Common use of Överväganden Clause in Contracts

Överväganden. Förslag: Rättigheterna för utövande konstnärer, framställare av upptagningar av ljud eller rörliga bilder samt radio- och televisionsföretag utformas som exklusiva ensamrättigheter. Rätten att framställa exemplar av upptagningar skall för dessa kategorier av närstående rättighetshavare fortsättningsvis ha samma innehåll som upphovsmännens exemplarframställningsrätt avseende verk, och således innefatta även ett skydd mot bearbetning och liknande. Förutom att det anges att ensamrätten bl.a. innefattar en rätt att framställa exemplar av de aktuella upptagningarna införs i dessa bestämmelser en hänvisning till 2 § andra stycket lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. I 45 § upphovsrättslagen anges uttryckligen att rätten avseende tillgängliggörande för allmänheten omfattar såväl den utövande konstnärens framförande, som upptagningar av framförandet. I bestämmelserna avseende utövande konstnärer (45 §) samt framställare av upptagningar av ljud- och rörliga bilder (46 §) tas även in en hänvisning till 2 § tredje och fjärde stycket upphovsrättslagen, dvs. definitionen av innehållet i begreppet tillgängliggörande för allmänheten. Radio- och televisionsföretags ensamrätt utvidgas till att även omfatta rätten att tillåta att en upptagning av utsändningen på trådbunden eller trådlös väg överförs till allmänheten på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till upptagningen från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer (tillhandahållande på begäran). Denna del av ensamrätten skall tidsmässigt gälla lika länge som övriga delar av radio- och TV-företags ensamrätt, dvs. till dess att 50 år har förflutit efter det år då utsändningen ägde rum. I de fall då en ljudupptagning som skyddas enligt 46 § upphovsrättslagen har såväl getts ut som offentliggjorts inom 50 år från upptagningen skall skyddstidens längd räknas från utgången av det år då upptagningen första gången gavs ut. (45, 46 och 48 §§ upphovsrättslagen)

Överväganden. Förslag: Rättigheterna Bestämmelsen om avtalslicens för utövande konstnärer, framställare av upptagningar av ljud eller rörliga bilder samt radio- och televisionsföretag utformas som exklusiva ensamrättigheterkopiering för undervisningsändamål utvidgas till att avse offentliggjorda verk. Rätten att framställa exemplar av upptagningar Bestämmelsens begränsning till exemplarframställning genom reprografiskt förfarande tas bort. Exemplar skall för dessa kategorier av närstående rättighetshavare fortsättningsvis ha samma innehåll som upphovsmännens exemplarframställningsrätt avseende verk, och således innefatta alltså få framställas även ett skydd mot bearbetning och liknandegenom annat än reprografiskt förfarande. Förutom Detta medför att det anges inte längre behöver nämnas särskilt i bestämmelsen att ensamrätten bl.a. innefattar en den också omfattar rätt att framställa exemplar i form av de aktuella upptagningarna införs upptagningar av verk som sänds ut i dessa radio eller television. (42 c § lagen 1960:729 om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk) utsträckt verkan. Detta innebär, som tidigare konstaterats, att såväl befintliga nationella avtalslicensbestämmelser kan behållas som nya sådana bestämmelser införas. Direktivet tillåter alltså även en hänvisning till 2 utvidgning av befintliga avtalslicenser. Nuvarande avtalslicensbestämmelse i 13 § andra stycket lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verkverk (URL) innebär att exemplar av utgivna verk får framställas för undervisningsändamål genom reprografiskt förfarande. Med reprografiskt förfarande avses, som beskrivits ovan, främst fotokopiering. Den tekniska utvecklingen har lett till att många nya kopieringsformer tillkommit. En del av dessa, t.ex. då exemplarframställningen sker med hjälp av en kopiator försedd med minne, betraktas, bl.a. av avtalsparterna i det s.k. skolkopieringsavtalet (se avsnitt 8.3.1), som reprografiskt förfarande trots att ett digitalt moment ingår. Annorlunda är det när det gäller andra former där exemplarframställningen sker uteslutande genom digitalt förfarande, t.ex. då upphovsrättsligt skyddade verk laddas ner via ett nätverk, exempelvis Internet, vid kopiering från ett digitalt lagringsmedium till ett annat eller vid inskanning av en förlaga i pappersform i ett datorminne. Dessa och