Ytterligare delägare exempelklausuler

Ytterligare delägare. Beslut om nya delägare i bolaget fattas av bolagsstämman. Sådant beslut får fattas endast med kvalificerad majoritet. En förutsättning för sådant beslut är att den nye delägaren biträder detta avtal. Styrelsen skall förhandla om vilka villkor som skall gälla för nya delägare och därvid beakta bolagets marknadsvärde och förmögenhet.
Ytterligare delägare. Önskar ytterligare någon kommun eller något kommunalägt bolag inträda som aktieägare och delta i verksamheten under samma förutsättning som parterna ska aktie- tilldelning i första hand ske genom riktad nyemission. Styrelsen ska förhandla om vilka villkor som ska gälla för nya aktieägare och därvid beakta bo- lagets värde och dess tillgångar. Ny aktieägare ska förklara sig beredd att inträda som part tillsammans med övriga parter och ansluta sig till ingångna avtal med åtföljande rättigheter och skyldigheter. Om ny aktieägare tillkommer ska detta aktieägaravtal omarbetas i tillämpliga delar. Beslut om nya aktieägare i bolaget fattas av bolagsstämman. Sådant beslut får fattas endast med enhälligt beslut och efter beslut av respektive kommunfullmäktige.
Ytterligare delägare. Beslut om nya delägare i bolaget fattas av bolagsstämman. Sådant beslut kräver kvalificerad majoritet utgörande minst 2/3 av de aktier som är företrädda på stämman. En förutsättning för sådant beslut är att den nye delägaren biträder detta avtal. Att bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att emittera aktier i bolaget framgår av aktiebolagslagen. Styrelsen skall förhandla om vilka villkor som skall gälla för nya delägare och därvid beakta bolagets marknadsvärde och förmögenhet. § 12
Ytterligare delägare. Beslut om nya delägare i Kommunassurans fattas av bolagsstämman. Sådant beslut kräver kvalificerad majoritet utgörande minst 2/3 av de aktier som är företrädda på stämman. En förutsättning för sådant beslut är att den nye delägaren biträder detta avtal. Att bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att emittera aktier i bolaget framgår av aktiebolagslagen. Styrelsen ska förhandla om vilka villkor som ska gälla för nya delägare och därvid beakta Kommunassurans marknadsvärde och förmögenhet. Följande juridiska personer kan vara ägare av bolaget. • Kommun • Region • Andra juridiska personer inom den kommunala sektorn, som inte har något privat ägarintresse och som till minst 75 % ägs eller kontrolleras av mer än en annan ägare i bolaget. Förslag till nytt stycke som reglerar vilka juridiska personer som kan vara ägare av bolaget. Frågan reglerades i 2018 års bolagsordning endast indirekt genom andra stycket i § 3, vilket huvudsakligen reglerade att även organisationer som ägs av bolagets ägare kan försäkras. Även – i den även innehållsmässigt nytillkomna tredje punkten – förslag till en öppning i ägaravtalet för att möjliggöra direkt ägande i Kommunassurans för exempelvis kommunalförbund och samägda kommunala bolag. Kan bli nödvändigt framöver, för att möjligheten till internupphandling enligt 3 kap. LOU ska kunna nyttjas av organisationer som kontrolleras av ägarkommuner, utan att den underlydande organisationen måste medförsäkras i en kommun. Kommunala bolag som ägs av enbart en kommun föreslås inte heller framöver kunna bli delägare i Kommunassurans (dessa bör istället även fortsättningsvis medförsäkras av sin ägarkommun).
Ytterligare delägare. NSVA ska stå öppet för anslutning av fler delägare, under förutsättning att detta bedöms som fördelaktigt för NSVA och dess befintliga delägare. Beslut härom fattas av bolagsstämma, efter att Delägarnas fullmäktigeförsamlingar beretts möjlighet att ta ställning i frågan.
Ytterligare delägare. Beslut om nya delägare i Kommunassurans fattas av bolagsstämman. Sådant beslut kräver kvalificerad majoritet utgörande minst 2/3 av de aktier som är företrädda på stämman. En förutsättning för sådant beslut är att den nye delägaren biträder detta avtal. Att bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att emittera aktier i bolaget framgår av aktiebolagslagen. Styrelsen ska förhandla om vilka villkor som ska gälla för nya delägare och därvid beakta Kommunassurans marknadsvärde och förmögenhet. Följande juridiska personer kan vara ägare av bolaget. • Kommun • Region • Andra juridiska personer inom den kommunala sektorn, som inte har något privat ägarintresse och som till minst 75 % ägs eller kontrolleras av mer än en annan ägare i Kommunassurans.

