Överväganden. NASDAQ OMX DM är en registrerad bifirma till NOMX STO. Styrelsen i NOMX STO är ansvarig för beslut rörande den centrala motpartsclearingen. Den offentliga informationen om NOMX STO:s egen styrning är svår att utläsa eftersom informationen är fokuserad på NASDAQ OMX-koncernen. NASDAQ OMX DM:s riskhantering sköts av riskhanteringsavdelningen på NASDAQ OMX vilken rapporterar direkt till NASDAQ OMX Finance, vilket gör att det finns en tydlig separering i rapporteringskedjan mellan riskhanteringen och den övriga verksamheten. De mål som NASDAQ OMX Nordic Ltd:s har, vilka är delmål till NASDAQ OMX-koncernens mål, och hur väl de är uppfyllda finns återrapporterade i årsredovisningen. I 2007 års utvärdering identifierade Finansinspektionen och Riksbanken brister i NASDAQ OMX DM:s interna kontroll av att clearingkapitalets faktiska storlek är korrekt. NASDAQ OMX DM har återkommit till Finansinspektionen och Riksbanken med de åtgärder som har vidtagits för att stärka upp den interna kontrollen av att clearingkapitalets faktiska storlek är korrekt. Dock har det under 2008 återigen identifierats brister i den interna kontrollen, denna gång gällande back-testning av att säkerhetsberäkningarna är korrekta och tillförlitliga. Att den interna kontrollen av olika processer, i det här fallet av back-testningen, är tillförlitlig är grundläggande för en central motpart. Att NASDAQ OMX DM inte har haft en tillförlitlig intern kontroll av att back-testningen av säkerhetsberäkningarna varit korrekt, speciellt under den mycket turbulenta period som varit under 2008, ser Finansinspektionen och Riksbanken allvarligt på. Att denna typ av fel uppkommer två år i rad påvisar att den interna kontrollen inom NASDAQ OMX DM har brister som behöver åtgärdas. Rekommendation 13 kan inte anses vara uppfylld då den interna kontrollen visat brister. Bristen i den interna kontrollen har visat sig då NASDAQ OMX DM inte i tid identifierade det problem som uppstått i back-testningen. Att ha ett internt kontrollsystem som i tid uppmärksammar de oförutsägbara problem som kan uppstå i olika delar av organisationen är av stor vikt enligt Riksbanken och Finansinspektionen.
Överväganden. Som angetts i det föregående har JK av de ovan redovisade HD- avgörandena dragit slutsatsen att den styrkta spridningen är i princip ensam avgörande för frågan om YGL är tillämplig på tek- niska upptagningar utan ursprungsuppgifter som sprids genom utlämnande av exemplar och inte genom t.ex. offentlig uppspel- ning. JK har påtalat att detta förhållande kan förväntas leda till bristande förutsebarhet och svårbemästrade gränsdragningsproblem och har pekat på att rättsosäkerhet kan uppstå för den som åtar sig att sprida ett fåtal exemplar av ett videogram genom att denne, om han eller hon inte har kännedom om den sammanlagda sprid- ningens omfattning, inte heller kan veta om det är grundlagens eller brottsbalkens bestämmelser som är tillämpliga. Denna fråga kan enligt XX vara avgörande för om personen över huvud taget är an- svarig för upptagningarnas innehåll. De av JK påtalade problemen rör möjligheterna att i praktiken avgöra om YGL är tillämplig eller inte på tekniska upptagningar utan ursprungsuppgifter. Problemet består konkret i att det oftast inte framgår av ett påträffat exemplar av en teknisk upptagning utan ursprungsuppgifter om det ingår i en upplaga eller inte. Efter- som de upptagningar det här handlar om inte är försedda med så- dana uppgifter som enligt presumtionsregeln i 1 kap. 10 § andra stycket YGL skall medföra att grundlagen anses tillämplig, om inte annat framgår av omständigheterna, ger ju den regeln inte någon lösning av problemet. Det kan då ligga nära till hands att hävda att de krav som enligt YGL gäller för att grundlagen skall vara tillämplig på tekniska upp- tagningar bör ändras så att det blir enklare att avgöra om grundlags- skydd gäller eller inte. Man skulle t.ex. kunna på nytt överväga en stencilregel, dvs. en regel som efter förebild av stencilregeln i 1 kap. 5 § TF anger att YGL:s skydd, vid annan spridning än sådan som sker genom uppspelning, endast omfattar tekniska upptagningar som mångfaldigats och försetts med ursprungsuppgifter. Bered- ningen anser emellertid att en eventuell ändring av de grundläggan- de förutsättningarna för YGL:s tillämplighet på tekniska upptag- ningar är en alltför stor fråga för att nu övervägas som en möjlig lösning på de påtalade problemen. Så länge inte framställningssättet är ensamt avgörande kommer det att finnas fall där gränsen för YGL:s tillämpningsområde kan vara oklar och bevisning måste föras för att avgöra frågan om grundlagens tillämplighet. Det kan för övrigt noteras att också fr...