andra former av digital kopiering omfattas inte av nuvarande avtalslicensbestämmelse i 13 § URL. De nuvarande bestämmelserna om avtalslicens i 13 § URL har sin grund i att det finns ett behov av en omfattande kopieringsrätt inom undervisningsområdet och att detta behov inte kan tillgodoses genom individuella avtal. Den tekniska utvecklingen har emellertid lett till att en stor del av den önskvärda kopieringen faller utanför avtalslicensområdet. Skolor och högskolor är idag i regel utrustade med goda Internetförbindelser, e-post osv., men någon rätt att framställa exemplar för undervisningsändamål genom digitalt förfarande finns inte, om inte individuella avtal först har träffats med upphovsmannen. Med hänsyn till den teknikanvändning som förekommer i undervisningen är behovet av en sådan kopieringsrätt stort. Från skolhåll har bl.a. starkt påtalats behovet att få möjlighet att kopiera material från Internet. Frågan har länge varit aktuell. Den diskuterades bl.a. redan vid en hearing som Justitiedepartementet anordnade den 11 november 1997 (Ju 1997/3194/L3), där bland annat Svenska Kommunförbundet, Högskoleverket och Stockholms universitet förde fram krav på en utvidgning av avtalslicensen till digital exemplarframställning. Svenska Kommunförbundet har i en skrivelse i detta ärende anfört att det exempelvis upplevs som orimligt att kopiering, inom ramen för avtalslicensen, får ske av t.ex. en artikel som återfinns i en pappersversion av en tidning medan samma artikel inte får kopieras från en nätversion av tidningen. I 45 det angivna fallet hämtar läraren kanske hem artikeln till sin dator och skriver ut den på ett papper som sedan kopieras genom reprografiskt förfarande till ett antal elever. Det kan också hända att läraren hämtar hem ett dokument till sin dator och sedan kopierar det till elevernas datorer. Andra exempel som nämnts av Svenska Kommunförbundet är när en lärare laddar ner material eller skannar in material för att sedan använda materialet i ett intranät, tillgängligt för skolans personal och elever. På grund av begränsningen till reprografiskt förfarande i 13 § upphovsrättslagen anges uttryckligen URL omfattas inget av dessa fall av dagens avtalslicensbestämmelse och lärarna kan därmed, enligt Svenska Kommunförbundet, inte bedriva undervisningen på ett pedagogiskt och tidsenligt sätt. Om avtalslicensen inte utvidgas menar Svenska Kommunförbundet att rätten avseende tillgängliggörande det finns risk för allmänheten omfattar såväl att lärarnas förståelse och respekt för upphovsrätten kan komma att minska. Även flera upphovsmannaorganisationer har i olika sammanhang ställt sig positiva till en utvidgning av avtalslicensen för att underlätta för skolorna att få tillgång till material och kunna klarera rättigheterna på ett smidigt sätt. Bl.a. har KLYS och Copyswede i en skrivelse i detta ärende anfört att risken annars är stor att en stor del av kopieringen ändå kommer att ske men utan att kopieringen regleras och att den utövande konstnärens framförande, då utgör intrång i upphovsmännens ensamrätt. En fråga som upptagningar först måste övervägas är om det verkligen behövs en avtalslicens för att tillgodose skolornas kopieringsbehov. Kan inte behovet istället tillgodoses genom individuella avtal? Den tekniska utvecklingen kommer i framtiden möjligen medföra att rättighetsklarering kan ske på ett förhållandevis enkelt sätt i en on-linemiljö (se avsnitt 10 om tekniska åtgärder). Den lärare som behöver ett exemplar av framförandeten artikel i en nättidning skulle i en sådan situation kunna skaffa sig möjlighet att använda densamma direkt via sin dator. I bestämmelserna avseende utövande konstnärer (45 §) samt framställare sådant fall skulle alltså kopieringsbehovet relativt enkelt kunna tillgodoses genom individuella avtal. Emellertid har den tekniska utvecklingen och avtalsbildningen på Internet ännu inte nått en sådan nivå. Det kan visserligen hävdas att den tekniska utvecklingen sker i en sådan hastighet att man bör avvakta med lagstiftningsåtgärder. Behovet av upptagningar kopieringsmöjligheter inom undervisningsområdet är emellertid stort. Det är inte godtagbart att det under en sådan utvecklingsfas är otillåtet att framställa digitala kopior inom undervisningsområdet om inte individuella avtal först har träffats med upphovsmannen. Dessutom går det inte att förutse vilka resultat utvecklingen