Related to Ytterligare delägare

  • Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Överföring av xxxxx till pensionsstiftelse, som skett senare än sex månader före fristdagen och som medfört att stiftelsen fått överskott på kapitalet, går åter till belopp motsvarande överskottet. Har överföringen skett dessförinnan men senare än ett år eller, när åtgärden väsentligen gynnat gäldenären eller honom närstående, två år före fristdagen, går den åter i motsvarande mån, om det icke visas att gäldenären varken var eller genom åtgärden blev insolvent. Överföring till pensionsstiftelse i annat fall än som sägs i första stycket går åter, om överföringen skett senare än tre månader före fristdagen. Har överföringen väsentligen gynnat gäldenären eller honom närstående, går den också åter, om åtgärden skett dessförinnan men senare än två år före fristdagen och det icke visas att gäldenären varken var eller genom åtgärden blev insolvent. Överföring av medel till personalstiftelse går åter, om överföringen skett senare än sex månader före fristdagen. Har överföringen skett dess- förinnan men senare än ett år eller, när åtgärden väsentligen gynnat gäldenären eller honom närstående, två år före fristdagen, går den åter, om det icke visas att gäldenären varken var eller genom åtgärden blev insolvent. Prop. 2003/04:150 Bilaga 2 Om rätt att i särskilda fall åter- kräva försäkringspremier m.m. finns bestämmelser i 117 § lagen (1927:77) om försäkringsavtal. Om rätt att i särskilda fall åter- kräva försäkringspremier m.m. finns bestämmelser i 7 kap. 7 § person- försäkringslagen (1988:000). Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. I fråga om gruppförsäkring skall dock 34 § i dess nya lydelse tillämpas först från och med den 1 januari 1990. Senaste lydelse 1975:244.

