Ärenden vid årsmötet exempelklausuler

Ärenden vid årsmötet. Vid årsmötet skall följande behandlas och protokollföras:
Ärenden vid årsmötet. Vid ordinarie årsmöte förekommer följande ärenden:
Ärenden vid årsmötet. I stadgarna ska de obligatoriska ärenden som ska behandlas av årsmötet anges. Ärendenas ordningsföljd kan variera, men det kan vara praktiskt att behandla ärenden om den tid som varit efter de inledande mötesformalia, och efter beslut om ansvarsfrihet övergår mötet till att behandla i huvudsak framåtsyftande ärenden. I många fall är det brukligt att avsluta mötet med xxxxx, vilket kan motiveras med att den nyvalda styrelsen i detta läge vet vad den har att rätta sig efter. Under punkten övriga frågor kan normalt enbart frågor tas upp för diskussion och inte för beslut. Här kommenteras några av punkterna mer ingående: Årsmötet öppnas normalt av föreningens ord- förande, som direkt efter öppningsanförandet tar upp frågan om (1) fastställande av röstlängd för mötet. Xxxxx hinder finns att mötet beslutar att röstlängd ska fastställas senare om omröst- ning ska ske (dvs. då votering begärs). I många fall väljer man dock att ”pricka av” medlem- marna mot gällande medlemsförteckning före mötesstarten (för att kontrollera både medlem- skapet, medlemmens ålder och att medlemsav- gift har betalats). Den lista som görs då redovisas och fastställs som röstlängd för mötet. En för många obesvarad fråga är vilka som ska besluta om fastställande av röstlängd. Det kan teoretiskt tänkas att någon begär att ytterli- gare medlemmar ska ha rösträtt eller att någon inte ska ha rösträtt när styrelsen lägger fram sitt förslag till röstlängd (som baseras på den ovan redovisade ”avprickningen” mot medlemsför- teckningen). I detta läge gäller, om votering be- gärs, att det är de röstberättigade medlemmarna enligt den röstlängd som styrelsen har gjort som ska avgöra om röstlängden ska kompletteras med ytterligare medlemmar eller om någon ska strykas därifrån. allvarliga brister med kallelsen bör mötet skjutas upp och en ny kallelse göras i enlighet med stadgarna. Punkterna (4) och (5) val av mötesfunktio­ närer kan man lägga direkt efter punkten om fastställande av röstlängd för mötet. Då får den valda mötesordföranden, som självfallet kan vara någon annan än föreningens ordförande, leda förhandlingarna i stort sett från starten av mötet. Under punkterna styrelsens och revisorernas berättelser (6) och (7) finns möjlighet för med- lemmarna att ställa frågor om hur föreningen har skötts under det gångna verksamhets- och räkenskapsåret. Här har medlemmarna i princip alltid rätt att få reda på detaljer i föreningens ekonomi och förvaltning, och styrelsen har en motsvarande skyldighet att...
Ärenden vid årsmötet. Vid årsmötet ska följande ärenden behandlas och protokollföras: Fastställande av röstlängd för mötet. Val av ordförande och sekreterare för mötet. Val av två protokollsjusterare och rösträknare. Fråga om medlemmarna har kallats till mötet på rätt sätt och i rätt tid. Fastställande av föredragningslista. Föredragning och godkännande av styrelsens verksamhetsberättelse med årsredovisning och årsbokslut för det senaste verksamhets- och räkenskapsåret. Föredragning av revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning under det senaste verksamhets- och räkenskapsåret. Fastställande av resultat- och balansräkning samt överföring av överskott/underskott i ny räkning. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser. Fastställande av medlemsavgifter, spelavgifter och övriga avgifter för det aktuella verksamhetsåret. Fastställande av verksamhetsplan samt behandling av ekonomiskt plan för det aktuella verksamhets- och räkenskapsåret. Behandling av styrelsens förslag och i rätt tid inkomna motioner. Fastställande av antalet övriga styrelseledamöter. Föredragning av valberedningens förslag till styrelse, revisorer och valberedning samt nominering av andra kandidater.
Ärenden vid årsmötet. Medlemsförening/grupp och enskild medlem får väcka motion till års- mötet. Motion skall inlämnas till regionstyrelsen vid den tidpunkt som denna fastställer, dock senast två veckor före årsmötet. Regionens styrelse ska senast en vecka före årsmötet utsända motioner och förslag till ledamöter och ersättare.
Ärenden vid årsmötet. Vid årsmötet ska följande ärenden behandlas och protokollföras: Fastställande av röstlängd för mötet. Val av ordförande och sekreterare för mötet. Val av två protokollsjusterare och rösträknare. Fråga om medlemmarna har kallats till mötet på rätt sätt och i rätt tid. Fastställande av föredragningslista. Föredragning och godkännande av styrelsens verksamhetsberättelse med årsredovisning och årsbokslut för det senaste verksamhets- och räkenskapsåret för Golfklubben och Golfkoncernen. Föredragning av revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning under det senaste verksamhets- och räkenskapsåret av Golfklubben och Golfkoncernen.
Ärenden vid årsmötet. Vid årsmötet skall de ärenden som finns i bilaga 3 behandlas och protokollföras. Utöver ärenden i bilaga 3, kan årsmötet besluta i frågor som föranmälts och medtagits i kallelsen till årsmötet Beslut i fråga av större ekonomisk betydelse för föreningen eller medlemmarna får inte fattas om den inte finns med i kallelsen till mötet.
Ärenden vid årsmötet 

