TLV exempelklausuler

TLV. För att uppnå syftet med prisjämförelsetjänsten – att öka möjligheten för allmänheten att få en bild av prisnivåer inom tandvården och möjliggöra jämförelser mellan olika tandvårdsmottagningar – är det angeläget att medborgarna får kännedom om tjänsten. Det är också angeläget att TLV har beredskap för att hantera frågor från både allmänhet och tandvårdsmottagningar under lanseringsperioden. Detta kommer att kräva personella resurser utöver de som idag finns tillgängliga på TLV (se vidare avsnitt 5.1). Utöver lanseringsarbetet kommer prisjämförelsetjänsten att kräva arbete för TLV med löpande administration, drift, underhåll och vidareutveckling av prisjämförelsetjänsten, vilket även det medför ökade kostnader för TLV. I proposition 2016/17:153 (sidan 46) anges att de löpande förvaltningskostnaderna kommer att ligga i nivå med den tidigare prisjämförelsetjänsten på 0000.xx. Denna prisjämförelsetjänst, som förvaltades av Stockholms läns landsting, finansierades med 1,9 miljoner kronor årligen av staten.22 TLV gör ingen annan bedömning rörande kostnad avseende TLV:s del av ansvaret och behovet av löpande administration, drift, underhåll och vidareutveckling av tjänsten xxxxxxxxxxxxxx.xx.

Related to TLV

  • Uppdragets utförande Hälso- och sjukvården i Skåne utgår från en patientcentrerad hälso- och sjukvård. I Patientsäkerhetslagen (2010:659) samt i Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) tydliggörs Leverantörens ansvar att bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete. I Hälso- och sjukvårdslagen ges direktiv om hur vården ska utvecklas, säkras och organiseras. ”Inom hälso- och sjukvården skall kvalitet i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras” (HSL). ”Ledningen av hälso- och sjukvård skall vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet” (HSL). I Patientdatalagen och HSLF-FS2016:40 anges att det i ledningssystemet ska finnas en informationssäkerhetspolicy. Samstämmighet ska finnas med Uppdragsgivares ledningssystem.

