Regionstyrelsens arbetsutskott §§ 194-211

Tid: 2015-12-07 kl. 13.00-16.40

Plats:

Regionens hus, Sal A

§ 198

RJL2015

/1781

Trygghetsutredningens betänkande – Ökad trygghet för hotade och förföljda personer Beslut

Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta

• Godkänna föreliggande yttrande till Finansdepartementet efter avstämning med SKL:s yttrande.

Sammanfattning

Region Jönköpings län har av Finansdepartementet beretts tillfälle att yttra sig över rubricerat författningsförslag.

Regionen tillstyrker förslaget.

Beslutsunderlag

Yttrandeförslag

Förslag vid sammanträdet

Xxxxxx Xxxxxxxx föreslår att yttrandet bör stämmas av med SKL:s yttrande innan det godkänns.

Vid protokollet

Xxxx Xxxxxx Xxxxxxxxxx

Justeras

Xxxxx Xxxxxxx

Rätt utdraget, Intygar

Xxxx Xxxxxxxxx

Regionstyrelsen

Yttrande över Trygghetsutredningens betänkande - Ökad trygghet för hotade och förföljda personer (SOU 2015:69) –

Fi2015/3601

Förslag till beslut

Xxxxxxxxxxxxxxx beslutar att godkänna föreliggande yttrande som remissvar till Finansdepartementet.

Sammanfattning

Region Jönköpings län har av Finansdepartementet beretts tillfälle att yttra sig över rubricerat författningsförslag. Regionen tillstyrker förslaget.

Bakgrund

Utredningens förslag, som föreslås träda i kraft den 1 juli 2016, syftar till att för- stärka skyddet för hotade och förföljda personers personuppgifter.

Skyddade personuppgifter finns i dagsläget av tre slag: sekretessmarkering och kvarskrivning som prövas av Skatteverket samt fingerade personuppgifter som prövas av Polismyndigheten. Kvarskrivning kan ges till en person som av sär- skilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat sätt. Personen måste flytta och åtgärden innebär att denne får vara folkbok- förd på den gamla folkbokföringsorten. Skatteverket kan också registrera en sek- retessmarkering i folkbokföringsdatabasen. Fingerade personuppgifter innebär att en person får använda andra personuppgifter om sig själv än de verkliga. För detta krävs att personen riskerar att bli utsatt för allvarlig brottslighet som riktar sig mot dennes liv, hälsa eller frihet och att personen inte kan få ett tillräckligt skydd ge- nom kvarskrivning eller på annat sätt.

Utredningen föreslår att kvarskrivning ska ersättas med skyddad folkbokföring. Skyddad folkbokföring ska ge möjlighet till folkbokföring på en annan ort än den gamla folkbokföringsorten. Skyddad folkbokföring ska också få medges utan att personen flyttar och kunna ges för obestämd tid istället för dagens begränsning om högst tre år i taget. Skatteverket ska besluta att medgivandet om skyddad folk- bokföring ska upphöra om personen i fråga begär det eller om det finns särskilda skäl.

Utredningen föreslår vidare att en ny sekretessbestämmelse ska införas som ska skydda uppgifter som kan avslöja eller bidra till att avslöja var en person med skyddad folkbokföring stadigvarande eller tillfälligt bor. Avsikten med den för- stärkta sekretessen är att förhindra att uppgifter om personer med skyddad folk- bokföring lämnar det allmänna, utan att myndigheters möjligheter till ett effektivt arbetssätt försämras.

Myndigheter och andra organisationer föreslås få bättre förutsättningar att bidra till personers trygghet och skydd. Skatteverket ska ge stöd till myndigheter och andra organisationer som möter personer med skyddad folkbokföring. Utredning- en bedömer att Skatteverket bör införa rutiner med en särskild sekretessmarkering för personer som har skyddad folkbokföring

Utredningen föreslår i fråga om sekretessmarkering i folkbokföringsdatabasen att det nu gällande undantaget för uppgift om fastighets- eller tomträttsbeteckning i 21 kap. 3 § i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska tas eftersom sådan uppgift kan jämställas med adress och därför peka ut var en hotad och förföljd person finns.

Beträffande fingerade personuppgifter föreslås att det för att kunna få sådana ska införas ett uttryckligt krav på att åtgärden ska förväntas ge effekt. Andra åtgärder för hotade och förföljda personer ska som huvudregel inte vara ett hinder mot att medge fingerade personuppgifter. Det ska även bli enklare för Polismyndigheten att upphäva beslut om medgivande att använda fingerade personuppgifter. Utred- ningen föreslår också att andra myndigheter ska bistå Polismyndigheten med de åtgärder som behövs för att skyddet ska ge avsedd effekt, möjliggöra för den en- skilde att leva ett så normalt liv som möjligt och minska risken för att andra lider rättsförluster med anledning av att personen medgetts användning av fingerade personuppgifter.

Utredningen föreslår också att Skatteverket ska få i uppdrag att, tillsammans med berörda myndigheter och andra organisationer, utreda om det är möjligt att avisera uppgifter i större utsträckning till bland annat SPAR samt kommuner och lands- ting i syfte att underlätta för personer med skyddad folkbokföring utan att säker- heten äventyras. I uppdraget ska även ingå att utreda om det är möjligt att införa rutiner om förbättrad posthantering.

REGIONLEDNINGSKONTORET

Xxxxxx Xxxxxxx Xxx Xxxxxxxx

Regiondirektör Kanslidirektör

Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Yttrande över Trygghetsutredningens betänkande - Ökad trygghet för hotade och förföljda personer (SOU 2015:69) –

Fi2015/3601

Region Jönköpings län har av Finansdepartementet beretts tillfälle att lämna synpunkter på rubricerat författningsförslag. Regionen har tagit del av förslaget och lämnar följande yttrande.

Allmänna synpunkter

Region Jönköpings län ser positivt på att skyddet för hotade och förföljda personer förstärks och tillstyrker lämnat förslag. Regionen välkomnar också en utredning av möjligheten för Skatteverket att avisera uppgifter i större utsträckning till bland annat SPAR samt kommuner och landsting.

REGIONS JÖNKÖPINGS LÄN

Xxxxx Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxx

Xxxxxxxxxxxxxxxx ordförande Regiondirektör

Regionledningskontoret	Telefon:	000-000000	Organisationsuppgifter
Kansli	E-post:	xxxxxxxx@xxx.xx	Bankgiro: 5216-2849
Box 1024	Hemsida:	xxx.xxx.xx	Orgnr: 232100-0057
551 11 Jönköping

Ökad trygghet för hotade och förföljda personer

Betänkande av Trygghetsutredningen Stockholm 2015

SOU 2015:69

SOU och Ds kan köpas från Xxxxxxx kundtjänst.

Beställningsadress: Xxxxxxx xxxxxxxxxx, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90

E-post: xxxxx.xxxxxxx@xx.xx Webbplats: xxxxxxx.xx

För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Xxxxxxx Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Svara på remiss – hur och varför.

Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02)

En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på xxxxxxxxxx.xx/xxxxxx.

Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet. Omslag: Elanders Sverige AB.

Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015.

ISBN 978-91-38-24325-1 ISSN 0375-250X

Till statsrådet Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx

Regeringen beslutade den 26 juni 2014 att ge Xxxxxxxx Xxxxxxxxxx, då lagman vid Kammarrätten i Göteborg, nu chef för Skatterätts- nämndens och Forskarskattenämndens kansli, i uppdrag att bland annat lämna förslag på hur personer som lever under hot eller förföljelse eller som i övrigt har behov av skydd kan få ett starkare skydd för sina personuppgifter i folkbokföringsregistret (dir. 2014:98).

Som sakkunnig förordnades från och med den 1 september 2014 Xxxx Xxxxxxxxx, rättssakkunnig vid Finansdepartementet. Som experter förordnades från och med den 1 september 2014 Xxx Xxxx Xxxxxxx, förbundsjurist vid Sveriges Kommuner och Landsting, Xxxxxxx Xxxxxxxx, ämnessakkunnig vid Justitiedepartementet, Xxxxxxx Xxxxxxx, biträdande sektionschef vid Rikskriminalpolisen och Xxxxxx Xxxxxxxx, rättslig specialist vid Skatteverket. Som expert förordnades från och med den 2 februari 2015 Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxx, rättslig specialist vid Skatteverket.

Som sekreterare anställdes från och med den 8 september 2014 xxxxxxxxxxxxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxxx. Hon entledigades den 8 december 2014. Som sekreterare anställdes från och med den 1 oktober 2014 juris kandidaten Xxxx Xxxxxxxxx och från och med den 12 januari 2015 kammarrättsassessorn Xxxxx Xxxxxxxx.

Kommittéadministratören Xxxxxxx Xxxxxx, Regeringskansliet FA/kommittéservice, har lämnat stöd till utredningen.

Utredningen, som antagit namnet Trygghetsutredningen, överlämnar betänkandet Ökad trygghet för hotade och förföljda personer (SOU 2015:69).

Stockholm i juni 2015

Xxxxxxxx Xxxxxxxxxx

/Xxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx

Innehåll

Förkortningar 17

Sammanfattning 19

1 Författningsförslag 31

1.1 Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481) 31

1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:483) om

fingerade personuppgifter 38

1.3 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och

sekretesslagen (2009:400) 42

1.4 Förslag till lag om ändring i namnlagen (1982:670) 47

1.5 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken 49

1.6 Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken 50

1.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden 51

1.8 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken 52

1.9 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) 53

1.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring 54

1.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor 55

1.12 Förslag till lag om ändring i körkortslagen (1998:488) 56

1.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:489) om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse 58

1.14 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen

(1999:1395) ............................................................................. 60

1.15 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) 61

1.16 Förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen (2012:210) 62

1.17 Förslag till lag om ändring i taxitrafiklagen (2012:211) 63

1.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:492) om biluthyrning 64

1.19 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:1020) om redovisningscentraler för taxitrafik 66

1.20 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen

(2001:453) ............................................................................... 67

1.21 Förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 69

1.22 Förslag till lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125) 72

1.23 Förslag till lag om ändring i lagen (2013:514) om landstingens och kommunernas kostnadsansvar för viss

vård i utlandet 73

1.24 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) 74

1.25 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2001:589) om behandling av personuppgifter i