kommer att leda till. Detta talar för att avtalslicensen i 13 § URL bör utvidgas nu. Från förläggarhåll har emellertid framförts synpunkter mot en utvidgning av ljud- och rörliga bilder (46 §) tas även in en hänvisning till 2 avtalslicensen i 13 § tredje och fjärde stycket upphovsrättslagen, dvs. definitionen av innehållet i begreppet tillgängliggörande för allmänheten. Radio- och televisionsföretags ensamrätt utvidgas URL till att även omfatta rätten att tillåta digital kopiering. Bl.a. har Föreningen Svenska Läromedelsproducenter i en skrivelse i detta ärende fört fram att en upptagning utvidgning skulle innebära att stora mängder upphovsrättsligt skyddat material lagrades i nätverk för mer eller mindre allmän åtkomst inom utbildningsväsendet. Följden skulle, enligt Läromedelsproducenterna, kunna bli att lärarna själva ur detta material sammanställde kompendier som ett billigt substitut till de ordinarie läromedlen på skolorna, vilket skulle få stora konsekvenser för den ordinarie läromedelsmarknaden. En ordning som lät skolorna kopiera digitalt skulle även allvarligt fördröja och försvåra utvecklingen av utsändningen digitala läromedel. Visserligen skulle, enligt Läromedelsproducenterna, en sådan utveckling kunna stävjas inom ramen för avtalslicensen men det skulle ändå i praktiken vara svårt att kontrollera efterlevnaden av avtalet. De farhågor som Läromedelsproducenterna för fram är emellertid förhållanden som avtalsparterna själva skulle kunna reglera i det avtal som bestämmelsen förutsätter. Lagen skulle, precis som är fallet med nuvarande avtalslicensbestämmelser, endast dra upp ramen för vad avtalslicensen får omfatta. Det är sedan avtalsparternas uppgift att närmare komma överens om avtalets omfattning på trådbunden eller trådlös väg överförs samma sätt som görs idag i det nuvarande skolkopieringsavtalet på reprografiområdet. Svårigheter att kontrollera efterlevnaden av ett avtal är inte något som talar emot införandet av en avtalslicens. Xxxxxx skäl talar istället för att underlätta för utbildningsväsendet att få till allmänheten stånd en laglig användning av upphovsrättsligt skyddat material. Det finns ingen anledning att tro att skolor och andra utbildningsanstalter skulle missbruka en sådan möjlighet att kopiera skyddat material digitalt. Tvärtom kan antas och förväntas att de skulle anstränga sig för att uppfylla ett avtal. En angränsande fråga är om det är möjligt att få en avtalslicensordning som omfattar digital kopiering att fungera i praktiken. Hur skall det överhuvudtaget gå att identifiera vad som har kopierats och vem som har rätt till ersättningen? Som redan påpekats skulle det vara upp till parterna att närmare bestämma avtalets omfattning. I avtalet skulle parterna närmare få avgränsa såväl vilka typer av verk som skulle omfattas som i vilken omfattning exemplarframställningen skulle få ske. Parterna skulle också kunna ta hänsyn till möjligheten för organisationen att fördela ersättningen för nyttjandet på ett sådant sätt godtagbart sätt, t.ex. genom avtal med utländska systerorganisationer. Eventuella praktiska svårigheter bör därför inte medföra att enskilda kan få tillgång till upptagningen avtalslicensalternativet utesluts. Ett annat förhållande som skulle kunna tala mot införandet av en avtalslicens har varit situationen i Danmark. Där infördes för några år sedan bestämmelser om avtalslicens som även omfattar framställning av exemplar i digital form inom undervisningsområdet. Det tog dock fyra år innan det första avtalet enligt uppgift kunde slutas eftersom den danska organisation som företräder rättighetshavarna från en plats och vid en tidpunkt början inte inbördes kunde enas om att träffa sådana avtal. Även om förhållandena i Sverige inte är exakt densamma som de själva väljer (tillhandahållande på begäran)i Danmark framgår av vad som hände i Danmark att det finns en risk för att utbildningsväsendets behov av att kunna utföra digital kopiering inte alls eller först efter lång tid kommer att tillgodoses genom en utvidgad avtalslicensbestämmelse. Denna Ett alternativ som möjligen skulle kunna övervägas är annars att införa en inskränkning för exemplarframställning inom undervisningsområdet. Direktivets artikel 5.2.c tillåter en inskränkning för särskilda fall av exemplarframställning av utbildningsanstalter som är tillgängliga för allmänheten under förutsättning att