Väsentlighetsprincipens uppkomst och syfte exempelklausuler

Väsentlighetsprincipens uppkomst och syfte. 16 4.1.1 Allmän väsentlighetsprincip i EU:s nya redovisningsdirektiv 16 4.1.2 Införandet i svensk lag 17 4.2 Begrepp inom väsentlighetsprincipen 18 4.2.1 Finns det en avgörningsmetod för väsentlig? 18 4.3 Vilka är följderna av väsentlig följd av avvikelse? 19 4.4 Vilka är grunderna för väsentlig följd av avvikelse? 20 4.5 Väsentlig följd av avvikelse som grundöppet mellanbegrepp 21 4.5.1 Formalisering utifrån introduktions- och eliminationsregler 23 4.6 Begreppet väsentlighet inom revision – definition och jämförelse 23 4.6.1 Väsentlighetsbedömning vid revision 24 4.7 Aggregationsträd för en avvikelses enskilda grad av påverkan på användares beslut 25 4.7.1 Väsentlig – ett kontextberoende mellanbegrepp 26 4.7.2 Påverkan på rättvisande bild - grunden för påverkan på användares beslut 29 4.7.3 Grunderna för påverkan på rättvisande bild 30 4.7.4 Kvantitativa vs kvalitativa faktorer 34 4.8 Aggregationsträd för flera avvikelser tillsammans 34 4.8.1 Flervärd och tvåvärd väsentlighetsaspekt 36 4.9 Bedömning av väsentlig följd av avvikelse med stegvist förfarande och fokusering på nödvändighet 36 4.9.1 Stegvist förfarande med fokusering på nödvändighet vid tillståndsprövning av vindkraft 37 4.9.2 Stegvist förfarande som beslutsmodell för när avvikelse x är tillåten enligt väsentlighetsprincipen 39 5 Slutsatser 44 6 Diskussion 46 7 Förslag för vidare forskning 48 Referenser 49
Väsentlighetsprincipens uppkomst och syfte. Den generella väsentlighetsprincipen kom till som en följd av att ett nytt redovis- ningsdirektiv infördes inom EU.

Related to Väsentlighetsprincipens uppkomst och syfte

  • Halvårsredogörelse och årsberättelse, ändring av fondbestämmelserna Förvaltaren ska lämna en halvårsredogörelse för räkenskapsårets sex första månader inom två månader från halvårets utgång samt en årsberättelse för fonden inom fyra månader från räkenskapsårets utgång. Redogörelserna ska kostnadsfritt sändas till andelsägare som begär det samt finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet. Ändring av fondbestämmelserna får endast ske genom beslut av förvaltarens styrelse och ska underställas Finansinspektionen för godkännande. Sedan ändring godkänts ska beslutet finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet samt tillkännages på sätt som Finansinspektionen anvisar.

  • Ansvar vid grov oaktsamhet och särskilt klandervärt handlande Om en obehörig transaktion har kunnat genomföras till följd av att Kontohavaren åsidosatt en skyldighet enligt första stycket ovan genom grov oaktsamhet, ansvarar Kontohavaren för beloppet, dock högst 12 000 kr per kort och reklamation. Har Kortinnehavaren handlat särskilt klandervärt ska Kontohavaren stå för hela förlusten.

  • Kreditgivarens/kreditförmedlarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Organisationsnummer Adress EnterCard Group AB 556673-0585 105 34 Stockholm Kreditförmedlare Organisationsnummer Adress

  • Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-) / Minskning (+) i rörelsefordringar -14 831 112 452 177 017 -147 050 Ökning (-) / Minskning (+) i rörelseskulder -16 956 -725 628 -975 667 1 778 059

  • Övergripande mål för lönebildningen Det är parternas gemensamma uppfattning att god lönsamhet, produktivitet och utvecklingskraft i företagen samt stabila och förtroendefulla relationer mellan företagsledning, medarbetare och lokala fackliga företrädare utgör av- görande förutsättningar för värdeökning och tillväxt. Lönebildningen kopplas till företagets övergripande mål och sker mot bak- grund av företagets ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar, främst produktivitetsutvecklingen, och medarbetarnas bidrag till denna. Detta ställer krav på definierade och kommunicerade mål för verksamheten och medarbe- tarna som grund för en konstruktiv dialog om lönebildningen och löneut- vecklingen vid företaget. Genom att stimulera till bättre prestationer och ökad kvalitet kan lönebild- ningen vara en positiv kraft i företagets verksamhet som stärker den produk- tivitets- och intäktsskapande processen. Det är parternas uppfattning att detta avtal därmed över tid bör generera bättre löneutveckling för medarbetarna i företaget än ett avtal med centralt fastställda nivåhöjningar. Företagets resultat och utveckling är en effekt av tydliga mål för verksam- heten och för medarbetaren. Företagets chefer har därför ett särskilt ansvar för att mål sätts upp och att uppföljning av resultat sker. Avtalets inriktning är att knyta samman medarbetarens prestation och upp- nådda resultat med den individuella löneutvecklingen. Medarbetarnas utbild- ning, erfarenhet och kompetensutveckling är av stor betydelse för företagets produktivitet och förnyelse.

  • Förkortning av uppsägningstid för tjänstemannen Om tjänstemannen på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om så kan medges.

  • Betalningsansvar vid beställning av varor och tjänster I de fall Kortinnehavare beställer varor och tjänster hos säljföretag, med angivande av kort som betalningsmedel, har Kortinnehavare skyldighet att informera sig om säljföretags villkor för beställning och avbeställning av dessa varor och tjänster. Kortinnehavare har betalningsansvar för avgift till säljföretaget för sådan beställd men ej uthämtad eller utnyttjad vara eller tjänst, i enlighet med säljföretagets villkor. Vid kreditköp med användning av kortet ansvarar Entercard dock enligt punkt 29 Konsumentkreditlagen vilket innebär att Kontohavaren kan framföra samma invändningar på grund av köpet till Entercard, som till säljföretaget.

  • Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstiden Om tjänstemannen lämnar sin anställning före uppsägningstidens slut, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas. Skadeståndet är lägst det belopp som motsvarar tjänstemannens lön under den del av uppsägningstiden som tjänstemannen inte har iakttagit.

  • Användning av den allmänna avloppsanläggningen Huvudmannen tar emot avloppsvatten från fastighet, vars ägare har rätt att använda den allmänna avloppsanläggningen och som iakttar gällande bestämmelser för användandet, om behovet av avledning inte kan tillgodoses bättre på annat sätt. Huvudmannen är inte skyldig att ta emot spillvatten vars beskaffenhet i ej oväsentlig mån avviker från hushållsspillvattens.

  • NATURSKADA OCH DAMMGENOMBROTT Den sammanlagda ersättningen för egendom, avbrott, hyresförlust, extrakostnad och röjning är begränsad till • SEK 5 000 000 per skadetillfälle vid skada genom jordskred, jordras, bergras, lavin, jordskalv, genombrott av damm för magasinering av vatten såsom vattenmagasin vid vattenverk, kvarn- eller branddamm • SEK 1 000 000 per skadetillfälle vid skada genom skyfall, snösmältning, stigande hav, sjö eller vattendrag när vatten strömmar från markytan direkt in i byggnad eller inomhus tränger upp ur avloppsledning.