Skatteverkets folkbokföringsverksamhet 75

1.26 Förslag till förordning om ändring i offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641) 76

1.27 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten 78

1.28 Förslag till förordning om ändring i förordningen

(2007:780) med instruktion för Skatteverket 80

1.29 Förslag till förordning om ändring i förordningen

(2007:971) med instruktion för Åklagarmyndigheten 81

1.30 Förslag till förordning om ändring i förordningen

(2007:825) med länsstyrelseinstruktion 82

2 Uppdraget och utredningsarbetet 85

2.1 Uppdraget 85

2.2 Utredningsarbetet 86

Del A Bakgrund

3 Skydd för hotade och förföljda personer i dag 91

3.1 Flera typer av åtgärder 91

3.2 Polismyndigheten 92

3.2.1 Polismyndighetens ansvar 92

3.2.2 Åtgärder som riktar sig mot den hotande eller förföljande personen 92

3.2.3 Åtgärder som riktar sig mot den hotade eller förföljda personen 93

3.3 Åklagarmyndigheten 96

3.3.1 Åklagarmyndighetens ansvar 96

3.3.2 Åtgärder som riktar sig mot den hotande eller förföljande personen 97

3.4 Skatteverket 98

3.4.1 Skatteverkets ansvar 98

3.4.2 Åtgärder som riktar sig mot den hotade eller förföljda personen 99

3.5 Socialnämnderna 100

3.5.1 Socialnämndernas ansvar 100

3.5.2 Åtgärder som riktar sig mot den hotande eller förföljande personen 101

3.5.3 Åtgärder som riktar sig mot den hotade eller förföljda personen 102

4 Uppgifter i samhället om personer med skyddade personuppgifter 105

4.1 Xxxxx av den personliga integriteten 105

4.2 Uppgifter i folkbokföringen sprids till myndigheter och privata organisationer 106

4.2.1 Folkbokföringsuppgifter är viktiga i samhället 106

4.2.2 Utlämnande av uppgifter från

folkbokföringen till myndigheter 107

4.2.3 Utlämnande av uppgifter från

folkbokföringen till andra än myndigheter 108

4.3 Personuppgifter sprids mellan andra myndigheter och organisationer 108

5 Allmänt om offentlighet och sekretess 109

5.1 Offentlighetsprincipen 109

5.2 Sekretess 110

5.2.1 Definitioner av termer i OSL 110

5.2.2 Sekretessens föremål, räckvidd och styrka 111

5.2.3 Skada och men 113

5.2.4 Hos vem och mot vilka sekretessen gäller 114

5.2.5 När flera sekretessbestämmelser är tillämpliga 116

5.2.6 När sekretessbelagda uppgifter kan lämnas ut 118

5.2.7 Sekretessmarkering 121

5.2.8 Sekretess i domstolar 122

5.2.9 Allmänt om insynsintresset 126

5.3 Andra utredningsförslag 127

5.3.1 Offentlighet och sekretess för uppgifter i domstolsavgöranden 127

6 Bestämmelser som rör barn 129

6.1 Barns vårdnadshavare 129

6.2 Barns umgänge med föräldrar 131

6.3 Barns rättigheter och bestämmanderätt 132

6.4 Vård av barn enligt LVU 134

6.5 Särskilt förordnad vårdnadshavare och andra

ställföreträdare 136

6.6 Barns skolplikt och rätt till skolgång 138

Del B Överväganden och förslag

7 Fingerade personuppgifter 141

7.1 Fingerade personuppgifter i praktiken 141

7.2 Bestämmelser och rutiner om fingerade

personuppgifter 145

7.2.1 Fingerade personuppgifters innebörd 145

7.2.2 Prövning av ärenden om fingerade

personuppgifter 151

7.2.3 Övriga bestämmelser och rutiner 152

7.3 Statistik 153

7.4 Sekretessbestämmelser 154

7.5 Andra utredningsförslag 155

7.6 Överväganden och förslag 159

7.6.1 Förhållanden som medför att fingerade personuppgifter fungerar bra i praktiken 159

7.6.2 Fingerade personuppgifter bör inte medges i

större utsträckning än i dag 161

7.6.3 Fingerade personuppgifter medges endast om

det ger en tillräcklig skyddseffekt 167

7.6.4 Fingerade personuppgifter ska även fortsättningsvis ges endast till folkbokförda

personer 168

7.6.5 Fingerade personuppgifter ska kunna

kombineras med andra skyddsformer 169

7.6.6 Upphörande av fingerade personuppgifter 170

7.6.7 Rättsligt förvärv av namn och personnummer

när de fingerade personuppgifterna upphör 171

7.6.8 Andra myndigheter ska bistå

Polismyndigheten 175

7.6.9 Kombination av fingerade personuppgifter

och vårdnads- och umgängesrätt 176

7.6.10 Annan än vårdnadshavare bör inte få ansöka

om fingerade personuppgifter för barn 181

7.6.11 Tillsynen över verksamheten med fingerade personuppgifter 184

8 Kvarskrivning ersätts med skyddad folkbokföring 185

8.1 Kvarskrivning i praktiken 185

8.2 Bestämmelser och rutiner om kvarskrivning 186

8.2.1 Kvarskrivningens innebörd 186

8.2.2 Prövning av ärenden om kvarskrivning 189

8.2.3 Övriga rutiner 190

8.3 Statistik 190

8.4 Sekretessbestämmelser 191

8.5 Andra utredningsförslag 192

8.5.1 Skyddad folkbokföring 192

8.5.2 Uppgift om skyddsbehov i

folkbokföringsdatabasen 193

8.5.3 Uppgift om kvarskrivning i folkbokföringsdatabasen 195

8.5.4 Underrättelse till socialnämnden om barn med kvarskrivning 195

8.6 Överväganden och förslag 196

8.6.1 Ett nytt skyddsinstitut – skyddad

folkbokföring 196

8.6.2 Folkbokföring ska få ske på annan ort än den

gamla folkbokföringsorten 199

8.6.3 Skyddad folkbokföring ska i undantagsfall

kunna medges utan att personen flyttar 201

8.6.4 Skyddad folkbokföring ska kunna ges tills

vidare 202

8.6.5 En sekretessmarkering i folkbokföringsdatabasen ska inte vara något

hinder mot skyddad folkbokföring 203

8.6.6 Skyddad folkbokföring ska kunna kombineras

med kontaktförbud och andra skyddsformer 204

8.6.7 Personen ska få ett effektivt skydd av den

skyddade folkbokföringen 206

8.6.8 Ansökan om skyddad folkbokföring ska vara skriftlig 207

8.6.9 Socialnämnden ska få ansöka om skyddad folkbokföring för barn i vissa fall 207

8.6.10 Personer med skyddad folkbokföringen ska få

stöd av Skatteverket 213

8.6.11 Biträde av Polismyndigheten och uppgifter

från socialnämnden 217

8.6.12 Skatteverket ska ge stöd till myndigheter och andra som behandlar uppgifter om personer

med skyddad folkbokföring 219

8.6.13 Skatteverket ska underrätta inflyttningskommunen om skolpliktiga barn

med skyddad folkbokföring 221

8.6.14 Upphörande av skyddad folkbokföring 223

8.6.15 Stark sekretess för personer med skyddad folkbokföring 224

8.6.16 En särskild sekretessmarkering för personer

med skyddad folkbokföring 234

8.6.17 Informationsutbyten om personer med

skyddad folkbokföring ska vara möjliga 237

9 Sekretess för hotade och förföljda personer 241

9.1 Bestämmelser och praxis om sekretessmarkering i folkbokföringsdatabasen 241

9.1.1 Folkbokföringssekretessen 241

9.1.2 Sekretessmarkering 242

9.1.3 Statistik 246

9.1.4 Sekretess för uppgift om förföljda personers

adress, telefon m.m. 246

9.2 Närmare om uppgift om fastighets- och tomträttsbeteckningar 250

9.2.1 Nuvarande ordning 250

9.2.2 Tidigare utredning av frågan 251

9.3 Användningen av fastighetsbeteckningar 254

9.3.1 Lantmäteriet 254

9.3.2 Kronofogdemyndigheten 257

9.3.3 Domstolarna 259

9.3.4 Kommunerna 259

9.3.5 Skatteverket 260

9.4 Överväganden och förslag 261

9.4.1 Skatteverkets sekretessmarkering i folkbokföringsdatabasen bör inte formaliseras ytterligare 261

9.4.2 Sekretessmarkering för personer med samordningsnummer 263

9.4.3 Undantaget i 21 kap. 3 § OSL för fastighets-

och tomträttsbeteckningar 264

9.4.4 Skydd för adressuppgifter som tagits in i en förundersökning 269

10 Särskilda forumregler när en part har skyddade personuppgifter 273

10.1 Problem med nuvarande forumregler 273

10.2 Bestämmelser och praxis gällande forum 274

10.2.1 Gällande forumbestämmelser 274

10.2.2 Personuppgifter hos domstolen 276

10.3 Tidigare behandling av frågan 280

10.3.1 Kvinnovåldskommissionen 280

10.3.2 Utredningen om vissa folkbokföringsfrågor 281

10.3.3 Brottsofferutredningen 281

10.3.4 Personsäkerhetsutredningen 282

10.4 Överväganden och förslag 283

10.4.1 Behov av särskilda forumregler 283

10.4.2 Särskilda forumregler 286

11 Samordning av arbetet med skydd för förföljda

personer 291

11.1 Det saknas en sammanhållen ordning i arbetet med

skydd för förföljda personer 291

11.2 Överväganden och förslag 292

12 Övriga överväganden och förslag 297

12.1 Ersättning till personer med skyddsbehov 297

12.1.1 Tidigare utredningar 297

12.1.2 Överväganden och förslag 299

12.2 Partsinsyn 300

12.3 Sekretess till skydd för allmänt intresse 301

12.3.1 Bestämmelser 301

12.3.2 Överväganden och förslag 302

12.4 Reseersättning i domstol 302

12.5 Avisering av fler uppgifter och bättre posthantering 303

Del C Övrigt

13 Konsekvenser 309

13.1 Fingerade personuppgifter 309

13.1.1 Konsekvenser för personer med fingerade personuppgifter 309

13.1.2 Konsekvenser för staten, kommuner och

landsting 310

13.1.3 Konsekvenser för tredje man 310

13.2 Kvarskrivning ersätts med skyddad folkbokföring 311

13.2.1 Konsekvenser för personer med skyddad folkbokföring 311

13.2.2 Konsekvenser för Skatteverket 312

13.2.3 Konsekvenser för Polismyndigheten 316

13.2.4 Konsekvenser för kommuner och landsting 316

13.2.5 Konsekvenser för alla myndigheter 317

13.2.6 Konsekvenser för samhället i stort 318

13.3 Sekretess för hotade och förföljda personer 318

13.3.1 Konsekvenser för hotade och förföljda personer 318

13.3.2 Konsekvenser för Lantmäteriet 319

13.3.3 Konsekvenser för Kronofogdemyndigheten 320

13.3.4 Konsekvenser för andra myndigheter 321

13.3.5 Konsekvenser i övrigt 321

13.4 Särskilda forumregler när en part har skyddade personuppgifter 322

13.4.1 Konsekvenser för personer med

sekretessmarkering i folkbokföringsdatabasen ... 322 13.4.2 Konsekvenser för domstolarna 322

13.4.3 Konsekvenser för beslutande myndigheter 323

13.5 En sammanhållen ordning för hot- och

riskbedömningar 323

14 Genomförande av våra förslag 325

14.1 Ikraftträdande 325

14.2 Övergångsbestämmelser 326

14.2.1 Fingerade personuppgifter 326

14.2.2 Kvarskrivning ersätts med skyddad

folkbokföring 326

14.2.3 Övriga förslag 328

15 Författningskommentar 329

15.1 Folkbokföringslagen (1991:481) 329

15.2 Lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter 333

15.3 Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 335

15.4 Namnlagen (1982:670) 338

15.5 Rättegångsbalken 339

15.6 Äktenskapsbalken 340

15.7 Lagen (1996:242) om domstolsärenden 340

15.8 Socialförsäkringsbalken 341

15.9 Skatteförfarandelagen (2011:1244) 342

15.10 Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring 342

15.11 Lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor 343

15.12 Körkortslagen (1998:488) 343

15.13 Lagen (1998:489) om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse 344

15.14 Studiestödslagen (1999:1395) 344

15.15 Vapenlagen (1996:67) 345

15.16 Yrkestrafiklagen (2012:210) 345

15.17 Taxitrafiklagen (2012:211) 346

15.18 Lagen (1998:492) om biluthyrning 346

15.19 Lagen (2014:1020) om redovisningscentraler för

taxitrafik 347

15.20 Socialtjänstlagen (2001:453) 347

15.21 Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 348

15.22 Tandvårdslagen (1985:125) 349

15.23 Lagen (2013:514) om landstingens och kommunernas kostnadsansvar för viss vård i utlandet 349

15.24 Skollagen (2010:800) 350

15.25 Förordning om ändring i förordningen (2001:589) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet 350

15.26 Offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641) 351

15.27 Förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten 351

15.28 Förordningen (2007:780) med instruktion för

Skatteverket 352

15.29 Förordningen (2007:971) med instruktion för Åklagarmyndigheten 352

15.30 Förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion 352

Bilagor

Bilaga 1 Kommittédirektiv 2014:98 353

Förkortningar

Barnkonventionen FN:s konvention om barnets rättigheter CSN Centrala studiestödsnämnden

dir. direktiv

Ds Departementsserien Europakonventionen Den europeiska konventionen den

4 november 1950 angående skydd för de

mänskliga rättigheterna och de grund- läggande friheterna

Fi Finansdepartementet

FN Förenta nationerna

GPS Global positioning system, ett globalt satellitnavigeringssystem

HFD Högsta förvaltningsdomstolen

JO Justitieombudsmannen

Ju Justitiedepartementet

LVU lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga

NJA Nytt juridiskt arkiv

OSL offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

prop. proposition

RB rättegångsbalken (1942:742)

ref. referat

Förkortningar SOU 2015:69

RPSFS Rikspolisstyrelsens författningssamling

RÅ Regeringsrättens årsbok

SFS Svensk författningssamling

SOSFS Socialstyrelsens författningssamling

SoU Socialutskottet

SOU Statens offentliga utredningar

SPAR det statliga personadressregistret

Sammanfattning

Uppdraget

Vi har i uppdrag att föreslå åtgärder som ger ett förstärkt skydd för hotade och förföljda personers personuppgifter. Vi ska bland annat lämna förslag på hur personer som lever under hot eller förföljelse eller som i övrigt har behov av skydd kan få ett starkare skydd för sina personuppgifter i folkbokföringsdatabasen, hur det kan skapas en mer sammanhållen ordning för hot- och riskbedömningar och för olika skyddsåtgärder samt hur reglerna om fingerade person- uppgifter kan förändras så att skyddsåtgärden kan medges i något större omfattning än i dag.

Bakgrund

Xxxxx för hotade och förföljda personer i dag

Flera myndigheter medverkar till att skydda personer som riskerar hot eller förföljelse.

Åtgärderna kan antingen syfta till att minska hotet, det vill säga riktas mot den hotande eller förföljande personen, eller syfta till att minska den enskildes sårbarhet, det vill säga riktas mot den hotade eller förföljda personen. Utöver de åtgärder som riktar sig mot den hotande eller förföljande personen finns straffrättsliga bestämmel- ser.

Åtgärderna som riktas mot den hotade eller förföljda personen kan syfta till att stödja den enskilde att ändra sin livsföring så att risken för att utsättas för brott minskar. Åtgärderna kan också innebära skyddade personuppgifter eller andra åtgärder av fysiskt, administrativt eller tekniskt slag.

Skyddade personuppgifter finns av tre slag: fingerade person- uppgifter som prövas av Polismyndigheten samt kvarskrivning och sekretessmarkering som prövas av Skatteverket.

Fingerade personuppgifter innebär att en person får använda andra personuppgifter om sig själv än de verkliga. För att få det krävs att personen riskerar att bli utsatt för allvarlig brottslighet som riktar sig mot dennes liv, hälsa eller frihet och att personen in- te kan få ett tillräckligt skydd genom kvarskrivning eller på annat sätt.

Skatteverket ansvarar för frågor om folkbokföring. I det ansva- ret ingår att pröva rätten till kvarskrivning som kan ges till en per- son som av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat sätt. Personen måste flytta och åtgärden innebär att personen får vara folkbokförd på den gamla folkbokföringsorten. Skatteverket kan också registrera en sekre- tessmarkering i folkbokföringsdatabasen.

Åklagarmyndigheten ansvarar bland annat för ärenden om kon- taktförbud. Kontaktförbud innebär att en person förbjuds att besöka eller på annat sätt ta kontakt med eller följa efter en annan person.

Socialnämnden verkar för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska erbjuda våldsutsatta personer insatser akut och på kort och lång sikt med utgångspunkt i behovet av skydd, stöd och hjälp.

Uppgifter i samhället om personer med skyddade personuppgifter

Uppgifter från folkbokföringen har stor betydelse för både myn- digheter och privata företag och andra organisationer.

Uppgifter från folkbokföringen sprids elektroniskt till myndig- heter och andra delar av samhället. Det är respektive myndighet som avgör om den vill ha uppgifter om sekretessmarkerade perso- ner och hur den väljer att hantera dessa uppgifter i sina register. När Skatteverket aviserar folkbokföringsuppgifter för personer med sekretessmarkering omfattas även själva sekretessmarkeringen. Vid kvarskrivning aviseras en flyttning där personen blivit ”på för- samlingen skriven” tillsammans med en särskild postadress som går till Skatteverket. Kvarskrivna har oftast även en sekretessmarke-

ring. Det aviseras inte några uppgifter om personer med sekretess- markering till privata företag och organisationer.

Fingerade personuppgifter

Vi har undersökt vilka förhållanden som medför att fingerade personuppgifter fungerar bra i praktiken. De förhållanden som har störst betydelse är Polismyndighetens stöd till personer med finge- rade personuppgifter, Polismyndighetens samarbete med andra myndigheter och Polismyndighetens kunskaper om kriminalitet, hotbilder och liknande.