  • Semesterlön Semesterersättning M M Mom 4:1 Semesterlönen utgörs av den på semestertiden belöpande aktuella månadslönen och semestertillägg enligt nedan. För tjänsteman avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen. Semestertillägg för varje betald semesterdag utgör ▪ 0,8 % av tjänstemannens vid semestertillfället aktuella månadslön. Med månadslön avses i detta sammanhang fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift-, jour-, beredskaps-, övertids- och restidstillägg, garanterad minimiprovision eller liknande). Beträffande ändrad sysselsättningsgrad – se mom 4:4. ▪ 0,5 % av summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret. Med rörlig lönedel avses i detta sammanhang ▪ provision, bonus eller liknande rörliga lönedelar ▪ premielön ▪ skift , jour , beredskaps och ob ersättning eller liknande rörlig lönedel i den mån den inte inräknats i månadslönen. Till ”summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret” skall för varje kalenderdag (hel eller delvis) med semesterlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar. Denna genomsnittliga dagsinkomst beräknas genom att under intjänandeåret utbetald rörlig lönedel divideras med antalet anställningsdagar (definierat enligt 7 § semesterlagen) exklusive semesterledighetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlönegrundande frånvaro under intjänandeåret. Beträffande skift-, jour-, beredskaps- och ob ersättning eller liknande gäller att sådan ersättning ej skall medtas i ovanstående genomsnittsberäkning om tjänste- mannen under intjänandeåret uppburit sådan ersättning under högst 60 kalender- dagar. Semestertillägget 0,5 % förutsätter att tjänstemannen har tjänat in full betald semester. Om så inte är fallet skall semestertillägget uppjusteras genom att 0,5 % multipliceras med det antal semesterdagar tjänstemannen är berättigad till enligt mom 3 och divideras med antalet betalda semesterdagar som tjänstemannen har intjänat. Med provision, bonus och liknande avses här sådana rörliga lönedelar som har direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats. Vad övertidsersättning, ersättning per överskjutande timme vid deltids-anställning och restidsersättning beträffar har divisorerna i § 6 mom 3:2 och 4:1 respektive § 7 mom 3 nedjusterats så att de inbegriper semesterlön. Mom 4:2 Semesterersättning beräknas som 4,6 % av den aktuella månadslönen per outtagen betald semesterdag jämte semestertillägg beräknat enligt mom 4:1. Semesterersättning för sparad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphörde. Beträffande ändrad sysselsätt- ningsgrad – se mom 4:4. Mom 4:3 För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från tjänstemannens aktuella månadslön med 4,6 % av månadslönen. Beträffande begreppet månadslön – se mom 4:1. Mom 4:4 Om tjänstemannen under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället skall den vid semestertillfället aktuella månadslönen propor- tioneras i förhållande till hans andel av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänandeåret. Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad skall vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt under det över- vägande antalet kalenderdagar av månaden. Beträffande begreppet månadslön – se mom 4:1. Mom 4:5 Vid utbetalning av semesterlön gäller följande: Huvudregel Semestertillägget om 0,8 % utbetalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med eller närmast efter semestern. Semestertillägget om 0,5 % utbetalas senast vid semesterårets slut. Undantag 1 Om tjänstemannens lön till väsentlig del består av rörlig lönedel har han rätt att vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med semestern få utbetalt à conto ett av arbetsgivaren uppskattat semestertillägg avseende den rörliga lönedelen. Arbetsgivaren skall senast vid semesterårets utgång utbetala det semestertillägg som kan återstå efter beräkning enligt mom 4:1. Undantag 2 Om överenskommelse träffas om att semesterår och intjänandeår skall sammanfalla kan arbetsgivaren utbetala s k resterande semesterlön avseende rörlig lönedel vid första ordinarie löneutbetalningstillfälle där ordinarie lönerutin kan tillämpas omedelbart efter semesterårets utgång.

  • Skyldighet att lämna upplysningar Du är skyldig att utan dröjsmål lämna handlingar och andra upplysningar som kan vara av betydelse för skaderegleringen till Europeiska ERV. Om du i bedrägligt syfte uppger, förtiger eller döljer något av betydelse för skadans bedömning, gäller inte försäkringen.

  • Övriga uppdrag Företag Position Xxxxxxxxxxxxx Xxxxxx AB Styrelseledamot Blaseiholmen Investment Group AB Styrelseledamot Blasieholmen Investment Group Equity AB Styrelseordförande Blasieholmen Investment Group Seed AB Styrelseordförande Diamyd Medical Aktiebolag Styrelseordförande Effnetplattformen AB Styrelseledamot Effnetplattformen Holding AB Styrelseledamot Enadiz AB Styrelseledamot Identity Devices Sweden Holding AB Styrelseledamot Ittot AB Styrelseledamot Naihsadrak AB Styrelseledamot Nenarg AB Styrelseledamot Oigres AB Styrelseledamot Opserc AB Styrelseledamot Pila Pharma AB Styrelseordförande Sallisac AB Styrelseledamot SaltX Technology Holding AB Styrelseordförande Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxx, född 1942, är Professor i onkologisk bioterapi vid Karo- linska Institutet sedan 1999. Xxxxxxxxx är Med.dr. från Karolinska Institutet i Stockholm, hedersordförande i styrelsen och medlem i Kanceras industriella råd. Mellstedt innehar specialistkompe- tens i allmän internmedicin, hematologi och allmän onkologi. Han var 1999–2010 föreståndare för Cancercentrum Karolinska, Karolinska Universitetsjukhuset. Professor Xxxxxxxxx har publice- rat 375 vetenskapliga artiklar och 140 översiktsartiklar. Invald i styrelsen 2010. Oberoende i förhållande till Bolaget och större ägare. Innehav: 1 972 600 aktier.

  • Kunders egendom Kunder tillhörig egendom som mottagits av försäkringstagaren för reparation, förvaring, bearbetning eller dylikt och som har direkt samband med den försäkrade verksamheten. I värdet av egendomen ingår även de eventuella kostnader som försäkringstagaren lagt ned på denna egendom.

  • Förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår Arbetsgivaren och enskild tjänsteman eller den lokala tjänstemannaparten kan överenskomma om förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår.

  • Förtida upphörande Om Uppdragsgivaren i enlighet med § 5 beslutar om ändringar i Xxxxxxx, och Leverantören inom 30- dagarsfristen skriftligen meddelar Uppdragsgivaren att Leverantören inte accepterar ändringarna i enlighet med § 5.1, upphör Avtalet automatiskt att gälla, dvs. utan föregående uppsägning, sex (6) månader efter utgången av 30-dagarsfristen. Under den återstående Avtalstiden ska Avtalet i dess lydelse före ändringarna äga tillämpning mellan Parterna. Vid förtida upphörande för Leverantör, enligt ovan, kan ny ansökan först prövas när innevarande avtal upphör att gälla. Avtalet kan också sägas upp av Parterna till upphörande före Avtalstidens utgång i enlighet med nedan. Uppsägning ska för att vara giltig ske skriftligen i enlighet med § 14 nedan.

  • Företagshälsovård Parterna är överens om att företagshälsovården utgör en betydelsefull resurs för företagen och dess anställda och att den skall utformas i samverkan och med en flexibilitet som motsvarar olika behov i de enskilda företagen. Härvid ska även de mindre företagens förutsättningar beaktas då behovet av företagsanpassade tjänster där är särskilt betydelsefullt. Företagshälsovården är också en mycket viktig resurs i rehabiliterings- arbetet, som enligt gällande lagstiftning ska ske i samverkan. Det är därför naturligt att företagshälsovården utnyttjas i det lokala arbetsmiljöarbetet. Företagshälsovårdens roll är främst förebyggande och företagshälso- vårdens uppgift kan därför vara att - medverka till att ta fram underlag för de beslut som krävs för arbets- miljö- och anpassningsbefrämjande samt rehabiliterande åtgärder i företaget, - följa de förhållanden som kan påverka de anställdas hälsotillstånd och arbetsanpassning, - delta vid skyddskommittémöten i förekommande fall, - ge råd och medverka till att ändamålsenliga samt sunda och säkra arbetsförhållanden skapas inte minst i samband med större förändringar i företaget. Härvid är det av vikt att företagshälsovården kan och ges möjlighet att medverka i ett tidigt skede samt - vara en resurs i rehabiliteringsarbetet. Det är viktigt att företagshälsovården upprätthåller en hög kvalitet. Arbetet ska därvid utövas i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

  • Överskjutande timmar vid deltid (mertid) Mom. 4:1 Om en deltidsanställd tjänsteman har utfört arbete utöver den för hans del- tidsanställning gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd (mertid), utges ersättning per överskjutande timme med Beträffande semesterlön, se § 4 mom. 4:1, anmärkning 3. Med månadslönen avses här tjänstemannens aktuella fasta kontanta månadslön. Med veckoarbetstid avses här den deltidsanställdes arbetstid per helgfri vecka, räknat i genomsnitt per månad. Vid beräkning av längden av överskjutande arbetstid medräknas endast fulla halvtimmar. Om mertidsarbetet har utförts såväl före som efter den för deltidsanställ- ningen gällande ordinarie arbetstiden viss dag skall de båda tidsperioderna sammanräknas. Mom. 4:2 Om mertidsarbete pågår före eller efter de klockslag som gäller beträffande den ordinarie dagliga arbetstidens förläggning för heltidsanställning i mot- svarande befattning vid företaget, utges övertidskompensation enligt mom. 1-3. Vid tillämpningen av divisorerna i mom. 3 skall tjänstemannens lön uppräk- nas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.

  • Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstiden Om tjänstemannen lämnar sin anställning före uppsägningstidens slut, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas. Skadeståndet är lägst det belopp som motsvarar tjänstemannens lön under den del av uppsägningstiden som tjänstemannen inte har iakttagit.