Beskrivning av ärendet. I Stockholms län finns 32 ungdomsmottagningar som tillhandahåller stöd och vård till unga mellan 12 och 22 år. För ungdomsmottagningsverksamheten finns inga nationella riktlinjer utfärdade, vilket har lett till att verksamheten utvecklats på lite olika sätt i olika delar av landet, och i olika delar av länet. I samband med att särskilda statliga satsningar på ungdomsmottagningsverksamheten aviserades 2016 inleddes ett utvecklingsarbete, såväl regionalt som lokalt. I den behovsinventering som låg till grund för en regional handlingsplan för ungdomsmottagningarna framkom bland annat behovet av länsgemensamma och tvärprofessionella riktlinjer, i syfte att främja en likvärdig, jämställd och jämlik ungdomsmottagningsverksamhet för länets ungdomar. De juridiska förutsättningarna för drift utkristalliserades under våren 2019. Då ungdomsmottagningen består av såväl medicinska som psykosociala insatser bör verksamheten drivas av region och kommun tillsammans. De direktavtal som under ett flertal år tecknats mellan Region Stockholm och respektive kommun visade sig vara i strid med gällande upphandlingslagstiftning och därmed inte juridiskt gångbara. Storsthlm, Box 38145, 100 64 Stockholm Besöksadress: Xxxxxxxxxxxxxxx 00, Xxxxxxxxx 00-000 00 00 xxxx@xxxxxxxxx.xx xxxxxxxxx.xx Xxx.xx. 222000-0448 Ungdomsmottagningsverksamheten bygger i hög grad på ett tvärprofessionellt arbete mellan i första hand barnmorska och kurator, men även mellan andra förekommande professioner på mottagningarna såsom läkare/gynekolog/venereolog, dietist, psykolog. Denna typ av verksamhet, som bygger på såväl medicinska som psykosociala insatser, ställer höga krav på tydliga uppdrag, samsyn och integrerade arbetssätt. En stor anledning till att enas kring en överenskommelse om uppdrag och samverkan för ungdomsmottagningarna i länet är att det medicinska uppdraget på ungdomsmottagningen framöver kommer att driftsättas av regionen eller upphandlad aktör, och det psykosociala uppdraget av kommunen eller upphandlad aktör.
Beskrivning av ärendet. Föreligger skrivelse 2018-06-04 från kommunkontoret av vilken framgår att Kiruna kommun och LKAB har tidigare träffat avtal avseende Gruvstadsparken del 1 m.m (GP1-avtalet) och Gruvstads- parken del 2 (GP2-avtalet). Syftet med ”Avtal angående Gruvstadsparken del 3 m.m.” är att utgöra nästa milstolpe i kommunens och LKAB:s samarbete avseende stadsomvandlingen, för att möjliggöra fortsatt utveckling av samhället i Kiruna och fortsatt gruvverksamhet på orten. Avtalet preciserar parternas överenskommelse och åtaganden avseende förvärv av kommunal egendom i det område som omfattas av avtalet, ramreglerna för avveckling av detta område, liksom grunderna för skälen till att detta avtal förhandlats fram. Parterna är ense om att åtgärderna enligt detta avtal genomförs som ett resultat av de skador på Kiruna stad som markdeformationerna till följd av LKAB:s gruvbrytning i KUJ 1365 medfört och kommer att medföra. LKAB ska därför oaktat eventuella framtida ekonomiska överväganden ersätta kommunen för uppkomna skador i enlighet med detta avtal. Avtalsförslaget har tagits fram genom överläggningar mellan Kiruna kommun och LKAB. Vardera part har utsett en särskild en grupp av representanter som före och efter varje överläggning förankrat och redovisat resultatet till respektive uppdragsgivare. Under och före arbetets gång har underlag, utred- ningar och rättsutlåtanden inhämtats från externa sakkunniga och konsulter. Mängdberäkningar och kostnadsberäkningar för kommunal infrastruktur och kommunal gatumark genomfört i ett första skede i ett gemensamt projekt där SWECO 2013 fick i uppdrag att inventera hela det uppskattade påverkansområdet för KUJ 1365. Utifrån detta material har nya beräkningar gjorts av Tekniska Verken i Kiruna AB och SWECO för att anpassa underlaget till den del av området som enligt detta avtal omfattas av GP3-området. Värdering av fastigheterna grundar sig på ingångsvärden från de senast genomförda projekten av Kirunabostäder AB. Dessa värden med påslag för ÄTA och Kirunafaktor visar vad det skulle kosta att nyproducera en likvärdig byggnad med samma kvaliteter som den befintliga byggnaden. Kalkylerade kostnader har referenskontrollerats mot värderingar av Kiruna kommuns verksamhetslokaler gjorda av SWECO.