Det finns ett krav i praxis som innebär att ett medgivande att använda fingerade personuppgifter endast får lämnas om använd- ningen, med hänsyn till den förföljdes person och andra förhållan- den, kan antas få en tillräcklig skyddseffekt. Vi föreslår att det uttryckligen ska framgå av lagen om fingerade personuppgifter för att tydliggöra kravet.

Andra åtgärder för att skydda hotade och förföljda personer ska inte vara ett hinder mot att medge fingerade personuppgifter. Det ska dock inte gälla skyddad folkbokföring om det ger ett tillräckligt skydd av personuppgifter. Förslaget gör det möjligt att ge perso- nerna ett skydd som är anpassat efter vars och ens specifika situa- tion.

I dag krävs det synnerliga skäl för att Polismyndigheten ska kunna besluta att ett medgivande att använda fingerade person- uppgifter ska upphöra att gälla. Vi föreslår att det ska bli något enklare och att det ska räcka med särskilda skäl. Det gör det möj- ligt att upphäva beslutet om det är uppenbart att det inte längre finns något skäl för åtgärden, exempelvis om hotet har upphört.

När det blir enklare för Polismyndigheten att upphäva ett beslut om fingerade personuppgifter bör det bli enklare för personerna att återgå till ett liv utan skyddsåtgärden. Vi förslår därför att den som har haft ett medgivande att använda fingerade personuppgifter ska kunna förvärva det fingerade namnet. Det ska också vara möjligt att få det fingerade personnumret fastställt om det finns särskilda skäl.

Vi bedömer att det saknas skäl att utvidga möjligheterna att få fingerade personuppgifter eftersom åtgärden ska bygga på en

restriktiv prövning och de problem som finns med kvarskrivning kan lösas genom att förbättra kvarskrivningsinstitutet. Vi redovisar dock hur en utvidgning skulle kunna regleras.

Fingerade personuppgifter får stora konsekvenser för personen och för andra i samhället. Vi föreslår därför att andra myndigheter ska bistå Polismyndigheten med de åtgärder som behövs för att skyddet ska ge avsedd effekt, för att den enskilde ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt och för att minska risken för att andra lider rättsförluster med anledning av att personen medgetts användning av fingerade personuppgifter. Vi bedömer att Polis- myndigheten bör utveckla sitt arbete och samarbete med andra myndigheter och samhällsorgan för att minska risken för att andra lider rättsförluster med anledning av att en person medgetts användning av fingerade personuppgifter.

Vi bedömer att fingerade personuppgifter i princip inte kan kombineras med vårdnads- och umgängesrätt utan att riskera att åtgärden blir verkningslös. Fingerade personuppgifter ska i princip ha företräde framför vårdnads- och umgängesrätt.

Någon annan än barnets vårdnadshavare bör inte få rätt att ansöka om fingerade personuppgifter för ett barn.

Kvarskrivning ersätts med skyddad folkbokföring

Vi föreslår att kvarskrivning ska ersättas med skyddad folkbok- föring.

Skyddad folkbokföring ska få ske på annan ort än den gamla folkbokföringsorten om det bedöms öka skyddseffekten. Skyddad folkbokföring ska också få medges utan att personen flyttar om det bedöms att den skyddade folkbokföringen ändå kan förväntas ge en tillräcklig skyddseffekt.

I likhet med vad som gäller för fingerade personuppgifter ska skyddad folkbokföring kunna ges för obestämd tid i stället för som i dag när kvarskrivning beslutas för högst tre år i taget. Ett medgi- vande om skyddad folkbokföring ska få begränsas till viss tid.

Vi bedömer att trygghet och skydd för personer som är hotade och förföljda i första hand bör ges genom formaliserade skydds- institut, det vill säga skyddad folkbokföring och fingerade person- uppgifter. Även om en sekretessmarkering i folkbokföringsdata-

basen skulle vara ett tillräckligt skydd ska det inte vara något hin- der mot att medge skyddad folkbokföring. En sekretessmarkering är en administrativ åtgärd som inte har några rättsverkningar och ett beslut i frågan kan inte överklagas.

Skyddad folkbokföring ska också kunna kombineras med kontaktförbud och andra skyddsformer. Ett kontaktförbud stärker ofta den hotade. Förslaget gör det också möjligt att ge personerna ett skydd som är anpassat efter vars och ens specifika situation.

Det finns ett krav i praxis som innebär att kvarskrivning får medges om användningen, med hänsyn till den förföljdes person och andra förhållanden, kan antas få en tillräcklig skyddseffekt. Detsamma ska gälla för skyddad folkbokföring. Vi föreslår att det uttryckligen ska framgå av lagen. Det gör kravet tydligare.

För barn under arton år som hotas av båda sina vårdnadshavare finns det ingen som är behörig att ansöka om skyddad folkbok- föring. För dessa barn ska en ansökan om skyddad folkbokföring få göras av socialnämnden, om barnet bereds vård med stöd av ett lagakraftvunnet beslut enligt LVU. Den skyddade folkbokföringen ska upphöra att gälla när vården upphör.

Om den som har medgetts skyddad folkbokföring anmäler hos Skatteverket att medgivandet inte längre behövs eller om det finns särskilda skäl för det, ska Skatteverket besluta att medgivandet om skyddad folkbokföring ska upphöra att gälla. Det innebär att samma bestämmelser kommer att gälla som för fingerade person- uppgifter.

Skatteverket ska bistå den som har medgetts skyddad folkbok- föring vid kontakter med andra myndigheter och i övrigt lämna det stöd som krävs för att den skyddade folkbokföringen ska kunna upprätthållas. Skatteverket ska också bistå andra myndigheter och organisationer i frågor som rör behandling av personuppgifter när det gäller personer med skyddad folkbokföring. Det kommer att öka tryggheten för personerna och bidra till att åtgärden får effekt.

För att säkra kvaliteten i ärendena ska Skatteverket begära biträde av Polismyndigheten vid utredning av frågor om skyddad folkbokföring, om det inte är obehövligt.

Det saknas skäl att införa en skyldighet för Skatteverket att informera socialnämnden om barn med skyddad folkbokföring. Däremot ska Skatteverket snarast underrätta bosättningskom-

munen om ett skolpliktigt barn som efter flyttning har medgetts skyddad folkbokföring.

Sekretessen för uppgifter om personer med skyddad folkbok- föring ska stärkas inom alla myndigheter och verksamheter. Det minskar risken att uppgifter om personerna kommer i orätta hän- der. Sekretess ska därför gälla för uppgift som avslöjar eller kan bidra till att avslöja var en person med skyddad folkbokföring bor stadigvarande eller tillfälligt, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Vi föreslår några undantag från sekretessen.

För att mottagare av uppgifter från folkbokföringsdatabasen ska kunna särskilja personer med skyddad folkbokföring från personer med en sekretessmarkering i folkbokföringsdatabasen bedömer vi att Skatteverket bör införa rutiner med en särskild sekretessmarke- ring för personer som har skyddad folkbokföring.

Avsikten med den förstärkta sekretessen är att förhindra att uppgifter om personer med skyddad folkbokföring lämnar det all- männa. Avsikten är däremot inte att försämra myndigheternas möjligheter till effektiva arbetssätt. Skatteverket ska därför lämna uppgifter om en person som har skyddad folkbokföring till myn- digheter, om de enligt lag eller förordning får behandla uppgifterna och Skatteverket får lämna ut uppgifterna. Vi bedömer att befint- liga bestämmelser som medger att sekretessbelagda uppgifter om personer med skyddad folkbokföring lämnas ut är tillräckliga för andra informationsutbyten mellan myndigheter.

Sekretess för hotade och förföljda personer

Skatteverket kan efter ansökan registrera en sekretessmarkering i folkbokföringsdatabasen för en person som bedöms behöva skydd för sina personuppgifter. Sekretessmarkeringen har sin grund i en administrativ bestämmelse och utgör inte ett skyddsinstitut med rättsverkningar. Möjligheterna att föreslå förbättringar i förfa- randet med sekretessmarkeringar i folkbokföringsdatabasen är därför begränsade.

För att stärka sekretesskyddet för hotade och förföljda personer föreslår vi att undantaget för uppgift om beteckning på fastighet eller tomträtt i 21 kap. 3 § OSL tas bort. Sådana uppgifter kan i

kombination med identitetsuppgifter avslöja var en person är bosatt och är då jämförbara med adressuppgifter. Den stärkta sekretessen innebär att skyddet förbättras för hotade och förföljda personer som bor i egen fastighet eller är tomträttsinnehavare.

Särskilda forumregler när en part har skyddade personuppgifter

Vi föreslår nya forumregler när en parts personuppgifter omfattas av sekretess. I allmän domstol kan det uppstå problem när en kärande vill inleda en process mot en svarande vars adressuppgifter är sekretessbelagda. Enligt de nya forumreglerna ska käranden inleda processen vid Stockholms tingsrätt när svarandens uppgifter är sekretessbelagda. När det gäller domstolsärenden styrs ofta behörig domstol av var en part är folkbokförd. Uppgift om behörig domstol tillsammans med identitetsuppgifter kan bidra till att avslöja var en person är bosatt. För att komma tillrätta med detta problem föreslår vi att Stockholms tingsrätt även i dessa fall ska vara behörig domstol. Även i förvaltningsdomstol styrs ofta behö- rig domstol av var klaganden är folkbokförd. Vi föreslår i dessa fall att Förvaltningsrätten i Stockholm blir behörig domstol.

Samordning av arbetet med skydd för förföljda personer

Polismyndigheten ska få i uppdrag att ansvara för att samordna arbetet med skydd för förföljda personer. I samordningsansvaret ligger att ansvara för utvecklande av samarbetet med berörda myn- digheter, uppföljning, utveckling av metoder för hot- och risk- bedömningar, med mera. För samordningsarbetet ska det finnas en samordningsgrupp som består av Skatteverket, Åklagarmyndig- heten samt Länsstyrelsen i Östergötlands län. Andra statliga myn- digheter, kommuner och frivilligorganisationer får bjudas in att delta i arbetet. Polismyndigheten ska varje år till regeringen redo- göra för den verksamhet som har bedrivits i samordningen.

Polismyndigheten ska få meddela föreskrifter om hot- och risk- bedömningar i ärenden om skydd för hotade och förföljda personer hos Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Skatteverket.

Föreskrifterna ska beslutas i samråd med de berörda myndig- heterna.

Övriga överväganden och förslag

Vi föreslår att ett antal frågor som har betydelse för hotade och förföljda personer utreds. Det gäller frågor om rätten till partsinsyn kan begränsas för förföljare som är motpart till den som är hotad eller förföljd, om det bör införas ytterligare sekretess till skydd för det allmännas intresse, om ersättning till hotade och förföljda personer, om handläggning av reseersättning i domstol kan ske utan att parterna tar del av uppgifterna i begäran, om det är möjligt att avisera uppgifter i större utsträckning till SPAR, kommuner och landsting i syfte att underlätta för personerna utan att säkerheten äventyras samt om det är möjligt att införa bättre rutiner för post- hantering hos Skatteverket.

Konsekvenser

Fingerade personuppgifter

Vi lämnar få förslag när det gäller fingerade personuppgifter och påverkan på personerna blir därför liten. Andra myndigheters skyl- dighet att bistå Polismyndigheten i ärenden om fingerade person- uppgifter kommer dock att göra skyddet mer effektivt och öka möjligheterna att leva ett så normalt liv som möjligt. Förutsätt- ningarna att lämna skyddet ökar när det blir enklare för Polis- myndigheten att besluta att åtgärden ska upphöra, samtidigt som det blir enklare att förvärva det fingerade namnet och få det finge- rade personnumret fastställt. Det minskar också risken för att andra ska lida rättsförluster.

Införandet av en skyldighet för andra myndigheter att bistå Polismyndigheten förtydligar kraven för andra myndigheter och samhällsorgan och förenklar Polismyndighetens arbete.

Skyddad folkbokföring

Vi föreslår ett antal åtgärder som kommer att öka tryggheten och skyddet för personer med skyddad folkbokföring. Det gäller främst förslagen om Skatteverkets stöd till den som har fått skyd- dad folkbokföring, en starkare sekretess samt möjligheterna att få skyddad folkbokföring tills vidare, att kombinera skyddad folk- bokföring med kontaktförbud, att få skyddad folkbokföring även om en sekretessmarkering i folkbokföringsdatabasen skulle inne- bära ett tillräckligt skydd och att bli folkbokförd på annan ort än den tidigare bosättningsorten.

Andra åtgärder som vi föreslår syftar till att myndigheter och andra organisationer ska få bättre förutsättningar att bidra till personernas trygghet och skydd. Det gäller bland annat det stöd som Skatteverket ska ge myndigheter och andra organisationer som möter personer med skyddad folkbokföring. Slutligen föreslår vi åtgärder som särskilt syftar till att öka tryggheten och skyddet för barn. Socialnämnden ska få en möjlighet att ansöka om skyddad folkbokföring för barn när båda föräldrarna utgör hotet och Skatteverket ska underrätta bosättningskommunen om skolpliktiga barn med skyddad folkbokföring.

Skatteverket kommer att få fler ärenden om skyddad folkbok- föring och motsvarande antal färre ärenden om sekretessmarkering i folkbokföringsdatabasen. Handläggningstiden och kostnaderna är dock densamma för båda ärendetyperna. Skatteverket ska bistå den som har medgetts skyddad folkbokföring samt andra myndigheter och organisationer i frågor som rör behandling av personuppgifter när det gäller personer med skyddad folkbokföring. Vi bedömer att den totala kostnaden kan beräknas till 5 miljoner kronor och att arbetet kan utföras inom ramen för befintliga anslag.

Socialnämnden får en ny roll som behörig att ansöka om skyd- dad folkbokföring för barn som får vård med stöd av LVU när syftet är att skydda barnet mot båda vårdnadshavarna. Denna ytterligare arbetsuppgift är snarlik det arbete som redan görs i ärenden om LVU och det eventuellt ytterligare arbete som krävs är begränsat. Vi bedömer därför att arbetet inte innebär någon ytter- ligare kostnad för kommunerna.

