Överlåtelse av teckningsoptioner serie. 2023:1 A
Överlåtelse av avtalet GavleNet äger rätt att överlåta hela eller delar av avtalet till annan leverantör, varvid fakturering till följd av detta kan separeras.
Överlåtelse av avtal Xxxxxx äger inte rätt att utan Leverantörens föregående skriftliga medgivande överlåta sina rättigheter och skyldigheter enligt avtalet till annan. Leverantören äger rätt att överlåta hela eller delar av avtalet på annan.
Avbrytande av överföring av el (frånkoppling) samt återinkoppling 6.1 Försummar kunden att betala förfallna avgifter, ställa säkerhet eller lämna förskottsbetalning och är försummelsen inte ringa, får elnätsföretaget frånkoppla kundens anläggning från nätet. Frånkoppling får också ske om kunden gör sig skyldig till annan väsentlig försummelse enligt dessa villkor och vad som i övrigt avtalats. 6.2 Innan elnätsföretaget vidtar åtgärder med stöd av bestämmelserna i punkten 6.1 ska kunden beredas tillfälle att vidta rättelse. Avser försummelsen betalning ska kunden ges skälig tid, minst 15 dagar räknat från anmaning, att betala innan frånkoppling får ske. 6.3 Frånkoppling får även ske när kunden åsidosätter villkor i avtal beträffande den el som elnätsföretaget överför till kunden och åsidosättandet medför rätt för elhandelsföretaget att begära frånkoppling. Ansvaret för att rätten till frånkoppling föreligger åligger alltid den som begärt åtgärden. Har kunden, efter frånkoppling som skett enligt första stycket, bytt elhandelsföretag får elnätsföretaget inte vägra kunden återinkoppling. 6.4 Frånkoppling får inte ske för fordran till den del den är föremål för tvist. 6.5 Återinkoppling sker först då kunden uppfyllt samtliga sina förpliktelser enligt avtalet, erlagt ersättning för elnätsföretagets kostnader som föranletts av åtgärder för frånkoppling och återinkoppling samt erlagt eventuellt begärd säkerhet eller förskottsbetalning.
Påföljd vid åsidosättande av säkerhetsföreskrift Om den försäkrade inte iakttar sina skyldigheter och det kan antas vara till men för försäkringsgivaren, är försäkringsgivaren berättigad till skäligt avdrag på den ersättning, som annars borde ha betalats.
Avsägelse av bostadsrätt En bostadsrättshavare får avsäga sig bostadsrätten tidigast efter två år från upplåtelsen och därigenom bli fri från sina förpliktelser som bostadsrättshavare. Avsägelsen ska göras skriftligen hos styrelsen. Vid en avsägelse övergår bostadsrätten till bostadsrättsföreningen vid det månadsskifte som inträffar närmast efter tre månader från avsägelsen eller vid det senare månadsskifte som angetts i avsägelsen.
Förkortning av uppsägningstid för tjänstemannen Om tjänstemannen på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om så kan medges.
INBJUDAN TILL TECKNING AV AKTIER Styrelsen beslutade den 31 mars 2016 med stöd av bemyn- digande från årsstämman den 23 februari att öka Bolagets aktiekapital med högst 822 685 SEK genom en emission av högst 2 000 000 aktier med syfte att sprida ägandet i Bolaget (”Erbjudandet”). Erbjudandet riktar sig till befintliga aktieä- gare, allmänheten och professionella investerare. I samband med detta har styrelsen ansökt om upptagande till handel med Bolagets aktier på AktieTorget. Teckningskursen i emissionen har fastställts till 3,60 SEK per aktie, vilket motsvarar ett bolagsvärde före emissionen om 41,2 MSEK kronor. Värderingen av Bolaget har gjorts med sedvanliga värderingsmetoder och har fastställts med hjälp av en jämförelse av liknande noterade bolag samt en diskonte- rad kassaflödesanalys. Erbjudandet omfattar 2 000 000 nyemitterade aktier till ett pris per aktie om 3,60 SEK. Vid full teckning inbringar emis- sionen 7 200 000 SEK. Anmälan om teckning av aktier ska ske under perioden från och med den 4 april till och med 15 april 2016. Vid full teckning kommer aktiekapitalet att öka från 4 711 144,31 SEK till 5 533 828,88 SEK och antalet aktier kom- mer att öka från 11 