Teckningsoptioner Antalet teckningsoptioner uppgår till högst 293 213 stycken. Bolaget skall utfärda teckningsoptionsbevis ställda till viss man eller order, representerande en teckningsoption eller multiplar därav. Bolaget verkställer på begäran av innehavare av teckningsoption utbyte och växling av teckningsoptionsbevis. Bolagets styrelse skall äga rätt att fatta beslut om att teckningsoptionerna skall registreras av Euroclear i ett avstämningsregister enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument. För det fall sådant beslut inte fattats skall vad som stadgas i fjärde till sjunde stycket nedan inte gälla. För det fall sådant beslut fattats skall vad som stadgas i fjärde till sjätte stycket nedan gälla istället för vad som stadgas i andra stycket ovan. Innehavare av teckningsoption skall, efter det att beslut enligt föregående stycke fattats, på Bolagets anmaning vara skyldig att omedelbart till Bolaget eller Euroclear inlämna samtliga teckningsoptionsbevis representerande teckningsoptioner samt meddela Bolaget om erforderliga uppgifter om värdepapperskonto på vilket innehavarens teckningsoptioner skall registreras enligt nedan. Teckningsoptionerna skall registreras av Euroclear i ett avstämningsregister enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument, till följd varav inga fysiska värdepapper skall att utges. Teckningsoptionerna registreras för innehavares räkning på konto i Bolagets avstämningsregister. Registreringar avseende teckningsoptionerna till följd av åtgärder enligt punkt 5, 6, 7 och 11 nedan skall ombesörjas av Banken. Övriga registreringsåtgärder som avser kontot kan företas av Banken eller annat kontoförande institut. För det fall Xxxxxxxx styrelse fattat beslut enligt tredje stycket ovan, skall styrelsen därefter vara oförhindrad att, med de begränsningar som må följa av lag eller annan författning, fatta beslut om att teckningsoptionerna inte längre skall vara registrerade av Euroclear i ett avstämningsregister enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument. För det fall sådant sistnämnda beslut fattats skall vad som stadgas i andra stycket ovan gälla istället för vad som stadgas i fjärde till sjätte stycket ovan.
Avtalets tillämpningsområde Detta avtal gäller medlemmar i Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA och deras arbetstagare som är medlemmar i ett arbetarförbund som har undertecknat detta avtal.
Protokollsanteckningar 1) Som avslutningsdag för lokal respektive central förhandling skall anses den dag, då berörda parter i förhandlingsprotokoll eller på annat sätt enats om att förklara förhandlingen avslutad. Har parterna ej enats, gäller som avslutningsdag den dag, då part givit motparten skriftligt besked om att han anser förhandlingen avslutad.
Tillämpningsområde Om inte annat följer av lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, ska dessa allmänna bestämmelser som fortsättningsvis kallas avtalet och de till avtalet hörande särskilda bestämmelser/specialbestämmelser, tillämpas på arbetstagare för vilken annat avtal inte gäller. Om de särskilda bestämmelserna/specialbestämmelserna avviker från avtalet ska dessa tillämpas. Arbetsgivare och förvaltningschef eller annan arbetstagare med motsvarande funktion kan träffa överenskommelse om avvikelse helt eller delvis från detta avtal.
Protokollsanteckning a) Xxxxxxxx är ense om att skälig anledning bör föreligga för införande av arbete på förskjuten arbetstid. Om tjänstemannaparten i enskilt fall gör gällande att skälig anledning till förskjuten arbetstid ej föreligger, äger arbetsgivaren likväl genomföra förskjutningen av arbetstiden i avvaktan på resultatet av de förhandlingar som kan komma att begäras.
Avgörande av meningsskiljaktigheter På detta avtal tillämpas finsk lagstiftning samt åländsk lag till de delar landskapet Åland har egen lagstiftningsbehörighet. Tvister om giltigheten, tolkningen och tillämpningen av detta avtal samt om extra arbeten och kostnader för dem ska, om parterna inte på egen hand kan förlikas, liksom angelägenheter som gäller tvister om indrivningen av tillgodohavanden till följd av kontraktet, föras till Ålands tingsrätt för avgörande. Om parterna enas om det kan ärendet även avgöras genom skiljemannaförfarande.