Alla myndigheter påverkas av den sekretessbestämmelse vi före- slår till skydd för personer med skyddad folkbokföring. Vi bedö-

mer att Skatteverket bör införa rutiner med en särskild sekretess- markering för personer som har skyddad folkbokföring. Dessa förslag kommer sannolikt att medföra kostnader för många myndigheter. Det ingår i myndigheternas uppdrag att hantera de sekretessregler som gäller vid varje tidpunkt. Det saknas därför skäl att tillskjuta särskild finansiering. De informationsutbyten som genomförs i dag mellan myndigheter bedömer vi i stort sett kan fortsätta.

Några av våra förslag påverkar inte enbart myndigheter utan även andra aktörer i samhället. Skatteverket ska ge de olika aktörer i samhället som behandlar uppgifter om personer med skyddad folkbokföring stöd. Det kommer att ge förutsättningar för goda rutiner och innebära en säkrare behandling av personuppgifter i samhället.

Sekretess för hotade och förföljda personer

Sekretesskyddet för hotade och förföljda personer stärks genom förslaget att undantaget för beteckning på fastighet och tomträtt i 21 kap. 3 § OSL tas bort.

För Lantmäteriets del påverkar inte förändringen i 21 kap. 3 § OSL den verksamhet som avser fastighetsregistret. Bestämmelsen i 21 kap. 3 § är dock tillämplig när det gäller andra delar av Lant- mäteriets verksamhet. Alla system och register inom Lantmäteriet är inte kopplade till personnummer eller sökbara gentemot folk- bokföringsregistret. För att öka skyddet för hotade och förföljda personer kan det bli nödvändigt för Lantmäteriet att i viss utsträck- ning vidta systemförändringar och manuella rutiner. Kostnaderna för detta bedöms inte bli större än att de kan tas inom befintliga ramar.

För Kronofogdemyndighetens del innebär förändringen att uppgift om beteckning på fastighet och tomträtt kan omfattas av sekretess i större omfattning än i dag. Exempelvis så undantas beslut från sekretessen i 34 kap. 1 § OSL. Bestämmelsen i 21 kap. 3 § OSL gäller dock även i beslut. I beslut om exempelvis utmät- ning av fast egendom behöver fastighetsbeteckning finnas med. För det fall sekretess gäller för uppgiften kan detta lösas genom att uppgiften anges i en bilaga till beslutet. Att ta in uppgiften i en

sekretessbilaga förhindrar att uppgiften lämnas ut av misstag. Där- emot hindrar det inte ett utlämnande till parter och andra som behöver uppgiften.

Uppgift om fastighetsbeteckning för hotade och förföljda kan även finnas hos andra myndigheter, exempelvis kommunerna. Ruti- ner finns redan för att hantera uppgifter som omfattas av 21 kap. 3 § OSL. Rutinerna kan behöva omarbetas för att även omfatta uppgift om fastighetsbeteckning när den är jämförbar med adress, men några större förändringar bör det inte vara fråga om.

Möjligheten att genom fastighetsregistret få del av en uppgift om fastighetsbeteckning kommer inte att påverkas av en ändring i 21 kap. 3 § OSL. En ändring påverkar inte heller möjligheten att få reda på vem som äger en viss fastighet.

Särskilda forumregler när en part har skyddade personuppgifter

Våra förslag innebär en ökad trygghet för hotade och förföljda personer i de fall en process i domstol inleds. För allmän domstol innebär förslagen att en kärande som vill inleda en process mot en svarande vars adressuppgifter är sekretessbelagda i stället kan inleda processen vid en domstol som inte styrs av svarandens hemvist. För förvaltningsdomstol innebär förslagen att ett överklagande ska ske till en domstol som inte styrs av var klaganden är folkbokförd.

Förslagen innebär att processer som i dag är utspridda på olika domstolar i landet kommer att koncentreras till två domstolar, Stockholms tingsrätt och Förvaltningsrätten i Stockholm. Antalet processer vid dessa domstolar kommer att öka. Samtidigt kommer antalet processer vid övriga domstolar sammantaget att minska i motsvarande utsträckning. Antalet mål där svaranden eller parten har sekretessmarkering i folkbokföringsdatabasen torde dock vara begränsade.

För myndigheternas del kommer överklagandehänvisningarna att behöva ändras med en upplysning om vart beslut i dessa fall ska överklagas. Att ändra överklagandehänvisningarna kan innebära vissa ökade kostnader då systemförändringar kan bli nödvändiga. Vi bedömer dock att kostnadsökningarna borde vara begränsade och rymmas inom ramen för nuvarande anslag.

Samordning av arbetet med skydd för förföljda personer

Våra förslag om en sammanhållen ordning för hot- och riskbedöm- ningar och en föreskriftsrätt för Polismyndigheten kommer att medföra att hot- och riskbedömningarna blir bättre, tydligare och mer enhetliga. Arbetet med hot- och riskbedömningar bör också kunna bli effektivare med ändamålsenliga föreskrifter och god sam- verkan mellan myndigheterna. Våra förslag innebär också bättre för- utsättningar för att utveckla och förbättra skyddsinstituten. Kom- petensen hos myndigheterna och andra organisationer som ingår i samverkan kommer att öka. På sikt bedömer vi att det kan innebära effektivare arbetssätt och minskade kostnader.

Polismyndigheten kommer att få ökade kostnader med anled- ning av förslagen. Vi bedömer att de uppgår till cirka 1 miljon kronor och att kostnaden kan finansieras inom ramen för nuva- rande anslag.

Regeringen kommer årligen att få en samlad redovisning av arbetet inom samverkan. Det ger bättre förutsättningar för rege- ringen att styra, utveckla och effektivisera verksamheten med skydd åt personer.

Genomförande av våra förslag

Alla författningsändringar vi föreslår ska träda i kraft den 1 juli 2016.

1 Författningsförslag

1.1 Förslag till

lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Härigenom föreskrivs i fråga om folkbokföringslagslagen (1991:481)

dels att nuvarande 18 a och 18 b §§ ska betecknas 18 b och 18 c §§,

dels att 16–17 a, 23, 30, 38 och 40 §§ ska ha följande lydelse

dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 16 a, 17 b, 17 c och 18 a §§, och närmast före 16 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skyddad folkbokföring

16 §1

En person som av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat sätt, får vid flyttning medges att vara folk- bokförd på den gamla folkbok- föringsorten (kvarskrivning). Kvarskrivning kan ske endast efter ansökan från den enskilde.

En person som av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat sätt, får vid flyttning medges att vara folk- bokförd på den gamla folkbok- föringsorten (skyddad folkbokfö- ring). Skyddad folkbokföring kan ske endast efter ansökan från den enskilde.

1 Senaste lydelse 2011:489.

Kvarskrivning får medges en- dast om den enskildes behov av skydd inte kan tillgodoses genom kontaktförbud eller på annat sätt.

Kvarskrivning får även avse den utsatte personens medflytt- ande familj.

Skyddad folkbokföring får medges endast om den skyddade folkbokföringen, med hänsyn till den förföljdes person och andra förhållanden, kan förväntas ge en tillräcklig skyddseffekt.

Skyddad folkbokföring får även avse den utsatte personens medflyttande familj.

16 a §

Utan hinder av 16 § första stycket får skyddad folkbokföring

1. medges utan att personen flyttar om den skyddade folkbok- föringen ändå kan förväntas ge en tillräcklig skyddseffekt, eller

2. ske på annan ort än den gamla folkbokföringsorten om det bedöms öka skyddseffekten.

17 §2

Kvarskrivning får medges för

Ett medgivande om skyddad

högst tre år i taget.

När det inte längre finns skäl för kvarskrivning ska den upp- höra.

folkbokföring får begränsas till viss tid.

Om den som har medgetts skyddad folkbokföring anmäler hos Skatteverket att medgivandet inte längre behövs eller om det finns särskilda skäl för det, ska Skatteverket besluta att medgi- vandet om skyddad folkbokföring ska upphöra att gälla.

Om ett barn har medgetts skyd- dad folkbokföring efter ansökan av socialnämnden enligt 30 § tredje

2 Senaste lydelse 2014:305.

stycket upphör den skyddade folk- bokföringen att gälla när vården enligt lagen (1990:52) med sär- skilda bestämmelser om vård av unga upphör.

17 a §3

Polismyndigheten och social- nämnden ska på Skatteverkets begäran lämna biträde vid utred- ning av frågor om kvarskrivning eller sekretessmarkering i folk- bokföringen.

Polismyndigheten och social- nämnden ska på Skatteverkets begäran lämna biträde vid utred- ning av frågor om skyddad folk- bokföring eller sekretessmarke- ring i folkbokföringen.

17 b §

Skatteverket ska begära biträ- de av Polismyndigheten vid ut- redning av frågor om skyddad folk- bokföring, om det inte är obehöv- ligt.

17 c §

Skatteverket ska bistå den som har medgetts skyddad folkbokfö- ring vid kontakter med andra myndigheter och i övrigt lämna det stöd som krävs för att den skyddade folkbokföringen ska kunna upprätthållas.

Skatteverket ska i lämplig ut- sträckning bistå andra myndighe- ter och organisationer i frågor som rör behandling av person- uppgifter när det gäller personer med skyddad folkbokföring.

3 Senaste lydelse 2014:305.

18 a §

För den som har haft ett med- givande att använda fingerade personuppgifter som har upphört enligt 9 § lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter får, efter ansökan från den enskilde, det fingerade personnumret fast- ställas som personnummer om det finns särskilda skäl.

23 §4

Anmälan enligt denna lag skall göras skriftligen, om inte annat anges.

Om det finns särskilda skäl får Skatteverket begära att an- mälan eller uppgift skall lämnas vid personlig inställelse.

En anmälan eller ansökan en- ligt denna lag ska göras skriftligt, om inte annat anges.

Om det finns särskilda skäl får Skatteverket begära att en anmälan, ansökan eller uppgift ska lämnas vid personlig instäl- lelse.

30 §5

För barn under 18 år ska anmälan enligt 25, 26 första eller andra stycket eller 27 § göras av barnets vårdnadshavare. Barn som har fyllt 16 år har dock rätt att själv göra sådan anmälan.

För barn under 18 år får ansökan enligt 16 § göras av endast en vårdnadshavare, om syftet med ansökningen är att skydda mot den andre vårdnadshavaren.

För barn under 18 år får an- sökan enligt 16 § göras av social- nämnden, om barnet bereds vård med stöd av ett lagakraftvunnet beslut enligt 2 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga och syftet med ansök- ningen är att skydda barnet

4 Senaste lydelse 2003:657.

5 Senaste lydelse 2010:1843.

1. mot båda vårdnadshavarna eller, om barnet har endast en vårdnadshavare, mot vårdnads- havaren,

2. mot den ena vårdnadshava- ren när den andre vårdnadshava- ren inte vill eller förmår skydda barnet, eller

3. mot en annan person än vårdnadshavaren eller vårdnads- havarna när vårdnadshavaren eller vårdnadshavarna inte vill eller förmår skydda barnet.

38 §6

Skatteverkets beslut enligt denna lag överklagas, utom i de fall som avses i andra och tredje styckena, hos den förvaltnings- rätt inom vars domkrets den person, vars folkbokföring beslu- tet gäller, vid tidpunkten för be- slutet var eller, om beslutet av- ser en ändrad folkbokföringsort, genom det överklagade beslutet blivit folkbokförd.

Beslut att inte folkbokföra en person enligt en anmälan överklagas hos den förvaltnings- rätt inom vars domkrets folk- bokföring skulle ha skett om anmälan hade godtagits.

Skatteverkets övriga beslut enligt denna lag överklagas hos Förvaltningsrätten i Stockholm.

Skatteverkets beslut enligt denna lag överklagas, utom i de fall som avses i andra och tredje styckena, till den förvaltnings- rätt inom vars domkrets den person, vars folkbokföring beslu- tet gäller, vid tidpunkten för be- slutet var eller, om beslutet av- ser en ändrad folkbokföringsort, genom det överklagade beslutet blivit folkbokförd.

Beslut att inte folkbokföra en person enligt en anmälan överklagas till den förvaltnings- rätt inom vars domkrets folk- bokföring skulle ha skett om anmälan hade godtagits.

Skatteverkets övriga beslut enligt denna lag överklagas till Förvaltningsrätten i Stockholm.

6 Senaste lydelse 2010:1843.

Om uppgift om var en person är folkbokförd är sekretessbelagd i Skatteverkets folkbokföringsverk- samhet överklagas beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm.

Fjärde stycket gäller inte om personen har medgetts skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbok- föringslagen (1991:481).

40 §7

Andra beslut av Skatteverket än som anges i 39 § får överkla- gas av den person vars folkbok- föring beslutet gäller och av det allmänna ombudet hos Skatte- verket. Om ett barn står under vårdnad av två vårdnadshavare, får ett beslut om barnets folk- bokföring även överklagas av en av dem ensam. Ett beslut om en persons bosättning får även överklagas av en kommun som berörs av beslutet.

Andra beslut av Skatteverket än som anges i 39 § får överkla- gas av den person vars folkbok- föring beslutet gäller och av det allmänna ombudet hos Skatte- verket. Om ett barn står under vårdnad av två vårdnadshavare, får ett beslut om barnets folk- bokföring även överklagas av en av dem ensam. Om en social- nämnd har ansökt om skyddad folkbokföring enligt 30 § tredje stycket får beslutet överklagas av nämnden. Ett beslut om en per- sons bosättning får även över- klagas av en kommun som be- rörs av beslutet.

En enskilds överklagande av ett beslut om folkbokföring enligt 3–17, 20 och 21 §§ ska ha kommit in till Skatteverket inom tre veckor från den dag den klagande fick del av beslutet. Beslut i en annan fråga får överklagas av en enskild utan begränsning till viss tid.

7 Senaste lydelse 2013:380.

Det allmänna ombudets eller en kommuns överklagande ska ha kommit in till Skatteverket inom tre veckor från den dag beslutet meddelades.

Det allmänna ombudets, en socialnämnds eller en kommuns överklagande ska ha kommit in till Skatteverket inom tre veckor från den dag beslutet meddela- des.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

2. Den som har medgetts kvarskrivning enligt 16 § i dess lydelse före den 1 juli 2016 ska från och med den 1 juli 2016 anses ha med- getts skyddad folkbokföring.