453 100 aktier till 13 453 100 aktier. Bolagets styrelse har möjlighet att utnyttja en övertilldelnings- option omfattande högst 800 000 aktier till ett pris per aktie om 3,60 SEK motsvarande 2 880 000 SEK. Övertilldelnings- optionen kan, i händelse av att Erbjudandet fulltecknas, an- vändas för att ge ut aktier till de tecknare som inte fått till- delning inom ramen för Erbjudandet. Tilldelningen fastställs av styrelsen i enlighet med fastställda tilldelningsprinciper (se sidan 12). Sammantaget kan Erbjudandet inklusive övertilldel- ningsoptionen tillföra Bolaget 10 080 000 SEK före emissions- kostnader vilka beräknas uppgå till cirka 1,0 MSEK. Aktieägare som ej tecknar aktier i emissionen kommer vid full teckning av Erbjudandet, att vidkännas en maximal utspädning om 20 procent av kapital- och röstandelen i Bolaget motsvarande to- talt 2 800 000 aktier. Avsikten är att aktierna i Vadsbo SwitchTech ska bli föremål för handel på AktieTorget. AktieTorget har godkänt Vadsbo SwitchTech för notering under förutsättning att Bolaget, efter Erbjudandet, uppfyller AktieTorgets spridningskrav om 200 aktieägare samt att minst 60 procent av emissionsbeloppet, motsvarande 4,3 MSEK tecknas och inkommer till Bolaget. Första dag för handel planeras till den 3 maj 2016. Ledningsgruppen och fyra styrelseledamöter äger tillsam- mans 80 procent av aktierna i Bolaget innan förestående Er- bjudande. Dessa personer har förbundit sig att inte utan Ak- tieTorgets skriftliga medgivande avyttra aktier i Bolaget under en period upp till 36 månader från första dagen för handel av Bolagets aktier på AktieTorget (så kallad lock-up)2. Lock-up avtalen innebär att ledningsgruppen ej har rätt att sälja någon del av sitt aktieinnehav innan den 29 december 2018 och le- damöterna har ej rätt att sälja någon del av sitt aktieinnehav innan tolv månader efter första dag för handel i Bolagets ak- tie. Efter tolv månader har de rätt att sälja upp till en tredjedel av sitt aktieinnehav. Efter 24 månader har de rätt att sälja yt- terligare en tredjedel av sitt innehav. Efter 36 månader har de rätt att sälja sina totala innehav. Härmed inbjuds befintliga aktieägare, allmänheten och pro- fessionella investerare att teckna aktier i Vadsbo SwitchTech i enlighet med villkoren i detta Memorandum. I övrigt hänvisas till detta Memorandum, vilket har upprättats av styrelsen i Vadsbo SwitchTech med anledning av Erbjudan- det. Styrelsen i Bolaget är ansvarig för innehållet i Memoran- dumet. Härmed försäkras att styrelsen vidtagit alla rimliga försiktighetsåtgärder för att säkerställa att uppgifterna i Me- morandumet, såvitt styrelsen vet, överensstämmer med fak- tiska förhållanden och att ingenting är utelämnat som skulle kunna påverka dess innebörd. Göteborg den 31 mars 2016 Vadsbo SwitchTech Group AB/Styrelsen
Medgivande till betalning via Autogiro Undertecknad (”betalaren”), medger att betalning får göras genom uttag från angivet konto eller av betalaren senare angivet konto, på begäran av angiven betalningsmottagare för betalning till denne på viss dag (”förfallodagen”) via Autogiro. Betalaren samtycker till att behandling av personuppgifter som lämnats i detta medgivande behandlas av betalarens betaltjänstleverantör, betalningsmottagaren, betalningsmottagarens betaltjänstleverantör och Bankgirocentralen BGC AB för administration av tjänsten. Personuppgiftsansvariga för denna personuppgiftsbehandling är betalarens betaltjänstleverantör, betalningsmottagaren samt betalningsmottagarens betaltjänstleverantör. Betalaren kan när som helst begära att få tillgång till eller rättelse av personuppgifterna genom att kontakta betalarens betaltjänstleverantör. Ytterligare information om behandling av personuppgifter i samband med betalningar kan finnas i villkoren för kontot och i avtalet med betalningsmottagaren. Betalaren kan när som helst återkalla sitt samtycke, vilket medför att tjänsten i sin helhet avslutas.