Försäkringsavtalet Försäkringen gäller under den tid som anges på försäkringsbrevet. Vi ansvarar endast för skada genom händelse som inträffar under försäkringstiden, om inte annat särskilt anges i försäkringsvillkoren. Har skada uppstått gradvis ansvarar vi endast för den del av skadan som uppstått under försäkringstiden. Om du tecknar försäkring samma dag som den ska börja gälla, gäller den från och med det klockslag du tecknade den. Om försäkringen ska tecknas genom att du betalar premien eller om försäkringen i annat fall är giltig endast under förutsättning att premien betalas före försäkringstiden, börjar försäkringen gälla först klockan 00.00 dagen efter den dag då premien betalades, dock tidigast på försäkringstidens första dag. Om försäkringsavtalet enligt lag blir giltigt först efter att du skriftligen accepterat vårt erbjudande om försäkring börjar försäkringen gälla klockan 00.00 dagen efter din accept, om vi inte överenskommit om en annan tidpunkt. Din försäkring förnyas automatiskt för ytterligare ett år om inte försäkringen sagts upp från din eller vår sida. Detta gäller om inte annat avtalats eller framgår av omständigheterna. Vill du inte att din försäkring ska förnyas kan du när som helst, oavsett orsak, säga upp försäkringen genom att meddela oss att du inte vill att din försäkring ska förnyas efter försäkringstidens slut. Vi kan säga upp försäkringen endast om det finns särskilda skäl. Under försäkringstiden kan du säga upp din försäkring i vissa situationer, till exempel om försäkringsbehovet upphört eller om vi har ändrat villkoren för din försäkring. Vi kan säga upp försäkringen endast om det finns synnerliga skäl.
Tillämpningsanvisning Om avbrottet är känt när arbetsskiftsförteckningen görs upp be- traktas måndag–fredag som arbetsdagar oberoende av hur tjänsteinnehavaren arbetar i övrigt. En söckenhelg som ingår i avbrottstiden betraktas som arbetsdag, vilket innebär att den ordinarie arbetstiden inte förkortas med söckenhelgsförkortning enligt mom. 3. En söckenhelg förkortar den ordinarie arbetsti- den enligt mom. 3 när den står utanför avbrottet. Med jourledighet avses jourersättning i form av ledighet en- ligt § 11. Se dessutom tillämpningsbilaga 1 till arbetstidskapitlet angående planeringen av arbetsskiftsförteckningen. Arbetsskiftsförteckningen för en läkare eller tandläkare vid en hälsocentral görs upp för en treveckorsperiod. Under den första veckan infaller långfredagen. Läkaren/tandläkaren har semester eller tjänstledighet hela den första veckan och jourledighet under tisdag och onsdag den vecka då annandag påsk infaller. Den or- dinarie arbetstiden under treveckorsperioden är 114 timmar 45 minuter - 38 timmar 15 minuter (semesterveckan) - 7 timmar 39 minuter (annandag påsk) - 15 timmar 18 minuter (7 timmar 39 minuter + 7 timmar 39 minuter, jourledighet som annars hade varit arbetsdagar) = 53 timmar 33 minuter. – En deltidsanställd (arbetstid 90 tim./3 veckor) är under en treveck- ors arbetsperiod tjänstledig en vecka. Den ordinarie arbetstiden under perioden förkortas med en tid som motsvarar tjänstledig- heten, dvs. till 60 timmar. – En deltidsanställd har semester under en del av veckan. Den ordi- narie arbetstiden under perioden förkortas med en tid som mots- varar semestern. Om en deltidsanställd t.ex. arbetar bara 2–3 da- gar i veckan, beviljas semestern om möjligt i hela veckor. – En