3. Vid prövning av överklagande av ett beslut om kvarskrivning enligt 16 eller 17 § i dess lydelse före den 1 juli 2016 ska domstolen tillämpa bestämmelserna i 16 och 17 §§ i dess tidigare lydelse.

1.2 Förslag till

lag om ändring i lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter

dels att 1, 8 och 9 §§, ska ha följande lydelse

dels att det ska införas två nya paragrafer, 3 och 8 a §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §8

En folkbokförd person som riskerar att bli utsatt för allvarlig brottslighet som riktar sig mot dennes liv, hälsa eller frihet kan få medgivande att använda andra personuppgifter om sig själv än de verkliga (fingerade person- uppgifter). Ett medgivande får begränsas till viss tid.

Medgivande att använda fin- gerade personuppgifter får inte lämnas om personen kan bere- das tillräckligt skydd genom kvarskrivning enligt 16 § folk- bokföringslagen (1991:481) eller på annat sätt.

En folkbokförd person som riskerar att bli utsatt för allvarlig brottslighet som riktar sig mot dennes liv, hälsa, frihet eller frid kan få medgivande att använda andra personuppgifter om sig själv än de verkliga (fingerade personuppgifter). Ett medgivan- de får begränsas till viss tid.

Ett medgivande att använda fingerade personuppgifter får läm- nas endast om användningen, med hänsyn till den förföljdes person och andra förhållanden, kan förväntas ge en tillräcklig skydds- effekt.

Medgivande att använda fin- gerade personuppgifter får inte lämnas om personen kan bere- das tillräckligt skydd av person- uppgifter genom skyddad folk- bokföring enligt 16 § folkbok- föringslagen (1991:481).

8 Senaste lydelse 1997:988.

[En person får, utan hinder av tredje stycket, medges fingerade personuppgifter om det finns syn- nerliga skäl. Vid bedömningen av om det finns sådana skäl ska Po- lismyndigheten beakta om perso- nens möjligheter till ett självstän- digt liv under trygga förhållanden påtagligt förbättras med fingerade personuppgifter.]9

Ett medgivande att använda fingerade personuppgifter får även ges åt en familjemedlem till en person som avses i första stycket, om personerna varaktigt bor tillsammans.

3 §

I ärenden om fingerade per- sonuppgifter ska andra myndig- heter bistå Polismyndigheten med de åtgärder som behövs för att

1. skyddet ska ge avsedd effekt,

2. den enskilde ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt, och

3. minska risken för att andra lider rättsförluster med anledning av att personen medgetts använd- ning av fingerade personuppgifter.

8 §10

Om den som har fått med- givande att använda fingerade personuppgifter skriftligen an- mäler hos Polismyndigheten att medgivandet inte längre behövs eller om det finns synnerliga skäl för det, ska Polismyndigheten

Om den som har fått med- givande att använda fingerade personuppgifter skriftligen an- mäler hos Polismyndigheten att medgivandet inte längre behövs eller om det finns särskilda skäl för det, ska Polismyndigheten

9 Det fjärde stycket är inte en del av förslaget, utan visar en tänkbar författningsreglering, om det bedöms lämpligt att utvidga tillämpningen av fingerade personuppgifter, se avsnitt 7.6.2. 10 Senaste lydelse 2014:672.

besluta att medgivandet att an- vända fingerade personuppgifter ska upphöra att gälla.

8 a §

Bestämmelser om att den som har haft fingerade personuppgifter kan förvärva det fingerade nam- net och få det fingerade person- numret fastställt finns i 14, 29 a och 35 a §§ namnlagen (1982:670) respektive 18 a § folkbokförings- lagen (1991:481).

9 §11

När ett medgivande att an-

vända fingerade personuppgifter har upphört att gälla ska Polis- myndigheten underrätta Skatte- verket om detta. Verket ska skyndsamt se till att de fingera- de uppgifterna inte längre an- vänds inom folkbokföringen. Verket ska göra de ändringar i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skattever- kets folkbokföringsverksamhet som krävs.

vända fingerade personuppgifter har upphört att gälla ska Polis- myndigheten underrätta Skatte- verket om detta.

Verket ska skyndsamt se till att de fingerade uppgifterna inte längre används inom folkbokfö- ringen. Det gäller dock inte upp- gift om namn om personen har för- värvat detta enligt 14, 29 a eller 35 a § namnlagen (1982:670) eller uppgift om personnummer om

11 Senaste lydelse 2014:672.

Sedan Polismyndigheten har underrättat Skatteverket om den enskildes anmälan enligt 8 § får han eller hon använda de fingerade uppgifterna fram till dess verket har registrerat ändringarna i folk- bokföringsdatabasen men inte för tid därefter.

personen har fått detta fastställt enligt 18 a § folkbokföringslagen (1991:481). Verket ska göra de ändringar i folkbokföringsdata- basen enligt lagen (2001:182) om behandling av personupp- gifter i Skatteverkets folkbok- föringsverksamhet som krävs.

Sedan Polismyndigheten har underrättat Skatteverket om att ett medgivande att använda fin- gerade personuppgifter har upp- hört får han eller hon använda de fingerade uppgifterna fram till dess verket har registrerat änd- ringarna i folkbokföringsdata- basen men inte för tid därefter.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

2. För den som medgetts fingerade personuppgifter före den 1 juli 2016 gäller 8 § i dess tidigare lydelse fortfarande.

1.3 Förslag till

lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs i fråga om offentlighets- och sekretess- lagen (2009:400)

dels att 11 kap. 8 §, 21 kap. 3–4 a och 8 §§, 22 kap. 2 §, 43 kap. 9 § och rubriken närmaste före 22 kap. 2 §, ska ha följande lydelse

dels att det ska införas två nya paragrafer, 21 kap. 3 a § och 22 kap. 2 a §, och närmast före 21 kap. 3 a § och 22 kap. 2 a § nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

8 §

De sekretessbestämmelser som avses i 1–7 §§ ska, med un- dantag från vad som anges i 7 kap. 3 §, inte tillämpas på en uppgift när det finns en annan primär sekretessbestämmelse än 21 kap. 1, 3, 5 och 7 §§ till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten.

De sekretessbestämmelser som avses i 1–7 §§ ska, med un- dantag från vad som anges i 7 kap. 3 §, inte tillämpas på en uppgift när det finns en annan primär sekretessbestämmelse än 21 kap. 1, 3, 3 a, 5 och 7 §§ till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten.

21 kap.

3 §

Sekretess gäller för uppgift om en enskilds bostadsadress eller annan jämförbar uppgift som kan lämna upplysning om var den enskilde bor stadigvarande eller tillfälligt, den enskildes telefon- nummer, e-postadress eller annan jämförbar uppgift som kan an- vändas för att komma i kontakt med denne samt för motsvarande uppgifter om den enskildes anhöriga, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Sekretessen gäller inte för upp- gift om beteckning på fastighet el- ler tomträtt. Sekretessen gäller inte heller för uppgift i aktiebo- lagsregistret eller handelsregi- stret eller, i den utsträckning re- geringen meddelar föreskrifter om det, i annat liknande regis- ter.

Sekretessen gäller inte för uppgift i aktiebolagsregistret el- ler handelsregistret eller, i den utsträckning regeringen medde- lar föreskrifter om det, i annat liknande register.

Sekretess gäller för uppgift om kopplingen mellan fingerade per- sonuppgifter som en enskild har medgivande att använda enligt lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter och den enskildes verkliga personuppgifter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Skyddad folkbokföring

3 a §

Sekretess gäller för uppgift som avslöjar eller kan bidra till att av- slöja var en person med skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbokfö- ringslagen (1991:481) bor stadig- varande eller tillfälligt, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

Sekretessen gäller inte för upp- gift i aktiebolagsregistret eller han- delsregistret eller, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, i annat liknande register.

Sekretessen gäller inte heller för andra uppgifter i den utsträck- ning regeringen meddelar före- skrifter om det.

För uppgift i en allmän hand- ling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

4 §

Sekretessen enligt 3 § första stycket hindrar inte att uppgift om en enskild lämnas till förval- taren i den enskildes konkurs.

Sekretessen enligt 3 § första stycket och 3 a § första stycket hindrar inte att uppgift om en enskild lämnas till förvaltaren i den enskildes konkurs.

Om en myndighet med stöd av första stycket lämnar uppgift till en konkursförvaltare, får myndigheten vid utlämnandet göra ett förbehåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna upp- giften vidare eller utnyttja den. Ett sådant förbehåll får inte inne- bära ett förbud att utnyttja uppgiften om den behövs för att förval- taren ska kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av kon- kursen.

4 a §12 Sekretessen enligt 3 § första

Sekretessen enligt 3 § första

stycket hindrar inte att uppgift om en enskild lämnas mellan Polismyndigheten och Säker- hetspolisen, om den mottagande myndigheten behöver uppgiften i sin brottsbekämpande verk- samhet.

stycket och 3 a § första stycket hindrar inte att uppgift om en enskild lämnas mellan Polis- myndigheten och Säkerhetspoli- sen, om den mottagande myn- digheten behöver uppgiften i sin brottsbekämpande verksamhet.

8 § Den tystnadsplikt som följer

Den tystnadsplikt som följer

av 1, 3 och 5 §§ och den tyst- nadsplikt som följer av ett för- behåll som gjorts med stöd av 4 § andra stycket inskränker rät- ten enligt 1 kap. 1 § tryckfri- hetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrund-

av 1, 3, 3 a och 5 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 4 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfri- hetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrund-

12 Senaste lydelse 2014:633.

lagen att meddela och offentlig- göra uppgifter.

Kvarskrivning och fingerade personuppgifter

22 kap.

Skyddad folkbokföring och fingerade personuppgifter

2 §13

Sekretess gäller i ärende om kvarskrivning enligt folkbokfö- ringslagen (1991:481) och i ärende enligt lagen (1991:483) om fin- gerade personuppgifter för upp- gift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

Sekretess gäller i ärende om skyddad folkbokföring enligt folkbokföringslagen (1991:481) och i ärende enligt lagen (1991:483) om fingerade per- sonuppgifter för uppgift om en enskilds personliga förhållan- den, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Underårigs vistelseort

2 a §

Sekretessen enligt 2 § för upp- gift om en underårigs vistelseort gäller också i förhållande till den underåriges föräldrar eller annan vårdnadshavare, om socialnämn- den ansökt om skyddad folk- bokföring för barnet enligt 30 § tredje stycket folkbokföringslagen (1991:481).

13 Senaste lydelse 2014:304.

43 kap.

9 § Får en domstol eller en an-

Får en domstol eller en an-

nan myndighet del av en dom eller ett beslut, vari en domstol har meddelat ett förordnande enligt 8 §, blir den sekretess- bestämmelse som förordnandet avser tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten. Detta gäller dock inte om en annan primär sekretessbestäm- melse än 21 kap. 1, 3, 5 och 7 §§ till skydd för samma intresse ändå är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndig- heten.

nan myndighet del av en dom eller ett beslut, vari en domstol har meddelat ett förordnande enligt 8 §, blir den sekretess- bestämmelse som förordnandet avser tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten. Detta gäller dock inte om en annan primär sekretessbestäm- melse än 21 kap. 1, 3, 3 a, 5 och 7 §§ till skydd för samma intresse ändå är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

2. Bestämmelsen i 22 kap. 2 § i dess tidigare lydelse gäller fort- farande för personer som förekommer i ärenden om kvarskrivning enligt 16 eller 17 § i dess tidigare lydelse.

3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för uppgifter i sådana ärenden och i sådan verksamhet där handlingarna omhändertagits för arkivering före denna tidpunkt.

1.4 Förslag till

lag om ändring i namnlagen (1982:670)

Härigenom föreskrivs i fråga om namnlagen (1982:670)

dels att 14 och 37 §§ ska ha följande lydelse

dels att det ska införas två nya paragrafer, 29 a och 35 a §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §14

Utan hinder av 12 eller 13 § kan, om det finns särskilda skäl, byte ske till ett efternamn som är bildat av faders eller moders för- namn med tillägg av ändelsen son eller dotter eller till ett efternamn som sökanden har burit tidigare utan att ha förlorat det enligt 16–19 §§.

Utan hinder av 12 eller 13 § kan också den som har haft ett medgivande att använda finge- rade personuppgifter, som har upphört enligt 9 § lagen (1991:483) om fingerade person- uppgifter, förvärva det fingerade efternamnet.

I övrigt kan byte till ett efternamn ske utan hinder av 12 eller 13 § endast om det finns synnerliga skäl.

29 a §

Den som har haft ett medgi- vande att använda fingerade per- sonuppgifter, som har upphört enligt 9 § lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter, kan ge- nom anmälan till Skatteverket förvärva det fingerade mellan- namnet.

14 Senaste lydelse 2003:652.

35 a §

Den som har haft ett medgi- vande att använda fingerade per- sonuppgifter, som har upphört enligt 9 § lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter, kan genom anmälan till Skatteverket förvärva det fingerade förnamnet.

37 §15

Beslut av Skatteverket får överklagas hos den förvaltnings- rätt inom vars domkrets klagan- den vid tidpunkten för beslutet var folkbokförd.

Om behörig förvaltningsrätt enligt första stycket inte finns, överklagas Skatteverkets beslut hos Förvaltningsrätten i Stock- holm.

Beslut av Skatteverket får överklagas till den förvaltnings- rätt inom vars domkrets klagan- den vid tidpunkten för beslutet var folkbokförd.

Om uppgift om var klaganden är folkbokförd är sekretessbelagd i Skatteverkets folkbokföringsverk- samhet överklagas beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm.

Andra stycket gäller inte om personen har medgetts skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbok- föringslagen (1991:481).

Om behörig förvaltningsrätt enligt första stycket inte finns, överklagas Skatteverkets beslut till Förvaltningsrätten i Stock- holm.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

15 Senaste lydelse 2010:10.

1.5 Förslag till

lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om rättegångsbalken att det ska införas en ny paragraf, 10 kap. 1 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap.

1 a §

Talan ska väckas vid Stock- holms tingsrätt om uppgift om var svaranden är folkbokförd är sek- retessbelagd i Skatteverkets folk- bokföringsdatabas när talan väcks.