Beskrivning av ärendet. Kommunfullmäktige beslutade den 29 september 2014 att godkänna ett femårigt samarbetsavtal med Brynäs IF. Avtalet omfattar tre delar. För det första den del som benämns ”En Bra Start” med fokus social hållbarhet inriktat på att förebyggande stärka barn och ungas förutsättningar och där Gävle kommun är huvudpartner. För det andra innehåller avtalet en del som är en ren sponsringsdel och som följer Gävle kommuns riktlinjer för sponsring. Den tredje delen av avtalet avser namnrättigheten till Brynäs A-hall, där Gävle kommun valt namnet Gavlerinken Arena. Avtalet har prövats av förvaltningsrätten som bedömt avtalet i sin helhet och därvid funnit att alla tre delarna var för sig och tillsammans är i överensstämmelse med den kommunala kompetensen både såvitt gäller innehåll och omfattning. Avtalet löper på 5 år under perioden 2014 t o m 2019 och Gävle kommun betalar som ersättning för avtalet 4 mnkr per år samt bidrar därutöver med resurser motsvarande 1 mnkr. I tilläggsavtal som ingicks av kommunstyrelsen den 7 juni 2016 har preciserats att 2, 5 mnkr plus personella resurser (i styrgrupp, projektgrupp, aktiviteter mm) motsvarande 1 mnkr avser det arbete som genomförs inom ramen för En Bra Start, 500 000 kr avser den rena sponsorsdelen och 1 mnkr avser namnrättigheten till arenan. För uppsägning av avtalet gäller att det ska ske skriftligen minst 12 månader före avtalsperiodens utgång. I annat fall förlängs avtalet med 2 år för varje gång en uppsägning inte sker. Gävle kommun sa upp avtalet till omförhandling den 20 juni 2018 och det förfaller den 30 juni 2019. Sociala hållbarhetsutskottet har i beslut den 15 maj 2019 ställt sig positiv till en förlängning av avtalet med Brynäs IF såvitt gäller En Bra Start och uppmanat kommunstyrelsen att förhandla med Brynäs IF och då särskilt påpekat vikten av ett intensifierat arbete med normkritik och socialt utsatta områden. Inför kommunstyrelsens förlängning av avtalet har diskussioner förts med Brynäs IF. Gävle kommun Kommunledningskontoret 801 84 Gävle Besök Stadshuset, Xxxxxxxxxxxxxx 00 Xxxxx 000-00 00 00 xxxxx.xxxxxx@xxxxx.xx xxx.xxxxx.xx
Beskrivning av ärendet. Trafikverket har på uppdrag av Västra Götalandsregionen (VGR) – i enlighet med den regionala transportinfrastrukturplanen för Västra Götaland 2018–2029 – genomfört en åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för väg 155, delen Torslanda-Öckerö. Utredningen pågick mellan juni 2018 och juni 2021 och remitterades under hösten 2021. I december 2021 godkändes Öckerö kommuns yttrande genom beslut i kommunfullmäktige och i januari 2022 godkändes Göteborgs Stads yttrande genom beslut i kommunstyrelsen (dnr 1087/20). I samband med utredningsarbetet har en dialog förts mellan Västra Götalandsregionen, Öckerö kommun, Göteborgs Stad och Trafikverket om förbättrad förbindelse mellan Öckerö och Göteborg bortom 2040 som resulterat i förslag till Överenskommelse om färdplan för förbättrade hållbara förbindelser Öckerö–Göteborg. Syftet med överenskommelsen är att fastställa en gemensam inriktning för att genom en stegvis process åstadkomma en långsiktigt hållbar tillgänglighet i stråket mellan Öckerö och Göteborg. Med stråket avses väg 155, väster om Gossbydal och via de statliga färjelinjerna Hönö- respektive Björköleden till Öckerö kommun. Med en långsiktig inriktning avses en inriktning långt bortom år 2040. Den långsiktiga inriktningen kan, om det finns framtida behov, komma att avse eventuella större kapacitetshöjande åtgärder i vägens befintliga sträckning, alternativt som tunnel på Hisingen, och en eventuell fast förbindelse mellan Öckerö och Hisingen. Parterna är överens om att genom en stegvis utveckling och utbyggnad kunna skapa en långsiktigt hållbar tillgänglighet i stråket längs väg 155 mellan Öckerö och Göteborg. De har en gemensam vilja, och ser ett gemensamt ansvar, att i samverkan kraftsamla kring åtgärder med syfte att uppnå en tydlig och bestående omställning av resvanor inom ramen för befintligt transportsystem. De anser