deltidsanställd insjuknar plötsligt. Den ordinarie arbetstiden un- der perioden förkortas med det timantal som antecknats för sjuk- dagarna. – Under en avbruten arbetsperiod för en deltidsanställd infaller en söckenhelg. Den ordinarie arbetstiden under perioden förkortas med en tid som motsvarar avbrottet och med en proportionell söckenhelgsförkortning. En deltidsanställd tjänsteinnehavare har en ordinarie arbetstid på 90 timmar under en treveckorsperiod (i genomsnitt 30 timmar i veckan = 78,43 % av full arbetstid)1. Tjänsteinnehavaren har haft på förhand planerad semester den första veckan2 och två dagar den andra veckan3. Den tredje veckan insjuknar tjänsteinnehava- ren oväntat på fredagen, då arbetsskiftet hade varit 6 timmar4. Den ordinarie arbetstiden under arbetsperioden är 90 tim.1 - 30 tim.2 - 6 tim.3 - 6 tim.3 - 6 tim.4 = 42 tim., vilket samtidigt är grän- sen för mertidsarbete. Arbetsperiodens ordinarie arbetstid och gränsen för mertidsarbete beräknas enligt följande: (78,43 % ((3 x 38 tim. 15 min.)1 – 38 tim. 15 min.2 – 7 tim. 39 min.3 – 7 tim. 39 min.3)) – 6 tim.4 = 42 tim. Arbetsgivaren beslutar om en ändamålsenlig förläggning av den ordinarie arbetstiden till vardagar från måndag till torsdag kl. 7.30–20 och fredag kl. 7.30–18 enligt vad tillgången på tjänsterna, ett bättre utnyttjande av resurserna o.d. kräver. Då arbetsgivaren bereder arrangemangen för den ordinarie arbetstiden eller planerar att ändra dem, ska arbetsgivarens representant och förtro- endemannen tillsammans gå genom enhetens/klinikens resurser, arbets- arrangemangen och övriga relevanta omständigheter, varvid förtroende- mannen ska ges tillfälle att framföra sin åsikt.
Tillämpningsdirektiv Bestämmelsen överensstämmer med 7:1–2 § i arbetsavtalslagen där sådana uppsägningsgrunder som hänför sig till arbetstagarens person fastställs. I 7:2.2 i arbetsavtalslagen finns separat listade sådana skäl som åtminstone inte kan anses utgöra sakliga och vägande skäl för uppsägning. Som ett sakligt och vägande skäl anses sådana skäl som beror på arbetstagaren själv, såsom att arbetstagaren försummar sina arbeten, inte iakttar de av arbetsgivaren inom ramen för sin direktionsrätt utfärdade bestämmelserna, ogrundad frånvaro och uppenbar vårdslöshet i arbetet. Strävan har varit att ovan precisera begreppet saklig och vägande grund genom att ge några exempel på sådana fall då det enligt avtalet kan vara tillåtet att avsluta ett anställningsförhållande genom uppsägning. Vid bedömning av huruvida uppsägningsgrunden är saklig och vägande är enligt arbetsavtalslagen försummelsen av eller brottet mot skyldigheterna på grund av arbetsavtalet eller lagen av betydelse. Vid bedömning av huruvida en uppsägningsgrund som hänför sig till arbetstagarens person är saklig och vägande ska man beakta arbetsgivarens och arbetstagarens förhållanden i sin helhet. Detta innebär att man ska bedöma huruvida uppsägningsgrunden är tillräcklig genom att helhetsbedöma samtliga omständigheter som uppenbarar sig kring fallet. Som uppsägningsgrund anses även skäl till följd av vilka det enligt arbetsavtalslagen är möjligt att häva ett arbetsavtal. Närmare beskrivning om innehållet av uppsägningsgrunderna i arbetsavtalet finns i motiveringarna till regeringens proposition (RP 157/2000).
Företrädesrätt till teckning Emissionen genomförs utan företrädesrätt för befintliga aktieägare.