det sker utan direkt eller indirekt ekonomisk eller kommersiell vinning. Artikeln omfattar såväl exemplarframställning i analog som i digital form. Stor försiktighet bör emellertid iakttas vid överväganden av nya inskränkningar. Den ekonomiska delen av upphovsrätten är en del av ensamrätten skall tidsmässigt gälla lika länge som övriga delar rättighetshavarnas förmögenhetstillgångar. Utgångspunkten är att det krävs starka skäl för att gripa in i dessa. Vikten av radio- och TV-företags ensamrätt, dvsatt vara restriktiv med införandet av nya inskränkningar har också understrukits av riksdagen vid ett flertal tillfällen (se t.ex. till dess att 50 år har förflutit efter det år då utsändningen ägde rum. I de fall då en ljudupptagning som skyddas enligt 46 § upphovsrättslagen har såväl getts ut som offentliggjorts inom 50 år från upptagningen skall skyddstidens längd räknas från utgången av det år då upptagningen första gången gavs ut. (45, 46 och 48 §§ upphovsrättslagen)Lagutskottets betänkande 2000/01:LU8

Överväganden. FörslagRegeringens förslag: Rättigheterna I bestämmelserna om närstående rättigheter för utövande konstnärer, framställare av upptagningar av för ljud eller rörliga bilder samt bilder, radio- och televisionsföretag utformas som exklusiva ensamrättigheter. Rätten att framställa exemplar av upptagningar skall för dessa kategorier av närstående rättighetshavare fortsättningsvis ha samma innehåll som upphovsmännens exemplarframställningsrätt avseende verk, och således innefatta samt fotografer tas in hänvisningar även ett skydd mot bearbetning och liknande. Förutom att det anges att ensamrätten bl.a. innefattar en rätt att framställa exemplar av de aktuella upptagningarna införs till den nya bestämmelsen i dessa bestämmelser en hänvisning till 2 11 a § andra stycket lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, om framställning av s.k. I 45 tillfälliga exemplar och till 17 § upphovsrättslagen anges uttryckligen att rätten avseende tillgängliggörande för allmänheten omfattar såväl den utövande konstnärens framförande, som upptagningar om framställning av framförandetexemplar åt personer med funktionshinder. I bestämmelserna avseende om närstående rättigheter för framställare av sammanställningar och fotografer görs hänvisningar till det nya förbudet mot användande av olovliga förlagor vid kopiering för privat bruk i 12 § fjärde stycket upphovsrättslagen. Det nya förbudet mot användande av olovliga förlagor vid kopiering för privat bruk skall också gälla för övriga närstående rättighetshavare, vilket lagtekniskt löses genom att dessa bestämmelser fortsätter att hänvisa till 12 § upphovsrättslagen i dess helhet. I bestämmelsen om närstående rättigheter för fotografer görs en hänvisning till den nya 20 a § upphovsrättslagen som reglerar viss användning av verk i bakgrunden av andra verk. Hänvisningar görs till de gemensamma bestämmelserna om avtalslicenser, dvs. 42 a § upphovsrättslagen (tidigare 26 i § upphovsrättslagen) i bestämmelserna om närstående rättigheter för utövande konstnärer (45 §) samt framställare av upptagningar för ljud eller rörliga bilder. I bestämmelserna om närstående rättigheter för framställare av ljud- sammanställningar och rörliga bilder (46 §) tas även in en hänvisning fotografer görs hänvisningar till 2 § tredje och fjärde stycket upphovsrättslagenhela det nya kapitlet om avtalslicenser, dvs. definitionen av innehållet i begreppet tillgängliggörande för allmänheten3 a kap. Radio- och televisionsföretags ensamrätt utvidgas till upphovsrättslagen. Det innebär att även omfatta rätten den nya avtalslicensbestämmelsen om exemplarframställning genom reprografiskt förfarande inom företag, organisationer m.fl. av litterära verk och av konstverk som finns återgivna i anslutning till texten i ett sådant verk (42 b § upphovsrättslagen) blir tillämplig även för dessa grupper av närstående rättighetshavare. Detsamma gäller den nya avtalslicensbestämmelsen om vissa biblioteks och arkivs rätt att tillåta att en upptagning av utsändningen på trådbunden eller trådlös väg överförs till allmänheten överföra och sprida verk i form av enskilda artiklar, kortare avsnitt eller material som av säkerhetsskäl inte bör lämnas ut i original (42 d § upphovsrättslagen). Bestämmelsen avseende bibliotek och arkiv (42 d § upphovsrättslagen) skall vidare tillämpas på de rättigheter som innehas