Related to Ärenden vid årsmötet

  • Övriga Bestämmelser Vid Uppsägning Mom 3:1 Uppsägningstid per den 30 juni 1974

  • Beskrivning av huvuddragen i kreditprodukten Typ av kredit TUOHI Mastercard, fortlöpande kredit Det sammanlagda kreditbeloppet Detta är den övre kreditlimit eller det totala belopp som ställs till förfogande genom kreditavtalet. 2 000 - 10 000 euro Villkoren för uttaget Här anges när och hur pengarna kan lyftas. Kredittagaren kan göra det första inköpet på kredit genast efter att kreditbeslutet godkänts. Fortsatta inköp/kontantuttag kan kredittagaren göra efter att han fått kortet. Kreditavtalets löptid Krediten som anslutits till kortet gäller tillsvidare. Betalningsrater och, i förekommande fall, i vilken ordning dessa ska fördelas mellan olika fordringar Du måste betala följande: Krediten återbetalas i månadsrater som omfattar ränta på obetalt kapital, en avgift som hanför sig till tillhandahållande av konto och amortering av krediten. Månadratens belopp är en avtalad procentandel av skuldsaldot vid faktureringstidpunkten. Om till exempel 1 500 euro av krediten har utnyttjats och om amorteringsprocenten är fyra (4) är månadsraten 60 euro. Övriga avtalsenliga avgifter ska betalas i anslutning till den månads- raten, enligt den avtalade förfallodagen. Det totala belopp som ska betalas Detta är det lånade kapitalet plus ränta och eventuella övriga kostnader i samband med krediten. Det totala kreditbeloppet beror på utnyttjandet av krediten, återbetalningen av den och kreditavtalets löptid. Det uppskattade totala kreditbelopp som ska betalas, om krediten uppgår till exempel till 1 500 euro, inklusive räntor och kostnader, är 1 710 euro utifrån antagandet att kredittiden är ett år, räntan på krediten (06.2019) samt avgifterna och provisionerna är oförändrade under hela kredittiden och krediten återbetalas i 12 lika stora rater med en månads intervall. I kalkylen har avgiften som hanför sig till tillhandahållande av konto och avgiften för pappersfaktura beaktats. Begärda säkerheter Detta är en beskrivning av den säkerhet som ska ställas i samband med kreditavtalet. Krediten beviljas utan säkerhet.

  • Beskrivning av ärendet I Stockholms län finns 32 ungdomsmottagningar som tillhandahåller stöd och vård till unga mellan 12 och 22 år. För ungdomsmottagningsverksamheten finns inga nationella riktlinjer utfärdade, vilket har lett till att verksamheten utvecklats på lite olika sätt i olika delar av landet, och i olika delar av länet. I samband med att särskilda statliga satsningar på ungdomsmottagningsverksamheten aviserades 2016 inleddes ett utvecklingsarbete, såväl regionalt som lokalt. I den behovsinventering som låg till grund för en regional handlingsplan för ungdomsmottagningarna framkom bland annat behovet av länsgemensamma och tvärprofessionella riktlinjer, i syfte att främja en likvärdig, jämställd och jämlik ungdomsmottagningsverksamhet för länets ungdomar. De juridiska förutsättningarna för drift utkristalliserades under våren 2019. Då ungdomsmottagningen består av såväl medicinska som psykosociala insatser bör verksamheten drivas av region och kommun tillsammans. De direktavtal som under ett flertal år tecknats mellan Region Stockholm och respektive kommun visade sig vara i strid med gällande upphandlingslagstiftning och därmed inte juridiskt gångbara. Storsthlm, Box 38145, 100 64 Stockholm Besöksadress: Xxxxxxxxxxxxxxx 00, Xxxxxxxxx 00-000 00 00 xxxx@xxxxxxxxx.xx xxxxxxxxx.xx Xxx.xx. 222000-0448 Ungdomsmottagningsverksamheten bygger i hög grad på ett tvärprofessionellt arbete mellan i första hand barnmorska och kurator, men även mellan andra förekommande professioner på mottagningarna såsom läkare/gynekolog/venereolog, dietist, psykolog. Denna typ av verksamhet, som bygger på såväl medicinska som psykosociala insatser, ställer höga krav på tydliga uppdrag, samsyn och integrerade arbetssätt. En stor anledning till att enas kring en överenskommelse om uppdrag och samverkan för ungdomsmottagningarna i länet är att det medicinska uppdraget på ungdomsmottagningen framöver kommer att driftsättas av regionen eller upphandlad aktör, och det psykosociala uppdraget av kommunen eller upphandlad aktör.