Första stycket gäller inte om personen har medgetts skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbok- föringslagen (1991:481).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

1.6 Förslag till

lag om ändring i äktenskapsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om äktenskapsbalken att 14 kap.

3 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 kap.

3 §16

Äktenskapsmål tas upp av tingsrätten i den ort där en av makarna har sitt hemvist. Har ingen av dem hemvist här i lan- det, tas målet upp av Stock- holms tingsrätt.

Äktenskapsmål tas upp av tingsrätten i den ort där en av makarna har sitt hemvist. Har ingen av dem hemvist här i lan- det tas målet upp av Stockholms tingsrätt.

Om en av makarna har hem- vist här i landet och om uppgift om var den maken är folkbokförd är sekretessbelagd i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet, eller om uppgift om var båda makarna är folkbokförda är sekretessbelagd i Skatteverkets folkbokföringsverk- samhet, tas målet upp av Stock- holms tingsrätt.

Om skyddad folkbokföring har medgetts enligt 16 § folkbok- föringslagen (1991:481) tillämpas första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

16 Senaste lydelse 2009:253.

1.7 Förslag till

lag om ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1996:242) om dom- stolsärenden

dels att 2 § ska ha följande lydelse

dels att det ska införas en ny paragraf, 7 a § av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Om en annan lag än förvalt- ningslagen (1986:223) innehåller en bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestäm- melsen.

Första stycket gäller inte vad som sägs i 7 a §.

7 a §

Följer av lag att en ansökan eller ett överklagande ska göras vid tingsrätten i den ort där part är folkbokförd ska, om uppgift om var parten är folkbokförd är sek- retessbelagd i Skatteverkets folk- bokföringsverksamhet, ansökan eller överklagandet göras vid Stockholms tingsrätt.

Första stycket gäller inte om personen har medgetts skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbok- föringslagen (1991:481).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

1.8 Förslag till

lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken att 113 kap. 14 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

113 kap.

14 §

Ett beslut som rör en person som är bosatt i Sverige över- klagas hos den förvaltningsrätt inom vars domkrets personen hade sin hemortskommun när beslutet i saken fattades

Beslut i övriga fall överklagas hos den förvaltningsrätt inom vars domkrets det första beslu- tet i saken fattades.

Ett beslut som rör en person som är bosatt i Sverige över- klagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets personen hade sin hemortskommun när beslutet i saken fattades

Om uppgift om personens hem- ortskommun är sekretessbelagd i Skatteverkets folkbokföringsverk- samhet överklagas beslutet till För- valtningsrätten i Stockholm.

Andra stycket gäller inte om personen har medgetts skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbok- föringslagen (1991:481).

Beslut i övriga fall överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets det första beslu- tet i saken fattades.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

1.9 Förslag till

lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244) att 67 kap. 7 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

67 kap.

7 §

Ett beslut som gäller en fysisk person överklagas till den förvalt- ningsrätt inom vars domkrets personen hade sin hemortskommun det år då beslutet fattades.

Om uppgift om personens hem- ortskommun är sekretessbelagd i Skatteverkets folkbokföringsverk- samhet överklagas beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm.

Andra stycket gäller inte om personen har medgetts skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbok- föringslagen (1991:481).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

1.10 Förslag till

lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:238) om arbets- löshetsförsäkring att 49 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

49 §17

Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden om rätt till ersättning enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol, om inte annat följer av lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt. Behörig förvaltningsrätt är den inom vars dom- krets klaganden var folkbokförd vid tidpunkten för beslutet. Om han eller hon inte var folkbokförd i Sverige är behörig förvaltnings- rätt den inom vars domkrets det första beslutet i saken har fattats.

Om uppgift om var klaganden är folkbokförd är sekretessbelagd i Skatteverkets folkbokföringsverk- samhet överklagas beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm.

Andra stycket gäller inte om personen har medgetts skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbok- föringslagen (1991:481).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

17 Senaste lydelse 2013:96.

1.11 Förslag till

lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:239) om arbets- löshetskassor att 95 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

95 §18

Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden enligt denna lag om rätt till medlemskap, medlemsavgifter och särskild uttaxering får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Behörig förvaltningsrätt är den inom vars domkrets klaganden var folkbokförd vid tid- punkten för beslutet. Om han eller hon inte var folkbokförd i Sverige är behörig förvaltningsrätt den inom vars domkrets det första beslutet i saken har fattats

Om uppgift om var klaganden är folkbokförd är sekretessbelagd i Skatteverkets folkbokföringsverk- samhet överklagas beslutet till För- valtningsrätten i Stockholm.

Andra stycket gäller inte om personen har medgetts skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbok- föringslagen (1991:481).

Arbetslöshetskassans beslut enligt denna lag i andra fall än som avses i första stycket får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

18 Senaste lydelse 2013:97.

1.12 Förslag till

lag om ändring i körkortslagen (1998:488)

Härigenom föreskrivs i fråga om körkortslagen (1998:488) att 8 kap. 3 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

3 §19

Beslut som avses i 1 § första stycket 1 och 2 och andra stycket samt beslut enligt före- skrifter som har meddelats med stöd av denna lag eller tillämplig förordning och som inte rör intro- duktionsutbildning eller risk- utbildning överklagas hos den för- valtningsrätt inom vars domkrets klaganden är folkbokförd eller, om denne inte är folkbokförd i Sverige, hos den förvaltningsrätt inom vars domkrets klaganden vistas. Övriga beslut överklagas hos den förvaltningsrätt inom vars domkrets beslutet med- delades.

Beslut som avses i 1 § första stycket 1 och 2 och andra stycket samt beslut enligt före- skrifter som har meddelats med stöd av denna lag eller tillämplig förordning och som inte rör intro- duktionsutbildning eller risk- utbildning överklagas till den för- valtningsrätt inom vars dom- krets klaganden är folkbokförd eller, om denne inte är folk- bokförd i Sverige, till den för- valtningsrätt inom vars dom- krets klaganden vistas. Övriga beslut överklagas till den för- valtningsrätt inom vars dom- krets beslutet meddelades.

Om uppgift om var klaganden är folkbokförd är sekretessbelagd i Skatteverkets folkbokföringsverk- samhet överklagas beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm.

Andra stycket gäller inte om personen har medgetts skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbok- föringslagen (1991:481).

19 Senaste lydelse 2009:1353.

Transportstyrelsen får föra talan även till förmån för den enskilda parten.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

1.13 Förslag till

lag om ändring i lagen (1998:489) om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:489) om försöks- verksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse att 10 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §20

Transportstyrelsens beslut att vägra villkorlig återkallelse får överklagas hos allmän för- valtningsdomstol. Ett beslut om att undanröja villkorlig åter- kallelse får överklagas endast i samband med talan mot det beslut varigenom frågan om körkortsingripande avgörs.

Beslut om begränsningar för förarbehörigheten får inte över- klagas.

Transportstyrelsens beslut enligt första stycket eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av tillämplig förord- ning, överklagas hos den förvalt- ningsrätt inom vars domkrets klaganden är folkbokförd

Transportstyrelsens beslut att vägra villkorlig återkallelse får överklagas till allmän för- valtningsdomstol. Ett beslut om att undanröja villkorlig åter- kallelse får överklagas endast i samband med talan mot det beslut varigenom frågan om körkortsingripande avgörs.

Beslut om begränsningar för förarbehörigheten får inte över- klagas.

Transportstyrelsens beslut enligt första stycket eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av tillämplig förord- ning, överklagas till den förvalt- ningsrätt inom vars domkrets klaganden är folkbokförd.

Om uppgift om var klaganden är folkbokförd är sekretessbelagd i Skatteverkets folkbokföringsverk- samhet överklagas beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm.

20 Senast lydelse 2009:1355.

Fjärde stycket gäller inte om personen har medgetts skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbok- föringslagen (1991:481).

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

1.14 Förslag till

lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1999:1395) att 6 kap. 10 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.

10 §21

Centrala studiestödsnämndens beslut i ärenden om återbetal- ning av studielån som rör en person som är bosatt i Sverige över- klagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets personen hade sin hemortskommun när beslutet fattades. Beslut i övriga fall över- klagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets det första beslu- tet i ärendet fattades.

Om uppgift om personens hem- ortskommun är sekretessbelagd i Skatteverkets folkbokföringsverk- samhet överklagas beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm.

Andra stycket gäller inte om personen har medgetts skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbok- föringslagen (1991:481).

Med hemortskommun avses den kommun där den fysiska pers- onen var folkbokförd den 1 november året före det år då beslutet fattades. För den som var bosatt eller stadigvarande vistades här i landet under någon del av det år då beslut fattades, men som inte var folkbokförd här den 1 november föregående år, avses med hem- ortskommun den kommun där den fysiska personen först var bosatt eller stadigvarande vistades.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Centrala studiestödsnämndens beslut skall dock gälla omedel-

xxxx, om nämnden inte bestämmer något annat.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

21 Senaste lydelse 2009:832.

1.15 Förslag till

lag om ändring i vapenlagen (1996:67)

Härigenom föreskrivs i fråga om vapenlagen (1996:67) att 10 kap. 1 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap.

1 §22

Polismyndighetens beslut enligt denna lag som gäller en fysisk person får överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets han eller hon var folkbokförd vid tidpunkten för beslutet.

Om uppgift om var personen är folkbokförd är sekretessbelagd i Skatteverkets folkbokföringsverk- samhet överklagas beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm.

Andra stycket gäller inte om personen har medgetts skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbok- föringslagen (1991:481).

I övriga fall överklagas beslut enligt denna lag till den förvalt- ningsrätt inom vars domkrets det första beslutet fattades.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

22 Senaste lydelse 2014:591.

1.16 Förslag till

lag om ändring i yrkestrafiklagen (2012:210)

Härigenom föreskrivs i fråga om yrkestrafiklagen (2012:210) att 6 kap. 4 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.

4 §

I fråga om den behöriga myndighetens beslut enligt förordning (EG) nr 1071/2009, denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen, som får överklagas till allmän förvaltnings- domstol gäller följande.

Ett beslut som rör en juridisk person, varmed avses även offent- ligrättsliga juridiska personer som staten, en kommun, ett kom- munalförbund eller ett landsting, överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets företagets eller verksamhetens ledning finns.

Om uppgift om var en fysisk person är folkbokförd är sekretess- belagd i Skatteverkets folkbok- föringsverksamhet överklagas beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm.

Fjärde stycket gäller inte om personen har medgetts skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbok- föringslagen (1991:481).

Beslut i andra fall än som sägs i andra och tredje styckena över- klagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets beslutet meddelades.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

1.17 Förslag till

lag om ändring i taxitrafiklagen (2012:211)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxitrafiklagen (2012:211) att 6 kap. 3 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.

3 §

I fråga om beslut enligt denna lag, eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen, som får överklagas till allmän förvaltningsdomstol gäller följande.

Ett beslut som rör en juridisk person, varmed avses även offent- ligrättsliga juridiska personer såsom staten, en kommun, ett kom- munalförbund eller ett landsting, överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets företagets eller verksamhetens ledning finns.

Om uppgift om var en fysisk person är folkbokförd är sekretess- belagd i Skatteverkets folkbok- föringsverksamhet överklagas beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm.

Fjärde stycket gäller inte om personen har medgetts skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbok- föringslagen (1991:481).

Beslut i andra fall än som sägs i andra och tredje styckena över- klagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets beslutet med- delades.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

1.18 Förslag till

lag om ändring i lagen (1998:492) om biluthyrning

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:492) om biluthyr- ning att 22 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 §23

Transportstyrelsens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Ett beslut som rör en fysisk person överklagas hos den för- valtningsrätt inom vars dom- krets personen är folkbokförd eller, om denne inte är folk- bokförd i Sverige, hos den för- valtningsrätt inom vars domkrets personen vistas. Ett beslut som rör en juridisk person över- klagas hos den förvaltningsrätt inom vars domkrets företagets ledning finns. Beslut i andra fall överklagas hos den förvaltnings- rätt inom vars domkrets beslu- tet meddelades.

Transportstyrelsens beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Ett beslut som rör en fysisk person överklagas till den för- valtningsrätt inom vars dom- krets personen är folkbokförd eller, om denne inte är folk- bokförd i Sverige, till den för- valtningsrätt inom vars domkrets personen vistas. Ett beslut som rör en juridisk person över- klagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets företagets ledning finns. Beslut i andra fall överklagas till den förvaltnings- rätt inom vars domkrets beslu- tet meddelades.

Om uppgift om var en fysisk person är folkbokförd är sekretess- belagd i Skatteverkets folkbokfö- ringsverksamhet överklagas beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm. Tredje stycket gäller inte om personen har medgetts skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbok-

föringslagen (1991:481).

23 Senaste lydelse 2009:1359.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

1.19 Förslag till

lag om ändring i lagen (2014:1020) om redovisningscentraler för taxitrafik

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2014:1020) om redovis- ningscentraler för taxitrafik att 29 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

29 §

Tillståndsmyndighetens beslut i frågor om redovisningscentraler får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller Skatteverkets beslut i fråga om föreläggande enligt 24 §.

Ett beslut som rör en fysisk person överklagas till den förvalt- ningsrätt inom vars domkrets personen är folkbokförd eller, om denne inte är folkbokförd i Sverige, till den förvaltningsrätt inom vars domkrets personen vistas. I andra fall överklagas sådant beslut till den förvaltningsrätt inom vars domkrets beslutet meddelades.

Om uppgift om var personen är folkbokförd är sekretessbelagd i Skatteverkets folkbokföringsverk- samhet överklagas beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm.

Tredje stycket gäller inte om personen även har medgetts skyd- dad folkbokföring enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481).

Ett beslut som rör en juridisk person överklagas till den förvalt- ningsrätt inom vars domkrets företagets eller verksamhetens led- ning finns. I andra fall överklagas sådant beslut till den förvalt- ningsrätt inom vars domkrets beslutet meddelades.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

1.20 Förslag till

lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)

Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen (2001:453)

dels att 12 kap. 10 § ska ha följande lydelse

dels att det ska införas två nya paragrafer, 12 kap. 10 a och 10 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 kap.

