mening antecknad i protokollet. Protokollen ska föras i nummerföljd och förvaras på betryggande sätt.