  • Övriga kostnader 14.4.1 Kunden ska stå för de kostnader som uppstår vid avyttring, överföring eller öppnande av annan förvaring enligt Xxxxxxx.

  • Påföljd vid åsidosättande av säkerhetsföreskrift Om den försäkrade inte iakttar sina skyldigheter och det kan antas vara till men för försäkringsgivaren, är försäkringsgivaren berättigad till skäligt avdrag på den ersättning, som annars borde ha betalats.

  • Tidpunkt för betalning av skadeersättning Skada regleras efter ansvarstidens* slut. Ersättning ska betalas senast 1 månad efter det att den försäkrade styrkt sina krav och i övrigt fullgjort vad som åligger honom. Om polisutredning eller värdering av skiljemän avvaktas ska ersättning betalas senast 1 månad efter det att bolaget erhållit utredningen eller värderingen.

  • Hantering av personuppgifter Information till hyresgäst om behandling av personuppgifter, se bilaga. Bilaga:

  • Sammanfattning av ärendet AB Stora Tunabyggen har under cirka två år genomfört ett arbete med att ta fram en detaljplan för Kvarteret Studievägen och planen vann lagakraft under 2017. Området Jakobsgårdarna och det planerade området, Kvarteret Studievägen, är centralt beläget i Borlänge med närhet till kommunikationer, handel, högskola och statliga verk. Närheten till andra funktioner så som för- skola, skola och vårdcentral bidrar till att ytterligare öka intresset för området. AB Stora Tunabyggens målsättning är att skapa ett nytt kvarter med upplåtelseformer, bostads- rätter, som kompletterar den befintliga bebyggelsen på Jakobsgårdarna. Ytterligare en målsätt- ning är att Kvarteret Studievägen skall innebära en positiv start på utvecklingen av den nya stadsdelen Jakobsdalen. I den meningen är Kvarteret Studievägen att betrakta som Jakobsdalen etapp 1. Styrelsen för AB Stora Tunabyggen beslutade därför 2018-03-05 att anhålla hos ägaren (Bor- länge kommun) om tillstånd att få använda marknadsorienterade verktyg JV* (joint venture) i syfte att få starta produktion av bostadsrätter inom Kvarteret Studievägen. SE-781 81 Borlänge 0243-740 00 (vxl) xxxxxx@xxxxxxxx.xx Röda vägen 00 0000-000 00 xxx.xxxxxxxx.xx Syftet med att bilda bolaget tillsammans med en privat aktör är att skapa förutsättningar för fortsatt exploatering av området, se bifogat aktieägaravtal, då marknaden hitintills bedömt om- rådet som svårexploaterat. Avgränsningen för det planerade bolaget är att det endast skall uppföras två hus med bostads- rätter. Dessa hus kommer att utgöra den första etappen på Kvarteret Studievägen. Bolaget kommer att avvecklas när bostadsrättsförening är bildad och försäljning är genomförd.

  • Tillämplig lag och tvistelösning Rättigheter och skyldigheter enligt Kontraktet regleras av svensk rätt med undantag av dess lagvalsregler.

  • Arbetstidens förläggning Vid arbetstidens förläggning ska hänsyn tas såväl till verksamhetens behov som till tjänstemannens behov och önskemål. Inriktningen ska vara att så långt möjligt beakta tjänstemannens möjligheter att förena arbete med familjeliv och socialt liv i övrigt. Den enskilde tjänstemannen har rätt att få sina önskemål om arbetstidens längd och förläggning prövade av arbetsgivaren. Om tjänstemannens önskemål inte kan tillgodoses ska arbetsgivaren på begäran ange skälen för detta. Den enskilde tjänstemannens önskemål ska även vägas mot andra tjänstemäns behov och önskemål. Vid ändring av tjänstemannens arbetstid ska arbetsgivaren informera tjänstemannen minst en månad innan ändringen genomförs.