Överväganden. Regeringens förslag: Rättigheterna för utövande konstnärer, framställare av upptagningar av ljud eller rörliga bilder samt radio- och televisionsföretag utformas som exklusiva ensamrättigheter. Rätten att framställa exemplar av upptagningar skall för dessa kategorier av närstående rättighetshavare fortsättningsvis ha det innehåll som direktivet föreskriver beträffande exemplarframställningsrätten. Förutom att det anges att ensamrätten bl.a. innefattar rätt att framställa exemplar av de aktuella upptagningarna införs i dessa bestämmelser en hänvisning till 2 § andra stycket lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. I 45 § upphovsrättslagen anges uttryckligen att rätten avseende tillgängliggörande för allmänheten omfattar såväl den utövande konstnärens framförande, som upptagningar av framförandet. I bestämmelserna avseende utövande konstnärer (45 §) samt framställare av upptagningar av ljud- och rörliga bilder (46 §) tas även in en hänvisning till 2 § tredje och fjärde styckena upphovsrättslagen, dvs. definitionen av innehållet i begreppet tillgängliggörande för allmänheten. Radio- och televisionsföretags ensamrätt utvidgas till att även omfatta rätt att tillåta att en upptagning av utsändningen på trådbunden eller trådlös väg överförs till allmänheten på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till upptagningen från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer (tillhandahållande på begäran). Denna del av ensamrätten skall tidsmässigt gälla lika länge som övriga delar av radio- och televisionsföretags ensamrätt, dvs. till dess att 50 år har förflutit efter det år då utsändningen ägde rum. I de fall då en ljudupptagning som skyddas enligt 46 § upphovsrättslagen har såväl getts ut som offentliggjorts inom 50 år från upptagningen skall skyddstidens längd räknas från utgången av det år då upptagningen första gången gavs ut. (45, 46 och 48 §§ upphovsrättslagen) Regeringens bedömning: Svensk rätt uppfyller redan direktivets krav på en grundläggande ensamrätt till tillhandahållande på begäran av upptagningar såvitt gäller utövande konstnärers, fonogramframställares och framställare av rörliga bilders prestationer (jfr dock avsnitt 10.2 om inskränkningar i de närstående rättigheterna). Promemorians förslag överensstämmer med regeringens (se promemorian s. 304 f.)
