VD i förhållande till exempelklausuler

VD i förhållande till. 36 § Avtalslagen‌ Som har framkommit i avsnitt 3.3 har arbetsdomstolen intagit en restriktiv hållning till att lämna skiljeklausuler i anställningsförhållanden utan avseende enligt 36 § AvtL. Skiljeklausuler anses förvisso ha en tyngande karaktär men såväl arbetstagarens arbetsuppgifter som ställning i bolaget har ofta inneburit att någon avgörande vikt inte har fästs vid klausulens karaktär vid oskälighetsbedömningen. Om arbetsgivaren vidare har kunnat visa på skäl som motiverar användningen av en skiljeklausul i anställningsförhållandet har detta i regel godtagits. Sådana skäl kan bl.a. utgöras av ett intresse av att tvisten inte blir offentlig eller att verksamhetens art medför att det krävs snabbhet i tvisteförfarandet. Det kan tilläggas att det av AD 1991 nr 3 framkommer att det inte föreligger något krav på att arbetstagaren ska inta en företagsledande ställning för att en skiljeklausul i ett enskilt anställningsavtal ska kunna tillämpas. Redan denna omständighet tyder på att arbetsdomstolens restriktiva hållning torde upprätthållas med till och med än större kraft när det gäller t.ex. VD. Kostnadsaspekten består visserligen men generellt sett råder det inget tvivel om att VD har en bättre ekonomisk situation än andra arbetstagare. För att belysa detta finns det anledning att här gå närmare in på några fall där arbetsdomstolen haft skiljeklausuler i VD-avtal uppe till prövning. I nyss nämnda AD 1991 nr 3 var det fråga om den aktuella skiljeklausulen efter en verksamhetsövergång var att betrakta som oskälig. Arbetstagaren hade hos den nya arbetsgivaren inte kvar posten som VD utan erhöll anställning som affärsutvecklingschef. Arbetstagarens fackförbund lyfte i målet fram kostnadsaspekten som en faktor för den åberopade oskäligheten. Arbetsdomstolen anförde att efter vad som följer av tidigare praxis kan inte enbart den omständigheten att arbetstagaren drabbas av kostnader för skiljeförfarandet anses medföra att skiljeklausulen bedöms som oskälig. Några övriga omständigheter som skulle föranleda att klausulen sammantaget kunde befinnas vara oskälig hade inte åberopats av arbetstagarparterna och arbetsdomstolen upprätthöll skiljeklausulen.136 Domstolen anförde vidare att en skiljeklausul rimligen måste binda såväl arbetstagaren som dennes organisation och att organisationen på ungefär samma sätt som den bistår arbetstagaren vid tvist i domstol kan bistå vid tvist inför skiljenämnd. AD 1988 nr 95 gällde uppsägning av VD i ett bolag. Vid prövningen av hur...