Veckoslutsledighet exempelklausuler

Veckoslutsledighet. Syftet ska vara att bevilja den lediga dagen på olika veckodagar som roterande ledighet så att kombinationen lördag, söndag och måndag upprepas regelbundet. Arbetstagaren ska ges följande veckoslutsledigheter: • • Under kalenderåret ges minst 11 fridagskombinationer fredag–lördag eller lördag–söndag. ○ Xxxxxxxxxxxxx och arbetstagaren kan komma överens om att ge veckoslutsledigheten andra vardagar. ○ Lediga dagar som infaller under semester räknas inte som beviljade ledigheter.

Related to Veckoslutsledighet

  • Fastighetsbeteckning Adress Postnummer Postort

  • Veckoarbetstid Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde tjänstemannen. För den som har oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel. Veckoarbetstiden beräknas med högst 2 decimaler, varvid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt. Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året, räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år. Om lönen ändras gäller följande. Arbetsgivaren ska göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen till den dag tjänstemannen får besked om sin nya lön.

  • Protokollsanteckningar Som avslutningsdag för lokal respektive central förhandling skall anses den dag, då berörda parter i förhandlingsprotokoll eller på annat sätt enats om att förklara förhandlingen avslutad. Har parterna ej enats, gäller som avslutningsdag den dag, då part givit motparten skriftligt besked om att han anser förhandlingen avslutad.

  • Fastighetsbildning Parterna ska gemensamt verka för att fastighetsbildning sker så att Området utgör en eller flera egna fastigheter. Kommunen ska inom sex månader från undertecknandet av detta avtal ha ansökt om sådan förrättning hos lantmäterimyndigheten i enlighet med vad som närmare framgår av bilaga [2].

  • Bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter Bostadsrättshavaren skall på egen bekostnad till det inre hålla lägenheten med tillhörande utrymmen, t ex lägenhetsförråd och i bostadsrätten ingående mark, i gott skick. Till lägenhetens inre skick räknas: rummens väggar, golv och tak, inredning i kök, badrum och övriga utrymmen i lägenheten samt eldstäder inklusive rökgångar, glas och bågar i lägenhetens ytter- och innerfönster, lägenhetens ytter- och innerdörrar samt de anordningar från stamledningar för vatten, avlopp, gas, elektricitet, och ventilation som bostadsrättshavaren försett lägenheten med. Bostadsrättshavaren svarar dock inte för målning av yttersidorna av ytterdörrar och ytterfönster och inte heller för annat underhåll av radiatorer än målning av dessa. Bostadsrättshavaren svarar inte heller för reparation av ventilationskanaler eller ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten, om föreningen har försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar fler än en lägenhet. Är bostadsrättslägenhet försedd med balkong, terrass eller uteplats åligger det bostadsrätthavaren att svara för renhållning och snöskottning. Bostadsrättshavaren svarar för reparation på grund av brand- eller vattenledningsskada endast om skadan uppkommit genom bostadsrättshavarens vårdslöshet eller försummelse, eller vårdslöshet eller försummelse av någon som hör till bostadsrättshavarens hushåll eller gästar bostadsrättshavaren eller av annan som bostadsrättshavaren inrymt i lägenheten eller som där utför arbete för bostadsrättshavarens räkning. Ifråga om brandskada som uppkommit genom vårdslöshet eller försummelse av någon annan än bostadsrättshavaren själv, gäller vad nu sagts dock endast om bostadsrättshavaren brustit i omsorg och tillsyn. Fjärde stycket äger motsvarande tillämpning om ohyra förekommer i lägenheten. Föreningsstämma kan i samband med gemensam underhållsåtgärd besluta om reparation, byte av inredning och utrustning avseende de delar av lägenheten som medlemmen svarar för.