Påföljd vid åsidosättande av räddningsplikt Om den försäkrade uppsåtligen eller av grov vårdslöshet inte uppfyller sin räddningsplikt och om det kan antas att detta varit till men för bolaget är bolaget berättigat till skäligt avdrag på ersättningsbelopp som annars bort utgå eller till fullständig befrielse från ersättningsskyldighet.
Utskottets ställningstagande Motionerna i detta avsnitt innehåller förslag som på olika sätt är inriktade på bestämmelserna om rätten att vidta stridsåtgärder på den svenska arbetsmark- naden. Utskottet konstaterar att flera liknande yrkanden har behandlats av utskottet vid upprepade tillfällen under mandatperioden. Utskottet står fast vid sin hållning och anser att det finns skäl att här upprepa en del av vad som tidigare framförts. Det finns också skäl att inledningsvis bemöta samtliga yrkanden samlat då utskottets utgångspunkter gäller för hela regelverket. En central utgångspunkt för utskottet är att den svenska arbetsmarknads- modellen bör värnas. Modellen med sin särskilda natur är central för att skapa ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Utskottet konstaterar att ordningen med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid har visat sig vara en stabil grund för den svenska arbetsmarknaden. Utskottet anser fortfarande att det är en modell som överlag fungerar väl och ger handlingsutrymme för parterna samtidigt som den bidrar till att upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden. En viktig och grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konflikt. Mot bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna på den svenska arbetsmarknaden är väl medvetna om regelverkets karaktär och att de tar hänsyn till det i sina övervägningar av hur de ska agera. När det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter konstaterar utskottet att Sverige i jämförelse med andra länder har mycket få förlorade arbetsdagar. Som framgår av Medlingsinstitutets statistik var t.ex. 2020 exceptionellt på så vis att inte en enda arbetsdag gick förlorad under året på grund av strejk eller lockout trots att det var fråga om ett stort avtalsår. Utskottet tolkar det som att motionärerna i detta avsnitt inte verkar tillfreds med det gällande regelverket och vad detta för med sig i form av stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknaden. Utskottet delar inte denna bedömning. Utskottets uppfattning är fortfarande att den svenska arbetsmarknads- modellen, där regelverket om stridsåtgärder är en central del, överlag fungerar väl för att skapa stabilitet på den svenska arbetsmarknaden. Modellen har visat sig hållbar över tid och skapat goda förutsättningar för både trygghet och tillväxt genom sin förmåga att vara flexibel och utvecklas i takt med tiden. Vidare menar utskottet att de begränsade effekter som visar sig på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar är ett kvitto på att vi har en arbetsmarknad i Sverige där parterna med utgångspunkt i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfreden. Utskottet kan därför inte se att det skulle finnas skäl att se över eller förändra den nuvarande ordningen för att begränsa rätten till stridsåtgärder på det sätt som efterfrågas i kommitté- motionerna 2021/22:3226 yrkandena 4 och 5 (C), 2021/22:4198 yrkandena 31 och 32 (KD) samt motionerna 2021/22:2881 (M), 2021/22:3325 yrkande 18 (M), 2021/22:331 (SD) och 2021/22:2976 (KD). Vidare vill utskottet på nytt framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellens flexibilitet och parternas förmåga att ta ansvar för och anpassa regelverket till rådande förhållanden visat sig just i frågan om behovet att anpassa rätten att vidta stridsåtgärder. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara av utredningar av regeringen utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det var också parternas gemensamma förslag som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen. Utskottet anser att processen är ett gott exempel på funktionssättet på den svenska arbetsmarknaden med starka parter och staten som samverkar för att skapa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Att vilja vrida tillbaka de ändringar som är resultatet av ihärdigt arbete av parterna på det sätt som föreslås i kommittémotion 2021/22:464 yrkande 1 (V) är inte en lämplig väg framåt. Avslutningsvis vill utskottet understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar i regelverket kan följaktligen även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs och inte minst vara väl förankrade hos parterna. Utskottet kan inte se att någon av de förändringar som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt lever upp till detta. Det är inte fråga om förändringar som på ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas av parterna på båda sidor. Utskottet konstaterar således att det inte heller av den anledningen är lämpligt att ställa några krav på regeringen med anledning av förslagen. Sammantaget kan utskottet inte se att det finns skäl till något initiativ till regeringen, och därför bör samtliga yrkanden avslås. Utstationering av arbetstagare