Begreppet väsentlighet inom revision – definition och jämförelse. Inom revision är bedömning av väsentlighet en naturlig och viktig del av arbetet. Xxxxxxx och Xxxx (2005, sid 1) skriver i The impact of materiality: accounting’s best kept secret att väsentlighet är en av de mest kritiska frågorna inom redovisning, både vad gäller beslut om hur poster ska redovisas och vid revision av finansiella rapporter. Syftet med revision är att fastställa med rimlig grad av säkerhet att de finansiella rap- porterna som helhet är fria från väsentliga fel, vilket visar på att revision är ett opre- cist, komplext område som inrymmer osäkerheter och kräver tolkningar och be- dömningar (Xxxxxxx & Xxxx 2005, sid 3). Definitionen av väsentlighet i 2 kap. 3a§ 2st ÅRL samstämmer i princip med ISA (International Standards on Auditing) 320 Materiality in planning and performing an audit (2010, sid 314 §2) där väsentlighet (på engelska ‘materiality’) definieras enligt: Detta kan jämföras med lydelsen i Väsentlighetsprincipen 2 kap. 3a§ 2st ÅRL Som synes är grunderna för väsentlig här de samma och har en användarorientering avseende påverkan på en användares beslut. Att väsentligt är ett användarorienterat begrepp framgår också av Xxxxxxx och Xxxx (2005, sid 4) som skriver att för finan- siell rapportering kan man särskilja tre grupper för vilka definitionen av väsentlig är avgörande: 1) upprättare av finansiella rapporter, 2) revisorer och 3) användare av finansiella rapporter. Dock är det endast upprättare och revisorer som fattar beslut om vad som ska bedömas vara väsentligt, men det är användarna som är centrala för vad som ska anses vara väsentligt. I revisionsstandarden ISA 320 ges ytterligare vägledning vid revision angående be- dömningen av väsentlighet. Bedömningen ska enligt ISA 320 grundas på aktuella omständigheter i det specifika fallet och påverkas av storleken och/eller naturen av felet eller den utelämnade informationen, i likhet med vägledningen i K3 för upprät- tare av finansiell rapport.