Överväganden. Som offentlig aktör är utgångspunkten att Locum, såsom företrädare för Region Stockholm, inte har möjlighet att ge individuellt riktat stöd till enskilda näringsidkare. Vidare måste Locum iaktta krav på objektivitet och likabehandling liksom reglerna om statsstöd. Av affärsmässiga skäl och i rådande situation kan det dock vara motiverat att underlätta för hyresgästerna för att bibehålla servicen på sjukhusen och undvika de intäktsbortfall och kostnader som eventuella konkurser eller avflyttar skulle innebära. Xxx Xxxxxxxxx Fastighetsstrateg Diarienr LOC 2020-0425 08-123 174 08 Informationssäkerhetsklass: K1 Regeringen har utlovat olika former av stöd till näringslivet till följd av Coronapandemin och ett av dessa stöd riktar sig till hyresvärdar i syfte att stimulera dem att ge hyresrabatter som gagnar hyresgäster inom vissa utpekade branscher. Regelverket för detta stöd följer av förordningen (SFS 2020:237) om statligt stöd när vissa lokalhyresgäster fått rabatt på hyran, vilket träder i kraft 1 juli 2020. Huvudprincipen är att hyresvärden ger hyresrabatter till hyresgästen och får del av den rabatten återbetald av staten, genom länsstyrelsen, i efterskott (maximalt 50 % av rabatten återbetalas till hyresvärden av en hyresrabatt motsvarande maximalt 50 % av hyreskostnaden). En statlig subvention av hyresrabatter. De branscher som omfattas av stödåtgärden är finns tydligt listade i förordningen. De branscher som är listade omfattar för Locums del framförallt kommersiella hyresgäster som restauranger, caféer, kiosker samt annan kringservice på sjukhusen så som apotek, fysioterapi, fotvård. Signalerna från hyresgästerna själva och samhället i stort är att risken för konkurser inom restaurang, café och liknande verksamheter är stor. En konkurs innebär i de flesta fall hyresbortfall men också kostnader för att hitta nya hyresgäster och för att anpassa lokalen till nya hyresgäster. Kravet på likabehandling och objektivitet samt den restriktivitet som råder när det gäller möjligheten att ge stöd till enskild näringsidkare, gör frågan svår kring gränsdragningen och vilka av Locums hyresgäster som kan bli aktuella för en generell hyresnedsättning. För att skapa en tydlighet i dessa bedömningar föreslås en generell hyresnedsättning för hyresgäster vars verksamhet omfattas förordningen om statligt stöd. Mot denna bakgrund föreslås att Locums kommersiella hyresgäster, som tillhör branscher som är listade i riksdagens beslut om stöd för hyresrabatter, erhåller en hyre...
Överväganden. Enligt Riksbankens och Finansinspektionens bedömning innehåller svensk lagstiftning och NOMX DM:s derivatregelverk tillräckligt stöd för NOMX DM:s roll som central motpart i en clearingverksamhet.
Överväganden. Tillgångar som används för avveckling är fordringar på Riksbanken eller Europeiska centralbanken (ECB).
Överväganden. NOMX DM:s regelverk har tydliga regler för fysisk leverans av värdepapper. Det beskriver också hur försenade leveranser ska hanteras. Normalt ska värdepapperen levereras av en central värdepappersförvarare, vilket innebär ingen kreditrisk. Det kan dock uppstå en ersättningskostnadsrisk om en motpart inte kan leverera värdepapperet i rätt tid. För att hantera denna risk har NOMX DM avtal med två banker om att kunna ta upp värdepapperslån och även att kunna köpa in värdepapper.
Överväganden. NOMX DM bevakar löpande att medlemmarna uppfyller uppställda krav för medlemskap. Kraven, som är tydligt fastställda och tillgängliga för allmänheten, är definierade i NOMX DM:s derivatregelverk och säkerställer, enligt Riksbankens och Finansinspektionens bedömning, att medlemmarna har tillräcklig finansiell styrka och operationella resurser. Reglerna är objektiva och tillämpas enhetligt.
Överväganden. Huvuddelen av kontantavvecklingen sker i svenska och danska kronor genom respektive centralbanks betalningssystem, det vill säga i centralbankspengar. En mindre del av kontantavvecklingen sker i norska kronor samt i euro och US-dollar. NOMX DM tar i samband med avvecklingen av dessa valutor en risk eftersom avvecklingen sker genom den likvidbank NOMX DM använder sig av i respektive land. NOMX DM har godkänt likvidbankerna och bevakar respektive likvidbank kontinuerligt. Alla relevanta betalningssystem bedöms tillhandahålla ”intraday finality” och har utvärderats i enlighet med internationella standarder.
Överväganden. Som aktiebolag är BGC underkastat såväl associationsrättsliga regler som redovisningsregler som reglerar bolagets styrning och ansvar. Även interna regler och rutiner inverkar på bedömningen av denna princip. Företagets ledning och styrning samt uppbyggnad är transparent genom att information finns tillgänglig och är tydlig. Genom sitt deltagande i styrelsen utövar ägarna sitt ägarskap på ett aktivt sätt.