även att potentialen för omställning till mer klimatsmarta resvanor i stråket bör vara betydande, sett i ljuset av de förändringar i resebeteenden som skett under Corona-pandemin, en ökad miljömedvetenhet och förändrade attityder till resande i samhället generellt samt nya och framtida tekniska förutsättningar. De är även överens om att, genom inspel till regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland, verka för att på medellång sikt (omkring 2028–2032), och i samspel med boendemiljön, kunna genomföra trimningsåtgärder på väg 155 på Hisingen, med fokus på att främja konkurrenskraften för kollektivtrafiken samt säkerställa framkomligheten f...
Beskrivning av ärendet. Ett arrendeavtal avseende masshantering inom del av Erstavik 6:14 tecknades mellan Stockholm stad och NCC år 2014. Tyresö kommun förvärvade marken av Stockholm stad år 2018 och tog då över arrendeavtalet. Arrendatorn nyttjar inte området och har därför framfört önskemål om att frånträda det tecknade avtalet tidigare än då avtalstiden löper ut i mars 2023. Tyresö kommun arbetar med kommande utveckling av området och ser fördelar med att få tillgång till marken tidigare. Ett förslag till nytt avtal med kortare arrendetid har därför tagits fram och undertecknats av arrendatorn. Förslag till nytt arrendeavtal ersätter det tidigare avtalet i sin helhet och gäller för perioden 1 april 2021 till 30 september 2021. Avtalet upphör därefter att gälla utan uppsägning. Årlig arrendeavgift är 721 460 kronor exklusive moms. Förslaget innebär att Tyresö kommun får en lägre intäkt för arrendeavgift då denna endast kan tas ut till avtalsperiodens slut i september 2021 istället för mars 2023 enligt det tidigare avtalet. Hållbarhetsutskottet har berett ärenden den 17 februari 2021 och föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att:
Beskrivning av ärendet. 1999 tecknades ett partnerskapskontrakt mellan Xxxxxx Xxxxxxx Bay Municipality (dåvarande Port Elizabeth) och Göteborgs Stad efter en överenskommelse om stöd från Sida. Det ursprungliga kontraktet har sedan dess förlängts flera gånger. Organisatoriskt vilar partnerskapet på utvecklingen av en styrning i form av en styrgrupp (Management Committee) med representanter från den politiska organisationen i Göteborgs Stads respektive Xxxxxx Xxxxxxx Bay Municipality’s verkställande politiska organ (Kommunstyrelse respektive Council). Under dessa finns en projektkoordinerande funktion inom respektive ansvarig organisation. I nästa led finns projektledare, en för varje projektområde i varje stad som samarbetar i det faktiska projektutbytet. Två gånger per år genomförs möten i den styrgrupp och ledning (Management Committee) som ansvarar för partnerskapet. Mötena hålls växelvis i Göteborg respektive i Xxxxxx Xxxxxxx Bay Municipality. Vid dessa möten utvärderas det pågående och framtida arbetet inom projekten. I samband med Management Committee träffas även projektgrupperna. Denna struktur anges i projektbeskrivningen och har godkänts av ICLD. Samarbetet mellan Göteborgs Stad och Xxxxxx Xxxxxxx Bay Municipality har uppmärksammats som ett ”best practice city to city partnership” av ICLD och inspirerat andra städer och kommuner till liknande partnerskap. Styrkan i partnerskapet menas ligga i den organisatoriska strukturen. Samarbetet mellan de två städerna har sedan det inleddes bland annat inkluderat projekt inom följande fokusområden: • Urban utveckling/Stadsbyggnad • Idrott • Näringsliv • Turism • Kultur • Biblioteksutbyten • Utbildning • Transportfrågor • Avfallshantering • Hållbara transporter • Klimatförändring • Hållbar energi I samband med ansökan om finansiering till de projekt som genomfördes 2013-2016 utvecklades en ny modell för partnerskapssamarbetet. I den nya modellen förstärktes samverkan mellan fem delprojekten i syfte att hitta synergieffekter och maximera resultaten av partnerskapssamarbetet. Att överbrygga glappet mellan policy och implementering. Detta har gett verktygslådan ”Policy and strategy implementation in local Government”.