av utövande konstnärer och framställare av upptagningar av ljud och rörliga bilder. De enda ytterligare förändringar vad gäller hänvisningar till bestämmelser om inskränkningar och om avtalslicens i 45, 46 och 48 §§ upphovsrättslagen som görs är de redaktionella ändringar som måste göras på grund av att vissa av inskränkningsbestämmelserna och bestämmelserna om avtalslicens får annan numrering. I tvångslicensen i 47 § upphovsrättslagen anges att tvångslicensen gäller användning av ljudupptagningar vid offentliga framföranden och vid överföring till allmänheten utom i fall då överföringen sker på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till upptagningen ljudupptagningen från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer (tillhandahållande på begäran)väljer. Denna del av ensamrätten skall tidsmässigt gälla lika länge Vidare tas i denna bestämmelse alla hänvisningar till bestämmelser i 2 kap. upphovsrättslagen bort utom hänvisningen till 11 § andra stycket upphovsrättslagen. Övriga hänvisningar behöver inte anges i 47 § upphovsrättslagen eftersom de redan återfinns i de bestämmelser som övriga delar av radio- och TV-företags ensamrättreglerar ensamrättigheter för de aktuella närstående rättighetshavarna, dvs. till dess att 50 år har förflutit efter det år då utsändningen ägde rum. I de fall då en ljudupptagning som skyddas enligt 45 och 46 § upphovsrättslagen har såväl getts ut som offentliggjorts inom 50 år från upptagningen skall skyddstidens längd räknas från utgången av det år då upptagningen första gången gavs ut. (45, 46 och 48 §§ upphovsrättslagen. I övrigt görs endast redaktionella ändringar i 47 § upphovsrättslagen. (45–49 a § upphovsrättslagen) Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringen. Dock föreslogs i promemorian inte någon hänvisning till 20 a § URL i 49 a § URL (se promemorian s. 314 f.f.).

Överväganden. FörslagRegeringens förslag: Rättigheterna för utövande konstnärer, framställare av upptagningar av ljud eller rörliga bilder samt radio- och televisionsföretag utformas som exklusiva ensamrättigheter. Rätten att framställa exemplar av upptagningar skall för dessa kategorier av närstående rättighetshavare fortsättningsvis ha samma det innehåll som upphovsmännens exemplarframställningsrätt avseende verk, och således innefatta även ett skydd mot bearbetning och liknandedirektivet föreskriver beträffande exemplarframställningsrätten. Förutom att det anges att ensamrätten bl.a. innefattar en rätt att framställa exemplar av de aktuella upptagningarna införs i dessa bestämmelser en hänvisning till 2 § andra stycket lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. I 45 § upphovsrättslagen anges uttryckligen att rätten avseende tillgängliggörande för allmänheten omfattar såväl den utövande konstnärens framförande, som upptagningar av framförandet. I bestämmelserna avseende utövande konstnärer (45 §) samt framställare av upptagningar av ljud- och rörliga bilder (46 §) tas även in en hänvisning till 2 § tredje och fjärde stycket styckena upphovsrättslagen, dvs. definitionen av innehållet i begreppet tillgängliggörande för allmänheten. Radio- och televisionsföretags ensamrätt utvidgas till att även omfatta rätten rätt att tillåta att en upptagning av utsändningen på trådbunden eller trådlös väg överförs till allmänheten på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till upptagningen från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer (tillhandahållande på begäran). Denna del av ensamrätten skall tidsmässigt gälla lika länge som övriga delar av radio- och TV-företags televisionsföretags ensamrätt, dvs. till dess att 50 år har förflutit efter det år då utsändningen ägde rum. I de fall då en ljudupptagning som skyddas enligt 46 § upphovsrättslagen har såväl getts ut som offentliggjorts inom 50 år från upptagningen skall skyddstidens längd räknas från utgången av det år då upptagningen första gången gavs ut. (45, 46 och 48 §§ upphovsrättslagen) Regeringens bedömning: Svensk rätt uppfyller redan direktivets krav på en grundläggande ensamrätt till tillhandahållande på begäran av upptagningar såvitt gäller utövande konstnärers, fonogramframställares och framställare av rörliga bilders prestationer (jfr dock avsnitt 10.2 om inskränkningar i de närstående rättigheterna). Promemorians förslag överensstämmer med regeringens (se promemorian s. 304 f.)