10 §24

Av 10 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) fram- går att socialnämnden utan hinder av sekretess kan polisanmäla brott som hindrar nämndens verksamhet. Av 10 kap. 21–23 §§ samma lag följer att sekretess även i vissa andra fall inte hindrar att uppgifter som angår misstanke om brott lämnas till en åklagarmyndighet, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet.

Detsamma gäller enligt 10 kap. 19 § samma lag uppgifter som behövs för att förhindra ett förestående eller avbryta ett pågående brott som avses i den paragrafen. Av 10 kap. 18 a § samma lag fram- går att sekretess inte heller hindrar att en uppgift som rör en en- skild som inte har fyllt tjugoett år lämnas till Polismyndigheten el- ler Säkerhetspolisen i brottsförebyggande syfte under vissa angivna förutsättningar.

Från socialtjänsten ska utan hinder av sekretess lämnas

1. uppgifter om huruvida någon vistas i ett hem för vård eller boende eller i ett familjehem, om uppgifterna för särskilt fall begärs av en domstol, en åklagarmyndighet, Polismyndigheten, Säkerhets- polisen, Kronofogdemyndigheten eller Skatteverket,

2. uppgifter till Skatteverket som behövs i ett ärende om skyddad folkbokföring enligt 16 eller 17 § folkbokföringslagen (1991:481),

24 Senaste lydelse 2014:761.

2. uppgifter om en studeran- de som behövs för prövning av ett ärende om att avskilja denne från högskoleutbildning eller polisprogrammet.

3. uppgifter om en studeran- de som behövs för prövning av ett ärende om att avskilja denne från högskoleutbildning eller polisprogrammet.

10 a §

Av 17 a § folkbokföringslagen (1991:481) framgår att social- nämnden på Skatteverkets begä- ran ska lämna biträde vid utred- ning av frågor om skyddad folk- bokföring eller sekretessmarkering i folkbokföringen.

10 b §

Av 3 och 5 §§ lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter framgår att socialnämnden

1. i ärenden om fingerade per- sonuppgifter ska bistå Polismyn- digheten med de åtgärder som behövs, och

2. på begäran ska lämna Polis- myndigheten upplysning om en person som förekommer i ärende enligt den lagen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

1.21 Förslag till

lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Härigenom föreskrivs i fråga om hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) att 3 och 3 b §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §25

Varje landsting ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom lands- tinget. Detsamma gäller dem som är kvarskrivna enligt 16 § folk- bokföringslagen (1991:481) och stadigvarande vistas inom landstinget. Även i övrigt ska landstinget verka för en god hälsa hos hela befolkningen. Vad som i denna lag sägs om landsting gäller också kommu- ner som inte ingår i ett lands- ting, i den mån inte annat följer av 17 §. Vad här sagts utgör inte hinder för annan att bedriva hälso- och sjukvård.

Varje landsting ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom lands- tinget. Detsamma gäller dem som har skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbokföringslagen

(1991:481) och stadigvarande vistas inom landstinget. Även i övrigt ska landstinget verka för en god hälsa hos hela befolk- ningen. Vad som i denna lag sägs om landsting gäller också kommuner som inte ingår i ett landsting, i den mån inte annat följer av 17 §. Vad här sagts utgör inte hinder för annan att bedriva hälso- och sjukvård.

Landstingets ansvar omfattar dock inte sådan hälso- och sjuk- vård som en kommun inom landstinget har ansvar för enligt 18 § första och tredje styckena.

Ett landsting får sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt denna lag och ska där- vid ange de särskilda villkor som gäller för överlämnandet. En upp- gift som innefattar myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas till en juridisk person eller en enskild individ.

25 Senaste lydelse 2014:572.

Landstinget får även träffa överenskommelse med kommun, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen om att inom ramen för landstingets uppgifter enligt denna lag samverka i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser. Landstinget ska bidra till finansieringen av sådan verksamhet som bedrivs i sam- verkan. Enligt bestämmelser i lagen (2003:1210) om finansiell sam- ordning av rehabiliteringsinsatser får landstinget delta i finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet.

Riksrevisionen får granska sådan verksamhet som bedrivits i sam- verkan med och delvis finansierats av Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Vid en sådan granskning har Riksrevisionen rätt att ta del av de uppgifter som behövs för att granska verksam- heten.

3 b §26 Landstinget ska erbjuda dem

Landstinget ska erbjuda dem

som är bosatta inom landstinget eller som är kvarskrivna enligt 16 § folkbokföringslagen

(1991:481) och stadigvarande vistas där,

som är bosatta inom landstinget eller som har skyddad folkbokfö- ring enligt 16 § folkbokförings- lagen (1991:481) och stadigva- rande vistas där,

1. habilitering och rehabilitering,

2. hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, och

3. tolktjänst för vardagstolkning för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade.

Landstingets ansvar omfattar dock inte habilitering, rehabilite- ring och hjälpmedel som en kommun inom landstinget har ansvar för enligt 18 b §. Landstingets ansvar innebär inte någon inskränk- ning i de skyldigheter som arbetsgivare eller andra kan ha enligt annan lag.

Habilitering eller rehabilitering samt tillhandahållande av hjälp- medel ska planeras i samverkan med den enskilde. Av planen ska planerade och beslutade insatser framgå.

26 Senaste lydelse 2014:822.

Landstinget ska ge den enskilde möjlighet att välja hjälpmedel enligt vad som anges i 7 kap. 2 § patientlagen (2014:821).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

1.22 Förslag till

lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125)

Härigenom föreskrivs i fråga om tandvårdslagen (1985:125) att 5 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §27

Varje landsting ska erbjuda en god tandvård åt dem som är bosatta inom landstinget. Det- samma gäller dem som är kvar- skrivna enligt 16 § folkbokfö- ringslagen (1991:481) och stadig- varande vistas inom landstinget. Även i övrigt ska landstinget verka för en god tandhälsa hos befolkningen. Xxxxxxxx som landstinget självt bedriver be- nämns i denna lag folktandvård.

Varje landsting ska erbjuda en god tandvård åt dem som är bosatta inom landstinget. Det- samma gäller dem som har skyd- dad folkbokföring enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481) och stadigvarande vistas inom landstinget. Även i övrigt ska landstinget verka för en god tand- hälsa hos befolkningen. Tand- vård som landstinget självt be- driver benämns i denna lag folk- tandvård.

Vad som i denna lag sägs om landsting gäller också kommuner som inte ingår i ett landsting.

Ett landsting får sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget och dess folktandvård ansvarar för enligt denna lag. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas till en juridisk person eller en enskild individ.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

27 Senaste lydelse 2014:575.

1.23 Förslag till

lag om ändring i lagen (2013:514) om landstingens och kommunernas kostnadsansvar för viss vård i utlandet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2013:514) om lands- tingens och kommunernas kostnadsansvar för viss vård i utlandet att 2 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Ett landsting har, om inget annat sägs i denna lag, kostnads- ansvar för ersättningar som har bestämts enligt

1. 7, 8 eller 9 § lagen (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska sam- arbetsområdet, eller

2. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghets- systemen.

Första stycket gäller endast ersättningar som har betalats ut till en patient som vid tiden för den vård ersättningen avser var

1. bosatt inom landstinget, eller

2. kvarskriven enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481) och stadigvarande vistades i landstinget.

Första stycket gäller endast ersättningar som har betalats ut till en patient som vid tiden för den vård ersättningen avser

1. var bosatt inom lands- tinget, eller

2. hade skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481) och stadigvarande vistades i landstinget.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

1.24 Förslag till

lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800) att 29 kap. 6 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

29 kap.

6 §

Med en persons hemkommun avses i denna lag den kommun som personen är folkbokförd i.

För den som är bosatt i lan- det utan att vara folkbokförd här avses med hemkommun den kommun som han eller hon sta- digvarande vistas i eller, om han eller hon saknar stadigvarande vistelseort, den kommun som han eller hon för tillfället uppe- håller sig i. Detsamma gäller den som är kvarskriven i en kommun enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481).

För den som är bosatt i lan- det utan att vara folkbokförd här avses med hemkommun den kommun som han eller hon sta- digvarande vistas i eller, om han eller hon saknar stadigvarande vistelseort, den kommun som han eller hon för tillfället uppe- håller sig i. Detsamma gäller den som har skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481).

Med hemlandsting avses det landsting som hemkommunen hör till.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

1.25 Förslag till

förordning om ändring i förordningen (2001:589) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2001:589) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverk- samhet att det ska införas två nya paragrafer, 9 a och 12 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 a §

Hemkommunen enligt 29 kap. 6 § skollagen (2010:800) ska snarast underrättas om ett skol- pliktigt barn som efter flyttning har medgetts skyddad folkbok- föring enligt 16 § folkbokförings- lagen (1991:481).

12 b §

Skatteverket ska lämna uppgif- ter om en person som har skyddad folkbokföring till en myndighet, om myndigheten enligt lag eller förord- ning får behandla uppgifterna och Skatteverket får lämna ut upp- gifterna enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokförings- verksamhet och denna förord- ning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2016.

1.26 Förslag till

förordning om ändring i offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641)

Härigenom föreskrivs i fråga om offentlighets- och sekretess- förordningen (2009:641) att 5 § och rubriken närmast före 5 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Föreskrifter med stöd av 21 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen

Föreskrifter med stöd av 21 kap. 3 och 3 a §§ offent- lighets- och sekretesslagen

5 §28

Sekretess enligt 21 kap. 3 §

första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller inte för uppgifter i följande register:

första stycket och 3 a § första stycket offentlighets- och sekre- tesslagen (2009:400) gäller inte för uppgifter i följande register:

– bankregistret som förs av Bolagsverket,

– biträdesförbudsregistret som förs av Bolagsverket,

– diarium som avses i 6 § mönsterskyddsförordningen (1970:486),

– diarium som avses i 7 § patentkungörelsen (1967:838),

– diarium som avses i 1 kap. 1 § andra stycket varumärkesför- ordningen (2011:594),

– EEIG-registret som förs av Bolagsverket,

– europabolagsregistret som förs av Bolagsverket,

– europakooperativsregistret som förs av Bolagsverket,

– filialregistret som förs av Bolagsverket,

– föreningsregistret som förs av Bolagsverket,

– företagsinteckningsregistret som förs av Bolagsverket,

– försäkringsregistret som förs av Bolagsverket,

– försäkringsförmedlarregistret som förs av Bolagsverket,

– mönsterregistret som förs av Patent- och registreringsverket,

– näringsförbudsregistret som förs av Bolagsverket,

– patentregistret som förs av Patent- och registreringsverket,

28 Senaste lydelse 2011:673.

– registret över anknutna ombud enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden som förs av Bolagsverket,

– registret över fysiska personers och dödsbons konkurser som förs av Bolagsverket,

– stiftelseregister som förs av länsstyrelserna, och

– varumärkesregistret som förs av Patent- och registrerings- verket.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2016.

1.27 Förslag till

förordning om ändring i förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten

dels att 55 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 9 a och 25 a §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 a §

Polismyndigheten ska senast den 31 mars varje år i en skrivelse till regeringen redogöra för den verksamhet som har bedrivits i samordningen av arbetet med att utvärdera och följa upp verksam- heten med skydd för hotade och förföljda personer.

25 a §

Polismyndigheten ska i fråga om myndighetens, Skatteverkets och Åklagarmyndighetens skydd för hotade och förföljda personer ansvara för att samordna arbetet med att utvärdera och följa upp verksamheten, ta fram riktlinjer och metodstöd samt utveckla och informera om hot- och riskbedöm- ningar. Arbetet ska ske i samverkan med Åklagarmyndigheten, Skatte- verket och Länsstyrelsen i Östergötlands län. Andra stat- liga myndigheter, kommuner och organisationer får bjudas in att delta i samverkan.

55 §

Polismyndigheten får meddela föreskrifter om sådan polisiär verksamhet som bedrivs vid Ekobrottsmyndigheten

Polismyndigheten får också meddela föreskrifter om hot- och riskbedömningar i ärenden om skydd för hotade och förföljda per- soner hos Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Skatte- verket. Föreskrifterna ska beslutas i samråd med de berörda myn- digheterna.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2016.

1.28 Förslag till

förordning om ändring i förordningen (2007:780) med instruktion för Skatteverket

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2007:780) med instruktion för Skatteverket att 5 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §29

Skatteverket ska samverka med Kronofogdemyndigheten avse- ende gemensamt utnyttjande av administrativt och tekniskt stöd inom Skatteverket. Förordning (2011:1549).

Skatteverket ska samverka med Polismyndigheten, Åklagar- myndigheten och Länsstyrelsen i Östergötlands län i frågor om skydd för hotade och förföljda personer enligt 25 a § förord- ningen (2014:1102) med instruk- tion för Polismyndigheten.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2016.

29 Senaste lydelse 2011:1549.

1.29 Förslag till

förordning om ändring i förordningen (2007:971) med instruktion för Åklagarmyndigheten

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2007:971) med instruktion för Åklagarmyndigheten att det ska införas en ny paragraf, 2 §, och närmast före 2 § en ny rubrik, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Samverkan

2 §

Åklagarmyndigheten ska sam- verka med Polismyndigheten, Skatteverket och Länsstyrelsen i Östergötlands län i frågor om skydd för hotade och förföljda personer enligt 25 a § förordnin- gen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2016.

1.30 Förslag till

förordning om ändring i förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion att 6 § ska följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §30

Vissa länsstyrelser har särskilda uppgifter.

1. Länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län har uppgifter i fråga om rennäring m.m.

2. Länsstyrelserna i Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län har uppgifter i fråga om fjällförvaltningen i länen.

3. Länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län är förvaltande och attesterande myndighet för vissa program inom målet europeiskt territoriellt samarbete inom EU:s struktur- fonder enligt rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utveck- lingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999 och enligt förordningen (2007:14) om förvaltning av EU:s strukturfonder.

4. Länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län är ansvariga för kontroller enligt artikel 16 i Europaparlamen- tets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1783/1999 och enligt förordningen om förvalt- ning av EU:s strukturfonder.

5. Länsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län har upp- gifter i fråga om Barentssamarbetet.

6. Länsstyrelsen i Norrbottens län har uppgifter i fråga om valen till Sametingen enligt sametingslagen (1992:1433).

7. Länsstyrelsen i Örebro län prövar frågor om tillstånd att an- ordna kampsportsmatch och utövar tillsyn enligt lagen (2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher.

30 Senaste lydelse 2013:981.

8. Länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län är ansvariga för viss tillsyn enligt förordningen (2009:92) om åtgär- der mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

9. Länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands, Skåne och Norrbottens län prövar frågor om auktorisation och godkännande samt utövar tillsyn enligt lagen (2010:1933) om auktorisation av delgivningsföretag.

10. Länsstyrelsen i Norrbottens län ska vara medlem i en sådan ideell förening som avses i 2 § Laponiaförordningen (2011:840).

11. Länsstyrelserna i Norrbottens, Västernorrlands och Västra Götalands län ska göra de utredningar om det allmänna fiske- intresset som begärs av andra myndigheter i ansökningsmål enligt 22 kap. miljöbalken.

12. Länsstyrelsen i Stockholms län är centralmyndighet för internationella delgivningsfrågor samt mottagande organ för vissa ansökningar om bistånd med delgivning i Sverige på utländsk begäran.

13. Länsstyrelsen i Östergöt- lands län ska inom ramen för sitt uppdrag att motverka hedersrela- terat våld och förtryck samverka med Polismyndigheten, Åklagar- myndigheten och Skatteverket i frågor om skydd för hotade och förföljda personer enligt 25 a § förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2016.

2 Uppdraget och utredningsarbetet

2.1 Uppdraget

Vi har i uppdrag att föreslå åtgärder som ger ett förstärkt skydd för hotade och förföljda personers personuppgifter. Direktiven finns i bilaga 1. Följande punkter ingår i vårt uppdrag:

• lämna förslag på hur personer som lever under hot eller förföl- jelse eller som i övrigt har behov av skydd kan få ett starkare skydd för sina personuppgifter i folkbokföringsregistret

• lämna förslag på hur det kan skapas en mer sammanhållen ord- ning för hot- och riskbedömningar samt för olika skyddsåtgär- der

• lämna förslag på hur reglerna om fingerade personuppgifter kan förändras så att skyddsåtgärden kan medges i något större omfattning än i dag

• ta ställning till om undantaget från sekretesskydd för uppgift om beteckning på fastighet eller tomträtt bör slopas eller för- ändras på annat sätt

• ta ställning till om det bör införas särskilda forumregler, dels i allmän domstol med undantag för familjemål, dels i allmän förvaltningsdomstol för situationer när en part har skyddade personuppgifter

• ta ställning till om det finns ett behov av förändring av sekre- tessreglerna för att förstärka skyddet för hotade eller förföljda personers adressuppgifter som angetts i en förundersökning

• ta ställning till om någon annan än en vårdnadshavare i vissa fall ska kunna ansöka om skyddsåtgärder för ett barn

• ta ställning till om det finns behov av och i övrigt kan anses lämpligt att Skatteverket, när ett barn medges kvarskrivning, lämnar underrättelse till socialnämnden i den kommun där barnet är bosatt.

Utöver vad som framgår av kommittéförordningens bestämmelser om kostnadsberäkningar och andra konsekvensbeskrivningar har vi haft i uppdrag att göra följande:

• en noggrann konsekvensanalys av förslagen om ändringar i regler om fingerade personuppgifter

• analysera konsekvenserna för de som har ett berättigat intresse att komma i kontakt med fastighets- och tomträttshavare, om vi föreslår att undantaget i 21 kap. 3 § andra stycket OSL slopas

• redovisa vilka konsekvenser de lämnade förslagen får för barn

• i övrigt bedöma de kostnader och konsekvenser som förslagen kan komma att medföra

• föreslå hur eventuella kostnadsökningar för det allmänna ska finansieras.

2.2 Utredningsarbetet

Arbetet har bedrivits i nära samråd med den sakkunnige och exper- terna. Vi har haft åtta sammanträden, varav sju endagarssamman- träden och ett tvådagarssammanträde.

Vi har samrått med Kronofogdemyndigheten, Lantmäteriet, utredningen som ska utvärdera 2006 års vårdnadsreform (dir. 2014:84) och utredningen om tvångsvård för barn och unga (dir. 2012:79).

Vi har besökt eller på annat sätt haft möten med Försäkrings- kassan, Polismyndigheten, Skatteverket och en kvinnojour inom Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks).

Vi har hämtat in uppgifter från andra myndigheter och privata organ som Förvaltningsrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Stockholm, Göteborgs tingsrätt, Malmö tingsrätt, Stockholms tingsrätt, Länsstyrelsen i Östergöt- land, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks), Stockholms stad, UC AB och Åklagarmyndigheten.

Del A Bakgrund

3 Skydd för hotade och förföljda personer i dag

3.1 Flera typer av åtgärder

Flera myndigheter medverkar till att skydda personer som riskerar hot eller förföljelse. I detta kapitel beskriver vi kortfattat de åtgär- der som finns.

Åtgärderna som rikta riktar sig mot den hotade eller förföljda personen kan syfta till att stödja den enskilde att ändra sin livs- föring så att risken för att utsättas för brott minskar. Åtgärderna kan också innebära skyddade personuppgifter eller andra åtgärder av fysiskt, administrativt eller tekniskt slag.

Skyddade personuppgifter finns av tre slag: sekretessmarkering och kvarskrivning som prövas av Skatteverket samt fingerade personuppgifter som prövas av Polismyndigheten.

3.2 Polismyndigheten

3.2.1 Polismyndighetens ansvar

Att skydda hotade personer är i första hand en fråga för Polismyn- digheten.1 Bestämmelser om Polismyndighetens ansvar finns i bland annat polislagen.2

Polismyndighetens arbete syftar till att upprätthålla allmän ord- ning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp. Detta är ett led i samhällets verksamhet för att främja rättvisa och trygghet. Till Polismyndighetens uppgifter hör att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet och andra störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten samt att lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp, när sådant bistånd lämpligen kan ges av Polismyndigheten. Av detta följer att Polismyndigheten ska ge den enskilde skydd och annan hjälp om inte andra myndigheter och samhällsorgan har i uppdrag att vidta åtgärder. Polismyndigheten får också bedriva person- säkerhetsarbete enligt förordningen om särskilt personsäkerhets- arbete.

3.2.2 Åtgärder som riktar sig mot den hotande eller förföljande personen

Polismyndigheten kan övervaka den hotande eller förföljande per- sonen. Detta kan göras mer eller mindre kontinuerligt men vanli- gast är att det görs vid särskilt kritiska tidpunkter, exempelvis i samband med att den hotande eller förföljande personen friges från ett fängelsestraff eller framför nya hot mot den hotade eller för- följda personen.

I samband med att den hotande eller förföljande personen del- ges ett beslut om kontaktförbud, som vi beskriver närmare nedan, genomför Polismyndigheten ofta ett så kallat klargörandesamtal. Avsikten med detta är att den som har belagts med ett kontakt-

1 Prop. 2005/06:138 Personsäkerhet s. 15.

2 1 §, 2 § 1 och 4 samt 2 a § polislagen (1984:387), förordningen (2006:519) om särskilt personsäkerhetsarbete m.m. samt allmänna råd till 2 § Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (RPSFS 2013:7) om polismyndigheternas lokala personsäkerhetsverksamhet.

förbud ska förstå innebörden av förbudet och vara medveten om att en överträdelse av det är ett brott.3

3.2.3 Åtgärder som riktar sig mot den hotade eller förföljda personen

Polismyndigheten bedriver brottsoffer- och personsäkerhetsarbete som handlar om att stödja och skydda hotade personer och deras anhöriga. Den som utsätts för hot ska känna sig trygg och få pro- fessionell hjälp som innefattar skyddsåtgärder med hög kvalitet. Alla skyddsåtgärder utgår från en strukturerad hot- och riskbe- dömning och anpassas efter individens behov, miljö och situation. Skyddsarbetet innebär en avvägning mellan att ge personer tillräck- ligt skydd och att göra det möjligt för dem att leva ett så normalt liv som möjligt.4 Polismyndigheten ansvarar även för fingerade personuppgifter.

Brottsoffer- och personsäkerhetsarbete

Polismyndighetens brottsoffer- och personsäkerhetsarbete ger i första hand information, stöd och skydd till den hotade eller för- följda personen. Det saknas dock närmare regler om vilka åtgärder som kan vidtas inom detta arbete.

Skyddet till hotade och förföljda personer kan ges på olika sätt. Med undantag för medgivande av fingerade personuppgifter är det framför allt olika typer av fysiska åtgärder och säkerhetshöjande samtal. Polismyndigheten kan exempelvis tillhandahålla en mobil larmtelefon med inbyggd GPS-funktion och inspelningsutrustning som spelar in samtliga ingående och utgående samtal. Polismyndig- heten kan också tillhandahålla ett portabelt akustiskt larm som avger ett ljud när det aktiveras.

Polismyndigheten kan även genomföra rondering. Det innebär att poliser ägnar en adress särskild tillsyn. Polismyndigheten kan därutöver erbjuda personskydd. Det innebär att personen åtföljs av

3 Inspektion av polismyndigheternas hantering av det lokala personsäkerhetsarbetet, inspek- tionsrapport 2012:8, Rikspolisstyrelsen november 2012, s. 14.

4 Riktlinjer för polisiära riskanalyser vid våld på individnivå s. 9.

en person, livvakt, exempelvis i samband med transporter till och från en rättegång. Den hotade eller förföljda personen kan vidare byta till ett hemligt telefonnummer och få en anonym e-postadress för att själv minska sin exponering i sociala medier.

I vissa fall tvingas den hotade eller förföljda personen att flytta till en hemlig adress eller till ett skalskyddat boende eftersom en rimlig säkerhetsnivå inte kan upprätthållas i den gamla bostaden. I vissa fall handlar det om en permanent flytt inom landet eller till ett annat land. När det gäller skyddat boende finns en skillnad mellan skyddat boende och hemligt boende. Ett skyddat boende innebär att det finns ett skalskydd, exempelvis förstärkta dörrar och fönster och larm. I ett hemligt boende utgörs skyddet av att den hotande eller förföljande personen inte vet var den hotade eller förföljda personen befinner sig.

Polismyndigheten genomför vidare olika typer av samtal med hotade eller förföljda personer i syfte att stärka skyddet. Ett säker- hetssamtal ger den hotade eller förföljda personen en bild av sin situation, vad denne själv kan göra och vilket stöd som hen kan förvänta sig i övrigt och då särskilt från Polismyndighetens sida. Motiverande samtal ska motivera personer att komma till positiva beslut eller förändra livsstilen. Det kan exempelvis handla om att motivera en person att vittna i en rättegång. När det inte längre finns någon hotbild eller den har minskat kan skyddsåtgärderna avvecklas och i samband med det hålls ett avslutningssamtal. Det samtalet rör varför ärendet avslutats, hur hotbilden ser ut och vad som har gjorts i ärendet.5 Det är också möjligt att få en kontaktper- son hos Polismyndigheten.6

Förordningen om det särskilda personsäkerhetsarbetet

Det finns ett litet antal personer som har ett särskilt stort skydds- behov. Dessa personer kan få skydd med stöd av förordningen om särskilt personsäkerhetsarbete.7

5 Inspektion av polismyndigheternas hantering av det lokala personsäkerhetsarbetet, inspek- tionsrapport 2012:8, Rikspolisstyrelsen november 2012, s. 11 och 12.

6 xxxxx://xxxxxxx.xx/Xx-xxxxxxx/Xx-xxxxxxx-Xxxxxxx/Xxxxx-xxx-xxxxxx/

7 Förordningen (2006:519) om särskilt personsäkerhetsarbete m.m.

Skyddet med stöd av förordningen syftar till att enskilda ska våga lämna upplysningar så att ett brott kan utredas och den skyl- dige dömas samt till att poliser och andra yrkeskategorier ska kunna utföra sitt arbete utan att utsättas för repressalier i form av hot och våld. De åtgärder som kan vara aktuella är, i likhet med vad som ovan anges för brottsoffer- och personsäkerhetsarbetet, exem- pelvis flyttning till ett skyddat boende, installerande av larm och hantering av praktiska situationer, exempelvis hjälp med olika myndighetskontakter. Polismyndigheten ska också samarbeta med andra myndigheter och samhällsorgan som berörs.

Bestämmelserna gäller för bevispersoner (misstänkta, tilltalade, målsägande, vittnen och andra som medverkar eller har medverkat i en förundersökning eller rättegång) i vissa typer av mål, personer som lämnar eller har lämnat information som rör viss brottslighet, anställda inom rättsväsendet samt närstående till dessa grupper. Om det finns särskilda skäl kan även andra personer omfattas av bestämmelserna, exempelvis journalister, politiker och andra som är utsatta för allvarliga hot som hot om hedersrelaterade brott och andra hot från närstående.

För att kunna omfattas av förordningen om det särskilda per- sonsäkerhetsarbetet ska det finnas en påtaglig risk för att allvarlig brottslighet riktas mot personens liv, hälsa, frihet eller frid. Person- säkerhetsutredningen, som föreslog bestämmelserna, anförde att det särskilda personsäkerhetsarbetet var tänkt att användas endast som en sista utväg när alla andra åtgärder bedömdes vara otillräck- liga. Risken för brottsligt angrepp borde vara kvalificerad. Den skulle vara konkret och ligga nära till hands.8

För att en person ska kunna omfattas av bestämmelserna krävs dessutom att denne bedöms kunna följa de villkor som hen kan bli skyldig att följa. Dessutom krävs att andra säkerhetsåtgärder be- döms vara otillräckliga.

För de åtgärder som kan ges med stöd av förordningen om sär- skilt personsäkerhetsarbete finns inte någon tidsfrist. I stället finns bestämmelser som innebär att om förutsättningarna för att bedriva särskilt personsäkerhetsarbete för en enskild inte längre finns, ska personsäkerhetsarbetet upphöra.

8 Prop. 2005/06:138 Personsäkerhet s. 13 och 14 samt SOU 2004:1 Ett nationellt program om personsäkerhet s. 132.

Document Metadata

Table of Contents

Regionstyrelsens arbetsutskott §§ 194-211

Document Metadata