Beskrivning av ärendet. Stadsbyggnadsförvaltningen fick den 21 oktober 2015 i uppdrag av miljö- och samhällsbyggnadsutskottet att upprätta ett förslag till detaljplan för fastigheterna Kumla 3:213 och 3:973 samt att skicka förslaget på samråd. Arbetet har därefter justerats till att omfatta fastigheterna Kumla 3:213 och 3:214. Planarbetet sker med standardförfarande enligt PBL SFS 2010:900 i dess lydelse efter 1 januari 2015. Detaljplanen syftar till att ge fastigheterna Kumla 3:213 och 3:214 byggrätt för att möjliggöra flerbostadshus i två till tre våningar. Detaljplanen omfattar ett område som är 4 300 m² stort och som ligger i Lindalen precis vid kommungränsen till Stockholm. Den nya bebyggelsen ska anpassas till omgivningarna genom en skala med som mest tre våningar och genom att volymer saxas och bryts upp i enlighet med exemplet i plankartan. Den kuperade terrängen ska behållas vilket styrs genom planbestämmelser. Bilagor Tjänsteskrivelse.pdf Planbeskr_granskning Töresjöv.pdf Planbeskr_granskning Töresjöv.pdf DP_Töresjöv_samrådsredgörelse.pdf
Beskrivning av ärendet. Stadsbyggnadsförvaltningen har upprättat ett förslag till exploateringsavtal för bostäder och lokaler vid Granitvägen och Bollmoravägen. I avtalet regleras att försäljning av delar av kommunens fastighet Bollmora 1:94 ska ske till Filadelfiaförsamlingen Stockholm. I avtalet regleras även kostnads- och ansvarsförhållanden samt genomförandefrågor. Filadelfiaförsamlingen förbinder sig att uppföra bebyggelse och utemiljö i enlighet med till avtal bifogat kvalitetsprogram. Handlingarna till detta ärende är utkast och uppdateras till kommunstyrelsens sammanträde.
Beskrivning av ärendet. Den 15 april 2017 infördes bestämmelser i socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) (HSL) om att kommuner och regioner ska ingå överenskommelser om samarbete i fråga om barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Forskning visar att placerade barn och unga som grupp har betydligt fler hälsoproblem än andra jämnåriga, de har också en hög överrisk för fysisk och psykisk ohälsa i vuxen ålder. Samarbete mellan huvudmännen genom överenskommelser bedöms vara en viktig åtgärd för att kunna åstadkomma mer jämlik vård för den här gruppen.
Beskrivning av ärendet. Kommunstyrelseförvaltningen har upprättat ett förslag till mark- och genomförandeavtal för Norra Tyresö Centrum etapp 3 kvarter 11, mellan Tyresö kommun och exploatör. Syftet med avtalet är att reglera marköverlåtelser, kvalitéer, ansvarsförhållanden och ekonomiska frågor kopplade till genomförandet av den framtagna detaljplanen för området.