Väsentlighetsbedömning vid revision. Väsentlighetstalet är det sammanlagda beloppsfel som en revisor kan godkänna utan att behöva lämna en oren revisionsberättelse. Väsentlighetstalet sätts ofta i förhål- lande till mått som intäkter, resultat efter skatt och eget kapital. Faktorer som före- tagets storlek, bransch och ägarstruktur påverkar alla valet av referensvärde (Xx- xxxxxxx & Xxxxxxxx, 2012, sid 4 och 8). Enligt ISA 320 punkt A4 är exempel på lämpliga mått för väsentlighetstalet resultat före skatt, totala intäkter, bruttovinst, totala kostnader, totalt kapital och eget kapital. Utifrån det övergripande väsentlig- hetstalet bestämmer revisorn en lägre nivå på arbetsväsentlighet för att ta hänsyn till risken för oupptäckta fel samt nivåer för till exempel enskilda klasser av transaktion- er (ISA 320 p.A12). Något kvantitativt intervall för dessa väsentlighetstal finns dock inte i ISA utan den innehåller endast vägledning för dess bestämning och framhåller att gränsvärden ska utgå ifrån revisorns professionella bedömning. Xxxxxxx och Xxxx skriver att det vanligaste måttet de funnit i sin studie är ett resul- tatrelaterat mått som ofta är ”normaliserat” för till exempel extraordinära poster istället för att baseras direkt på aktuell periods resultat. För förlustföretag och före- tag med låg vinst är ett resultatmått dock problematiskt, och de hänvisar där till Gleason och Mills (2002) studie där totala tillgångar kan användas som alternativ (Brennan & Xxxx, 2005, sid 12–14). Xxxxxxx och Xxxx (2005, sid 28) skriver i slut- satserna av sin rapport att företagsledning och revisorer ofta har incitament för att acceptera högre gränsbelopp för väsentlighet, vilket inte alltid är i aktieägarnas in- tresse, och förordar därför krav på transparens avseende vilka väsentlighetstal som använts vid väsentlighetsbedömningen. En svårighet med att bedöma om en följd av en avvikelse är väsentlig är att det både måste säkerställas att avvikelsen enskilt inte kan förväntas påverka användares beslut samt att inte avvikelsen tillsammans med en eller flera andra avvikelser kan förväntas på- verka en användares beslut. Att avvikelser både måste utvärderas enskilt och sam- mantagna framgår dels genom skrivelsen i 2 kap 3a§ 2st ÅRL …och av Bokföringsnämndens vägledning till BFNAR 2012:1 (2020, sid 17) För att kunna bedöma om en avvikelse får göras föreslås att en upprättare av finansi- ell rapport gör bedömningen i två steg. I steg 1: bedöma avvikelsens enskilda ‘grad av förväntad påverkan på en användares beslut...