  • Priser och betalningsvillkor 5.1. Priset på tjänsten avtalas skriftligen. Om det inte finns ett skriftligt avtal om priset på tjänsten, används priset enligt leverantörens ikraftvarande prislista. 5.2. Priserna har angetts i euro exklusive mervärdesskatt och faktureringsvalutan är euro. 5.3. Till priserna läggs den gällande mervärdesskatten. Om mervärdesskattesatsen eller storleken eller grunden för någon annan offentlig avgift som fastställts av myndigheter ändras till följd av ändringar i lagstiftningen, ändras priserna på motsvarande sätt. 5.4. Leverantören har rätt att separat debitera de kostnader som orsakas av anskaffandet av de tillstånd och samtycken som leveransen av tjänsten förutsätter. 5.5. Leverantören har rätt att separat debitera tilläggsutgifterna med anledning av leveransen av tjänsten som kan uppstå med anledning av svår terräng eller jordmån, leveransobjektets ovanliga struktur eller annan sådan anledning som leverantören inte rimligen har kunnat förutse då avtalet ingåtts. Leverantören informerar kunden om dylika tilläggskostnader och deras uppskattade belopp omedelbart efter att ha fått veta om dem. Xxxxxx är då skyldig att utan dröjsmål meddela leverantören om kunden förbinder sig att ansvara för tilläggskostnaderna eller om kunden säger upp avtalet att upphöra omedelbart. Om kunden säger upp avtalet, är kunden skyldig att betala de rimliga kostnader som fram till denna tidpunkt orsakats för leverantören. 5.6. Leverantören har rätt att separat debitera sedvanliga och rimliga kostnader för resa och logi samt dagtraktamenten. Därtill har leverantören rätt att separat debitera för resetiden enligt överenskommet timpris. 5.7. Leverantören har rätt att separat debitera kostnader som har föranletts av (a) felaktiga, bristfälliga eller föråldrade uppgifter eller anvisningar som kunden gett; (b) dröjsmål som beror på kunden; (c) utredning av kundens ogrundade påminnelse eller annat ogrundat meddelande; eller (d) annan motsvarande orsak som beror på kunden. 5.8. Kunden är skyldig att betala grundavgifterna och andra avgifter i enlighet med avtalet, även om tjänsten inte har varit tillgänglig för kunden, om detta beror på kunden, leverantörens lagbaserade skyldighet eller av orsak som avses i punkt 4.18 av avtalet. 5.9. Leverantören fakturerar för tjänsten eller dess del då tjänsten eller dess del har levererats. Leverantören har dock rätt att fakturera grundavgifterna, de fasta avgifter som faktureras periodvis eller andra avgifter som inte baserar sig på användningen enligt överenskomna faktureringsperioder i förväg. 5.10. Betalningsvillkoret är 14 dagar från fakturadatumet. 5.11. Kunden kan framställa en anmärkning mot fakturan. Fakturan anses vara godkänd, om kunden inte gör en specificerad anmärkning om fakturan skriftligen till leverantören före fakturans förfallodag. Beställningen av en fakturaspecifikation eller annan begäran av information anses inte vara en anmärkning. Den obestridda delen av avgiften ska betalas senast på förfallodagen trots anmärkningen. 5.12. Dröjsmålsräntan bestäms enligt räntelagen. 5.13. Om kunden annullerar en beställning eller uppsägning och leverantören samtycker till detta, har leverantören trots detta rätt att debitera av kunden öppnings-, installations- eller anslutningsavgifter eller motsvarande avgifter samt de kostnader som eventuellt överskrider dem.

  • Avgifter och betalningsvillkor Avgiften är från och med startdatum 2014 beslutad till 324 kr för bredbandsanslutning. Dessa priser inkluderar den serviceavgift om 124 kr som SFEF tar ut för administration, avskrivning, drift och underhåll av nätet. Priser är per månad, inklusive moms. SFEF förbehåller sig rätten att justera avgift om skäligt behov föreligger, t.ex. förändring av myndigheters pålagor. Avgift utgår löpande. Betalning skall ske mot faktura senast på den i faktura angivna förfallodagen. Xxxxxxx medlem erlägger ingen månadsavgift. SFEF förbehåller sig rätten att utan föregående underrättelse genomföra prisförändringar till följd av ändrade skatter eller av statlig myndighet föreskriven avgift. Vid utebliven betalning har SFEF rätt att av medlem, förutom fakturabeloppet, fordra ränta enligt Räntelagen (1975:635) från den i fakturan angivna förfallodagen, och ersättning för kostnader enligt lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. (inkassoersättningslagen) som är förenade med dröjsmålet. Hit räknas även kostnader för skriftlig betalningspåminnelse samt kostnad för verkställighet av betalnings- eller annan förpliktelse. Vid utebliven betalning senare än 30 dagar efter fakturans förfallodag stängs abonnenten av från abonnemanget. Återuppkoppling sker först efter betalning av hela skulden samt en öppningsavgift på 500 kr. Om medlem försummar sina skyldigheter enligt avtalet får SFEF xxxxxxxxxx medlemmens anslutning till nätet. Frånkoppling får även göras om medlem åsidosätter sina skyldigheter gentemot tjänsteleverantör som levererar tjänst till medlemmen över nätet. Återuppkoppling sker först då Xxxxxx uppfyllt samtliga sina förpliktelser enligt avtalet samt ersättning för SFEF och tjänsteleverantörens kostnader som föranletts av åtgärder för frånkoppling och återinkoppling erlagts. Om försummelsen avser bristande betalning kan säkerhet för fortsatt leverans komma att begäras.

  • Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkanden om ett flexiblare arbetsrättsligt regelverk i form av bl.a. förlängd period för provanställning och ändrade regler vid uppsägning. Utskottet hänvisar till pågående arbete med att se över det arbetsrättsliga regelverket. Jämför reservation 1 (M, KD), 2 (M) och 3 (L), motivreservation 4 (V) och särskilt yttrande 1 (C).

  • Lön och anställningsvillkor för anställda Ersättningen till ledande befattningshavare ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara företag utan präglas av måttfullhet. Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid har utgjort en del av styrelsens beslutsunderlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och de begränsningar som följer av dessa. Styrelsen ska årligen upprätta förslag till nya riktlinjer och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Styrelsen ska följa och utvärdera tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Vid styrelsens behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar inte verkställande direktören eller, i förekommande fall, andra personer i bolagsledningen, i den mån de berörs av frågorna. Styrelsens beslut om ersättning till ledande befattningshavare fattas med beaktande av stämmans antagna riktlinjer, varigenom det säkerställs att ersättningen ryms inom riktlinjerna. Skriftligt beslutsunderlag, som uppvisar bolagets kostnad, upprättas alltid innan beslut om enskild ersättning tas.

  • STYRELSE, LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE OCH REVISOR 18 ÖVRIGA UPPLYSNINGAR 21 AKTIEKAPITAL OCH ÄGARFÖRHÅLLANDEN 22 FINANSIELL ÖVERSIKT 23 KOMMENTARER TILL DEN FINANSIELLA UTVECKLINGEN 30 LEGALA FRÅGOR OCH KOMPLETTERANDE INFORMATION 31 SKATTEFRÅGOR I SVERIGE 32 BOLAGSORDNING 33 1 ADRESSER 34

  • Allmänna säkerhetsföreskrifter För försäkringen gäller föreskrift som meddelats i lag, av myndighet, tillverkare, leverantör, besikt- ningsman eller motsvarande. Det finns exempelvis föreskrifter för elsäkerhet, explosiva och brandfarliga varor, kemiska produkter och miljöskydd. Föreskrifterna kan även gälla anvisningar om service och underhåll.

  • Skatter och övriga avgifter Säljaren svarar för betalning av alla skatter och avgifter som är hänförliga till försäljningen av Överskottsproduktionen.

  • Övriga kostnader 14.4.1 Kunden ska stå för de kostnader som uppstår vid avyttring, överföring eller öppnande av annan förvaring enligt Xxxxxxx.

  • Övergripande mål för lönebildningen Det är parternas gemensamma uppfattning att god lönsamhet, produktivitet och utvecklingskraft i företagen samt stabila och förtroendefulla relationer mellan företagsledning, medarbetare och lokala fackliga företrädare utgör av- görande förutsättningar för värdeökning och tillväxt. Lönebildningen kopplas till företagets övergripande mål och sker mot bak- grund av företagets ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar, främst produktivitetsutvecklingen, och medarbetarnas bidrag till denna. Detta ställer krav på definierade och kommunicerade mål för verksamheten och medarbe- tarna som grund för en konstruktiv dialog om lönebildningen och löneut- vecklingen vid företaget. Genom att stimulera till bättre prestationer och ökad kvalitet kan lönebild- ningen vara en positiv kraft i företagets verksamhet som stärker den produk- tivitets- och intäktsskapande processen. Det är parternas uppfattning att detta avtal därmed över tid bör generera bättre löneutveckling för medarbetarna i företaget än ett avtal med centralt fastställda nivåhöjningar. Företagets resultat och utveckling är en effekt av tydliga mål för verksam- heten och för medarbetaren. Företagets chefer har därför ett särskilt ansvar för att mål sätts upp och att uppföljning av resultat sker. Avtalets inriktning är att knyta samman medarbetarens prestation och upp- nådda resultat med den individuella löneutvecklingen. Medarbetarnas utbild- ning, erfarenhet och kompetensutveckling är av stor betydelse för företagets produktivitet och förnyelse.