  • Tjänstledighet Mom 2:1 Tjänstledighet (= ledighet minst en dag utan lön) kan beviljas, om arbetsgivaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget. När arbetsgivaren beviljar tjänstledighet skall han för tjänstemannen ange vilken tidsperiod denna omfattar. Tjänstledighet får inte förläggas så att den inleds och/eller avslutas på sön- och/eller helgdag som är arbetsfri för den enskilde tjänstemannen. Mom 2:2 När en tjänsteman är frånvarande på grund av tjänstledighet görs avdrag enligt följande: Om tjänstemannen är tjänstledig (1 Tal inom parentes används vid sexdagarsvecka) - under en period om högst 5 (6)1 arbetsdagar skall för varje arbetsdag som är tjänstledig avdrag göras med 1 (1) av månadslönen 21 (25) - under en period längre än 5 (6)1 arbetsdagar skall för varje tjänstledighetsdag (även för den enskilde tjänstemannen arbetsfri vardag samt sön- eller helgdag) avdrag göras med dagslönen. Dagslön = den fasta kontanta månadslönen x 12 365 Månadslön = den aktuella månadslönen. (För tjänsteman avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.) Med fast kontant månadslön jämställs i detta sammanhang: - fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg) - sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som intjänas under ledighet utan att ha direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats - garanterad minimiprovision eller liknande. Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader skall tjänstemannens hela månadslön avdras för var och en av kalendermånaderna. Om de avräkningsperioder som företaget använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta ut begreppet "kalendermånad" mot "avräkningsperiod".

  • Protokollsanteckning Xxxxxxxx är ense om att skälig anledning bör föreligga för införande av arbete på förskjuten arbetstid. Om tjänstemannaparten i enskilt fall gör gällande att skälig anledning till förskjuten arbetstid ej föreligger, äger arbetsgivaren likväl genomföra förskjutningen av arbetstiden i avvaktan på resultatet av de förhandlingar som kan komma att begäras.

  • Fastighetsmäklarnämndens avgörande Fastighetsmäklarnämnden avskriver ärendet från vidare handläggning.

  • Giltighetsområde Försäkringen gäller inom Norden på försäkringstagarens ordinarie kontor eller garage för försäkrat fordon.

  • Fastighetsmäklarnämndens bedömning Enligt 12 § fastighetsmäklarlagen skall mäklaren utföra sitt uppdrag omsorgsfullt och i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresse. En fastighetsmäklare har inte något självständigt ansvar för att köparen verkligen erlägger handpenningen. Det åligger dock en mäklare, som åtagit sig att förvalta pengarna på sitt klientmedelskonto, att kontrollera om betalning influtit vid sista betalningsdag och att vid utebliven betalning omedelbart meddela säljaren. Mäkla- re X har först när köparen den 14 augusti 2003 meddelade honom att han inte kunde erhålla lån, kontrollerat om handpenningen - som skulle ha betalats senast den 23 juli - hade inkommit eller inte. Fastighetsmäklarnämnden anser att den kontrollen borde ha skett tidigare, i nära anslutning till sista betalningsdag. Nämnden anser att mäklare X har brutit mot god fastighetsmäklarsed genom att dröja till dess att säljaren hörde av sig i mitten av augusti.‌ Mäklare X har uppgett att köparen den 18 juli 2003 meddelade honom att han inte fått lån ännu utan behövde mer tid. Mäklare X har således uppmärksammats på att det kunde finnas risk för att köparen inte kunde få något lån och därför kunde tänkas vilja åberopa sin rätt till återgång av köpet. Vid sådant förhållande borde han ha erinrat köparen att om lån inte erhållits senast den 22 juli kunde köpet gå åter utan skade- ståndsanspråk, men att skriftlig begäran därom i så fall måste vara säljaren tillhanda senast den 28 juli. Det e-postbrev som mäklare X uppgett att köparen skickat den 14 augusti om att de inte avsåg att köpa huset utgör därför inte grund för återgång av köpet med stöd av köpekontraktet vilket mäklare X borde ha informerat parterna om. Det finns inga uppgifter om att så skett. Snarare framgår det av mäklare Xs egna upp- gifter att han synes vara av den uppfattning att köparna hade rätt att frånträda köpet. Han har dock inte presenterat någon överenskommelse som visar att parterna har för- längt tiden för återgångsrätten. Fastighetsmäklarnämnden finner därför att mäklare X åsidosatt god fastighetsmäklarsed genom att inte ge parterna erforderlig information om vad som gällde i fråga om rätten till återgång av köpet. För detta skall han varnas. Vad som i övrigt framkommit i ärendet föranleder inte någon åtgärd från Fastighets- mäklarnämndens sida.